TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun Inklusive åren

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Östhammars kommun 2006 10 RESULTAT TURISMEN I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2006 Omsättning totalt och per kategori 11 Omsättning fördelad på branscher 13 Sysselsättning 14 Skatteintäkter 14 Övernattningar/besök 15 Kapacitetsutnyttjande 16 Regional handelsstatistik 17 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa över 10 mil i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa i Sverige över 10 mil 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904-7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808-4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098-29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933-10,4 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384-3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474-10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. 120 100 80 60 40 20 0 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring NÄTTER från 2005 1 Norge 1 040 495 + 3,7 % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 4 Storbritannien 602 512-1,3 % 5 USA 412 122-2,1 % 6 Finland 349 669 0,0 % 7 Nederländerna 252 755 + 13,1 % 8 Italien 213 635-3,3 % 9 Frankrike 186 768-0,9 % 10 Ryssland 168 014 + 26,8 % 11 Spanien 159 173 + 10,8 % 12 Japan 111 773-2,8 % 13 Schweiz 108 976-0,6 % 14 Polen 106 253 + 50,7 % 15 Kina 99 943 + 42,6 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2006 Rese- och turistindustrin i Östhammars kommun omsätter 316 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 310 personer (årssysselsatta) under år 2006. Den totala turismomsättningen har ökat med 55 miljoner kronor eller 21 % 2006 jämfört med 2005. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med 64 miljoner kronor eller 37 % 2006 jämfört med 2005. Merparten av ökningen har skett i kategorin vandrarhem där Forsmark mer än fördubblat antalet gästnätter 2006 jämfört med 2005 vilket resulterat i en omsättningsökning för vandrarhemmen med 49 miljoner kronor. Det totala antalet kommersiella övernattningar har ökat med ca 99 000 gästnätter (varav nästan 65 000 i vandrarhem men även ökningar i kategorierna hotell, stugby, stuga/rum, camping, fritidsbåt, grupplogi och övrig övernattning) eller 33 % och omsättningen har ökat med 62 miljoner kronor eller 47 % 2006 jämfört med 2005. Omsättningen för dagbesöken har ökat med 2,4 miljoner kronor p g a ökade utlägg men ett minskat antal beräknade besök. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 9,4 miljoner kronor eller 10,9 % 2006 jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner samt något färre genomfartsresenärer. Fr o m 2003 ingår Forsmarks paviljonger i statistiken för vandrarhem. Ökningen/den utökade redovisningen har inneburit att vandrarhemmen är den omsättningsmässigt viktigaste övernattningskategorin med 43 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006 (inkl fri camping, fritidsbåt, grupplogi och övrig övernattning). Kategorin camping (inklusive campingstugor) är den vanligaste kommersiella boendeformen med 29 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet övernattningar har ökat med 5,1 % och omsättningen har ökat med 6,5 miljoner kronor 2006 jämfört med 2005. Hotellen svarar för 16 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet gästnätter har ökat med 9,3 % och omsättningen har ökat med 0,9 miljoner kronor (lägre utlägg 2006 jämfört med 2005). Dagbesöken svarar för 14,5 % av den totala turismomsättningen 2006. I resultaten fr o m 2004 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt och en del av dagbesöken har beräknats med halva ordinarie utlägget då de inte betalar någon entré/avgift och har små/inga utlägg på övrig konsumtion. Det förändrade beräkningssättet ger säkrare resultat men försvårar relevanta jämförelser med tidigare undersökningsår. Antalet dagbesök minskade markant 1998 vilket beror på en mer omfattande inventering/beräkning av antalet dagbesökare fr o m 1998. Ökningen 2003 beror delvis på en utökad redovisning fr o m 2003. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2006 uppskattas 59 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 75 % i beräkningarna. Den redovisningsmässiga förändringen inom kategorin fritidsbåt fr o m 2002 vilken även inkluderar övernattningar i fritidsbåt utanför gästhamnarna, d v s i naturhamnar o d har inneburit en kraftig omsättningsökning, omkring 10 miljoner kronor 2006. Den största kategorin mätt i antal övernattningar är fritidshus vilka svarar för 28 % av samtliga övernattningar 2006. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 44 % av samtliga övernattningar och 24 % i motsvarande del av turismomsättningen 2006. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESURS AB 10

RESULTAT TURISMEN I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2006 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotell 18 038 18 339 20 828 19 731 32 157 31 644 30 503 32 717 30 787 31 704 Affärs 7 364 7 493 6 906 4 688 7 074 6 929 6 720 8 058 6 750 7 579 Konferens 8 907 8 662 10 477 11 532 17 115 17 949 14 757 11 886 12 380 14 729 Grupp 771 551 1 020 346 475 1 088 1 399 2 172 2 934 958 Fritid 997 1 631 2 426 3 166 7 492 5 677 7 626 10 602 8 722 8 437 Stugby 2 924 3 578 4 547 4 435 4 324 5 691 5 943 4 546 6 208 5 983 Stuga/rum 2 520 3 470 4 222 5 881 5 856 7 389 7 513 5 443 5 485 6 050 Camping 19 524 14 897 20 273 18 300 23 874 32 167 33 544 32 469 34 843 41 368 Fri camping 6 986 3 912 8 548 4 359 4 839 9 733 9 891 5 377 4 209 2 904 Vandrarhem 1 245 1 235 1 581 1 791 2 658 3 385 38 309 33 838 34 770 83 564 Grupplogi 627 1 540 1 495 1 440 2 760 8 710 2 790 2 970 5 100 8 295 Fritidsbåt 612 472 392 455 713 7 464 8 654 8 271 9 229 11 539 Övrig övernattning 3 570 3 100 1 680 1 575 0 0 3 740 4 730 720 1 860 Dagbesök 46 226 29 737 30 809 35 783 37 492 41 538 49 661 42 780 43 348 45 712 Övriga 102 272 80 280 94 375 93 750 114 673 147 721 190 548 173 141 174 699 238 979 Fritidshus 46 710 40 871 36 330 35 681 30 275 38 925 56 441 41 520 43 531 34 816 Släkt/vänner 19 966 21 014 16 660 13 658 25 428 27 521 32 086 24 459 25 825 25 195 Genomfartsresenärer 10 696 10 813 11 558 12 136 12 306 13 560 14 249 15 264 16 787 16 720 77 372 72 698 64 548 61 475 68 009 80 006 102 776 81 243 86 143 76 731 TOTALT 179 644 152 978 158 922 155 227 182 681 227 726 293 324 254 384 260 842 315 709 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 24% 76% Kommersiell Ej kommersiell RESURS AB 11

500000 Omsättning 1997-2006 (tusen kronor) 450000 400000 350000 300000 250000 200000 Kommersiell Ej kommersiell TOTALT 150000 100000 50000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Fr o m 2002 inkluderas fritidsbåtar utanför gästhamn och fr o m 2003 ingår Forsmark i vandrarhem. Fördelning av omsättning/kategori 2006 Genomf 5% Släkt/vänner 8% Hotell 10% Stugby 2% Fritidshus 11% Stuga/rum 2% Hotell Stugby Stuga/rum Camping 13% Camping Fri camping Vandrarhem Grupplogi Fritidsbåt Övr övern Dagbesök Dagbesök 14% Övr övern 1% Fritidsbåt 4% Grupplogi 3% Fri camping 1% Vandrarhem 26% Fritidshus Släkt/vänner Genomf RESURS AB 12

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1997 1998 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Logi 21 378 20 775 24 146 24 763 29 902 37 119 48 505 44 593 44 658 66 922 Livsmedel 41 204 33 785 34 004 29 091 30 981 44 877 62 089 44 944 46 292 46 974 Restaurang 32 000 28 991 30 997 30 764 36 621 42 580 54 141 50 880 50 443 65 787 Transport 30 006 26 741 28 144 26 173 28 777 33 908 42 025 37 255 41 511 43 974 Shopping 40 986 33 601 30 472 33 559 42 366 52 914 63 618 55 087 57 196 65 941 Aktiviteter 14 070 9 086 11 160 10 877 14 035 16 328 22 946 21 625 20 743 26 111 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Det relativt stora antalet fritidshus i Östhammars kommun är huvudorsaken till den höga omsättningsandelen för livsmedel. Dagbesöken bidrar till merparten av den höga omsättningsandelen inom shopping. Turistkronan 2006 Aktiviteter 8% Logi 21% Shopping 21% Livsmedel 15% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Transport 14% Restaurang 21% RESURS AB 13

SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Östhammars kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006 Livsmedel 23,0 17,9 17,3 14,2 14,7 20,8 19,2 25,8 18,2 18,2 17,9 Restaurang 45,4 39,2 40,3 38,2 43,3 49,1 58,3 71,9 65,9 63,3 80,2 Transport 11,0 9,3 9,4 8,4 8,8 10,1 12,7 15,3 13,2 14,2 14,7 Shopping 23,8 18,6 16,2 17,1 21,0 25,6 26,3 30,7 25,9 26,0 29,2 Aktivitet 21,6 13,4 15,8 14,8 18,2 20,7 25,9 35,3 32,4 30,1 36,8 Logi 49,5 46,0 48,5 48,8 50,3 73,3 88,0 96,6 84,6 82,6 129,1 Administration 2,0 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 2,5 3,7 Totalt163 148 151 145 160 203 Årssysselsatta, ny metod 234 279 244 237 312 Beräknat årsanställda 210 175 180 175 190 245 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 DIREKTA Kommun 6 740 5 750 6 025 5 885 6 926 8 634 11 121 9 645 9 890 11 970 Landsting 2 933 2 487 2 532 2 553 3 004 3 745 5 200 4 509 4 624 5 596 TOTALA Kommun 11 760 10 133 11 251 11 765 14 203 18 870 25 704 22 291 22 313 30 253 Landsting 5 118 4 383 4 728 5 104 6 160 8 185 12 019 10 421 10 432 14 143 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats. RESURS AB 14

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 14 195 13 837 14 822 15 813 17 393 19 857 18 452 18 780 18 151 19 220 Hotellbäddar 17 110 16 556 18 191 19 138 23 004 25 406 24 874 24 719 23 908 26 121 Affärs 6 348 6 043 5 312 3 923 4 716 5 330 5 130 5 596 4 441 5 156 Konferens 8 247 7 500 8 623 10 296 11 410 13 807 11 265 8 254 8 145 10 020 Grupp 907 596 1 000 364 391 963 1 181 1 690 2 643 1 019 Fritid 1 608 2 417 3 256 4 555 6 487 5 306 7 298 9 179 8 679 9 926 Stugby 9 748 11 298 13 573 12 320 11 531 12 646 12 254 11 087 10 261 10 781 Stuga/rum 9 694 13 348 14 560 18 970 18 300 19 970 20 305 14 325 14 248 14 938 Camping, tält/husvagn 82 321 65 414 83 275 79 566 88 424 101 807 104 447 99 696 103 475 107 541 Campingstuga 4 356 3 785 4 764 ing ovan ing ovan 5 403 5 525 3 767 5 417 6 863 Vandrarhem 4 529 4 490 5 358 5 779 8 573 6 447 48 492 45 420 48 291 112 924 Fritidsbåt 5 318 4 107 3 411 3 644 4 916 49 760 54 090 45 950 47 330 52 450 Fri camping 38 809 21 733 44 987 22 943 25 467 46 350 44 960 23 380 16 835 11 615 Grupplogi 5 700 14 000 13 000 12 000 23 000 26 000 18 000 18 000 15 000 21 000 Övrig övernattning 34 000 31 000 16 000 15 000 ing ovan Ing ovan 22 000 22 000 12 000 31 000 Kommersiella 211 585 185 731 217 119 189 360 203 215 293 789 354 947 308 344 296 765 395 233 Fritidshus 346 000 302 750 259 500 237 875 216 250 259 500 389 250 259 500 263 825 198 950 Släkt/vänner 110 920 110 600 87 684 65 040 130 398 131 052 152 789 108 705 117 385 114 522 Övriga 456 920 413 350 347 184 302 915 346 648 390 552 542 039 368 205 381 210 313 472 TOTALT 668 505 599 081 564 303 492 275 549 863 684 341 896 986 676 549 677 975 708 705 Genomfartsresenärer 76 397 77 237 79 709 80 905 82 040 84 747 86 357 87 221 88 355 88 000 Dagbesök 225 491 145 057 140 039 162 652 170 420 173 073 191 003 153 068 145 092 140 882 500000 Övernattningar 1997-2006 450000 400000 350000 300000 250000 200000 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner 150000 100000 50000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Fr o m 2002 inkluderas fritidsbåtar utanför gästhamn och fr o m 2003 ingår Forsmark i vandrarhem. RESURS AB 15

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006 Släkt/vänner 12% Genomf 9% Hotell 3% Stugby 1% Stuga/rum 2% Camping 12% Fri camping 1% Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Fritidshus 22% Vandrarhem 12% Grupplogi 2% Grupplogi Fritidsbåt Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf Dagbesök 15% Övr övern 3% Fritidsbåt 6% KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 106,7 82,9 88,8 94,7 102,9 102,9 95,6 102,1 97,6 97,1 Hotellbäddar 80,3 61,1 67,1 70,6 81,0 79,1 77,5 78,5 73,6 72,4 Stugby 51,0 61,8 67,5 61,3 57,4 62,9 61,0 75,4 66,2 73,3 Camping 38,6 32,1 35,7 35,3 36,4 42,9 44,7 41,3 46,8 39,8 RESURS AB 16

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ Oms +/- invånare rikssnitt milj kr Bensinstationer 185,4 35 10 8 651 8 419 5,0 Butiker, varuhus och stormarknader 350,6 178 15 16 355 19 541-68,3 Specialiserad livsm, sprit & tobak 96,3 37 12 4 490 3 667 17,7 Övriga specialbutiker med nya varor 195,4 85 57 9 114 20 464-243,3 Hotell 35,0 44 5 1 632 2 761-24,2 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 7,0 4 5 324 242 1,8 Restauranger 54,0 49 31 2 520 5 311-59,8 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 16 maj 2007 RESURS AB HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 FAX 040-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 17