Organisation SLU. Postnummer

1 - Sökanden Pr oj ekt i nf or m at i on - svenska Pr oj ekt i nf or m at i on - engel ska 2-3 - 4 - Budget för Lant m ännens Projektansökan 20130046 1 Sökanden Förnamn Kristine Titel Dr Examen Docent Födelseår 1969 Kön Kvinna E-post kristine.koch@slu.se OBS! Ovanstående fält synkroniseras från din profil, uppdatera din profil för att ändra uppgifterna. CV + publikationsförteckning Medsökande Finns medsökande Efternamn Koch Telefon 018-672069 Ja, enligt nedan Max 2 sidor Organisation SLU Avdelning Inst. för livsmedelsvetenskap Gatuadress/Boxadress Box 7051 Postnummer 750 07 Postort Uppsala Bifogad: 2013-09-18 Sidor: 2 Förnamn Antal Titel Professor Födelseår 1957 Kön Man Efternamn Boldizar Telefon 031-7721314 Organisation Chalmers tekniska högskola Avdelning Polymera material och kompositer E-post antal.boldizar@chalmers.se CV + publikationsförteckning Max 2 sidor Bifogad: 2013-09-18 Sidor: 2 2 Projektinformation - svenska Område Energi och gröna material Projekttitel (svensk) Stärkelsekarbamater för miljösmarta livsmedelsförpackningar Sammanfattning av forskningsprojektet - Svenska (max 250 ord) Syftet med projektet är att utveckla en syrgasbarriär baserad på stärkelse för förpackning av torra, syrekänsliga livsmedel som t.ex. vissa müslisorter. Det stora behovet av förpackningsmaterial i världen och de miljömässiga nackdelarna förknippade med konventionella plaster har gett upphov till ökande krav på nya material baserade på förnyelsebara råvaror. Mindre än 1% av all plast som produceras i världen idag är biobaserad. Det finns således en stor potential i att utveckla nya biobaserade material och en stark drivkraft i samhället att hitta alternativa råvaror till råoljebaserade syntetiska polymerer för framställning av mer miljöanpassade material. För tillämpningar där lång livslängd hos förpackningen inte är avgörande, som t.ex. livsmedelsförpackningar, är stärkelse en stark kandidat. Stärkelse är tillgänglig i stora mängder, billig, förnyelsebar och framför allt har den goda filmbildningsegenskaper och ger material med låg syrgasgenomsläpplighet, vilket är en viktig egenskap i livsmedelsförpackningar. Stärkelsekarbamater är en typ av modifierad stärkelse som används inom textil- och pappersindustrin för att förbättra ytegenskaper och tryckkvalitet. I förförsök har stärkelsekarbamater av potatis visat intressanta materialegenskaper. Karbamater av vete kan ha en fördel i och med de små mängder gluten som återfinns i isolerad vetestärkelse. Därför vill vi gå vidare med studier av stärkelsekarbamaters potential som syrgasbarriär i livsmedelsförpackningar. Våra tre övergripande mål i detta projekt är att: - Producera stärkelsekarbamater av vete - Producera en potentiell syrgasbarriär av stärkelskarbamater av vete möjlig att använda i en livsmedelsförpackning - Öka kunskapen om de viktiga sambanden mellan processparametrar, materialegenskaper och molekylstruktur för optimering av nya barriärmaterial av stärkelsekarbamater 3 Projektinformation - engelska 17

For skni ngsst i f t el se: s del av pr oj ekt et. 5 - Sökt a och bevi l j ade m edel 6 - Affärsnytta 7 - Bi f ogade dokum ent Projekttitel (engelsk) Starch carbamates for eco-friendly food packaging Sammanfattning av forskningsprojekter - Engelska (max 250 ord) The aim is to develop a starch-based oxygen barrier for packaging of dry, oxygen-sensitive foods, such as müsli. The large needs of packaging materials and environmental concerns regarding conventional plastics has led to rapidly increasing demands for novel materials from renewable sources. Less than 1% of the total plastics produced globally today are biobased. Hence, there is a large potential in further developing biobased materials, and a strong driving force in society to find alternative polymers to substitute synthetic polymers for the production of eco-friendly materials. For packaging applications without need of long durability, e.g. food packaging, starch is a highly relevant candidate. Starch is abundant, cheap, renewable, has good film-forming properties and forms materials with low oxygen permeability; an important property for food packaging. Starch carbamate is a type modified starch that is used in textile and paper industry for the improvement of surface and printing quality. In pre-trials potat starch carbamates have shown interesting material properties. Carbamates from wheat may have an advantage due to the small amounts of gluten proteins remaining in the isolated wheat starch. Hence, Therefore, we aim to further study the potential of starch carbamates as an oxygen barrier in food packaging. Our three main goals are to: - Produce starch carbamates from wheat - Produce a potential oxygen barrier from wheat starch carbamates - Increase our knowledge on the important relation between processing conditions, material properties and molecular structure for the optimization of the production of novel barrier materials based on starch carbamates 4 Budget för Lantmännens Forskningsstiftelse:s del av projektet. Projektstart 2013-10-01 Projektslut 2015-09-30 Slutrapport 2016-03-30 OBS! Samtliga summor i hela ansökan skall lämnas som ksek Innehavare samt tjänstebtk Examen 2013 2014 2015 2016 2017 % Lön % Lön % Lön % Lön % Lön, forskare Docent 20 40 25 40 15 40 Antal Boldizar, professor Docent 5 45 5 45 Projektanställd Övriga 15 25 25 25 10 25 Sociala avgifter 71 112 65 Delsumma tjänster 212 334 194 Material 2013 2014 2015 2016 2017 Förbrukninsgvaror på labb 50 100 50 Delsumma Material 50 100 50 Resor 2013 2014 2015 2016 2017 Resor till samarbetspartners inom Sverige 5 10 10 Resa till internationell konferens 15 Delsumma Resor 20 10 10 Övrigt 2013 2014 2015 2016 2017 Metoduppsättning och framställning av vetekarbamater 50 Externa moment och analyser 0 200 200 Kolonner för kromatografi 45 Delsumma Övrigt 50 245 200 2013 2014 2015 2016 2017 Omkostnadspålägg 99 206 136 2013 2014 2015 2016 2017 Budget sökes hos Lantmännens Forskningsstiftelse 431 895 590 5 Sökta och beviljade medel OBS! Samtliga summor i hela ansökan skall lämnas som ksek Sökta medel från Lantmännens Forskningsstiftelse 2013 2014 2015 2016 2017 Summa Beloppet hämtas från summering i sektion 4 431 895 590 1 916 Beviljade medel övriga finansiärer 2013 2014 2015 2016 2017 Summa Summa beviljade medel övriga 17

Egna resurser 2013 2014 2015 2016 2017 Summa Sökt samfinansiering - Övriga finansiärer Datum 2013 2014 2015 2016 2017 Summa Summa sökt samfinansiering 2013 2014 2015 2016 2017 Summa Projektets totalkostnad per år 1 916 Alternativ finansiering Sökt alternativ finansiering - Övriga finansiärer Datum 2013 2014 2015 2016 2017 Summa Summa sökt alternativ finansiering 6 Affärsnytta Potentiell affärsnytta (max 500 ord) Det finns ett samhälleligt behov att utveckla nya material som åtminstone till viss del kan ersätta konventionella plaster. 2011 producerades det ca 280 miljoner ton plast i värden, varav mindre än 1% var biobaserad. Livscykelanalyser har visat att bioplaster, beroende på typ av material och industriell sektor, kan minska CO2-utsläppen med 30-70% jämfört med konventionella plaster (http://en.european-bioplastics.org/market/). Livsmedelsförpackningar där en barriär mot fukt eller luftens syre behövs, innehåller idag ett skikt av något icke-förnyelsebart material, som t.ex. aluminium eller polyetylen. Kan man byta ut ett barriärskikt av aluminium eller polyetylen mot en barriär av en förnyelsebar råvara i en typ av förpackning är mycket vunnet. I Sverige är pappers- och livsmedelsindustrierna bland de största industrigrenarna. Många av företagen är redan idag engagerade i olika forsknings- och utvecklingsprojekt inom området miljövänliga förpackningar och det finns således en uppfattning om potentiell affärsnytta bland dessa företag. Det finns också en stor erfarenhet och kunskap inom förpackningsteknologi, varför förutsättningarna för att bidra till utvecklingen av framtida hållbara material är goda. Äffärsnyttan i det föreslagna projektet ligger i potentialen att använda en svenskodlad förnyelsebar råvara för att skapa barriärskikt som kan användas för att förpacka torra, syrekänsliga livsmedel, som exv. vissa typer av müsli med högre fetthalter. Det skulle skapa ett mervärde för stärkelseråvaran som använts och det skulle även ge ett mervärde för konsumenten som köper ett miljövänligare livsmededel i butiken. I kontakt med företaget Reppe har företaget visat intresse såväl denna typ av stärkelsemodifiering (karbamatisiering) som för idén att utröna potentialen hos stärkelsekarbamater att användas som råvara i nya hållbara livsmedelsförpackningar. Reppe kommer att tillhandahålla vetestärkelse för projektet. 7 Bifogade dokument Max 10 sidor Bifogad: 2013-09-18 Sidor: 10 17

STÄRKELSEKARBAMATER FÖR MILJÖSMARTA LIVSMEDELSFÖRPACKNINGAR Syfte och kort bakgrund Syftet med projektet är att utveckla en syrgasbarriär baserad på stärkelse för förpackning av torra, syrekänsliga livsmedel som t.ex. vissa müslisorter med högre fetthalt. Det finns en stark drivkraft i samhället att hitta alternativa råvaror till råoljebaserade syntetiska polymerer för framställning av mer miljöanpassade material. För tillämpningar där lång livslängd hos förpackningen inte är avgörande, som t.ex. livsmedelsförpackningar, är stärkelse en stark kandidat. Stärkelsekarbamater är en typ av modifierad stärkelse som i förförsök i vår grupp har visat sig vara bättre än andra hittills studerade stärkelsetyper vad gäller barriäregenskaper. Därför önskar vi gå vidare med studier av stärkelsekarbamaters potential som syrgasbarriär i livsmedelsförpackningar (Fig. 1). Utgångsråvara är kommersiella stärkelsekarbamater av potatis, men möjligheten att även nyttja vetestärkelse för karbamatisering kommer att studeras. 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (1/10) Mål Våra tre övergripande mål i detta projekt är att: - Producera stärkelsekarbamater av vete - Producera en potentiell syrgasbarriär av stärkelskarbamater möjlig att använda i en livsmedelsförpackning - Öka kunskapen om de viktiga sambanden mellan processparametrar, materialegenskaper och molekylstruktur för material av stärkelsekarbamater Överblick Figur 1: Schematisk bild av det föreslagna projektet. Stärkelsekarbamater av potatis (eller vete) konverteras till olika material med förväntat positiva syrgasbarriäregenskaper. Allmän bakgrund om bioplaster Mot bakgrund av det stora behovet av förpackningsmaterial i världen idag och den omfattande mängden engångsartiklar som används och sedan slängs har efterfrågan av miljövänligare material, som producerats av förnyelsebara råvaror, ökat markant. Konventionella plaster framställs av syntetiska polymerer som i sin tur är framställda av fossil olja. Globalt uppgick produktionen av olika plaster år 2011 till 280 miljoner ton [www.plasticseurope.org]. Endast 0,3% utgörs av biopolymerbaserade material, men marknaden syns öka stadigt. I Europa har marknaden för bioplaster de senaste åren ökat med ca 20% årligen, men förväntas öka 1 Sida 4 av 17

ytterligare de kommande åren (http://en.european-bioplastics.org/market/marketdevelopment/potential/). Cirka 40% av all plast används inom förpackningsindustrin, varav 2/3 är livsmedelsförpackningar. Det betyder att marknaden för biobaserade plaster är långt ifrån mättad. Därför är det viktigt att fortsätta beforska biopolymers potential som alternativ råvara för att utveckla nya material, som t.ex. stärkelsebaserade barriärskikt i livsmedelsförpackningar. Livsmedelsförpackningar där en barriär mot fukt eller luftens syre behövs, innehåller idag ett skikt av något icke-förnyelsebart material, som t.ex. aluminium eller polyetylen. Kan man byta ut ett barriärskikt av aluminium eller polyetylen mot en barriär av en förnyelsebar råvara i en typ av förpackning är mycket vunnet. Stärkelse är av flera anledningar en högst intressant kandidat för att ersätta syntetiska polymerer. Den är en av de vanligaste biopolymererna i naturen, årligen förnyelsebar, biologiskt nedbrytbar, lättisolerad ur de flesta grödorna och därmed billig (~ 3-12 SEK/kg), och har dessutom visat sig ha lovande filmbildnings- och materialegenskaper. Fördelar med biopolymerbaserade materials Livscykelanalyser har visat att bioplaster, beroende på typ av material och industriell sektor, kan minska CO 2 -utsläppen med 30-70% jämfört med konventionella plaster (http://en.european-bioplastics.org/market/). Andra fördelar med stärkelsebaserade material är att de kan: ge en ökad andel biologiskt nedbrytbart avfall och därmed en minskad andel förbränning av icke-förnyelsebara förpackningsmaterial ge en lägre avfallsmängd i avfallshanteringen spara på de sinande råoljereserverna och därmed bidra med en minskning av den totala miljöbelastningen Stärkelse som bas i innovativa miljösmarta material Stärkelsens funktionalitet beror av de ingående makromolekylernas kemiska struktur. De två huvudkomponenterna, amylos och amylopektin, är båda uppbyggda av enbart glukos, men skiljer sig avsevärt i strukturell uppbyggnad. Amylosen är nästan helt linjär (några få förgreningar) med en polymeriseringsgrad på upp till flera tusen glukosenheter som är sammanlänkade med α,1-4-glykosidbindningar. Amylopektin däremot är starkt förgrenat och byggs upp av 10 4-10 7 glukosenheter. Kortare glukoskedjor (i snitt 20-25 enheter) är här sammanlänkade genom α,1-6- glykosidbindningar. Dessa kortare förgreningar är organiserade i kristallina så kallade kluster (Hizukuri, 1986; Bertoft, 2004) som i stärkelsegranulen bidrar till stärkelsens semikristallina karaktär (Zobel, 1988). Stärkelse kan omvandlas till termoplastiska material genom bl.a. extrudering och dispersionsbestrykning eller genom enklare filmgjutning i labbskala, där en gelatiniserad stärkelselösning hälls ut i en petriskål och får torka till en tunn film. Stärkelsefilmer uppvisar mycket goda syrgasbarriäregenskaper och även goda mekaniska egenskaper (Rindlav-Westling et al., 1998). För en livsmedelsförpackning är förmågan att utestänga syre från omgivningen ofta en viktig parameter. Stärkelsefilmer har exempelvis lägre gasgenomsläpplighet än vanliga, konventionella plaster inom förpackningsområdet, som t.ex. LDPE. Icke-mjukgjorda filmer av nativ stärkelse är generellt starka med en brottstyrka upp till 90 MPa (Rindlav- Westling et al., 1998), men de är också spröda och uppvisar bara svag töjningsförmåga (Bader and Göritz, 1994). Mjukgörare, som används även i konventionella plaster, minskar stärkelsematerialens sprödhet och ökar töjbarheten, men gör detta på bekostnad av styrka och gasbarriäregenskap (Thunwall et al., 2008). Ytterligare förbättring av barriäregenskaper och styrka i stärkelsebaserade material kan fås genom tvärbindning av stärkelsemolekylerna (Olsson et al., manuskript för publ.). Tvärbindning initieras gärna av höga temperaturer som 2 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (2/10) Sida 5 av 17

t.ex. i karbamatiseringsprocessen, men kan även introduceras genom att tillföra externa tvärbindare. En allmän utmaning med stärkelsebaserade material är den höga fuktkänsligheten som försvårar för optimal användning inom förpackningsområdet och som beror av de hydrofila hydroxylgrupperna i glukoskedjorna. Dessa hydroxylgrupper kan dock substitueras med andra funktionella grupper för att erhålla önskade egenskaper hos stärkelsen. Kemisk modifiering av stärkelse är därför också mycket vanligt inom industrin, men ofta saknas detaljerad kunskap om den erhållna kemiska strukturen. Huvudelen av de stärkelsebaserade materialen som finns på marknaden idag är framställda av majsstärkelse, framför allt från högamylosmajs (www.nationalstarch.com, www.materbi.com). I Sverige är potatis den största källan till isolerad stärkelse för användning inom olika industrigrenar ca 60 000 ton stärkelse per år - men även vetestärkelse framställs och förädlas kommersiellt. Företaget Reppe är ett exempel. Ur miljöhänseende är det en klar fördel att använda stärkelse från svenskodlade jordbruksråvaror för tillämpningar inom svensk industri. Stärkelse produceras redan idag i stora mängder till relativt billig kostnad. Sammantaget kan sägas att stärkelse är en högst potentiell kandidat som alternativ förnyelsebar råvara till syntetiska, råoljeberoende polymerer för framställning av miljösmarta barriärskikt att användas i livsmedelsförpackningar eller andra applikationer där lång hållbarhet inte är det primära. Därför vill vi utröna potentialen i stärkelse från svensk potatis och vete som råvara för produktion av biobaserade livsmedelsförpackningar. I Sverige finns också stor erfarenhet och kunskap inom förpackningsteknologi, varför förutsättningarna för att bidra till utvecklingen av framtida hållbara material är goda. 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (3/10) Stärkelsekarbamater som råvara i miljövänliga material Karbamater av stärkelse och cellulosa används redan idag inom textil- och pappersindustrin för att förbättra ytegenskaper och tryckkvalitet. Det är med andra ord redan en industriell råvara på marknaden. I förförsök i vår grupp har fria filmer av gjutna stärkelsekarbamater av potatis visat sig ha lovande materialegenskaper med avseende på gasgenomsläpplighet. Nativ vetestärkelse skiljer sig i några aspekter från potatisstärkelse. I vete finns en större mängd fosfolipider, medan potatisstärkelse i princip inte innehåller några lipider alls. Potatisstärkelse innehåller relativt mycket kovalent bundna fosfatgrupper, vilket inte vetestärkelse gör. Men en annan intressant skillnad är den att isolerad vetestärkelse inte sällan innehåller uppemot 10% glutenproteiner som inte försvinner i isoleringsprocessen. Även filmer av proteiner, som t.ex. gluten, har rapporterats visa låga syrgasbarriärer (Hochstetter et al., 2006). En liten andel protein i vetestärkelse kanske kan bidra till högre eller bibehållen gasbarriäregenskaper i filmer av modifierad vetestärkelse. Stärkelsekarbamater bildas när stärkelse hettas upp med urea, helst i närvaro av något hjälpmedel (Khalil et al., 2002; Hebeish et al., 1991). Graden av karbamatisering påverkas av processbetingelser som kvoten stärkelse:urea, tid och temperatur. Fria hydroxylgrupper substitueras då med en karbamatgrupp och beroende på processbetingelserna kan även en viss nedbrytning ske [Khalil et al., 2002]. Det kan vara positivt då det leder till en lägre viskositet. Urea, eller karbamid, är ett naturligt ämne som är godkänt som livsmedelstillsats och som även kan användas som mjukgörare i biopolymera material (Luo et al. 2012) och skulle i material av karbamatstärkelse teoretiskt kunna fungera som en intern mjukgörare. Om så är fallet skulle behovet av ytterligare mjukgörare eventuellt minska eller kanske t.o.m. elimineras. Citronsyra (Menzel et al., 2013) och zirkoniumsalter är exempel på livsmedelsgodkända tvärbindare som skulle kunna förbättra materialegenskaper i filmer av stärkelsekarbamater. 3 Sida 6 av 17

I litteraturen finns ännu inga rapporterade studier av materialbildande egenskaper av stärkelsekarbamater och följaktligen inte heller av material- och barriäregenskaper i dylika material. Det finns dessutom ytterst litet rapporterat i litteraturen om sambanden mellan material/barriäregenskaper och molekylstruktur stärkelsebaserade material. Att få en klarhet i detta är en viktig förutsättning för att kunna utveckla och optimera processer för smarta barriärskikt för livsmedelsförpackningar. Vi tror att stärkelsekarbamater har en hög potential som råvara för att utveckla nya miljösmarta förpackningsmaterial för livsmedel. Våra forskningsresultat inom området De sökande har samarbetat en längre tid i tidigare projekt inom stärkelsebaserade material och som finansierats av Vinnova. Det senaste var RenewFuncBarr, i vilket även ett större antal svenska företag inom pappers- och livsmedelssektorn var engagerade (bl.a. Lantmännen). I dessa projekt har vi studerat hur olika stärkelseråvaror och processer påverkar molekylstruktur och materialegenskaper (Menzel et al., 2013; Koch et al., 2010, Altskär et al., 2008; Bengtsson et al., 2003). Vi har sett att olika materialframställningsprocesser påverkar stärkelsestrukturen till varierande grad. Framför allt handlar det om nedbrytning av de högmolekylära komponenterna, amylopektin och de längsta amyloskedjorna. För vissa filmer kan en för stark nedbrytning leda till osammanhängande material, men där ändå de mekaniska egenskaperna inte försämrats (Koch et al., 2010). För andra material, men mycket lägre vattenhalt (t.ex. extrudat) påverkar den molekylära nedbrytningen inte filmbildning negativt (Altskär et al., 2008). I en annan studie, tillsammans med Karlstad universitet, har vi sett att tvärbindning och hydrolys sker samtidigt i stärkelsefilmer och bestrukna papper med citronsyra, som fungerar som både tvärbindare och mjukgörare, och att den processen går att anpassa väl till industriella processkrav (Menzel et al., 2013). Vattentåliga stärkelsefilmer har åstadkommits genom hög grad av acetylering av stärkelser med olika amyloshalt (manuskript). Vi har även skickat in en patentansökan som gäller stärkelsebestruket papper till Patentverket tillsammans med kollegorna vid Karlstad universitet. Sammantaget visar vår forskning att det är viktigt att förstå sambanden mellan process och molekylära egenskaper för att kunna utveckla råvaror och processer för att framställa nya barriärmaterial inom livsmedelsområdet. 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (4/10) Det föreslagna projektet delas in i två delar. I en del utvecklar vi metoder för framställning av olika stärkelsekarbamater av vetestärkelse och utvärderar resultatet med avseende på molekylära parametrar som substitutionsgrad, molekylfördelning etc. I en andra del studeras vetestärkelsekarbamaternas filmbildningsförmåga och materialegenskaper. Del 1 Framställning och karaktärisering av stärkelsekarbamater av vete En metod för framställning av stärkelsekarbamater av vete i pilotskala kommer att utvecklas i samarbete med Reppe AB i Växjö. Reppe AB besitter utrustning, kunskap och praktisk erfarenhet av kemisk modifiering av stärkelse samt kan bidra med nativ vetestärkelse som utgångsmaterial. I stort ämnar vi följa de metoder för karbamatisering som är beskrivna i litteraturen (t.ex. Khalil et al. 2002 och 1994, Hebeish et al. 1991). Dessa metoder är utvecklade för arbete i labbskala och behöver således anpassas till större mängder för materialframställning (se Del 2). Huvuddragen i processen är upphettning av stärkelse och urea samt hjälpmedel (t.ex. svavelsyra) till höga temperaturer (ca 120-170 C). Med hjälp av en försöksdesign söker vi hitta lämpliga processparametrar för karbamatisering av vetestärkelse. Olika processparametrar som mängdförhållande, tid och temperatur kommer att varieras och karbamatiseringen verifieras sedan genom kemiska analyser. Det finns flera relevanta 4 Sida 7 av 17

metoder för att mäta substitutionsgraden, t.ex. att bestämma kvävehalten med Kjeldahlmetoden, FTIR och NMR. NMR kan också att användas för att mäta evtl. överskott av urea, dvs. obunden urea. Här måste hänsyn tas till det kväve som hör till glutenproteinresterna i vetestärkelse. Vi har tillgång till dessa metoder vid SLU. Andra reaktionsprodukter som kan bildas, som t.ex. fosfater, behöver kvantifieras. Analys av molekylvikt och molekylviktsfördelning samt lösligheten i vatten ger svar om processrelaterad nedbrytning alt. tvärbindning av stärkelsen. Huruvida nedbrytningen påverkar filmbildande egenskaper och till vilken grad studeras i Del 2. Molekylvikt kommer att mätas med HPSEC-MALLS-RI, en kromatografisk metod som separerar med avseende på storlek och som detekterar med laserljusspridning och brytningsindex. Kvoten amylos:amylopektin analyseras med gelfiltrering (SEC) och efterföljande våtkemisk detektion av kolhydrater samt jodbindningsförmåga. En avancerad anjonbytarkromatografisk metod, HPAEC-PAD, detekterar kedjelängdsfördelningen i enzymatiskt avgrenade stärkelser. Studier av den molekylära strukturen av stärkelsekarbamaterna utförs på SLU. Röntgendiffraktion (WAXS) kan användas för att mäta kristalliniteten i de framställda karbamaterna. Glasomvandlingstemperaturen analyseras för utvalda vetekarbamater i A. Boldizars labb på Chalmers. Utifrån resultaten av nämnda försöksdesign för karbamatisering kommer ett antal punkter att väljas ut för uppskalning i syfte att erhålla större mängder vetekarbamater för Del 2. Även uppskalning kommer att utföras på Reppe AB i Växjö. De molekylära egenskaperna hos vetekarbamaterna kommer att jämföras med de hitintills enda kommersiellt tillgängliga stärkelsekarbamaterna, som är av potatisstärkelse. 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (5/10) Del 2 Framställning och utvärdering av barrriärmaterial av vetekarbamater Filmbildningsförmågan hos stärkelsekarbamaterna av vete som producerats i Del 1 studeras genom att gjuta fria filmer. Till detta väljs karbamater med olika substitutionsgrad och i förekommande fall andra molekylära skillnader (som molekylvikt etc.), för att få en förståelse för hur molekylära egenskaper påverkar filmbildningsförmågan. För filmgjutningen studeras lämpliga processbetingelser (temperatur, tid och koncentration). Därutöver kommer behov och påverkan av ytterligare mjukgörare, som t.ex. glycerol, att undersökas. I och med det aktualiseras evtl. bekymmer med migrering av mjukgörare ut ur filmerna (och över till livsmedel när det gäller livsmedelsförpackningar). Att utveckla metoder för att mäta migrering ryms inte inom ramen för det föreslagna projektet, dock genomförs en litteratursökning för inhämtning av information. Mekaniska egenskaper som brottstyrka, elongering, sprödhet och glasomvandlingstemperatur i dessa filmer mäts i A. Boldizars grupp på Chalmers. Barriäregenskaper som syrgas- och vattenångpermeabilitet hos de olika materialen kan mätas på SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) i Göteborg. Även molekylstruktur analyseras i de gjutna filmerna för att studera filmgjutningsprocessens verkan på stärkelsekedjorna och för att få en uppfattning om optimala processbetingelser. Om höga temperaturer krävs för filmbildning är en nedbrytning av molekylerna att vänta. Molekylstruktur mäts, liksom i Del 1, på SLU. Särkelsekarbamater konverteras även till material genom extrudering (mixing chamber) och bänkbestrykning på Chalmers, med efterföljande analys av materialegenskaper enligt ovan. Inom detta projekt kommer dock inte dessa 5 Sida 8 av 17

tillverkningsprocesser att optimeras, till förmån för mer grundliga studier av filmgjutning. Parallellt studeras filmer av stärkelsekarbamater av potatis, eftersom tidigare försök visat på positiva materialegenskaper. Jämförelsen ger möjlighet att bedöma huruvida stärkelsekarbamaters egenskaper är beroende av stärkelsens botaniska urspung. Material Nativ potatisstärkelse och även olika kommersiella stärkelsekarbamater av potatis finns tillgängligt inom gruppen. Nativ vetestärkelse kommer att erhållas från företaget Reppe. Eventuella mjukgörare och andra hjälpmedel kommer att identifieras vid projektets start och köpas in därefter. Metoder De sökande har fullt utrastade labb för avancerad stärkelseanalys och för produktion och analys av mekaniska egenskaper av polymera material. Vid SLU finns metoder uppsatta för bl.a. kontrollerad enzymatisk nedbrytning som avgrening, kromatografiska metoder för analys av amyloshalt, molekylvikt och kedjelängdsfördelning, jod-inbindning, viskositetsmätningar, ljusmikroskopi etc. Vi har lång erfarenhet av att strukturkaraktärisera stärkelse och utvecklar fortlöpande våra metoder. Vi har även tillgång till konfokalmikroskop, transmissions- och svepelektropmikroskop, NMR, differential svepkalorimetri och röntgenkristallografi för molekylära och morfologiska analyser. Hos A. Boldizar på Chalmers finns metoder för framställning av polymera material, som exv. utrustning för dispersions- och smältmixer, extrudrar (av typen Brabender), formpress, rheometrar, utrustning för test av mekaniska egenskaper och termoanalyser, samt även ljus- och svepelektronmikroskop. 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (6/10) 6 Sida 9 av 17

Tidsplan Projektet kommer att börja med att sätta upp en metod för tillverkning av stärkelsekarbamater av vete i pilotskala. Resultaten kommer att analyseras med avseende på molekylära egenskaper. När det finns vetekarbamater studeras dessas filmbildningsförmåga samt materialegenskaperna i de erhållna filmerna. Tabell 1. Tidsplanen för det föreslagna projektet Stärkelsekarbamater för miljösmarta livsmedelsförpackningar 2013 2014 2015 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Del 1 Del 2 A1 K1 A2 A1 A2 K1 Titel: Influence of processing conditions on the properties of the wheat starch carbamates Titel: Mechanical, barrier and molecular properties of free films based on wheat starch carbamates Muntlig presentation vid internationell(a) konferens(er), t.ex. American Association of Cereal Chemists årliga möte eller Nordic Starch Network hösten 2014 (huvudsökande med kollegor vid SLU är kandidat till att stå värd). Projektgruppen Huvudsökanden, K. Koch är forskare vid inst. för livsmedelsvetenskap, SLU, Uppsala. Vid SLU pågår flertaler projekt som handlar om stärkelse. Nyligen avslutades det Vinnovafinansierade projekter, RenewFuncBarr, som nämnts på s. 4 i denna ansökan. Trees and Crops for the future, TC4F, är ett strategiskt forskningsprogram inom och SLU (Lärosätesansökan), i vilket nya material av olika biopolymerer studeras. Stärkelse studeras också inom BarleyFunFood, ett Tema-program vid fakulteten för Naturresurser och lantbruksvetenskaper som stöds av fakulteten och engagerade företag (bl.a. Lantmännen). Programmet handlar om kolhydratkvalitet i korn och deras betydelse för teknologisk och nutritionell kvalitet. MISTRA-Biotech är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med fokus på användningen av modern bioteknik för en hållbar livsmedelsproduktion. Inom programmet studerar vi bl.a. stärkelse från gentekniskt utvecklade högamylospotatissorter. Stärkelseforskningen vid SLU fokuserar på metoder för kemisk och morfologisk karaktärisering av kolhydrater och produkter av eller innehållande kolhydrater. Målet är att öka kunskapen om processeffekter på fysikaliska och kemiska egenskaper hos stärkelse och om biosyntes av stärkelse och kostfibrer. K. Koch är för närvarande huvudhandledare resp. biträdande handledare för två doktorander. Inst. för livsmedelsvetenskap är del av Uppsala Biocenter, som är ett vetenskapligt kluster som sammanför sex olika institutioner, inklusive avancerad analysutrustning, vid NLfakulteten samt under ett tak. Antal Boldizar är forskare vid Inst. för polymera material och kompositer vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg, och arbetar med processer och egenskaper hos miljöanpassade polymera material. De större projekten som handlar om biopolymer är det nyligen avslutade RenewFuncBarr (se ovan) och Formulosa, som handlar om process och egenskaper hos kompositer av cellulosafibrer och andra polymerer. Andra projekt handlar om förbättring av kartongstrukturer samt om återvinning av plastfraktionen av elektroniskt avfall. Forskargruppen vid Chalmers fokuserar kring grundläggande och ingenjörsvetenskapliga aspekter av polymera material, t.ex. rheologi, fysikaliska egenskaper och långtidsstudier 7 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (7/10) Sida 10 av 17

relaterade till processning och och tillämpningar av polymera material. Av särskilt intresse är sammansättning, processning, struktur och egenskaper. Det övergripande målet är att bidra med en vetenskaplig grund för att förbättrade material och tillverkningsprocesser. A. Boldizar handleder för närvarande tre doktorander. Angelägenhet för området Det finns ett samhälleligt behov att utveckla nya material som åtminstone till viss del kan ersätta konventionella plaster. De miljömässiga fördelarna är t.ex. en minskning av växthusgaser genom minskad förbränning av icke-förnyelsebara material samt en ökad andel biologiskt nedbrytbart material i avfallshanteringen. Svenska företag inom livsmedels-, pappers-, förpacknings- och återvinningsbranschen har visat stort intresse i forsking och utveckling av nya hållbara material, bl.a. i det nyligen avslutade Vinnova-projektet RenewFuncBarr. Det finns också en stark drivkraft i konsumenternas krav på miljövänligare alternativ till vardagsprodukter, där livsmedelförpackningar utgör en stor sektor. Det föreslagna projektet spänner från en jordbruksråvara (stärkelse), över förädling och konvertering till ett barriärskikt till en potentiell syrgasbarriär i en livsmedelsförpackning. Att undersöka vetestärkelsens potential att matcha potatiskarbamaters egenskaper öppnar upp för nya användningsområden för vetestärkelse. En slutanvändning som en del i miljömässigt fördelaktigare livsmedelsförpackning ökar mervärdet för industristärkelse som sådan. Projektförslaget har diskuterats med företaget Reppe som visat intresse såväl denna typ av stärkelsemodifiering (karbamatisiering) som för idén att utröna potentialen hos stärkelsekarbamater att användas som råvara i nya hållbara livsmedelsförpackningar. Uniciteten ligger i att stärkelsekarbamater, trots att de finns på marknaden, inte har testats som utgångsmaterial för att framställa termoplaster, samt i att vetestärkelse inte studerats med avseende på karbamatisering och materialegenskaper. I och med den naturliga inblandningen av rester av glutenproteiner i vetestärkelse finns det i teorin en möjlighet till positiv kombinationseffekt av de båda polymerernas goda förmåga att bilda filmer med låg syrgasgenomsläpplighet. 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (8/10) Att beakta En viktig aspekt att beakta är huruvida det är miljömässigt hållbart att använda livsmedelsgrödor som potatis och spannmål till något andra ändamål än just livsmedel att äta. Med varmare klimat och en ökad världsbefolkning i framtiden ändras förutsättningarna på Jorden, men idag finns inte svaret på frågan. Det är ändå viktigt att utveckla och nyttja det vi har att tillgå i form av naturresurser som vi ser det idag och att därmed kontinuerligt bygga kunskap som kommer till gagn för såväl industrin som konsumenten i framtiden. Resultatförmedling Förutom vetenskapliga artiklar och konferenser som nämns under rubriken Tidsplan kommer resultat att diskuteras med Reppe AB. En referensgrupp med deltagare från Reppe och andra företag inom pappersområdet samt med akademiska samarbetspartners kommer att upprättas. 8 Sida 11 av 17

Kostnadsmotivering Löner : Ansvarig för projektet. Sökt belopp inklusive sociala avgifter är 145 tsek för 2013, 181 tsek för 2014 och 108 tsek för 2015. Antal Boldizar: Medsökande. Sökt belopp inklusive sociala avgifter är 0 tsek för 2013 och 40 tsek för 2014 och 2015. Projektanställd: Utför, tillsammans med K. Koch, huvuddelen av det praktiska arbetet. Sökt belopp inklusive sociala avgifter är 68 tsek för 2013, 113 tsek för 2014 och 45 tsek 2015. Andra kostnader Metoduppsättning och framställning av vetekarbamater: Utveckling av karbamatiseringsprocessen och framställning av vetestärkelsekarbamater med olika substitutionsgrad upp till storleksordningen 1 kg sker hos Reppe AB i Växjö under hösten 2013. Kostnaden motsvarar ca 50 tsek. Externa moment och analyser: Materialproduktion genom extrudering och bänkbestrykning sker på Chalmers och möjligen SIK. Där utförs även avancerade analyser på materialegenskaper (mekaniska egenskaper, termiska egenskaper, barriäregenskaper etc.). Sökt belopp 200 tsek för 2014 och 2015. Kolonner för kromatografi: Vi ämnar köpa nya kolonner för HPAEC-PAD och gelfiltrering. Sökt belopp är 45 tsek för 2014. Resor: Dels söker vi för resor till våra samarbetspartners, främst Chalmers, SIK och Reppe för möten och praktiskt arbete. Sökt belopp är 5 tsek för 2013 och 10 tsek för 2014 och 2015. Dels söker vi en större summa för att delta vid en den internationella konferensen 4 th International Conference on Biodegradable Polymers and Sustainable Composites i Rom, 1-3 Okt 2013 (www.biopol-conf.org/). Syftet är informationsinhämtning, utvidgande av kontaktnät och spridning av vår forskning inom biopolymera material. Huvudsökande kommer att ge ett föredrag om stärkelsebaserade material. Sökt belopp är 15 tsek för 2013. Förbrukningsvaror: Inkluderar löpande kostnader förknippande med laborativt arbete (lösningsmedel, enzymer, kemikalier etc.). Sökt belopp är 50 tsek för 2013 och 2015, och 100 tsek för 2014. 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (9/10) 9 Sida 12 av 17

Referencer Altskär, A., Andersson, R., Boldizar, A., Koch, K., Stading, M., Rigdahl, M. och Thunwall, M. (2008) Carbohydr. Polym. 71, 591-597 Bader, H.G. and Göritz, D. (1994), Stärke 46, (1994) 435-439 Bengtsson, M., Koch, K. och Gatenholm, P. (2003) Carbohydr. Polym. 54, 1-11 Bertoft, E. (2004) Carbohydr. Polym. 57, 211-224 Hizukuri, S. (1986) Carbohydr. Polym. 147, 342-347 Khalil, M.I., Farag, S., Aly, A.A. och Hebeish, A. (2002) Carbohydr. Polym. 48, 255-261 Khalil, M.I., Farag, S., Mostafa, Kh.M.och Hebeish, A. (1994) Stärke 46, 312-316 Koch, K., Gillgren, T., Stading, M. och Andersson, R. (2010) Intern. J. Biol. Macromol. 46, 13-19 Luo, X., Li, J. och Lin, X. (2012) Carbohydr. Polym. 90, 1595-1600 Menzel, C., Olsson, E., Plivelic, T., Andersson, R., Johansson, C., Kuktaite, R., Järnström, L. och Koch, K. Carbohydr. Polym. (2013) Carbohydr. Polym. 96, 270-276 Rindlav-Westling, Å., Stading, M., Hermansson, A.-M. and Gatenholm, P. (1998) Carbohydr. Polym. 36, 217-224 Stading, M., Rindlav-Westling, Å. and Gatenholm, P. (2001) Carbohydr. Polym. 45, 209-217 Thunwall, M, Khutanová, V., Boldizar, A. and Rigdahl, M. (2008) Carbohydr. Polym. 71, 583-590 Zobel, H, (1988) Stärke 40, 1-7 20130046 _KochBoldizar_2013_20130918 (10/10) Slut 10 Sida 13 av 17

, 690604-9280 CV, CURRICULUM VITAE 2012 Maria, born 4 June 1969 Contact Dept. of Food Science, Uppsala BioCenter, SLU, Box 7051, SE-750 07 UPPSALA, Tel: + 46 18 67 20 69, e-mail: Kristine.Koch@slu.se Education - 1999 PhD in Food Science especially Plant Products, SLU, Uppsala, Title: Methods for Studying Starch Characteristics, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae - Agraria, Nr 163-1994 MSc in Chemistry (Biochemistry), Umeå University, Umeå. One year 1991/92 at Julius-Maximilian Universität, Würzburg, Germany. Master thesis at the Dept of Medical Microbiology, Linköping University Post-doctoral visit - June 2000 - Aug 2001, Dept of Polymer Technology, Chalmers Univ. of Techn., Göteborg Associate professor - 2010 Associate professor in Food Science, Dept. of Food Science, SLU, Uppsala Previous positions Researcher, Dept of Food Science, SLU, 2008-2010 Assistant, Professor Dept of Food Science, SLU, 2001-2008 Researcher, Dept of Food Science, SLU, 1999-2000 PhD student, Dept of Food Science, SLU, 1994-1999 Teaching assistant, Dept of Biochemistry, Linköping University, Aug - Oct 1994 Trainee, Dept of Cell Biology, Div. of Endocrin., Linköping University, March - May 1994 Current position Researcher, from January 2011, Dept. of Food Science, SLU, Uppsala. 65 % research and 35 % various teaching appointments (i.a. co-ordinator for Master's programme (15%), course responsibility, teaching in PhD courses, supervision of numerous students at different levels). Parental leave - twins born 2004 Sick-leave due to twin pregnancy in total 1,5 month before birth. Parental leave: May 2004 - Feb 2005, 100 %; March - Aug 2005, 80 %; Sept 2005 - June 2006, 50 %; July 2006 - July 2007, 30 %; Aug 2007 - June 2008, 15 %. Supervision of PhD students Main supervisor: PhD student Carolin Menzel, Dept of Food Science, SLU, start 2010; Deputy supervisor: PhD student Anna Källman, Dept of Food Science, SLU, start 2008; Stalin Santacruz, Dept of Food Science, SLU, 2004; Mia Sjöqvist (Licentiate), Dept of Polymer Techn., Chalmers Univ. of Techn., Göteborg Research Renewable functional barriers finansed by VINNOVA and 15 Swedish companies paper and packaging industry. 2008-2012, in total 2 400 ksek for SLU's part. Biotechnology for Sustainable and Competitive Agriculture and Food Systems financed by MISTRA-Biotech, Programme host: SLU. Duration 2012-2015, in total 300 ksek for the group. Trees and Crops for the Future, Lärosätesansökan. Duration 2010-2014, in total 3 840 ksek for the group. Other merits Main responsible for evaluation (Swed. Nat. Agency for Higher Educ.) of bachelor exam in Food Science, 2012 1 20130046 CV Koch Lantmännen 2013 (1/2) Sida 14 av 17

, 690604-9280 CV, Examiner for half-time evaluation of PhD student Samanthi Madawala, Dept of Food Science, SLU, Uppsala. Title: Lipid based derivatives of lipoic acid for potential health benefits and high oleic Lepedium oil as healthy high quality frying oil, 20 Dec 2011. Head of grades committee for PhD defence 25 Feb 2011 Lund University. Jeanette Purhagen. Title: Staling and starch retrogradation in speciality bread, ISBN: 978-91-978122-2-1. Programme coordinator for Bachelor's programme 2007-2011 Member of evaluation group for educational programmes in biotechnology at SLU, 2011 Reviewed manuscripts several times for the following journals: J. Chromatography, Biomacromolecules, Cereal Chemistry, Carbohydrate Polymers, J. Cereal Science. Member of Utbildningsutskottet för livsmedels- och bioteknogiutbildningarna since 2010 20130046 CV Koch Lantmännen 2013 (2/2) List of publications 1. Menzel, C., Olsson, E., Plivelic, T., Andersson, R., Johansson, C., Kuktaite, R., Järnström, L., Koch, K., The cross-linking, hydrolysis and plasticization effect of citric acid on the molecular structure of solution cast starch-based films (accepted) 2. Källman, A., Bertoft, E., Koch, K., Åman, P., Andersson, R. Intern. J. of Biol. Macromol. 55, 75-82 3. Bertoft, E., Koch, K. and Åman, P. (2012), Carbohydr. Research 361, 105-113 4. Bertoft, E., Koch, K. and Åman, P. (2012) Intern. J. of Biol. Macromol. 50 (5), 1212-1223 5. Bertoft, E., Källman, A., Koch, K., Andersson, R. and Åman, P. (2011) Intern. J. of Biol. Macromol. 49, 441-453 6. Bertoft, E., Källman, A., Koch, K., Andersson, R. and Åman, P. (2011) Intern. J. of Biol. Macromol. 49, 900-909 7. Koch, K., Gillgren, Th., Stading, M. and Andersson, R. (2010) Intern. J. of Biol. Macromol. 46, 13-19 8. Altskär, A., Andersson, R., Boldizar, A., Koch, K., Stading, M., Rigdahl, M. and Thunwall. M. (2008) Carbohydr. Polym. 71, 591-597 9. Santacruz, S., Koch, K., Andersson, R. and Åman, P. (2004) J. Agric. and Food Chem. 52, 1985-1989 10. Bengtsson, M., Koch, K. and Gatenholm, P. (2003) Carbohyd. Polym. 54, 1-11 11. Santacruz, S., Koch, K., Svensson, E., Ruales, J. and Eliasson, A.-Ch. (2002) Carbohydr. Polym. 49, 61-70; (2003) Carb. Polym. 51, 113 Erratum to [Carbohydr. Polym. 49 (2002), 61-70] 12. Koch, K. and Jane, J.-l. (2000) Cereal Chemistry 77 (2), 115-120 13. Broberg, S., Koch, K., Andersson, R. and Kenne, L. (2000) Carbohydr. Polym. 43, 285-289 14. Bertoft, E. and Koch, K. (2000) Carbohydr. Polym. 41, 121-132 15. Koch, K., Andersson, R., Rydberg, I. and Åman, P. (1999) J. Sci. of Food and Agric. 79, 1503-1506 16. Koch, K., Anderson, R. and Åman, P. (1998) J. Chromat. A 800, 199-206 17. Fredriksson, H., Andersson, R., Koch, K. and Åman, P. (1997) J. Chromat. A 768, 325-328 2 Sida 15 av 17

Curriculum Vitae for Antal Boldizar, August 2012 Born 1957-09-29 1 (2) Academic exams Master of Science in Mechanical Engineering 1984 at Chalmers University of Technology Licentiate of Engineering 1985 and PhD 1986 at the Department of Polymeric Materials at Chalmers University of Technology, thesis title "Some Properties of Filled and Self-Reinforced Injection-Moulded Polymers". Executive Master of Business Administration 1994 at the School of Business Administration, University of Gothenburg Previous positions 1987-88 Research associate at the Swedish Plastics and Rubber Institute in Värnamo 1988-89 Section manager Materials and Processing at ABB Plast in Piteå 1989-91 Engineering consultant, development of plastics products 1991-99 Senior research fellow at the Swedish National Testing and Research Institute, Borås 20130046 CV Boldizar Lantmännen 2013 (1/2) Present position Since August 1999 employed at the Department of Material and Manufacturing Technology, Chalmers University of Technology as lecturer at the group of Polymeric Materials and Composites Appointed full Professor in Environmentally Adapted Polymeric Engineering Materials 2011-04-20 at Chalmers University of Technology Ongoing research projects Functionalized cellulose with extended design possibilities (Fri formbarhet med funktionaliserad cellulose), finansed by VINNOVA, Södra, Tetra Pak and Korsnäs. Two PhD students are involved, one 2008-2011 total financing of 4 514 000 SEK (903 ksek/year) and the second the years 2010 2012 with total financing of 2 230 ksek (930, 850 and 450 ksek). Renewable functional barriers (Förnyelsebara funktionella barriärer), finansed by VINNOVA and 15 companies in the sectors of pulp and paper and also packaging during the period of 2008-2012 with totally 2 776 ksek (803, 803, 585 and 585 ksek), started October 2008 with one post-doc involved Recycling of Plastics from Waste Electric and Electronic Equipment, financed by Chalmers Initiative Material Science for four years starting June 2010 by totally 3200 ksek (800 ksek/year), one research student involved List of scientific publications 1. S Jacobsson, S Hård and A Boldizar. Birefringence of high pressure injection moulded high density polyethylene at 70.5 μm wavelength. J. Polym. Sci., Polym. Physics Ed. 22 (1984) p 471-474 2. A Boldizar and J Kubát. Measurement of cycle time in injection moulding of filled thermoplastics. Polym. Eng. Sci. 26 (1986) p 877-885 3. A Boldizar, C Klason, J Kubát, P Näslund and P Sáha. Prehydrolyzed cellulose as reinforcing filler for thermoplastics. Intern. J. Polymeric Mater. 11 (1987) p 229-262 4. A Boldizar, S Jacobsson and S Hård. Far-infrared birefringence and other orientational measures of high pressure injection moulded HDPE. J. Appl. Polym. Sci. 36 (1988) p 1567-1581 5. A Boldizar. The effect of injection rate and mould design on the mechanical properties of an injection moulded liquid crystalline copolyester. Plastics and Rubber Processing and Applications 10 (1988) p 73-78 6. A Boldizar, J Kubát and M Rigdahl. Influence of mould filling rate and gate geometry on the stiffness of high pressure injection moulded polyethylene. J. Appl. Pol. Sci. 39 (1990) p 63-71 7. A Boldizar, T Gevert and M Markinger. Quality Assessment of Polymeric Recyclates Part 1: Repeated Processing and Thermo-Oxidative Ageing of LDPE. Polymer Recycling 1 (1995) 249-255 8. A Boldizar, A Jansson, T Gevert and K Möller. Simulated Recycling of Post-Consumer High Density Polyethylene Material. Polymer Degradation and Stability 68 (2000) 317-319 9. K Möller, J Lausmaa and A Boldizar. Processing and Thermo-Oxidative Ageing of High-Impact Polystyrene Containing Flame Retardants. Chapter 22 in the book Fire and Polymer, ACS Symposium series 797 (2001), 281-290 10. X Liu, A Boldizar, M Rigdahl and H Bertilsson. Mono-Sandwich Injection Moulding with Recyclates as Core Material. Polymer Recycling 6 (2001) p 171-180 11. F Pisciotti, A Boldizar and M Rigdahl. Evaluation of a Simple Model Simulating the Advancing Front in Injection Moulding. International Polymer Processing, 17 (2002), p 133-145 12. X Liu, H Bertilsson, A Boldizar and M Rigdahl. Recycling of Blends of Acrylonitrile-Butadiene-Styrene and Polyamide. Journal of Applied Polymer Science 86 (2002) p 2535-2543 Sida 16 av 17

2 (2) 13. X Liu, H Bertilsson, A Boldizar and M Rigdahl. Mechanical Properties and Fracture Behaviour of Blends of Acrylonitrile- Butadiene-Styrene Copolymer and Crystalline Engineering Plastics. Journal of Applied Polymer Science 86 (2002) p 2435-2448 14. M Hoseini, J Lausmaa and A Boldizar. Tribological Investigation of Oriented HDPE. Journal of Biomedical Materials Research 61 (2002) p 634-640 15. F Pisciotti, J Lausmaa, A Boldizar and M Rigdahl. TOF-SIMS Study of Injection-Molded Polystyrene. Polymer Engineering and Science 43 (2003) p 1289-1297 16. A Boldizar and Kenneth Möller. Degradation of ABS during Repeated Processing and Accelerated Ageing. Polymer Degradation and Stability 81 (2003) p 359-366 17. T Sedlacek, M Zatloukal, P Filip, P Saha and A Boldizar. On the Effect of Pressure on the Shear and Elongational Viscosities of Polymers. Polymer Engineering and Science 44 (2004) p 1328-1337 18. T Sedlacek, R Cermak, B Hausnerova, A Boldizar and P Saha. On PVT and Rheological Measurements of Various Polymer Melts: Correction of the Hole Fraction-Viscosity Relationship. International Polymer Processing 20 (2005) p 286-295 19. F Pisciotti, A Boldizar and M Rigdahl. The Gloss of Injection-Moulded Recovered Polypropylene. International Polymer Processing 20 (2005) p 250-256 20. F Pisciotti, A Boldizar and M Righdahl. Injection Moulding and Mechanical Properties of Recovered Polypropylene. International Polymer Processing 20 (2005) p 257-264 21. F Pisciotti, I Ariño, A Boldizar and M Rigdahl. Effects of Injection-Moulding Conditions on the Gloss and Colour of Pigmented Polypropylene. Polymer Engineering and Science 45 (2005) p 1557-1567 22. M Thunwall, A Boldizar and M Rigdahl. Compression Moulding and Tensile Properties of Thermoplastic Starch Materials. Biomacromolecules 7 (2006) p 981-986 23. M Thunwall, A Boldizar and M Rigdahl. Extrusion processing of high amylose potato starch materials. Carbohydrate Polymers 65 (2006) p 441-446 24. M Thunwall, V Kuthanová, A Boldizar and M Rigdahl. On the stress-strain behaviour of thermoplastics starch melts. International Journal of Polymer Analysis and Characterization 11 (2006) p 419-428 25. M Thunwall, A Boldizar and M Rigdahl, K Banke, T Lindström and H Tufvesson. Processing and properties of nanointerfaced cellulose fibre composites. J Appl Polym Sci 107 (2008), 918-929 26. M Thunwall, V Kuthanová, A Boldizar and M Rigdahl. Film blowing of thermoplastic starch. Carbohydrate Polymers, vol 71 (2008), issue 4, page 583-590 27. A Altskär, R Andersson, A Boldizar, K Koch, M Stading, M Rigdahl and M Thunwall. Some effects of processing on the molecular structure and horphology of thermoplastic starch. Carbohydrate Polymers, vol 71 (2008), issue 4, page 591-597 28. T Lindström, K Banke, T Larsson, G Glad-Nordmark and A Boldizar. Nanoclay Plating of Cellulosic Fibre Surfaces. Journal of Applied Polymer Science, vol 108 (2008), p 887-891 29. M Hoseini, A Jedenmalm and A Boldizar. Tribological investigation of coatings for artificial joints. Wear 264 (2008), p 958-966 30. M Sjöqvist, A Boldizar and M Rigdahl. Processing and Properties of Expanded Starch Materials. Journal of Cellular Plastics, vol 45 (2009), p 51-65 31. I Ariño, A Boldizar, S Ignell, H Karlsson, U Kleist, S Rebeggiani and M Rigdahl, The Influence of Measuring/Viewing Angle on the Colour of Injection-Moulded Plastics. International Journal of Polymeric Materials, vol 59 (2010), p 292-306 32. M Sjöqvist, A Boldizar and M Rigdahl. Processing and water absorption behaviour of foamed potato starch. Journal of Cellular Plastics, vol 46 (2010), p 497-517 33. M Strååt, S Toll, A Boldizar, M Rigdhl and B Hagström. Melt spinning of Conducting Polymer Composites Containing Carbonaceous Fillers. Journal of Applied Polymer Science 119 (2011), 3264-3272 34. M Strååt, A Boldizar and Igor Chmutin. Improvements of melt spinning properties and conductivity of immiscible polypropylene/polystyrene blends containing carbon black by addition of styrene-ethylene-butene-styrene block copolymer. Polymer Engineering and Science v 51 no 6 (2011) p 1165-1169 35. M Strååt, A Boldizar, M Rigdahl and B Hagström.Improvement of Melt Sinning and Conductivity of Immiscible Propylene/Polystyrene Blends Containing Carbon Black by Addition of Styrene-Ethylene-Butene-Styrene Block Copolymer. The journal of Polymer Engineering and Science, vol 51 (2011), p 1165-1169 36. M Sjöqvist and A Boldizar. Molecular modification and compatibilization of collected polyethylene. Journal of Polymer and the Environment, 19 (2011) p 335-340 37. R Ariño and A Boldizar. Processing and Mechanical Properties of Thermoplastic Composites Based on Cellulose Fibres and Ethylene-Acrylic Acid Copolymers. Polymer Engineering and Science v 52 n 9 (2012) p 1951-1957 38. G. Ianuzzi, A Nafari, A Boldizar and M Rigdahl. Ageing of polymeric surfaces exhibiting flow marks Effects on surface characteristics, accepted for publication in the Journal of Applied Polymer Science (Feb 2012) 39. M Strååt and A Boldizar. Factors influencing the dielectric losses of some technical grades of polyethylenes at 1.8 GHz. In preparation 40. R Ariño, M Brodin, A Boldizar and G Westman. Thermal and viscoelastic properties of cellulosic gels with different ionic liquids and coagulation agents. Submitted June 2012 to Cellulose. 20130046 CV Boldizar Lantmännen 2013 (2/2) Sida 17 av 17