FR News Nyhetsbrev Nr 2 juni 2014 Varmt välkommen till Financial Reporting News Detta nummer av FR News behandlar den nya standarden för intäktsredovisning, IFRS 15, som International Accounting Standards Board (IASB) publicerade i slutet av maj. IFRS 15 samlar alla regler om redovisning av intäkter i en enda standard, som från och med år 2017 ersätter de standarder och tolkningar som idag behandlar redovisning av intäkter. anläggningsbranscherna samt kontraktstillverkning. Alla företag kommer dock att påverkas av de nya, utökade upplysningskraven. Det är viktigt att redan nu analysera effekterna av övergången till IFRS 15, eftersom det kan påverka redan ingångna kontrakt, men även hur nya kontrakt bör utformas. Den nya standarden innebär nya tankesätt för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med idag. I flera fall blir det också nödvändigt att anpassa system och processer för att möjliggöra en effektiv tillämpning. För vissa företag kommer den nya standarden att väsentligt påverka hur och när intäkter ska redovisas, jämfört med idag, medan andra företag påverkas i mindre omfattning. De utökade upplysningskraven kommer dock att påverka alla företag. Vidare sammanfattas Redovisningsutredningens delbetänkande Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22), som publicerades i april. Utredningen föreslår omfattande förändringar i årsredovisningslagen med huvudsyfte att förenkla för små företag avseende notupplysningar i årsredovisningen. NY STANDARD FÖR INTÄKTSREDO- VISNING, IFRS 15, HAR PUBLICERATS IASB publicerade den 28 maj en ny standard för redovisning av intäkter, IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers. IFRS 15 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare. Den nya standarden introducerar en ny intäktsredovisningsmodell för kontrakt med kunder. För vissa företag kommer den nya standarden att ha en väsentlig effekt på hur och när intäkter ska redovisas medan andra företag påverkas i mindre omfattning. De som bedöms påverkas mest är företag inom telekom-, programvaru-, fastighets-, flyg-, försvars-, bygg- och ÄNDRINGAR AV ÅRSREDOVIS- NINGSLAGEN I juni 2013 antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd ett nytt redovisningsdirektiv. Direktivet innebär en sammanslagning och omarbetning av tidigare två redovisningsdirektiv. Det nya direktivet innehåller ett antal nyheter som måste införas i nationell lag. Det delbetänkande som nu är ute på remiss föreslår införande av dessa bestämmelser i årsredovisningslagen, ÅRL. Genom att ÅRL ändras kommer det även att krävas ändringar i kompletterande normgivning från bland annat FAR, Bokföringsnämnden och Rådet för finansiell rapportering. Remisstiden går ut den 1 september 2014 och bestämmelserna föreslås träda i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2016 eller senare.
FR News Nyhetsbrev Nr 2 juni 2014 Förändringar i årsredovisningslagen I april 2014 publicerade Redovisningsutredningen sitt delbetänkande Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22). Bland annat föreslår utredningen omfattande förändringar i årsredovisningslagen (ÅRL) som ska förenkla för små företag när det kommer till notupplysningar i årsredovisningen. Lagstiftaren eller övriga normgivare får inte kräva fler upplysningar för små företag än vad direktivet kräver. Redan 2016 ska de nya reglerna tillämpas. Bokföringsnämnden kommer därmed snart att behöva ändra sin normgivning. Förändringarna påverkar redovisningen för samtliga svenska juridiska personer samt koncernredovisningen för de företag som inte tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS). ÄNDRINGAR AV ÅRSREDOVIS- NINGSLAGEN I juni 2013 antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd ett nytt redovisningsdirektiv 1. Direktivet innebär en sammanslagning och omarbetning av tidigare två redovisningsdirektiv. Det nya direktivet innehåller ett antal nyheter som måste införas i nationell lag. Det delbetänkande som nu är ute på remiss föreslår att bestämmelserna ska införas i årsredovisningslagen, ÅRL. Remisstiden går ut den 1 september 2014, och bestämmelserna föreslås träda i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2016 eller senare. För kalenderårsföretag innebär detta 2016. Genom att ÅRL ändras kommer det även att krävas ändringar i kompletterande normgivning från bland annat FAR, Bokföringsnämnden och Rådet för finansiell rapportering. En nyhet i direktivet är att utgångspunkten har varit att tänka småskaligt först, ett synsätt som ska användas i syfte att säkerställa att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. I tidigare redovisningsdirektiv har utgångspunkten varit att sammanställa direktiven utifrån behoven hos större företag, och sedan har vissa krav inte varit tvingande för mindre företag. Nu är situationen den omvända. Med andra ord har små företag varit utgångspunkten, och sedan har ytterligare krav lagts på för medelstora och stora företag. Nyheten innebär även så kallad fullharmonisering för mindre företag på vissa områden, vilket innebär att medlemsstaterna inte får kräva mer än vad som anges i direktivet. Här följer de nyheter som vi bedömer som viktigast. I övrigt kommer bestämmelserna i ÅRL kvarstå i huvudsak oförändrade. FYRA KATEGORIER AV FÖRETAG Företagen i ÅRL ska enligt förslaget delas upp i fyra kategorier: små, medelstora och stora samt företag av allmänt intresse. I det nya redovisningsdirektivet
finns även kategorin mikroföretag. Mikroföretag behandlas dock inte i denna utredning, utan blir en del i nästa fas i utredningsarbetet. I dag finns bara två kategorier: större respektive mindre företag. I förslaget införs således kategorierna medelstora företag samt företag av allmänt intresse. Gränsvärdena för små företag föreslås förbli oförändrade jämfört med nuvarande gränsvärden (medelantalet anställda 50, balansomslutning 40 miljoner kronor, nettoomsättning 80 miljoner kronor). Överskrids mer än ett av dessa gränsvärden två år i rad klassas företaget, enligt de nya föreslagna reglerna, som ett medelstort företag. Gränsvärdena för medelstora företag föreslås bli: medelantalet anställda 250, balansomslutning 175 miljoner kronor och nettoomsättning 350 miljoner kronor. Överskrids mer än ett av dessa gränsvärden två år i följd kommer företaget att klassas som ett stort företag. Stora företag är företag som inte är vare sig små, medelstora eller företag av allmänt intresse. Motsvarande gränsvärden gäller även för koncerner. Värt att notera är också att det införs ett annat sätt att beräkna gränsvärdena jämfört med tidigare, vilket är en anpassning till direktivets formulering. Kravet att bedömningen ska göras utifrån de två senaste räkenskapsåren kvarstår, men kravet på att beakta varje enskilt gränsvärde var för sig tas bort. Det innebär att företag snabbare kan falla in i respektive falla ut ur en högre kategori jämfört med nuvarande sätt att beräkna gränsvärdena, vilket även kan få följdeffekter vid beräkning av gränsvärden för frivillig revision. Kategorin Företag av allmänt intresse ska enligt utredningens förslag omfatta företag som har värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad 2 eller motsvarande marknad utanför EES, kreditinstitut samt försäkringsföretag som omfattas av ÅRKL 3 respektive ÅRFL 4 samt företag som är registrerade publika (publ.) enligt aktiebolagslagen (2005:551). Att vara ett företag av allmänt intresse innebär framför allt krav på att avlämna bolagsstyrningsrapport samt högre upplysningskrav jämfört med övriga företag. Publika aktiebolag är en tillåten utvidgning av den definition av företag av allmänt intresse som anges i direktivet, men utredningen anser att det är motiverat att dessa företag ska omfattas av definitionen eftersom de trots allt har möjlighet att söka kapital i en vidare krets av investerare än privata aktiebolag. Att vara företag av allmänt intresse innebär inte per automatik att IFRS ska tillämpas. Omfattningen på vilka företag som ska tillämpa IFRS i koncernredovisningen är oförändrad jämfört med tidigare. Kravet att tillämpa IFRS har alltså inte utökats till att gälla alla företag av allmänt intresse. Om ett företag ryms inom definitionen av företag av allmänt intresse är företagets storlek ointressant, det vill säga ovan nämnda gränsvärden för olika företagskategorier är då inte tillämpliga. FULLHARMONISERING För de områden som är fullharmoniserade i direktivet, framför allt upplysningar för små företag, får medlemsstaterna inte ställa högre krav än direktivet. Det innebär att de krav som direktivet ställer på till exempel upplysningar för små företag måste införas i ÅRL. Ytterligare krav får inte ställas vare sig i lag eller i kompletterande normgivning. Direktivet är tydligt med att medlemsstaterna inte får ställa andra krav på små företag angående notupplysningar än de som framgår av direktivet. Även enligt utredningen är det tydligt att medlemsstaterna inte kan komma förbi denna bestämmelse i direktivet. Krav som inte får ställas i lag får i dessa fall inte heller ställas på annat sätt, exempelvis genom förordning, råd och rekommendationer på dessa områden. Om företag vill lämna frivillig information står det dem fritt att göra det. Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse omfattas inte av kraven på fullharmonisering. GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER Vissa ändringar föreslås i ÅRL när det gäller grundläggande principer. Bland annat införs en allmän så kallad väsentlighetsprincip, som innebär att bestämmelserna om värdering, resultat- och balansräkningarnas utformning samt om notupplysningar inte behöver följas i det enskilda fallet om effekterna av avsteg är oväsentliga. En definition av väsentlig införs motsvarande den som finns inom IFRS. Detta synes inte innebära någon praktisk förändring, då en allmän väsentlighetsprincip anses vara en del av god redovisningssed redan i dag, i alla fall avseende värdering och upplysning. En annan nyhet är att den generella möjlighet som i dag finns att avvika från
grundläggande redovisningsprinciper tas bort. Den enda möjlighet till avvikelse som kvarstår är möjligheten att avvika från kvittningsförbudet i de fall det är förenligt med god redovisningssed. VÄRDERINGSREGLER Den största nyheten när det gäller ändringar av värderingsreglerna är att det införs en så kallad Utvecklingsfond. Denna ändring påverkar företag som aktiverar egenupparbetade utvecklingsutgifter. I de fall ett företag aktiverar utgifter för egenupparbetad utveckling måste motsvarande belopp omföras inom eget kapital från fritt eget kapital till en bunden fond, Utvecklingsfonden, det år utgifterna aktiveras. Fonden ska sedan hanteras på liknande sätt som Uppskrivningsfonden. Att införa denna fond innebär en utdelningsbegräsning jämfört med i dag och anses följa som ett krav av direktivet. Bestämmelserna om avskrivning för immateriella tillgångar förändras jämfört med i dag. Alla immateriella tillgångar, inklusive goodwill, ska skrivas av på samma sätt som anläggningstillgångar i allmänhet, det vill säga över nyttjandeperioden. Den allmänna femårsregeln tas alltså bort från ÅRL. Det är endast i de fall som nyttjandeperioden för utvecklingsutgifter och goodwill inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas som nyttjandeperioden maximalt ska anses uppgå till fem år. Men även för dessa typer av tillgångar är det alltså i första hand den faktiska nyttjandeperioden som gäller. Ytterligare en nyhet i ÅRL är att det införs en bestämmelse om värdering av avsättningar som innebär att en avsättning ska redovisas till det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Detta motsvarar den bestämmelse som finns inom IFRS i dag. Dessutom införs ett förbud mot att återföra tidigare gjord nedskrivning på goodwill. Det har redan i dag tillämpats stränga bestämmelser för återföring av tidigare gjorda goodwillnedskrivningar vid tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer, men nu införs ett uttryckligt förbud i lag. Även denna skärpning motsvarar reglerna i IFRS. UPPLYSNINGSKRAV Ytterligare nyheter som föreslås är att Upplysningskapitlet, kapitel 5 i ÅRL, ska få en ny struktur. Det innebär bland annat att de upplysningskrav som gäller alla företag anges först i kapitlet. Därefter byggs dessa krav på med de upplysningskrav som därutöver gäller för medelstora företag, stora företag samt företag av allmänt intresse. Tilläggsupplysningar ska, med några mindre undantag, lämnas i not. Möjligheten att lämna tilläggsinformation direkt i resultat- och balansräkningen reduceras jämfört med i dag. Den största nyheten om upplysningar är att upplysningskraven för små företag reduceras och begränsas enbart till de krav som direktivet anger. Detta är en följd av principen om fullharmonisering (se ovan). Ytterligare krav får inte heller ställas av den kompletterande normgivningen. Redovisning av extraordinära poster tas bort från uppställningsformen för resultaträkningen. Extraordinära poster ska i fortsättningen redovisas som normala intäkter och kostnader. I stället införs ett nytt upplysningskrav som innebär att upplysning ska lämnas i not om intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller förekomst. Den del av balansräkningen som i dag innehåller information om poster inom linjen tas bort, och i stället ska denna information lämnas i not. Inom linjenposter kommer därför att utmönstras från balansräkningen. En annan nyhet är också att termen ansvarsförbindelser ersätts med termen eventualförpliktelser. I samband med detta införs även en definition som sammanfaller med IFRS. Därutöver anges i utredningen att pensioner inte längre kan redovisas som en eventualförpliktelse utan pensionsåtaganden ska redovisas i balansräkningen. Ytterligare exempel på situationer då informationen enligt förslaget ska lämnas på annat ställe i årsredovisningen avser upplysning om vinstdisposition och händelser efter balansdagen som numera ska lämnas i not istället för i förvaltningsberättelsen. FAS 2 Redovisningsutredningen arbetar nu vidare med fas 2. Slutbetänkandet ska avlämnas den 31 januari 2015. I denna fas ingår bland annat att se över ÅRL:s struktur och språk samt utreda vilka ytterligare förenklingar som är möjliga och lämpliga att genomföra. Fas 2 innefattar även att bedöma om företagskategorin mikroföretag ska införas. Därutöver ska även frågan om bokföringsskyldighet i ideella föreningar behandlas. 1 Europaparlamentets och Rådets direktiv av den 26 juni 2013 (2013/34/EU) om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG 2 Med en reglerad marknad avses i Sverige för närvarande Nasdaq OMX Stockholm AB samt Nordic Growth Market NGM AB 3 Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559) 4 Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (1995:1560) Författare: Pernilla Lundqvist pernilla.lundqvist@kpmg.se Tel: 031-614 854 The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.
FR News Nyhetsbrev Nr 2 juni 2014 Ny standard för redovisning av intäkter Den nya intäktsstandarden, IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers, kan få väsentlig påverkan på företag i vissa branscher inte bara när det gäller annan värdering av intäkten och tidpunkten för redovisningen, utan det kan även krävas översyn av hur försäljningskontrakt utformas. Vidare kan det behövas anpassningar av de system som används för att ta fram underlag för intäktsredovisningen och de tillkommande kraven på upplysningar. HUR PÅVERKAS NETTOOMSÄTTNINGEN? VILKA BRANSCHER BEDÖMS PÅVERKAS MEST? Standarden, som publicerades den 28 maj, ersätter den nuvarande IFRS (standarder och tolkningsuttalanden) om intäkter och de vägledningar som finns i US GAAP. Den nya standarden introducerar en ny intäktsredovisningsmodell för kontrakt med kunder. För vissa företag kommer den nya standarden att ha en väsentlig effekt på hur och när intäkter ska redovisas medan andra företag påverkas i mindre omfattning. De som främst bedöms påverkas är företag inom telekom-, programvaru-, fastighets-, flyg-, försvars-, bygg- och anläggningsbranscherna samt företag som ägnar sig åt kontraktstillverkning. Alla företag kommer dock att påverkas av de nya, väsentligt utökade upplysningskraven. Standarden träder i kraft den 1 januari 2017. Det finns två sätt att hantera övergången: antingen retroaktivt eller genom att justera balanserat resultat per datum för övergången den 1 januari 2017. Den nya standarden innebär nya utgångspunkter för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med i dag. De områden som skiljer sig åt jämfört med nuvarande regler är framför allt följande: Kontrollbaserad modell för att bedöma när intäkten ska redovisas (överföring av risker och förmåner finns enbart kvar som en indikator på att kontroll kan ha överförts). Värderingen av intäkten ska baseras på vad säljaren förväntas erhålla snarare än verkligt värde. Nya regler för hur varor och tjänster i ett kontrakt ska separeras i redovisningen. Förändrade kriterier för hur intäkten ska redovisas över tiden. Utgifter för anskaffande av och fullgörande av kontrakt. Väsentligt utökade upplysningskrav. Utifrån ett mer praktiskt perspektiv kan man konstatera att det kommer att krävas av företagen att de går igenom alla större försäljningskontrakt för att kunna avgöra om och hur intäktsredovisningen förändras på grund av de nya reglerna. Det är också lämpligt att affärsorganisationen är informerad om de nya reglerna när företaget går in i nya längre kontrakt
som kommer att gälla när de nya reglerna träder ikraft. Vidare kommer i flera fall system och processer att behöva anpassas för att möjliggöra en effektiv tillämpning. EN MODELL, TVÅ METODER OCH FEM STEG Standarden innehåller en enda modell som ska tillämpas på kontrakt med kunder och två metoder för att redovisa intäkter: vid ett tillfälle eller periodiserat över tiden. Modellen består av en analys i fem steg för att bestämma om, till vilket belopp och när intäkter ska redovisas. De fem stegen är: 1. Identifiera kontraktet med kunden. 2. Identifiera de olika åtagandena i kontraktet. 3. Fastställa transaktionspriset. 4. Fördela transaktionspriset till de olika åtagandena. 5. Redovisa intäkten vid uppfyllandet av respektive åtagande. Alla företag behöver göra en bedömning av hur mycket de påverkas av de nya reglerna i syfte att utreda de övergripande konsekvenserna för affärsverksamheten. Eventuella effekter på redovisningen behöver kommuniceras med investerare och analytiker. Det kan även bli aktuellt att kontakta kreditgivare och diskutera lånevillkor. TIDPUNKT FÖR INTÄKTSREDOVIS- NING KAN TIDIGARE- ELLER SENARELÄGGAS Intäkter ska redovisas över tiden på ett sätt som bäst återspeglar företagets prestation eller vid ett tillfälle när kontrollen över varan eller tjänsten övergår till kunden. För komplexa transaktioner med flera komponenter och/eller rörliga ersättningar, eller när arbetet enligt kontraktet utförs under en längre tid, kan tillämpningen av standarden leda till att intäktsredovisningen tidigareläggs eller senareläggs jämfört med tillämpningen av nuvarande regler. NYA UPPSKATTNINGAR OCH BE- DÖMNINGAR Den nya standarden ställer nya krav på uppskattningar och bedömningar från företagsledningen. Detta kan påverka belopp och/eller tidpunkten för när intäkter redovisas. Uppskattningarna och bedömningarna omfattar bland annat: Uppskattning och redovisning av rörliga ersättningar. Identifiering av separata varor och tjänster i ett kontrakt. Uppskattning av oberoende försäljningspriser. Väsentliga bedömningar kan komma att krävas för att fastställa hur dessa uppskattningar och bedömningar ska tilllämpas. Det kan bli särskilt svårt om ett nytt affärsområde eller ny produkt ska lanseras eller om man ska ta sig in på en ny marknad. Denna analys kan föranleda behov av att se över hur försäljningskontrakt med kund utformas, något som kräver tidigt initiativ för att få effekt då IFRS 15 ska tillämpas. MÖJLIGHET TILL SUCCESSIV VINSTAVRÄKNING FINNS KVAR Standarden innehåller nya kriterier för att fastställa när intäkter ska redovisas över tiden. Dessa kriterier tar sikte på entreprenadavtal och servicekontrakt. Vissa kontrakt, som enligt nuvarande regler redovisas enligt successiv vinstavräkning, kan komma att redovisas först när kontraktet är färdigställt. Andra kontrakt, som tidigare redovisats som intäkt vid färdigställandet av hela kontraktsåtagandet, kan enligt de nya reglerna komma att redovisas enligt successiv vinstavräkning. Att göra denna bedömning kommer att kräva en noggrann genomgång av avtalsvillkor och civilrätt, inte minst ifråga om fastighetsrätt för kontrakt som avser fastighetsförsäljning. FÖRÄNDRINGAR JÄMFÖRT MED NUVARANDE PRAXIS Den nya standarden kan innebära väsentliga skillnader jämfört med dagens intäktsredovisning. Stora skillnader som kan identifieras är följande: Kontrollbaserad modell för att bedöma när intäkten ska redovisas (överföring
av risker och förmåner finns enbart kvar som en indikator på att kontroll kan ha överförts). Värderingen av intäkten ska baseras på vad säljaren förväntas erhålla snarare än verkligt värde. Ny vägledning för hur varor och tjänster ska separeras i ett kontrakt. Förändrade kriterier för hur intäkten ska redovisas över tiden. Den nya standarden innehåller även ny vägledning för redovisning av kontraktskostnader, jämfört med de bestämmelser som finns i IAS 11 Entreprenadkontrakt. Detta kräver nya bedömningar från företagets sida och påverkar nivån på och vid vilken tidpunkt vinsten redovisas. Det finns endast begränsad vägledning för hur utgifter för att skaffa och fullfölja ett kontrakt ska redovisas. De nya bestämmelserna måste utvärderas för att bedöma om dessa utgifter ska aktiveras och i så fall över vilken tidsperiod de ska periodiseras. NYA UPPLYSNINGSKRAV Ytterligare en nyhet är att IFRS 15 kräver väsentligt utökade upplysningskrav jämfört med dagens normer. I många fall måste information omformuleras och utökas. Upplysningskraven omfattar bland annat information om de åtaganden där kontrollen ännu inte har övergått till kunden. De utökade upplysningskraven innebär bland annat att företagets bedömningar om affärsmetoder och framtidsutsikter måste anges till användare i form av till exempel investerare och konkurrenter. Hänsyn tas inte till att detta kan utgöra känslig information. Nya data kan behöva samlas in, vilket även påverkar inrapportering och systemlösningar. FÖRÄNDRINGAR I SYSTEM OCH PROCESSER Den nya modellen för att redovisa intäkter som innebär fler uppskattningar och bedömningar samt nya upplysningskrav medför att det krävs en översyn av de system och processer som tillämpas för intäktsredovisning. Detta gäller både för innevarande period och jämförelsetal. Denna översyn kan behöva ske även om den nya standarden inte innebär någon effekt på när intäkten ska redovisas och till vilket belopp eftersom den nya standarden innebär nya tankesätt vilket kräver andra bedömningar och ställningstaganden jämfört med idag samt utökade upplysningskrav. Detta kan även kräva en översyn av processer i företaget för att säkerställa att företagsledningens bedömningar avser de områden som är mest väsentliga. Ikraftträdande- och övergångsregler IFRS 15 ska tillämpas på samtliga kontrakt med kunder förutom försäkringsavtal, finansiella instrument och leasingkontrakt eftersom det finns separata standarder på dessa områden. Standaren träder i kraft den 1 januari 2017. Det finns två sätt att hantera övergången till de nya reglerna. Antingen kan standarden tillämpas retroaktivt eller genom att justera balanserade vinstmedel vid datum för övergång och upplysa om effekten av övergången på varje rad i resultaträkningen. Det finns frivilliga lättnadsregler som kan användas om standarden tillämpas retroaktivt. Beroende på vilka effekter den nya standarden får för företaget så kan även finansiella nyckeltal påverkas, vilket till exempel kan påverka finansieringen. Ytterligare effekter kan vara att bonus och incitamentsprogram kan påverkas och därför behöva ses över och eventuellt omförhandlas. Om Rådet för finansiell rapportering bedömer att den nya standarden även ska påverka redovisningen i juridisk person kan den också få skattemässiga konsekvenser och konsekvenser på utdelningsbara medel. I vilket fall är det klokt att redan nu se över konsekvenserna av den nya standarden, i god tid innan den träder i kraft. KPMG bjuder in till frukostseminarium om nya regler om intäktsredovisning i september. Läs mer och anmäl dig i vårt kalendarium: http://217.70.39.199/cms/kalendarium Seminarierna äger rum i Malmö 9 september, Stockholm 16 september och Göteborg 23 september Välkomna! Författare: Lena Ljungdahl lena.ljungdahl@kpmg.se Tel: 08-723 94 71 Pernilla Lundqvist pernilla.lundqvist@kpmg.se Tel: 031-614 854 The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.