Malmö i mars 2005 SIDA: 1/5 Tyskland: Bakgrund till det tyska pantsystemet Den tyska förpackningsförordningen infördes 1991 och reviderades år 1998. Förordningen föreskriver införande av ett pantsystem om insamlingssiffrorna skulle hamna under 72 % (1991 års kvot) två år efter varandra. Pantsystemet ska då träda i kraft ett halvår efter det att insamlingskvoterna offentliggjorts. År 1997 hamnade återvinningssiffrorna för första gången under 72 % och siffrorna fortsatte att falla och i mitten av år 2002 var siffran 56 % och därför infördes pantsystemet den 1 januari 2003. Panten gäller för öl, vatten, läskedryck och alkoläsk i burkar och engångsflaskor. Mjölk, must och vin drabbas ej av någon pant. Införandet av pantsystemet har försökt att stoppas av såväl industri som handel. Försök med att införa en enhetlig säkerhetsbeteckning och ett centralt pantclearingsystem i Tyskland har misslyckats. Därför existerar sedan 1 januari, 2003 olika, bara delvis kompatibla återlämningssystem, på den tyska marknaden. Man har länge försökt att förenkla pantplikten. I december föreslog det tyska förbundsrådet (lagstiftande organ för de tyska delstaterna) en ny proposition till förordningen. Man vill ha en enhetlig pant på 0,25 Euro. För att kunna ordna upp pantsituationen i Tyskland behövs en anpassning av förpackningsordningen, införande av en säkerhetsbeteckning på dryckesförpackningarna och att returautomater installeras i större handelsfilialer och möjlighet att återlämna dryckesförpackningar överallt där engångsförpackningar säljes för att på så vis avskaffa t.ex. lågpriskedjornas egna lösningar för pant. Förändringar kommer att ske, läs mer om detta i artikeln EU-domslut leder till enklare pantsystem i Tyskland publicerad i Nyhetsbrev #40. Källa: UmweltFocus Sverige: Repa-dagar våren 2005 Årets REPA-dagar blir lite annorlunda mot tidigare. Vi går mot en verklighet där flera av förpackningsavgifterna differentieras, dvs. att avgiften blir olika för samma materialslag beroende på vad det är för typ av förpackning. Du får information om varför och hur differentieringen införs. Dessutom ges en kortare genomgång av REPA-systemet i stort Tysk-Svenska Handelskammaren kommer också att finnas på plats (markerat med fet stil) för att informera om utvecklingen inom förpackningsrecycling i Europa. Vad gäller för logotypen Gröna Punkten vid export? Hur arbetar andra europeiska återvinningsorganisationer? Täcker min Repa-avgift alla kostnader? Repa-dagarna kommer att äga rum i följande städer: 19 april i Stockholm och Malmö 20 april i Växjö 21 april i Kristianstad och Örebro 26 april i Linköping, Göteborg och Luleå 27 april i Trollhättan och Umeå 28 april i Skövde och Sundsvall 29 april i Karlstad 3 maj i Falun Anmälan sker till REPA info@repa.se. Glöm ej att ange namn, företag, adress och vilken REPA-dag du vill komma på. Sista anmälningsdag är 12 april. Du kan även boka tid för rådgivning av Tysk-Svenska Handelskammaren efter informationsmötet. Kontakta oss på telefon 040-304940.
SIDA: 2/5 Finland: PYR s avgifter för 2005 Den finska återvinningsorganisationen presenterar sina anslutnings- och årsavgifter för 2005. Både årsavgiften och anslutningsavgiften baserar sig på företagets omsättning. Betalningsklass Omsättning i milj. Euro Anslutningsavgift i Euro + moms Årsavgift i Euro + moms A > 17 165 485 B 1,7-17 115 320 C 1,0-1,7 50 160 D < 1,0 30 0 Koncerner och företag med verksamhet på olika ställen kan, om de så önskar sköta sina skyldigheter gentemot PYR centralt. I så fall erhåller man 20 % rabatt på ovan nämnda anslutnings- och medlemsavgifter per verksamhetsställe. En lag som trädde i kraft i september, 2003, och som följer förändringen i förpackningsdirektivet befriar packare och importörer av packade produkter från insamlingskraven om deras årsomsättning är mindre än 1 miljon Euro. De kan emellertid fortfarande teckna avtal med PYR och bara betala anslutningsavgiften och därmed få tillstånd till att använda PYRs logotyp på sina förpackningar, broschyrer osv. Det finns bara ett fåtal friåkare i Finland och det beror till stor del på att dessa företag inte är medvetna om att de är packare. PYR kontaktar dessa företag och informerar dem om kraven på förpackningsinsamling. Friåkare rapporteras till kontrollerande myndighet. Nämnas kan att producentorganisationerna för fiberbaserade konsumentförpackningar och plast har höjt sina avgifter medan producentorganisationerna för wellpapp och metaller har sänkt sina avgifter. Nedan följer en prisjämförelse mellan Finland, Sverige och Duales System Deutschland AG i Tyskland. Priserna för Sverige och Tyskland är genomsnittskostnader och från olika källor. Källa PYR utgåva 3-2004 Prisjämförelse Finland, Sverige och Tyskland Euro/1000 kg Material Finland Sverige Duales System Deutschland AG, Tyskland Wellpapp 2 11 206 Industriell förpackning/ omslag och säckar 8,4 49,5 206 Konsumentförpackningar/omslag (fiber) 9 49,5 206 Vätskekartongförpackningar 20 49,5 775 Plastförpackningar 20 220,2 1403 Aluminiumförpackningar 18 132,1 756 Tennplåtsförpackningar 18 6,6 280 Stålförpackningar 1,8 6,6 280 Glasförpackningar (utan pant) 10 0,8-3,1 c/st. 76
Kort och gott SIDA: 3/5 Tyskland: Öresundsbron är byggd av stål från Interseoh. Av de sammanlagt 90 000 ton stål som Öresundsbron är byggd av, kommer 60 000 ton från Interserohkunden Fundia, ett företag i den finska Ruukki-koncernen. I Norge driver Ruukki världens nordligaste stålverksamhet, som tar sina råämnen från Interserohs dotterbolag Interseroh RSH i Hamburg, som årligen buntar ihop en miljon ton stål- och metallskrot. För mer information om förpacknings- och produktrecycling vid export, kontakta Interserohs kooperationspartner Tysk-Svenska Handelskammaren i Malmö Danmark: Återvinning av råvaror. Ett alternativ till energiutvinning och mekanisk återvinning av plast är råvaruåtervinning, Det innebär att man bryter ner plasten i små beståndsdelar, som sedan återanvänds vid tillverkning av plast. Den danska orten Stigsnaes har en ny anläggning för råvaruutvinning. Denna anläggning har kapacitet att återvinna råvaror för en stor del av Europas uttjänta plast. Råvaruutvinning av plast tillämpas också i Tyskland sedan ett antal år tillbaka. Källa: Plast i Fokus Kroatien: Interseroh etablerar sig i landet. Kroatien förbereder sig för inträde i EU år 2007. Landet förbereder sig även, efter europeiska mått sett, inom området återvinning. Därför har den tyska återvinningsorganisationen Interseroh valt att erbjuda sina systemtjänster även i Kroatien. Interseroh organiserar insamling, bearbetning och försäljning av recyclingmaterial för en stor tysk lågpriskedja. Källa: Circle Portugal: Nytt tillstånd för Gröna Punkten. Den portugisiska återvinningsorganisationen Ponto Verde ( Gröna Punkten ) har under flera månader förhandlat med de portugisiska myndigheterna om ett nytt tillstånd. Nyligen har detta beviljats och tillståndet sträcker sig fram till år 2011. Med anledning av detta har man varit tvungen att ändra avtalen och avgiftsstrukturen för sina kunder. Schweiz: Pant på engångs-pet-flaskor. Insamlingssiffrorna för PET i Schweiz har kraftigt minskats. Nu hotas Schweiz av pant på engångsflaskor av PET om inte insamlingskvoten, som enligt den schweiziska förordningen är 75 % för alla dryckesförpackningar. Källa: Umwelt Focus Världen: Plast bryts ner med hjälp av additiv. På mycket kort tid kan plastfilm brytas ner biologiskt med hjälp av ett speciellt additiv. Kanadensiska EPI Environment Technologies Inc (en av världens ledande aktör inom additiv till plastindustrin) har tagit fram ett additiv kallat TDPA (Totally Degradable Plastic Additives), som gör att polyeten, polypropen och polystyren är biologiskt nedbrytbart. Detta har väckt stort intresse runtom i världen och stora butikskedjor såsom Tesco, Auchan och Walmart erbjuder sina kunder plastkassar som kan komposteras. Ikea i Malaysia använder också plast med TDPA i sina plastkassar. Källa: Plastforum
SIDA: 4/5 För att följa upp utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad. Nedan anges ett urplock av dessa: Tyskland: Circle ISD och Fax Facts (ISD) www.interseroh.de, Punkt och Punkt.Direkt (DSD) www.gruenerpunkt.de, RIGK Reporter www.rigk.de, Umweltinfo (DIHK) www.ihk.de, Umweltpraxis www.umweltpraxis.de, Umwelt Magazin www.umweltmagazin.de och Vfw-Newsticker www.vfw.de Sverige: Dagens Miljö www.dagensmiljo.se, Energivärlden www.energivärlden.nu, Kretslopp www.novator.se, Kretsloppet www.srv-atervinning.se, Miljöaktuellt www.naturvardsverket.se/dokument/aktuellt/miljoakt/start.htm, Miljö EKO www.miljo-eko.nu, Miljö&Utveckling www.miljo-utveckling.com, Nordemballage www.n-e.nu, Pack & Plast www.techmedia.dk, Packforsk Nytt www.packforsk.se, Packmarknaden Nordica och Packmarknaden Nyhetstidning www.packnet.se, Plast i fokus www.plastinformation.com, Plast-Forum www.plastnet.se, Recycling&Miljöteknik www.recyclingnet.se och Transport idag och i trafik www.transportnet.se Europa: Contact (AHK Frankrike), Ecoemballages Nyhetsbrev (Spanien), Emballage & Miljø (AHK Danmark), Informasjonsbrev (Materialretur, Norge), Saftey-plus (Schweiz) www.safety-plus.org, Trennt (ARAÖsterrike) www.ara.at, Umwelt-Focus (Schweiz) www.umweltfocus.ch, Umweltnews (Öko-Box, Österrike) och Umweltschutz (Österrike) www.umweltschutz.co.at
Nyhetsbrev Internationell Recycling Abonnemang SIDA: 5/5 Svarstalong till Tysk-Svenska Handelskammaren Servicekontor för europeisk förpackningsrecycling Telefax 040-304943 Jag önskar abonnera på Ert nyhetsbrev per e-post! Företagsnamn: Gata / Box: Postnummer/Ort: Verksamhet: Vi är medlem i Tysk-Svenska Handelskammaren: Handläggare: Befattning: Telefon: Telefax: E-post: