Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2014 SAMMANFATTNING
Text Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar samt andra underlag var 2012-11-30 Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2012-12-05
Ura 2012:5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Sammanfattning Konjunkturnedgången slår nu mot arbetsmarknaden Trots att den ekonomiska aktiviteten i Sverige dämpats har arbetsmarknaden endast försämrats marginellt. Sysselsättningen har fortsatt att öka under de tio första månaderna 2012, även om ökningstakten under hösten reducerats undan för undan. Däremot har arbetslösheten ökat, vilket helt sammanhänger med ett ökat utbud av arbetskraft. Allt fler indikatorer slår dock fast att arbetsmarknaden går in i en nedåtgående spiral. Antalet varsel om uppsägning har ökat kraftigt under hösten. Under september och oktober har 17 600 personer varslats om uppsägning, vilket var drygt 7 000 fler än under motsvarande månader 2011. Hittills i år har drygt 572 000 platser anmälts som lediga till Arbetsförmedlingen. Detta kan jämföras med nästan 589 000 platser under motsvarande period 2011. Vidare har antalet tillfälligt anställda minskat vilket är en avspegling av att det skett ungefär 50 000 färre rekryteringar under årets tio första månader jämfört med motsvarande månader 2011. Arbetsförmedlingens intervjuer med närmare 12 000 arbetsställen inom det privata näringslivet visar att många arbetsgivare fått se efterfrågan på varor och tjänster utvecklas betydligt svagare än vad de trodde våren 2012. De ser också dystert på framtiden och deras rekryteringsplaner är nedtonade. Sammantaget talar detta för att arbetsmarknadsläget kommer att försämras påtagligt under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas minska med 25 000 personer 2013 och med ytterligare 15 000 under 2014. Arbetslösheten ökar därmed från 7,8 procent 2012, via 8,4 procent 2013, till 8,5 procent 2014. Utmaningarna blir mycket omfattande Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken blir större. Åren 2013 och 2014 innebär exceptionellt stora utmaningar med betydligt fler arbetssökande och färre lediga jobb. Ett stort antal av dem som blir arbetslösa kommer att behöva betydande insatser från Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare konjunkturförsvagningar. Tillskottet av arbetslösa och en förändrad sammansättning av arbetslösheten betyder att utmaningarna inom myndighetens verksamhet når en rekordstor spännvidd. Genom det krympande antalet lediga jobb kommer de arbetslösa att mötas av en än hårdare konkurrens när de söker arbete, varvid arbetslöshetstiderna förlängs för ett stigande antal
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 2 arbetslösa åren 2013 och 2014. Vissa grupper riskerar mycket långa tider utan arbete. Särskilt följande grupper kommer att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikes födda, främst födda utom Europa Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år Arbetslösheten inom utsatta grupper har ökat Antalet totalt inskrivna arbetslösa som tillhör ovan nämnda utsatta grupper uppgick vid slutet av oktober till 235 000. Det kan jämföras med 164 000 inom övriga grupper av arbetslösa. Andelen i utsatta grupper av totalt inskrivna arbetslösa uppgick därmed till cirka 60 procent. För tre år sedan var det ungefär lika många personer i de utsatta grupperna som i övriga grupper, omkring 200 000 vardera. Arbetsförmedlingen fick år 2010 två nya stora uppdrag 1, vilka inneburit ett breddat ansvarsområde. Dessa uppdrag har därmed medfört fler inskrivna totalt sett och fler öppet arbetslösa och programdeltagare. Antalet inskrivna 2 vid Arbetsförmedlingen har inom ramen för uppdragen ökat med cirka 45 000 personer mellan januari 2010 och oktober 2012, varav arbetslösheten inklusive programdeltagare utgör nästan 30 000. Arbetslöshetens sammansättning en stor utmaning Var tredje arbetslös inom utsatta grupper har kort utbildning, det vill säga högst förgymnasial utbildning, och antalet ökar åren 2013 och 2014. Tillgången på jobb för personer med kort skolutbildning minskar. Antalet sysselsatta inom yrken med lägre utbildningskrav har fallit med 25 procent under de senaste tio åren medan det totala antalet inskrivna personer i utsatta grupper har mer än fördubblats vid Arbetsförmedlingen. Utbildningskraven har höjts under motsvarande tidsperiod varvid det tillkommit ungefär 300 000 arbetstillfällen med krav på akademisk utbildning. Denna pågående omvandling på arbetsmarknaden visar på den stora och svåra utmaning som Arbetsförmedlingen ställs inför när det gäller att matcha arbetssökande med olika utbildningsbakgrund mot lediga platser där kraven på kompetens stiger. Detta blir än svårare på en arbetsmarknad där arbetstillfällen på framför allt förgymnasial och gymnasial nivå minskar samtidigt som antalet personer i utsatta grupper ligger på en hög nivå och dessutom ökar. Sammansättningen av den växande skaran av arbetslösa inrymmer bland annat personer med kort utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, överförda från Försäkringskassan, nyanlända från andra länder, arbetslösa inom yrken på tillbakagång, arbetslösa akademiker med utbildningsinriktning mot yrken med stort överskott på arbetssökande, och så vidare. Det ställs därmed stora krav på bred kompetens hos Arbetsförmedlingens personal och skarpt vässade arbetsmarknadspolitiska redskap för att på ett 1 Överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen samt etableringsuppdraget (etableringen i det svenska samhället när det gäller flyktingar samt kvotflyktingar). 2 Inkluderar samtliga sökandekategorier, till exempel även dem som har arbete men som kvarstår som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 3 effektivt sätt motverka arbetslöshetens negativa skadeverkningar för arbetslösa med vitt skilda bakgrunder. Den ständiga utmaningen att motverka en ökad strukturell arbetslöshet ställs nu på sin spets. En sådan form av arbetslöshet drabbar de enskilda arbetslösa hårt med ökad risk för permanent utslagning från arbetslivet. Men denna typ av arbetslöshet drabbar även den svenska ekonomin negativt genom att den potentiella BNP-tillväxten dämpas. 3 Arbetslösheten ökar i flera grupper med svag ställning Antalet totalt inskrivna arbetslösa ökar i flera av grupperna med svag ställning på arbetsmarknaden, nämligen utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning och förgymnasialt utbildade. Det är endast gruppen arbetslösa i åldrarna 55-64 år som legat på en ungefär oförändrad nivå de senaste två åren. Arbetslösheten för de enskilda grupperna bedöms fortsätta att öka åren 2013 och 2014, och även för åldrarna 55-64 år väntas då en ökning. Liksom under det senaste året kommer gruppen totalt inskrivna arbetslösa med födelseland utanför Europa att uppvisa den starkaste ökningen följt av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Dessa grupper sammanfaller till viss del, varvid utomeuropeiskt födda står för en betydande del av ökningen av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Totalt antal inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har uppvisat en kontinuerlig ökning i ungefär samma takt sedan mitten av år 2008, alltså i samband med finanskrisen och de successiva överföringarna av personer från sjukförsäkringssystemet. För arbetslösa med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda och förgymnasialt utbildade sker ökningen av arbetslösheten främst bland yngre, i första hand i åldrar under 35 år. Det är en mycket oroande utveckling att inslaget av yngre arbetslösa ökar varav många i förlängningen riskerar att hamna allt längre ifrån ett arbete. Arbetslösa med långa tider utan arbete ökar inom utsatta grupper Det totala antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete under lång tid har uppvisat små förändringar under det senaste året. Av de 400 000 personer som var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd i oktober 2012 hade drygt 135 000 personer saknat arbete längre tid än ett år. Bakom talen döljer sig dock stora skillnader i utveckling mellan utsatta grupper och övriga arbetslösa. Av de drygt 135 000 personerna tillhörde strax över 100 000 personer någon av de utsatta grupperna. Antalet med långa tider utan arbete (minst 12 månader) i de utsatta grupperna har ökat de senaste två åren till skillnad mot förhållandet hos övriga grupper av arbetslösa. Det betyder att andelen i utsatta grupper av samtliga med långa tider utan arbete stigit till att omfatta nästan 75 procent. Detta understryker de stora svårigheterna att snabbt finna ett arbete för arbetslösa som tillhör någon av de utsatta grupperna. Den allra starkaste uppgången för arbetslösa med långa tider utan arbete sker bland utomeuropeiskt födda, vilket delvis är en följdverkning av gruppens stora tillströmning i arbetskraften. För denna grupp tar det vanligtvis längre tid innan de kommer ut i arbete, eftersom etableringen i det svenska samhället tar tid. 3 Potentiell BNP är den produktionsnivå som kan upprätthållas vid normalt utnyttjande av tillgängliga produktionsfaktorer i form av kapital och arbetskraft.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 4 En oroande tendens är att antalet totalt inskrivna arbetslösa som varit utan arbete mer än ett år överlag stiger så pass tydligt i de utsatta grupperna. Den pågående ökningen är relativt stark redan i ett läge då den vikande konjunkturen ännu inte hunnit få genomslag på arbetsmarknaden. För de närmaste två åren finns därför en stor risk för att antalet arbetslösa med långa tider utan arbete ökar kraftigt, och i synnerhet inom de grupper som redan har ett svårt utgångsläge på arbetsmarknaden. Europa drar ner den globala tillväxten Anledningen till att arbetsmarknaden och ekonomin bedöms komma att försvagas markant under 2013 står att finna i konjunkturraset i euroområdet, vilket också är ett sänke för den globala ekonomin. Det finns ingenting som talar för någon starkare återhämtning i euroområdet under 2013 eller 2014, även om de politiska pusselbitarna kommer på plats. Den växande arbetslösheten i euroområdet utgör ett rejält hinder för att området skall gå in i en återhämtningsperiod. Arbetslösheten uppgår för närvarande till 11,7 procent och beräknas öka till närmare 13 procent 2013. Exkluderas Tyskland uppgår den genomsnittliga arbetslösheten för övriga euroländer till närmare 14 procent. Det finns dock ljuspunkter i den globala ekonomin. En är att Förenta staterna gått in i en återhämtningsprocess och vi har antagit att politikerna där ser till att återhämtningen blir livskraftig. Som vanligt ger dessutom de asiatiska tillväxtländerna ett stort bidrag till den globala tillväxten. Världsekonomin bedöms komma att växa med 3,5 procent 2013 och med närmare 4 procent 2014, vilket är en viss förbättring jämfört med 2012 då globala BNP beräknas öka med 3,3 procent. Svensk konjunktur kan trots styrka inte hålla emot Den svenska ekonomin är stark. I ett internationellt perspektiv är de offentliga finanserna mycket starka. Finanspolitiken kan därmed vara expansiv även om budgeten kommer att uppvisa ett underskott. Även kommunernas och landstingens ekonomier får betraktas som starka. Till detta kommer att hushållen har en god inkomstutveckling och deras förmögenhetsställning är förhållandevis stark. Detta är dock inte tillräckligt för att undvika en importerad konjunkturförsvagning under kommande år. Exporten kommer att utvecklas mycket svagt. Det bekymmersamma är den svaga konjunkturen i Europa, dit drygt 70 procent av varuexporten går. Den negativa omvärldsbilden har också redan lett till att byggkonjunkturen har försvagats påtagligt och utsikterna för det närmaste året är dystra. Den svaga europakonjunkturen får också till följd att hushållen kommer att hålla hårdare i plånboken och att investeringskonjunkturen blir svag. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning signalerar att 2013 blir ett kärvt år. Konjunkturinstitutets barometerindikator har försvagats markant och nått en nivå som pekar på att tillväxten i svensk ekonomi blir betydligt svagare än normalt. Nedgången under november omfattade samtliga sektorer i näringslivet samt hushållen. Detta talar för en mycket svag BNP-tillväxt framöver. BNP beräknas öka med svaga 0,8 procent 2012 och med 1,0 procent 2013. Trots allt är det den inhemska efterfrågan som bedöms bidra till den lilla ekonomiska tillväxt som väntas under kommande år, genom att hushållen efter hand väntas öka sin konsumtion. För 2014 räknar vi med att hushållen återfått köplusten. En viss återhämtning av exporten är trolig, och BNP bedöms då öka med 2,1 procent.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 5 Sysselsättningen faller med 40 000 på två år Den svaga ekonomiska aktiviteten leder till att arbetsmarknaden bedöms komma att förvagas påtagligt under 2013. Sysselsättningen faller under hela året och nedgången mellan 2012 och 2013 beräknas till 25 000 personer. Försvagningen blir störst inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten vilka förlorar 16 000 respektive 5 000 sysselsättningstillfällen. Även den privata tjänstesektorn går ett svagt år till mötes, men där stannar nedgången av antalet sysselsatta vid 4 000 personer. Området är dock heterogent. Försvagningen blir störst inom verksamheterna transport, bemanning och handel. Inom den stora offentliga tjänstesektorn blir sysselsättningen i det närmaste oförändrad. Anställda inom landsting eller kommuner fortsätter att minska medan anställda med privat huvudman fortsätter att öka. Även om sysselsättningen vänder uppåt under loppet av 2014 blir inte återhämtningen tillräcklig för att undvika att den totala sysselsättningen minskar, med 15 000 personer, mellan 2013 och 2014. Arbetskraftsutbudet minskar 2014 Den svaga konjunkturen under kommande år leder till en försämrad utveckling av utbudet av arbetskraft. Det beräknas öka med svaga 7 000 personer 2013 och minska med 9 000 personer 2014. Bakom denna utveckling ligger ett antagande att fler kommer att utbilda sig istället för att gå arbetslösa. Vidare minskar antalet inrikes födda i arbetskraften medan antalet utrikes födda ökar. På lång sikt utgör emellertid tillskottet av utrikes födda i arbetskraften en viktig förutsättning för ökad sysselsättning i landet. Den svaga utvecklingen av arbetskraften, främst bland inrikes födda, motverkar en ännu större ökning av arbetslösheten under kommande år. Det är värt att påpeka att prognosen för arbetskraften innehåller flera osäkerhetsmoment. Arbetslösheten ökar till 8,5 procent 2014 Arbetslösheten för vuxna är förhållandevis låg en av de lägsta i Europa medan ungdomsarbetslösheten är hög. Förhållandet mellan vuxnas och ungdomars arbetslöshet är mycket ogynnsamt jämfört med övriga europeiska länder. Det sammanhänger med ett stort inslag av arbetslösa studerande i den svenska statistiken, bland annat genom att vårt utbildningssystem inte baseras på arbetsplatsförlagd utbildning i någon större utsträckning. Under 2013 fortsätter arbetslösheten att öka undan för undan och årsgenomsnittet beräknas till 8,4 procent. Under 2014 sker en viss minskning under loppet av året men ändå bedöms den genomsnittliga nivån till 8,5 procent. Det sammanhänger med att året inleds med höga ingångsvärden som sedan minskar något. Detta betyder att antalet totalt inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen ökar påtagligt, från 393 000 år 2012 via 435 000 år 2013 till 445 000 år 2014. Bakom ökningen ligger inte enbart den försvagade konjunkturen utan också den utbudsstimulerande politiken, med Arbetsförmedlingens breddade uppdrag. I detta ingår överföringar från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och snabbare inträde på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare påverkat av etableringsuppdraget. De kommande åren kommer också fler anställda att drabbas av arbetslöshet vilket ytterligare försvårar för dem som står långt från en lösning av sina arbetsmarknadsproblem.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 6 Yngre drabbas hårdast Sysselsättningen minskar i alla åldersgrupper, men mest för personer yngre än 35 år. Det betyder också att arbetslösheten ökar mest för de unga och den ökningen förstärks påtagligt av att många nya kommer in på arbetsmarknaden. Som alltid drabbas ny- och återinträdande på arbetsmarknaden mest när efterfrågan på arbetskraft krymper. Det sammanhänger med att rekryteringarna minskar, vilket är en följd dels av att företagen inte ersätter avgångar fullt ut dels av att färre företag växer. En annan faktor som missgynnar unga är att antalet tillfälligt anställda minskar. Det sammanhänger med att arbetsgivarna under lågkonjunkturer inte förlänger tillfälliga anställningar i samma utsträckning som vid ett bättre konjunkturläge, och att färre går från tillfällig till fast anställning. Vid varsel om uppsägning berörs också yngre i större utsträckning än andra åldrar av turordningsreglerna, men utfallet brukar förändras efter förhandlingar mellan parterna. Det betyder att också äldre förlorar arbetet, och till detta kommer att antalet nedläggningar ökar vilket också medför att fler äldre blir arbetslösa. Under 2014 när arbetsmarknaden går in i en återhämtningsfas gynnas de yngre av att arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt varvid deras arbetslöshet bedöms börja minska, medan arbetslösheten för de äldre fortsätter att stiga något. Fler män än kvinnor blir arbetslösa Sett till kön har sysselsättningen vikit för männen men fortsatt att växa för kvinnorna. Det har lett till att den tidigare stora skillnaden i sysselsättningsgrad minskat. Även under de kommande åren försämras arbetsmarknaden mer för männen varvid skillnaden i sysselsättningsgrad fortsätter att krympa. Detta leder till att arbetslösheten stiger mer för män än för kvinnor under de kommande åren. Anledningen är att arbetsmarknaden försvagas mest för yrken inom industrin och byggverksamheten, vilka domineras av män. Utrikes födda drabbas senare i konjunkturförloppet Tillväxten av den aktiva befolkningen (16-64 år) sker enbart genom tillskott av utrikes födda i allmänhet och utomeuropeiskt födda i synnerhet. Detta gäller också arbetskraften och det betyder att många nyanlända är på väg in på arbetsmarknaden. De drabbas därvid av att efterfrågan på arbetskraft minskar under 2013. Hittills har dock sysselsättningen för utrikes födda inte påverkats av den försämrade konjunkturen medan sysselsättningen försvagats något för inrikes födda. Detta beror på att utrikes födda oftare än inrikes födda arbetar inom den privata tjänstesektorn, vilken hittills stått emot försämringen på arbetsmarknaden. Det finns dock under tredje kvartalet tecken på att utrikes föddas arbetsmarknad börjat försvagas, vilket indikerar att också den privata tjänstesektorn börjar drabbas av konjunkturförsvagningen. Under det kommande året viker sysselsättningen för både inrikes födda och utrikes födda ungefär lika mycket medan uppgången i arbetslöshet blir större för utrikes födda. Detta sammanhänger med att utbudet av arbetskraft ökar för utrikes födda medan det minskar för inrikes födda. Sedan mitten av 2005 har befolkningen fått ett tillskott på 250 000 utrikes födda. Detta har medfört ett sysselsättningstillskott på 165 000 i den gruppen. Detta är en god utväxling till arbete och det har medfört att sysselsättningsgraden för befolkningsgruppen har upprätthållits trots att många nyanlända trätt in på arbetsmarknaden. Skillnaden i sysselsättningsgrad
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 7 mellan inrikes födda och utomeuropeiskt födda är dock alltjämt stor. För inrikes födda i åldern 16-64 år uppgick sysselsättningsgraden i genomsnitt till 78,2 procent under de tre första kvartalen 2012, vilket kan jämföras med 56,4 procent för motsvarande grupp utomeuropeiskt födda. Det finns flera förklaringar till att sysselsättningen är lägre bland utomeuropeiskt födda. En är att inslaget av enbart förgymnasialt utbildade är betydligt större, 27 procent av befolkningen i åldern 16-64 år jämfört med 16 procent för inrikes födda under årets tre första kvartal. Det är också värt att påpeka att genomsnittsåldern för utomeuropeiskt födda med enbart förgymnasial utbildning är betydligt lägre än för inrikes födda. 4 En annan förklaring är att utomeuropeiskt födda kvinnor endast i liten utsträckning deltar i arbetslivet. Industritunga regioner drabbas mest Nästa år väntas den svaga konjunkturen medföra en negativ sysselsättningsutveckling i nästan hela landet. Endast Stockholms och Norrbottens län bedöms öka sin sysselsättning till slutet av 2013. Försvagningen på arbetsmarknaden drabbar industritunga regioner mest. Hittills har utvecklingen av varsel om uppsägning varit mest kännbar i Kronobergs, Blekinge, Västra Götalands, Skåne, Jönköpings, Värmlands och Kalmar län. Försvagningen i Skåne är också en effekt av den kärva utvecklingen i Danmark. Hittills i år har det totala antalet inskrivna arbetslösa stigit successivt i allt fler delar av landet och i november i år ligger arbetslösheten över fjolårsnivån i 17 av landets 21 län. Nästa år fortsätter arbetslösheten att stiga i samtliga län en utveckling som blir allra tydligast i industritunga län i främst Syd- och Mellansverige. Valda indikatorer Procentuell förändring 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP, till marknadspris 3,3-0,6-5,0 6,6 3,7 0,8 1,0 2,1 BNP, kalenderkorrigerat 3,5-0,8-4,9 6,4 3,8 1,2 1,0 2,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 3,4 0,7-2,6 2,6 2,3 0,4-0,4 0,5 Produktivitetstillväxt 0,1-1,5-2,3 3,8 1,5 0,8 1,4 1,7 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,5 2,7 1,7 2,0 1,4 1,0 1,1 1,6 Timlön 3,3 4,3 3,4 2,6 2,7 3,3 3,0 3,0 Hushållens reala disp. inkomster 5,5 2,3 2,0 1,6 3,5 2,4 2,2 2,7 Privat konsumtion 3,7 0,0-0,3 3,7 2,1 1,3 1,2 2,1 Sparkvot, inkl. avtalspension 7,2 9,0 11,0 8,3 10,1 10,8 11,6 11,3 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 4 Genomsnittsåldern är beräknad i åldersgruppen 20-64 år.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 8 Nyckeltal 5 Tusental/procent Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Utfall Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetskraft 4778 4782 4838 4893 4910 4917 4908 56 55 17 7-9 Sysselsatta 4484 4381 4429 4522 4529 4504 4489 49 93 7-25 -15 Arbetslösa 294 401 409 371 381 413 419 8-38 10 32 6 Procent av arbetskraft 6,1 8,4 8,4 7,6 7,8 8,4 8,5 0,1-0,9 0,2 0,6 0,1 Relativa arbetskraftstal 80,7 80,2 80,8 81,5 81,6 81,6 81,2 0,5 0,6 0,1 0,0-0,4 Sysselsättningsgrad 75,7 73,5 74,0 75,3 75,3 74,7 74,3-2,2 0,5 0,0-0,6-0,3 Konjunkturprogram 87 127 185 178 187 202 215 58-8 9 15 13 Procent av arbetskraft 1,8 2,7 3,8 3,6 3,9 4,0 4,4 1,2-0,2 0,2 0,2 0,4 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 5 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser 16-64 år.
Omslagsbild: Johnér URA 2012:5 Serien URA innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsikterna samt redovisningar från olika utredningar som utförs av Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutsikterna är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för alla län samt landet som helhet. Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/ yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Rekv.nr 803 358 113 99 Stockholm Telefon 0771-60 00 00 www.arbetsformedlingen.se