Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(10) Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68 Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen
Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen
3(10) Sammanfattning Detaljplanen över Brunnsviks folkhögskoleområde har en del värdefulla markytor och objekt med höga naturvärden. Alla träd mellan husen är äldre träd; lind, rönn, lönn, björk, fruktträd och tall. De största tallarna är särskilt viktiga att bevara för hotade insekters skull. Lindar har värde för pollinerande insekter och lavar och mossor. Alla träd, utom björk, bör långsiktigt bevaras. Naturområdet består delvis av gles trädbevuxen gräsmark, främst slänt mot gång- och cykelvägen/banvallen. Där bör de lövträd som inte är björk gynnas. Tidigare avverkade sälgar bör få utvecklas till träd. Fältskiktet bör röjas årligen och växtmaterialet avlägsnas, för att gynna artrikare flora och få en vackrare slänt. Den del av skogen som är röjd bör röjas på gran, för att få ett lövrikt skiktat och glest bestånd av tall och lövträd. Det bör alltid finnas grupper av klen asp, rönn och sälg. Syftet är att långsiktigt gynna hotade skalbaggsarter, samt skapa förutsättningar för den försvunna blodbocken, som sist sågs på 1950-talet i Brunnsvik. För att uppnå syftet blir skötseln lite mer krävande än normalt. Skogstappen mot granne, bör få utvecklas fritt tills grannfastigheten eventuellt kalavverkar. Då kan man gallra även denna del av skogen (Natur).
4(10) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 5 2 Syftet... 5 3 Beskrivning av nuläge... 5 4 A. Mark som begränsar bebyggande. Hela delområdet har befintliga byggnader.... 5 5 B. Mark som begränsar bebyggande. Skogsmark och slänt till gc-vägen.... 6 5.1 Slänt... 6 5.2 Skog... 6 6 C. Kvartersmark som är till för nybyggnation.... 7 Referenser... 8 Bilagor... 9 Bilaga 1 Karta 1... 9 Bilaga 2 Karta 2... 10
5(10) 1 Inledning och/eller bakgrund Brunnsviks Folkhögskola byggdes 1907, men en stor del av dagens byggnader och grönområden planerades av den kände arkitekten Hakon Ahlberg på 1920- talet. Hakon skriver Gallringar och utglesningar i trädbeståndet göras först så småningom och sedan man kan beräkna effekten därav från de olika byggnader och i anslutning till hela anläggningen. Hakon anser att björkar/björkhagar är del av områdets karaktär. Länsstyrelsen uppmanar kommunen att upprätta skötselplan för alla grönytor inom detaljplanen. 2 Syftet Syftet med skötselplanen är att bevara grönområdenas karaktär och de naturvärden som är knutna där till, enligt Hakon Ahlbergs intentioner. För en del av grönområdena är syftet att restaurera livsmiljö för hotade skalbaggsarter. 3 Beskrivning av nuläge Inom planen finns flera olika naturtyper inom detaljplansområdet, skog, öppen gräsbevuxen mark, solitära träd och stenmurar. Skötselplanen delas in enligt detaljplanens olika planbestämmelser som berör grönområdena. A. Mark som begränsar bebyggande. Hela delområdet har befintliga byggnader. B. Mark som begränsar bebyggande. Skogsmark och slänt till gång- och cykelvägen (gc-vägen). C. Kvartsmark som är till för nybyggnation. 4 A. Mark som begränsar bebyggande. Hela delområdet har befintliga byggnader. Flera solitära träd inom planen är anmärkningsvärda och viktiga för biologisk mångfald. Tallar som står solexponerade är intressanta för många insektsarter, t.ex. reliktbock (Nära hotad NT). Det finns ett antal lindar i grönytorna mellan husen. Träden är viktiga för pollinerare när de blommar. Stammarna drar till sig en del lavar och mossor. Här och var står det också fruktträd. En tät grupp tuja nära entrén kan vara betydelsefull för fåglar att bygga sina bon i (särskilt grönfink). Tujorna är nya och passar inte in i den ursprungliga trädparken och därför finns en vilja att ta bort dem, vilket bör vara överordnat bevarandeintresset. Alla solitära träd, utom björk, behöver ett långsiktigt skydd i planen. Enligt Hakon Ahlberg är björkhagar och björkar viktiga för områdets karaktär. En björkhage utan underskikt av buskar och andra träd, är bland de mest fattiga naturtyperna för biologisk mångfald och bör undvikas. Solitära björkar bland bebyggelse har ett visst biologisk värde.
6(10) 5 B. Mark som begränsar bebyggande. Skogsmark och slänt till gc-vägen. 5.1 Slänt Grönområdet som följer gc-vägen parallellt (A på kartan), når inte ända fram till banvallen/gc-vägen. Den del av slänten som ligger inom planområdet är gräsmark med hög vegetation, buskar och några enstaka spridda lövträd. Busk röjs sannolikt då och då. Gräsvegetationen är undanträngd av invasiva arter som kanadensiskt gullris och sommarlupiner, men också tistlar och mjölkört. Tidigare hade slänten en låg vegetation, men med lågintensiv skötsel har ensartad vegetation tagit över. Vegetationsröjning ska genomföras årligen och den röjda vegetationen fraktas bort. Ek, asp, sälg, rönn och lönn bör vara kvar, gärna på bekostnad av björk. Flera sälgar som har blivit röjda bör man låta vara i fred, för att få nya trädformade sälgar. I slänten står en tät grupp av hägg som bör vara kvar orörd. Om det behövs gallras bland träden bör björk i första hand väljas att ta bort. På sådant sätt blir det en vackrare insyn mot bebyggelsen från gc-vägen. 5.2 Skog Nedanför den öppna ytan väster om gångvägen, finns en tidigare gallrad skog (C på kartan), där huvudsakligen tall och björk lämnats kvar. Därefter fri utveckling som har lett till ett lägre skikt av lövsly, gran och enar. En intressant notis är att blodbock påträffades på 1950-talet i Brunnsvik. Skalbaggen är numera utrotad från Sverige. Den skulle kunna finnas kvar i varma lägen, som det är i Brunnsvik. Blodbocken behöver döda klena lövträdstammar för utvecklingen, som vuxen besöker den blommor, t.ex. hundkäx. Området har förutsättningar att skapa lämplig biotop för blodbocken. Restaureringen av livsmiljön för blodbocken, kommer att gynna flera andra hotade skalbaggar, t.ex. rönnpraktbagge. Det gäller att få mycket ljus och sol in i skogen, särskilt viktigt är att eftermiddagssolen värmer trädstammarna. Det gäller att gynna rönnen först och främst. Vid första åtgärd ska alla granar tas bort. All björksly bör också röjas, för att ge mer plats åt uppväxande rönn, asp och sälg. All björk närmast gcvägen bör också tas bort. Senare bör röjning bland rönn och sälg ske, så att de uppväxande träden får maximal solexponering. Det finns lite tallföryngring som man bör röja bland, men de får aldrig bli små träd. En liten grupp med gråalar finns i norra kanten och den bör vara kvar, eftersom gråal är snabbväxande och lätt får skador och är ett viktigt värdträd för blodbocken. Eventuellt kan hälften av gråalarna snarast ringbarkas. De vuxna tallarna bör vara kvar, om inte en och annan går att fälla utan att lövslyet skadas. Bilaga 2 visar vilka träd som bör vara kvar. Där tall och ett lövträd samsas om utrymmet, prioriteras lövträdet. Punkterna visar vuxna träd, oftast tallar. A=asp, T=tall, B=björk, S=sälg och GAL=gråal.
7(10) För att åtgärderna ska lyckas bör ägaren samråda med Länsstyrelsens grupp för hotade arter och att utförare är väl informerad och kunnig om genomförandeåtgärder. Längst i norr är skogen tät och fullvuxen (B på kartan). En lucka finns efter att ett par träd tagits bort. Gamla tallar, granar och lövträd på bördig mark. Skogen kan lämnas utan åtgärd. Önskas en bättre utsikt, kan skogen avverkas och införlivas i intilliggande bestånd och följa dess skötselplan. 6 C. Kvartersmark som är till för nybyggnation. Ytan som kan bebyggas är glest trädbevuxen med tall och björk. Många enbuskar finns mellan träden. Fältskiktet domineras av piprör. De äldsta/grövsta tallarna står efter gångvägen, där också en trädformad en finns. Träden är värda att bevara. Tre av träden är särskilt betydelsefulla för att de är de grövsta träden och kan komma att bli lämpliga för den rödlistade skalbaggen reliktbock. Reliktbock förökar sig under grov bark på solexponerade gamla tallar. Träden tar ingen skada. Om fältskiktet slås varje år och gräset fraktas bort kan man få ett parkliknande attraktivt område, samt gynna ett lägre och örtrikare fältskikt. Gör man inte det kommer marken att gödas och man får en ensartad hög vegetation. Janolof Hermansson Naturvårdssekreterare
8(10) Referenser ArtDatabanken. Artportalen, SLU/Naturvårdsverket http://www.artportalen.se/ ArtDatabanken. Rödlistade arter 2015 Ehnström, B. xxxx: Åtgärdsprogram för bevarande av rönnpraktbagge 2008-2010. Rapport 5818. Naturvårdsverket. http://artfakta.artdatabanken.se/ Ehnström, B. 1999: Artfaktablad, Blodbock Nivellia sanguinosa. Artdatabanken, SLU 2006.
9(10) Bilagor Bilaga 1 Karta 1
10(10) Bilaga 2 Karta 2