STRAFFRÄTT/Ämnesstudier Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper och ange ditt studentnummer. Strukturen för tentamen i straffrättens ämnesstudier har ändrat från och med tenten i oktober 2011. Ändringen innebär att det är obligatoriskt att i tenten avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 5a och 5b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6a och 6b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 7) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 8) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före 1.8.2011 omvandlas till ett vitsord enligt principerna i studiehandboken (s. 85-86) vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut fylla i dina prestationer i bifogade blankett. Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. För de frågor som du har ersatt med föreläsningsförhör / delprestationer och vilka du nämnt på blanketten behöver du inte lämna in ett skilt svarspapper. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 5a och 5b - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 7 - under vårterminen 2010 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära) eller kursen i Tvärminne: fråga 8 - under höstterminen 2011 avlagd föreläsningsserie om europeisk och internationell straffrätt: frågorna 6a och 6b De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2 samt teorifrågorna 3a-3b och 4a-4b. Svarsutrymmet för frågorna 1 2 och 7 8 är begränsat till två sidor per fråga, och de tvådelade frågorna 3 6 besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar. Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens
tydlighet förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två sidor är det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning.
STRAFFRÄTT/Ämnestudier Studentnummer: Anmäl med denna blankett alla dina ersättande prestationer. - Skriv föreläsarens efternamn på strecket, - ringa in om föreläsningarna ägt rum under höst- eller vårterminen, - skriv på strecket det år kursen avlagts och - ringa in om du då avlagt kursen enligt nya eller gamla tentsystemet. Fråga Ämne Föreläsare Inringa Presteringsår Inringa 5a, 5b Påföljdssystemet ht / vt G / N 6a, 6b Europeisk och internationell ht / vt G / N straffrätt 7 Kriminologi och ht / vt G / N kriminalpolitik 8 Straffrättens grunder / ht / vt G / N ansvarslära
Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-4) 1.a. Åklagaren har yrkat på straff för A för innehav av två förfalskningsmaterial, eftersom han utan godtagbar orsak förvärvat ett förfalskat senegalesiskt pass. Passen hade skickats till honom från utlandet per post, men de hade tagits i myndigheternas förvar av den finska tullen i enlighet med 132 i utlänningslagen innan A hade fått dem i sin besittning. Bedöm nämnda förfalskningsbrottsstadgandes tillämplighet på gärningen (SL 33 kapitlet i Rikosoikeus-verket hör till tentamensfordringarna) (Bedömning 0-3 p.) 1.b. Åklagaren har yrkat, att A döms till straff för narkotikabrott, eftersom A hade olagligt infört från Estland till Finland läkemedelspreparat som klassificeras som narkotika, nämligen 32,5 stycken Xanax 1 mg tabletter som innehåller alprazolam, utan att han har haft med sig en läkarordination, ett läkarintyg eller en annan behövlig handling. Bedöm tillämpligheten av strafflagens narkotikabrottsstadganden i 50 kapitlet, strafflagens 44 kap. 5 och/eller läkemedelslagens straffstadganden på gärningen. (SL 50 kapitlet i Rikosoikeus-verket hör till tentamensfordringarna.) Fäst uppmärksamhet också på lagkonkurrens och på de principer som berör straffrättslig tolkning samt vad som i följande stadganden förklaras: I statsrådets förordning om personlig införsel av läkemedelspreparat till Finland (1088/2002, i det följande förordning) stadgas om privatpersoners införsel av läkemedelspreparat för eget bruk. Enligt förordningens 3 1 moment 3 punkt kan en privatperson införa läkemedelspreparat för eget bruk förutsatt bland annat att personen vid behov kan visa att läkemedelspreparatet är avsett för hans eller hennes personliga medicinering, som i fråga om receptbelagda läkemedel skall visas genom behörig ordination av en person med rätt att föreskriva läkemedel eller med ett läkarintyg. Enligt paragrafens 2 moment ska en privatperson som personligen för in ett läkemedelspreparat i Finland ha behövliga handlingar då han för in preparatet i Finland. Enligt förordningens 5 3 moment förutsätter införsel av ett läkemedelspreparat som klassificerats som narkotika från en Schengenstat att en privatperson kan förete ett sådant intyg som anges i artikel 75.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet (E 3/1995, i det följande Schengenkonventionen) om rätt att införa ett läkemedelspreparat med ett visst handelsnamn. Det recept som utgör grund för intyget och inköp av läkemedelspreparatet skall vara utfärdat i det land där den person som för in läkemedelspreparatet huvudsakligen är bosatt. I Schengenkonventionens artikel 75 punkt 2 konstateras att verkställande kommittén skall besluta om utformningen av och innehållet i det intyg som avses i punkt 1 och som utfärdats av någon avtalsslutande part, och särskilt om uppgifter som avser art och mängd av preparat och ämnen samt resans tidslängd. Enligt i frågavarande artikels punkt 1 får resenärer till de avtalsslutande parternas områden eller inom sådant område medföra narkotika och psykotropa ämnen inom ramen för medicinsk behandling, på villkor att de vid varje slag av kontroll kan visa ett intyg som utfärdats eller attesterats av behörig myndighet i hemlandet. Schengenkonventionen har införlivats i Amsterdamfördraget genom ett bifogat protokoll och i Europeiska unionens rätt genom Europeiska unionens råds beslut år 1999. (Bedömning 0-7 p.) (Obs. svarsutrymme i frågorna 1.a och 1.b sammanlagt 2 sidor; helhetsbedömning sammanlagt 10 p.)
2. För att visa att orten inte behövde folk från utlandet hade A(ntero) tagit sig in på gårdsplanen till det fristående egnahemshus som beboddes av H(orst) och hans familj. A hade inte kommit tomhänt utan med sig hade han sitt skarpladdade hagelgevär. A var övertygad om att någon av familjemedlemmarna var hemma och han avfyrade sitt hagelgevär mot fönstret i det rum där en lampa lyste. Senare visade det sig att endast katten Lemmy befann sig i huset. På grund av den skarpa smällen och de omkringflygande haglen blev Lemmy så pass skrämd att den fick hjärtinfarkt och dog. När A lämnat gårdsplanen på väg mot parkeringsplatsen där hans bil stod parkerad märkte han till sin förvåning att H kom gående emot honom. A beslöt nu ta till hårdare tag och riktade hagelgeväret mot B:s fötter samtidigt som han ropade Du Schwein, Zurück (Du svin, tillbaka). H som inte uppfattade innehållet i tillropet men nog såg vapnet blev stående som fastnaglad i marken. A tryckte ned gevärets avtryckare men eftersom han glömt ladda om geväret hände ingenting. H märkte detta och kastade sig fram och slet vapnet ur A:s händer samt slog honom med kolven i huvudet med påföljd att A föll medvetslös till marken. På grund av slaget låg A en månad på sjukhus med bestående balansstörningar som följd. Hur skall fallet straffrättsligt bedömas? (Högst 2 sidor; 10 p)
3a. Vad avses med indelning av brott i brottsenheter? Redogör även för kriterier som bör beaktas vid indelning av brott i brottsenheter. (Frändes bok; 5 poäng)
3b. Innebörden av begreppen mentalsjukdom, gravt förståndshandikapp, allvarlig mental störning och allvarlig medvetanderubbning som avses i otillräknelighetsbestämmelsen. (Frändes bok; svaret skall ges inom det angivna svarsutrymmet; 5 p.)
4a. Besvara följande frågor (sammanlagt 5p). i) Häleribrottets och penningtvättens likheter och olikheter på basen av det Martti Majanen framför i verket Rikosoikeus gällande följande element: vad rör det sig om i stadgandena, förhållandet till förbrottet, föremålet för gärningen. (3p) ii) Bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel och dess förhållande till olovligt brukande och olovligt tillägnande. (Lappi-Seppälä i Rikosoikeus-verket; 2 p)
4b. Målsäganden och gärningsmannen i bokföringsbrott (Rikosoikeus-verket, 5 poäng)?
5a. A (född 23.2.1996) döms idag 16.10.2013 i Helsingfors tingsrätt för anstiftan till osann utsaga inför domstol, skadegörelse och försök till grov misshandel (alla tre brotten begångna 23.6.2013 under ett besök i Helsingfors tingsrätt) till ett gemensamt straff. Ange tillämpliga latituder för de enskilda brotten samt minimum och maximum för det gemensamma straffet. (Svar inom angivet svarsutrymme; 4 p.)
5b. i) Argument som framförts för och emot benådningsinstitutet. (3 p.) ii) Den brottsliga verksamhetens planmässighet som straffskärpningsgrund. (3 p.) (Svar inom angivet svarsutrymme; 6 p.)
Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 6.a och 6.b) 6.a. EU-straffrätten och den nationella lagstiftaren. Redogör för det huvudsakliga innehållet i avsnittet gällande detta i Melanders lärobok. (Svar på angivet svarsutrymme; 5 p.)
6.b Redogör för uppdelningen i internationella brott (i begränsad betydelse) och avtalsenliga brott och uppdelningens betydelse särskilt på basen av Paola Gaetas artikel i verket The Oxford Companion to International Criminal Justice: International crimes proper and treaty-based crimes. (Svaret på angivet svarsutrymme; 5p.)
7. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Kognitiva inlärningsteorier ( Cognitive learning theories ) enligt Hopkins Burke. (Högst 2 sidor; 10 p.) 8. Straffrättens grunder (1,5 sp) Nödvärn och nödtillstånd ( Self-defense versus necessity ). Redogör för huvudinnehållet i kapitlet i Fletchers bok som berör detta tema. (Högst 2 sidor; 10 p.) Resultaten 4.11.2013 kl. 15