Studerandes sysselsättning 18 Examinerade från yrkeshögskolan 17
Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 18/1153 ISBN-nr: 978-91-88619-51-8 Västerås 1211 Diagram är utarbetade av Myndigheten för yrkeshögskolan. Foto omslag, sid. 9: Scandinav bildbyrå. Foto sid. 15: Lars Owesson.
Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa upp yrkeshögskoleutbildningarnas resultat utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. I denna rapport redovisas resultaten från en enkätundersökning som belyser examinerades sysselsättning 18, året efter att de studerande examinerats från yrkeshögskolan. Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå. Västerås i februari 19 Eva-Lena Kopparvik Enhetschef Enheten för planering och uppföljning Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 5
Innehåll Förord... 5 Innehåll... 6 Sammanfattning... 8 1. Inledning... 1.1 Bakgrund och syfte... 1.2 Population... 1.3 Datainsamling... 1.4 Så redovisas och läses resultaten... 2. Examen från yrkeshögskolan resulterar i jobb... 12 2.1 Sysselsättning före och efter utbildningen... 12 2.1.1 Majoriteten hade arbete efter examen men många hade arbete även före... 12 2.1.2 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda......12 2.1.3 Skillnader och förändringar inom områden... 14 2.1.4 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda inom områden....15 2.1.5 Resultat per region och län....16 2.1.6 Hälften hade jobb där de gjort LIA....17 2.1.7 Några gick tillbaka till sin tidigare arbetsgivare.....18 2.1.8 Majoriteten hade arbete inom ett halvår....18 2.1.9 Merparten ansåg att utbildningen var en förutsättning för att få arbete....18 2.1. Majoriteten använde sig av det de lärt sig under utbildningen....18 2.1.11 Mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildning....19 2.2 Arbetets överensstämmelse på samma nivå som 17... 2.2.1 Skillnader och förändringar inom områden... 2.2.2 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda inom områden... 21 2.2.3 Få skillnader i överensstämmelsen både mellan regioner och mellan län...... 22 6 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
2.3 Majoriteten hade positiva upplevelser av utbildningen... 23 2.3.1 Majoriteten har lärt sig det de behövde, åtminstone till viss del... 23 2.3.2 Majoriteten var nöjda med utbildningen som helhet...23 3. Utbildningområden...24 3.1 Stora utbildningområden... 24 3.1.1 Data/IT... 24 3.1.2 Ekonomi, administration och försäljning... 25 3.1.3 Hälso - och sjukvård samt socialt arbete... 26 3.1.4 Samhällsbyggnad och byggteknik,... 27 3.1.5 Teknik och tillverkning... 28 3.2 Mellanstora utbildningsområden... 3.2.1 Hotell, restaurang och turism... 3.2.2 Kultur, media och design... 31 3.2.3 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske... 32 3.2.4 Transporttjänster... 33 3.3 Små utbildningsområden... 34 4. Avslutande reflektion...34 4.1 Sysselsättningen har ökat, samtidigt syns tecken på dämpning...34 4.2 Bristen på kompetens är hög... 34 4.3 Allt fler sänkte kraven på utbildning och yrkeserfarenhet... 35 4.4 LIA - ett sätt att knyta kontakter... 35 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 7
Sammanfattning Utbildningarna i yrkeshögskolan ska svara mot behovet av kvalificerad arbetskraft med eftergymnasial yrkesutbildning i arbetslivet. Det är därför viktigt att följa upp hur det går för de examinerade efter deras examen. Myndigheten följer årligen upp resultaten över hur det gick för de som examinerades året före. Årets rapport belyser 18 års resultat och avser examinerade 17. Några av de frågor som myndigheten ställer är; Har du ett arbete? Överensstämmer arbetet med din utbildning? Är du nöjd med utbildningen? Några av de viktigaste resultaten: I ett område fanns det skillnader mellan könen Teknik och tillverkning var det enda området där det fanns könsskillnader gällande andelen som hade arbete efter examen. Män hade i högre grad ett arbete efter examen, 94 procent jämfört med 88 procent för kvinnor. Inom fyra områden fanns det skillnader mellan inrikes- och utrikes födda Inom Ekonomi, administration och försäljning, Pedagogik och undervisning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning hade inrikes födda i högre grad arbete efter examen jämfört med utrikes födda. För inrikes födda varierade andelarna i de nämnda områdena mellan 94-97 procent i jämfört med 75-86 procent för utrikes födda. Majoriteten hade arbete efter examen men många hade arbete redan innan Andelen examinerade som hade arbete efter examen har varit både hög och stabil under många år. Årets nivå var i nivå med fjolårets, vilken är den högsta nivån hittills, 93 procent. Samtidigt har andelen som hade arbete före ökat mellan 8-18, från 59 procent till 75 procent. Skillnader mellan andelen i arbete före utbildningen inom vissa grupper jämnades ut efter examen De skillnader som fanns mellan könen vad gäller andelen som hade arbete före utbildningen jämnades ut efter. Även mellan åldersgrupperna jämnades skillnaderna ut. Det var, precis som tidigare, i den yngsta åldersgruppen som det har skett störst förändring. Där ökade andelen från 48 procent före till 91 procent efter. Andelen i arbete efter examen var i stort sett i nivå med övriga åldersgrupper som varierade mellan 92-94 procent. Däremot fanns det fortfarande skillnader mellan inrikes- och utrikes födda. Inrikes födda hade i högre grad ett arbete både före och efter utbildningen. Inom tre områden var andelen i arbete högre Andelen i arbete efter examen var högre inom tre områden jämfört med det totala resultatet för samtliga områden 18. Det var inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Transporttjänster. Där varierade andelarna mellan 95-97 procent jämfört med det totala resultatet för samtliga områden som var 93 procent. Överensstämmelsen mellan arbete och utbildning har varit stabil, samma nivå sedan 16 Andelen examinerade som uppggav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen var i nivå med 16 och den högsta hittills, 69 procent. Sju av tio hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen I likhet med de senaste två åren uppgav procent att de hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen. Drygt hälften arbetar hos en arbetsgivare där de genomfört LIA-kurs Drygt hälften (53 procent) av de examinerade hade arbete hos en arbetsgivare där de genomfört LIA, vilket var i nivå med de två senaste åren. Majoriteten hade arbete inom ett halvår Redan innan utbildningen avslutades eller senast inom en månad efter examen hade procent ett arbete. Inom ett halvår hade 92 procent ett arbete, vilket var i nivå med de två senaste åren. Majoriteten är nöjda med utbildningen som helhet Majoriteten (91 procent) var nöjda med utbildningen som helhet vilket var i nivå med de två senaste åren. Av dessa var 52 procent mycket nöjda och 38 procent ganska nöjda. 8 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 9
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Att regelbundet följa upp hur det har gått för de som examinerats från yrkeshögskoleutbildningar och vilken sysselsättning de har efter sin examen är viktigt för att se hur väl utbildningarna tillgodoser arbetslivet med kvalificerad arbetskraft. 1.3 Datainsamling Datainsamlingen genomfördes som en enkätundersökning under hösten 18 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan. Insamlingen bestod av en pappersenkät med tre påminnelser, med möjlighet att svara via webben. Närmare 7 personer besvarade enkäten. Det motsvarade en svarsfrekvens på 55 procent vilket är 1-2 procentenheter högre än det senaste två åren. Rapporten belyser de examinerades situation på arbetsmarknaden året efter deras examen. Årets rapport avser de som examinerades 17, tiden för uppföljning sker alltså ett år senare. Till rapporten publiceras även tabeller med mer detaljerad statistik på myndighetens webbsida under myh.se/statistik. Syftet med undersökningen är framförallt att: beskriva de studerandes sysselsättning året efter deras examen följa utvecklingen över tid både när det gäller sysselsättning, överensstämmelsegraden mellan arbete och utbildning och nöjdheten bland de examinerade användas som underlag i återrapporteringar De två mest betydelsefulla indikatorerna är: andelen examinerade som hade arbete året efter examen och, hur väl arbetet överensstämde med utbildningen. 1.2 Population Undersökningen är en totalundersökning av närmare 13 som examinerades 1 från en yrkeshögskoleutbildning 17. Antalet som ingick i undersökningen var cirka färre än de som examinerats vilket beror på att det bland annat fanns en viss övertäckning av personer som inte fanns i SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), flyttat utomlands elier avlidit. 1.4 Så redovisas och läses resultaten Myndigheten har delat in yrkeshögskoleutbildningarna i 16 olika utbildningsområden, se figur 1. Till grund för indelningen ligger Svensk utbildningsnomenklatur (SUN ). SUN är en klassificering av utbildningar som Statistiska centralbyrån ansvarar för. Den är en standard för klassificering av enskilda utbildningar samtidigt som den utgör ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. Myndigheten gör en egen gruppering av SUN på de 16 utbildningsområdena. Figur 1. Utbildningsområden inom yrkeshögskolan Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Friskvård och kroppsvård Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Juridik Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Miljövård och miljöskydd Pedagogik och undervisning Samhällsbyggnad och byggteknik Säkerhetstjänster Teknik och tillverkning Transporttjänster Övrigt Myndigheten vill poängtera att man behöver vara aktsam med att jämföra utbildningsområden dels mellan länen, dels mellan åren på grund av att utbildningsutbudet varierar över tid beroende på arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens. I den slutliga undersökningen ingick närmare 12 examinerade. Andelen kvinnor var högre än män, 57 procent jämfört med 43 procent vilket i stort sett var i nivå med 17. Andelen examinerade i åldersgruppen år eller äldre har ökat, från 41 procent till 58 procent mellan 13 och 17, den största ökningen skedde mellan 17 och 18 (fem procentenheter). Majoriteten av de examinerade är inrikes födda precis som tidigare år. Mellan 17 och 18 ökade andelen utrikes födda två procentenheter, från 13 procent till 15 procent. I resultatsammanställningarna redovisas endast grupper till exempel, kön, ålder, utbildningsområden som har fler än svarande i enkätundersökningen. I grupper med färre svarande bedöms resultaten bli alltför osäkera för att analyseras. 1 Begreppet examinerade avser examinerade från utbildningsomgångar med avslutstidpunkt under respektive år. Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
I diagrammen i rapporten redovisas utbildningsområdena indelade i tre grupperingar: Stora utbildningsområden (minst 1 examinerade i undersökningen): Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Mellanstora utbildningsområden (mellan - 999 examinerade i undersökningen): Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Transporttjänster Små utbildningsområden (färre än examinerade i undersökningen): Friskvård och kroppsvård Journalistik och information Juridik Miljövård och miljöskydd Pedagogik och undervisning Säkerhetstjänster Övrigt Konfidensintervall De värden som anges har räknats upp till att motsvara alla examinerade och inte endast de svarande. Eftersom svarsbortfall föreligger är statistiken behäftad med viss osäkerhet. De redovisade procenttalen är därför skattningar med ett 95-procentigt konfidensintervall, vilket innebär att det sanna värdet ligger inom ett visst intervall med 95-procents säkerhet. Intervallet skrivs ut bredvid punktskattningen (andelen) med symbolen ±, till exempel ± 2. Det betyder att det sanna värdet, med 95 procents säkerhet ligger mellan 88 och 92 procent. I diagrammen finns också markeringar i form av uppåtoch nedåtgående trekanter som indikerar statistiska säkerställda skillnader. Så läses markeringarna i diagrammen I diagrammen redovisas resultatet som en punktskattning (mörkare färgad ruta i antingen svart, grönt eller rött) där den ljusare färgskalan i samma nyans runt omkring anger det 95-procentiga konfidensintervallet. Det totala resultatet visas lodrätt i en gråskala där punktskattningen är streckad. Totalt resultat Resultat som är signifikant bättre än det totala resultatet Resultat där det inte går att urskilja några skillnader med det totala resultatet Resultat som är signifikant sämre än det totala resultatet Resultat som är signifikant bättre än föregående år Resultat som är signifikant sämre än föregående år I exemplet nedan framgår det att det totala resultatet för samtliga utbildningar är 12 ± 1. Det innebär att resultatet med 95 procents säkerhet ligger mellan 11 13 procent vilket också har markerats i den lodräta färgade kolumnen. Om man förenklar resonemanget kan man säga att där intervallen överlappar varandra som i B, C, D och E kan man inte urskilja skillnader mellan dessa bokstäver. Det finns inte heller någon skillnad mellan dessa bokstäver och totalen (den lodräta markerade raden) då de överlappar den också. Mellan A och övriga bokstäver och även A och totalen finns en statistiskt säkerställd skillnad som visar att A har ett signifikant högre resultat än både övriga bokstäver och totalen (eftersom de inte överlappar vare sig kolumnen för totalen eller någon annan bokstavs intervall). Det motsatta gäller mellan F och övriga bokstäver. F har ett signifikant lägre resultat än övriga bokstäver och jämfört med totalen (eftersom de inte överlappar vare sig kolumnen för totalen eller någon annan bokstavs intervall). Jämför vi alla bokstäver med totalen så ser vi att det bara är A och F som skiljer sig från totalen - A högre och F lägre. Det framgår även att A har en positiv utveckling jämfört med föregående år och att resultatet är statistiskt säkerställt medan det omvända gäller för B (se trekanterna). Figur 2. Exempeldiagram A B C D E F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 osv Skillnad mot 17 När vi i rapporten skriver att det finns skillnader menas det att skillnaderna är statistiskt säkerställda. Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 11
2. Examen från yrkeshögskolan resulterar i jobb 2.1 Sysselsättning före och efter utbildningen Att en examen från en yrkeshögskoleutbildning gör skillnad visar resultaten tydligt då majoriteten av de examinerade hade arbete året efter examen, 93 procent. 2 I och med att fler av de examinerade var i arbete året efter examen jämfört med före, minskade andelen arbetssökande, studerande och de som hade annan sysselsättning efter utbildningen. Diagram 1. Sysselsättning före och efter utbildningen % % % % % % % % % % % 75% Arbete % Före 11% 4% Arbetssökande/- arbetsmarknadspolitisk åtgärd 93% 4% Studerande Efter 2% 1% Annat 2.1.1 Majoriteten hade arbete efter examen men många hade arbete även före Andelen som hade arbete året efter examen har varit både hög och stabil under många år. Årets nivå är i nivå med förra årets, som var den högsta hittills. Allt fler av de som påbörjade en yrkeshögskoleutbildning hade även arbete innan de påbörjade sin utbildning. Andelen har ökat från 61 procent till 75 procent mellan 12 och 18. Anledningarna till att personer väljer att påbörja en utbildning trots att man redan har arbete kan vara flera, till exempel att man vill byta arbete eller vidareutveckla sig inom sitt område. 2 Av de som hade arbete var 89 procent anställda och 4 procent egenföretagare. Högst andel fanns precis som tidigare år inom Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske med 24 procent. Diagram 2. Andel i arbete före och efter utbildningen 89 ± 2 59 ± 1 61 ± 2 81 ± 2 83 ± 1 68 ± 2 86 ± 1 87 ± 86 ± 1 87 ± 1 89 ± 1 91 ± 64 ± 1 61 ± 1 63 ± 1 Andel i arbete före utbildningen Andel i arbete efter utbildningen 66 ± 1 68 ± 1 ± 1 72 ± 1 93 ± 93± 2.1.2 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda Andelen som hade arbete både före och efter examen har ökat för både kvinnor och män mellan 12 och 18. Generellt har kvinnor i högre grad haft arbete före utbildningen, men efter examen har skillnaderna jämnats ut. 75± 1 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Diagram 3. Andel i arbete före och efter utbildningen, kön 88 59 59 82 81 62 83 83 69 66 86 86 86 86 88 65 65 63 Kvinnor före Kvinnor efter 67 68 71 72 De redovisade procenttalen har en felmarginal på max ± 3 procent- enheter, de senaste sex åren på max ± 1 procentenheter. 88 57 86 59 86 88 92 63 64 67 Män före Män efter 93 93 93 75 77 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Andelen som hade arbete före utbildningen har ökat för både kvinnor och män. För kvinnor ökade andelen från 59 procent till 77 procent och för män från 59 procent till 73 procent mellan 8-18. Ökningen är större bland kvinnorna under perioden. Däremot är det bland män som ökningen är störst om vi ser till åren efter att andelen minskade, från 12 och framåt. Under 12-18 har andelen ökat med 16 procentenheter för män jämfört med 12 procentenheter bland kvinnorna. Andelen som hade arbete efter utbildningen har även den ökat successivt för både könen sedan 12. Däremot har 68 93 73 12 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
det inte funnits någon skillnad vare sig mellan könen eller mellan något av könens resultat jämfört med det totala resultatet mellan 12-18. Även inom de olika åldersgrupperna har det skett en successiv ökning av både andelen som hade arbete före utbildningen och andelen som hade arbete året efter examen mellan 12-18 med undantag för den yngsta åldersgruppen (24 år eller yngre). Diagram 4. Andel i arbete före och efter utbildningen, ålder 12 13 14 15 16 17 18 De redovisade procenttalen har en felmarginal på max ± 2 procentenheter. Andelen som hade arbete före utbildningen har ökat från cirka 65 procent till närmare procent bland de som var 25 år eller äldre mellan 12 och 18. Samtidigt ökade även andelen som hade arbete året efter examen. Andelen har varierat mellan 87 procent och 95 procent i de fyra åldersgrupperna över de aktuella åren. Inom den yngsta åldersgruppen (24 år eller yngre) var däremot andelen i arbete före utbildningen på ungefär samma nivå 12 som 18, 46 procent jämfört med 48 procent. Även inom denna åldersgrupp ökade andelen i arbete efter examen 12-18 och har varierat mellan 83 procent och 91 procent under åren. 24 år eller yngre före 24 år eller yngre efter 25-29 år före 25-29 år efter - 39 år före - 39 år efter år eller äldre före år eller äldre efter 94 93 92 91 79 78 78 48 utbildning direkt efter gymnasiet. Bland övriga åldersgrupper kunde inte skillnaderna bli lika stora då många redan hade arbete före sin yrkeshögskoleutbildning. Efter utbildningen fanns inte längre några skillnader. Inrikes födda hade i högre grad ett arbete både före och efter utbildningen jämfört med utrikes födda 18. Bland inrikes födda skedde en större ökning av andelen som hade arbete före utbildningen mellan 12 och 18 jämfört med utrikes födda. Förändringen för utrikes födda i att ha arbete före och efter utbildningen var 24 procentenheter jämfört med 17 procentenheter för de inrikes födda, vilket i stort sett är detsamma som 17. Däremot utjämnades inte skillnaderna mellan arbete före och efter i samma utsträckning som mellan kön och åldersgrupper. Diagram 5. Andel i arbete före och efter utbildningen, inrikes- och utrikes födda 88 87 88 62 64 De redovisade procenttalen har en felmarginal på max ± 2 procentenheter. 67 56 57 56 82 82 Inrikes födda före Inrikes födda efter 69 92 86 71 94 94 89 86 73 77 61 63 62 Utrikes födda före Utrikes födda efter 12 13 14 15 16 17 18 Förändringen i andelen i arbete före och efter utbildningen var markant för den yngsta åldersgruppen, 43 procentenheter jämfört med 13 16 procentenheter för de övriga åldersgrupperna. Resultatet har varit detsamma under flera år, det vill säga att det är bland de yngre som utvecklingen är störst mellan andelen som har arbete före och efter sin utbildning. Det är i sin tur naturligt, de har inte haft lika lång tid på sig att få arbete mellan en gymnasieutbildning och en yrkeshögskoleutbildning, en del påbörjade en yrkeshögskole- Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 13
2.1.3 Skillnader och förändringar inom områden Inom åtta utbildningsområden fanns det en skillnad mellan områdets resultat och det totala resultatet 18. Inom tre områden var andelen högre; Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Transporttjänster. Inom fem områden var andelen däremot lägre; Data/IT, Hotell, restaurang och turism, Journalistik och information, Kultur, media och design samt Pedagogik och undervisning. Inom de stora områdena var det Hälso- och sjukvård samt socialt arbete och Samhällsbyggnad och byggteknik som båda hade en högre andel i arbete efter examen jämfört med det totala resultatet. Där var andelarna 95 procent respektive 96 procent jämfört med det totala resultatet som var 93 procent. Inom Transporttjänster (mellanstora områden) var andelen 97 procent. Däremot var det ingen skillnad i områdena jämfört med 17, de hade höga resultat redan då och har så haft under flera år. De utbildningsområden som hade en lägre andel i arbete efter examen 18 var Data/IT, Hotell, restaurang och turism, Kultur, media och design, Journalistik och information samt Pedagogik och undervisning. Inom Data/IT, som tillhör de stora områdena, var andelen procent jämfört med det totala resultatet som var 93 procent. Inom Hotell, restaurang och turism samt Kultur, media och design (mellanstora områdena) var andelen 86 procent respektive 84 procent. Resultatet inom de två områdena har även varit lägre än det totala resultatet de senaste två- respektive tre åren. Inom Journalistik och information samt Pedagogik och undervisning var andelen 85 procent respektive 87 procent. Båda områdena har haft en minskning av andelen i arbete efter examen mellan 17 och 18. Inom Journalistik och information har andelen minskat från 94 procent till 85 procent och inom Pedagogik och undervisning från 96 procent till 87 procent mellan 17 och 18. För mer utförlig beskrivning av de separata utbildningsområdena, se kapitel 3. Diagram 6. Andel i arbete i stora utbildningsområden, 18 Diagram 7. Andel i arbete i mellanstora utbildningsområden 18 Diagram 8. Andel i arbete i små utbildningsområden 18 14 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
Det var främst inom Hotell, restaurang och turism och Hälso- och sjukvård samt socialt arbete som det skett en relativt stor ökning av andelen examinerade som hade arbete före sin utbildning. Andelen har ökat med 11 respektive 7 procentenheter mellan 17 och 18. 2.1.4 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda inom områden Endast inom ett utbildningsområde fanns det skillnader mellan könen 18. Det var inom Teknik och tillverkning där män i högre grad hade ett arbete efter examen jämfört med kvinnor, 94 procent jämfört med 88 procent. Jämför vi istället med föregående år (17) fanns det inga skillnader mellan könen, det vill säga det fanns inga skillnader i andelen i arbete mellan det totala resultatet för något av könen. Det fanns inga skillnader för män mellan 17 och 18 inom något av utbildningsområdena, däremot för kvinnor. Inom Samhällsbyggnad och byggteknik har andelen kvinnor i arbete efter examen ökat från 94 procent till 98 procent mellan 17 och 18. Inom Hotell, restaurang och turism har den däremot minskat, från 92 procent till 86 procent jämfört med 17. I övriga områden fanns inga skillnader. Det fanns inga skillnader i andelen som hade arbete efter examen mellan åldersgrupperna 29 år eller yngre och år eller äldre i något av utbildningsområdena 18. Däremot fanns det skillnader mellan hur stor andel av de inrikesoch utrikes födda som hade ett arbete efter examen inom utbildningsområdena. Ser vi till det totala resultatet hade 94 procent av de inrikes födda ett arbete efter examen jämfört med 86 procent för utrikes födda. Inom Ekonomi, administration och försäljning, Pedagogik och undervisning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning hade en högre grad av de inrikes födda ett arbete efter examen jämfört med utrikes födda. Inom Ekonomi, administration och försäljning var andelen 95 procent jämfört med 86 procent bland utrikes födda. Inom Samhällsbyggnad och byggteknik var motsvarande andelar 97 procent jämfört med 91 procent och inom Teknik och tillverkning var andelerna 94 procent jämfört med 84 procent. Inom Pedagogik och undervisning hade 95 procent av de inrikes födda ett arbete efter examen jämfört med 75 procent bland utrikes födda. Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 15
2.1.5 Resultat per region och län 3 Om man jämför de tre regionerna Norra-, Södra- och Östra Sverige med varandra, fanns inga skillnader i andelen examinerade som hade arbete året efter examen, andelen varierade mellan 91 93 procent. Norra Sverige hade dock en lägre andel i arbete än totalen, 91 procent jämfört med 93 procent. Två län hade en högre andel examinerade i arbete året efter examen jämfört med det totala resultatet och två hade en lägre andel. Västmanlands län samt Örebro län hade båda en högre andel i arbete jämfört med det totala resultatet, 98 procent respektive 97 procent jämfört med det totala resulatet som var 93 procent. Västmanlands län har även haft en ökning av andelen i arbete jämfört med 17 då andelen var 93 procent. Värmlands län och Gävleborgs län hade båda ett lägre resultat än det totala resultatet, 89 procent vardera jämfört med det totala resultatet som var 93 procent. Värmlands län har haft ett lägre resultat under flera år. Västerbottens län har haft en minskning av sitt resultat från 98 procent till 92 procent mellan 17 och 18. Resultatet skiljer sig inte mot det totala resultatet. Man bör vara aktsam vid jämförelse vid jämförelser mellan regioner och län bland annat på grund av olika förutsättningar såsom olika arbetsmarknader och utbildningsutbud. Östra Sverige Närmare 5 personer examinerades från utbildningar som bedrevs i regionen Östra Sverige under 17. Dessa utgjorde procent av samtliga examinerade som ingick i undersökningen. I Östra Sverige ingår länen: Stockholm Södermanland Uppsala Västmanland Örebro Östergötland Det fanns vissa skillnader mellan länen i regionen vad gäller andelen som hade arbete året efter examen. Västmanlands län och Örebro län hade en högre andel i arbete jämfört med det totala resultatet för regionen, 98 procent respektive 97 procent jämfört med regionens resultat som var 93 procent. Ett utbildningsområde i regionen utmärkte sig med en högre andel i arbete efter examen jämfört med det totala resultatet. Det var Pedagogik och undervisning som hade 98 procent i arbete jämfört med det totala resultatet för utbildningsområdet som var 87 procent. Den höga andelen för regionen påverkades framförallt av Örebro läns höga andel inom Pedagogik och utbildning ( procent). Diagram 9. Andel i arbete efter län, 18 3 Region och län avser den region och det länet där studierna bedrivs. Regionerna delas in utifrån NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques) som är en regionindelning som används inom EU för statistik-redovisning. I rapporten redovisas regionerna efter NUTS2 där Sverige delas in i tre regioner; Östra Sverige, Södra Sverige och Norra Sverige. För mer information, se www.scb.se 16 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
Södra Sverige I Södra Sverige ingick drygt 5 examinerade vilket motsvarar 46 procent av samtliga examinerade som ingick i undersökningen. I Södra Sverige ingår länen: Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Skåne Västra Götaland 2.1.6 Hälften hade jobb där de gjort LIA Lärande i arbete (LIA) är en del av arbetslivets medverkan inom yrkeshögskoleutbildningarna. Under LIA-perioderna ska den studerande under handledning på en arbetsplats tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa sina kunskaper i en verklig arbetsmiljö. Drygt hälften (53 procent) av de examinerade som hade arbete året efter examen hade arbete hos en arbetsgivare där de genomfört LIA, vilket var i nivå med de senaste två åren. Tabell 1. Andel i arbete hos en arbetsgivare där de gjort någon LIA-kurs Resultatet för regionen var på samma nivå som det totala resultatet när det gäller andel i arbete, 93 procent. Det fanns inga skillnader mellan länen i regionen. Det fanns heller inga skillnader i resultatet för de aktuella utbildningsområdena utan de var i likhet med det totala resultatet. Det var inte heller några förändringar i resultaten inom utbildningsområdena som ingår i regionen mellan 17 och 18. Norra Sverige I Norra Sverige ingick 1 examinerade vilket motsvarar 14 procent av samtliga i undersökningen. I Norra Sverige ingår länen: Dalarna Gävleborg Jämtland Norrbotten Värmland Västerbotten Västernorrland Andelen examinerade som hade arbete året efter examen var lägre för regionen än för riket totalt. Två län utmärkte sig med en lägre andel Värmlands län och Gävleborgs län. Värmlands län har haft ett lägre resultat jämfört med det totala resultatet för samtliga län sedan 15. Det fanns inga skillnader i resultatet för de aktuella utbildningsområdena mellan 17 och 18 i regionen. Vissa skillnader fanns mellan utbildningsområdena. Inom två områden; Transporttjänster samt Samhällsbyggnad och byggteknik hade en högre andel genomfört LIA hos sin nuvarande arbetsgivare jämfört med det totala resultatet, 68 procent respektive 58 procent jämfört med det totala resultatet som var 53 procent. Trots att andelen som arbetade hos en arbetsgivare de gjort LIA hos minskat mellan 17 och 18 hade Transporttjänster en av de högsta andelarna 18. Andelen inom området har varit hög de senaste två åren. Inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete har andelen minskat mellan 17 och 18 men är i nivå med det totala resultatet. Lägst andel fanns inom Säkerhetstjänster, Kultur, media och design samt Journalistik och information, vilket var i likhet med 17. Även inom Hotell, restaurang och turism var andelen lägre än det totala resultatet 18 och andelen minskade mellan 17 och 18. Män hade i högre utsträckning ett arbete hos en arbetsgivare som de genomfört LIA hos, 55 procent jämfört med kvinnor där andelen var 52 procent. Likaså hade inrikes födda en högre andel jämfört med utrikes födda, där var andelen 54 procent jämfört med 49 procent. Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 17
2.1.7 Några gick tillbaka till sin tidigare arbetsgivare Totalt gick 15 procent tillbaka till den arbetsgivare de hade före utbildningen vilket var i nivå med tidigare år då resultatet har varierat mellan 13-15 procent. Högst andel fanns precis som tidigare inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (32 procent) och Säkerhetstjänster (32 procent). Bland de stora utbildningsområdena hade Data/IT och Ekonomi, administration och försäljning lägst andel (7 respektive 8 procent). 2.1.8 Majoriteten hade arbete inom ett halvår Redan innan utbildningen avslutades eller senast inom en månad efter examen hade procent ett arbete vilket var i likhet med 17. Inom ett halvår hade 92 procent ett arbete. Tabell 2. Andel i arbete inom ett halvår Ser vi till åldersgrupperna 29 år eller yngre och år eller äldre fanns inga skillnader i andelen som hade arbete inom vare sig en månad eller ett halvår. Inom den äldsta åldersgruppen, år och äldre var andelen som hade arbete inom halvår lägre, procent jämfört med det totala resultatet som var 92 procent. Inrikes födda fick i högre grad ett arbete inom ett halvår jämfört med utrikes födda, 94 procent jämfört med 85 procent. 2.1.9 Merparten ansåg att utbildningen var en förutsättning för att få arbete Merparten av de examinerade (87 procent) ansåg att utbildningen åtminstone till viss del 4 var en förutsättning för att få sitt arbete. Det var 66 procent som uppgav att utbildningen helt eller till stor del var en förutsättning, 21 procent uppgav till viss del och 12 procent uppgav att utbildningen inte alls var en förutsättning för att få arbetet. Inom Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske samt Samhällsbyggnad och byggteknik hade en högre andel arbete inom ett halvår efter examen jämfört med det totala resultatet. Andelen varierade mellan 94-95 procent mellan områdena jämfört med det totala resultatet som var 92 procent. Inom Samhällsbyggnad och byggteknik har det skett en ökning mellan 17 och 18, från 92 procent till 95 procent. Inom Data/IT, Journalistik och information, Kultur, media och design, Pedagogik och undervisning samt Säkerhetstjänster var andelen i arbete inom ett halvår lägre än det totala resultatet, andelarna varierade mellan 82-88 procent. Inom Pedagogik och undervisning hade andelen minskat mellan 17 och 18, från 97 procent till 86 procent. Det fanns skillnader mellan utbildningsområdena. Inom fyra av områdena var andelen som uppgav att utbildningen helt eller till stor del var en förutsättning för att få arbetet högre än det totala resultatet som var 66 procent. Det var inom Ekonomi, administration och försäljning, Pedagogik och undervisning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Transporttjänster. Högst andel fanns inom Transporttjänster och Pedagogik och undervisning där andelen var 77 procent inom respektive område. Områdena utgjordes till största delen av utbildningar mot lokförare och trafiklärare. Inom Hotell, resataurang och turism, Juridik, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske, Säkerhetsstjänster samt Teknik och tillverkning var det tvärtom, en lägre andel uppgav att utbildningen helt eller till största delen var en förutsättning för att få arbetet. Lägst andel fanns inom Hotell, restaurang och turism där andelen var procent. Det fanns inga skillnader mellan könen eller mellan inrikesoch utrikes födda vad gäller andelen som ansåg att utbildningen helt eller till stor del var en förutsättning för att få arbete. De som var -39 år uppgav i högre grad att arbetet helt eller till stor del var en förutsättning ( procent). Däremot uppgav de som var år och äldre istället i högre grad att utbildningen inte alls var en förutsättning, 19 procent jämfört med 11 procent bland övriga åldrar. En högre andel kvinnor jämfört med män hade arbete inom en månad efter examen. Däremot fanns det inga skillnader mellan könen i andelen som hade arbete inom ett halvår. 4,5 Begreppet åtminstone till viss del är en hopslagning av de två svarsalternativen helt eller till största delen och till viss del. 18 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
2.1. Majoriteten använde sig av det de lärt sig under utbildningen Majoriteten av de examinerade som hade arbete uppgav att det åtminstone till viss del 5 använde sig av det de lärt sig på utbildningen i sitt nuvarande arbete, 91 procent varav 52 procent helt eller i stor utsträckning och 39 procent till viss del. Åtta procent uppgav att de inte alls använde sig av det de lärt sig på utbildingen i arbetet. Nivåerna är i likhet med 17. totala resultatet, två inom de stora områdena och en vardera inom de mellanstora- och små områdena. Tabell 3. Andel i arbete om uppgav att de hade mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen Bland utbildningsområdena fanns en viss variation. Inom tre områden: Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske samt Transporttjänster uppgav de examinerade i högre grad att de helt eller till stor del använde sig av det de lärt sig på utbildningen i sitt nuvarande arbete jämfört med det totala resultatet. Andelen varierade mellan 59-63 procent jämfört med det totala resultatet som var 52 procent. Även 17 hade dessa områden en högre andel. Inom Hotell, restaurang och turism, Juridik, Samhällsbyggnad och byggteknik, Säkerhetstjänster samt inom Teknik och tillverkning uppgav däremot en lägre andel att de använde sig av det de lärt sig på utbildningen i sitt arbete. Där varierade andelarna mellan 25-46 procent. Det är främst inom Hotell, restaurang och turism, Säkerhetstjänster samt inom Teknik och tillverkning som de examinerade uppgav att de inte alls använde sig av det de lärt sig i sitt nuvarande arbete. Andelen för dessa områden varierade mellan och 17 procent vilket är högre än det totala resultatet som var 8 procent. Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan åldersgrupperna i andelen som uppgav att de helt eller till största delen använde sigav det de lärt sig på utbildningen i arbetet, inte heller jämfört med det totala resultatet. Däremot uppgav utrikes födda i högre grad att de inte använde sig av det de lärt sig på utbildningen i arbetet jämfört med inrikes födda, procent jämfört med 7 procent vilket är högre än det totala resultatet. 2.1.11 Mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildning Av de examinerade som hade arbete året efter examen uppgav procent att de hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter sin utbildning vilket var i likhet med de två senaste åren. Inom Ekonomi, administration och försäljning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Transporttjänster var det en högre andel som uppgav att de hade fått mer kvalifierade arbetsuppgifter efter utbildningen. Inom Journalistik och information som tillhör de små områdena var andelen 84 procent vilket även det var över det totala resultatet. För att se samtliga resultat på de små områdena, se webbtabeller under myh.se/statistik. För Säkerhetstjänster, som tillhör de mindre områdena, var däremot andelen lägre än det totala resultatet, 62 procent. Den lägsta andelen fanns inom Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske med 55 procent vilket även det var lägre än det totala resultatet. Män uppgav i högre grad än kvinnor att de hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter, 77 procent jämfört med 65 procent. Likaså inrikes födda jämfört med utrikes födda, 71 procent jämfört med 65 procent. Störst skillnad fanns mellan åldersgrupperna. Inom åldersgruppen 29 år eller yngre uppgav de i högre grad att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter jämfört med dem som var år eller äldre, 78 procent jämfört med 65 procent. Det fanns en variation mellan områdena. Inom fyra områden uppgav en högre andel att de hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen jämfört med det Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 19
2. 2 Arbetets överensstämmelse på samma nivå som 17 Andelen examinerade som uppgav att de hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med utbildningen året efter deras examen var 69 procent 18 vilket var i nivå med de två föregående åren. Drygt två av tio uppgav att de hade ett arbete som överensstämde till viss del och närmare en av tio att arbetet inte överensstämde alls. Diagram. Arbetets överensstämmelse med utbildningen Överensstämmer helt eller till största delen ± 1 37 ± 1 12 ± 2 62 ± 1 62 ± 1 62 ± 1 Överensstämmer till viss del 27 ± 1 Överensstämmer inte alls 26 ± 1 26 ± 1 58 ± 1 29 ± 1 11 ± 12 ± 1 13 ± 1 13 ± 1 67 ± 1 68 ± 1 69 ± 1 23 ± 1 23 ± 1 22 ± 1 ± 1 9 ± 1 8 ± 11 12 13 14 15 16 17 18 Inom två områden var andelen högre; Ekonomi, administration och försäljning samt Transporttjänster. Inom fyra områden var andelen däremot lägre; Hotell, restaurang och turism, Juridik, Säkerhetsstjänster samt Teknik och tillverkning. Inom Ekonomi, administration och försäljning var andelen examinerade som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen med utbildningen 76 procent jämfört med det totala resultatet om var 69 procent 18. Andelen ökade mellan 17 och 18. Även inom Transporttjänster var andelen högre jämfört med det totala resultatet 18, 77 procent, vilket var i likhet med föregående år. Området utgjordes till största delen av lokförarutbildningar. Inom Teknik och tillverkning var andelen tvärtom lägre jämfört med det totala resultatet, 62 procent jämfört med 69 procent trots att andelen ökade mellan 17 och 18. Området har haft lägre resultat under längre tid. Även inom Hotell, restaurang och turism var resultatet lägre än det totala resultatet, 46 procent jämfört med 69 procent. Området har haft lägre resultat än det totala resultatet under flera år. Resultatet inom Hotell, restaurang och turism minskade även mellan 17 och 18. Bland dem som uppgav att arbetet inte alls överensstämde med utbildningen var den främsta orsaken att de var kvar på sitt nuvarande arbete då det var mer attraktivt i form av arbetsvillkor, lön, karriär med mera. Därefter uppgavs det att det var svårt att få ett jobb överhuvudtaget, att det var svårt att få ett arbete där de ville bo samt att de saknade den erfarenhet som krävdes för att få arbete. Sett till frågan om de examinerade arbetade inom något område som utbildningen var riktad mot (dvs. inte frågan om arbetets överensstämmelse med utbildningen) uppgav 74 procent att de helt eller till största delen arbetade inom något området som utbildning var riktad mot 18, vilket var i nivå med de senaste två åren. Andelen som uppgav att de helt eller till största delen arbetade inom något område utbildningen var riktad mot var högre än andelen som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen med utbildningen som var 69 procent. Skillnaden skulle kunna bero på att de examinerade till exempel arbetade inom något område som utbildningen var riktad mot men att inte alla arbetsuppgifter överensstämde. 2.2.1 Skillnader och förändringar inom områden Inom sex av utbildningsområdena fanns det en skillnad mellan områdenas resultat och det totala resultatet 18, se diagram 11-13. Inom två av de små områdena; Juridik och Säkerhetstjänster var andelen lägre jämfört med det totala resultatet. Inom Juridik minskade även andelen mellan 17 till 18, från 76 procent till 56 procent. För att se resultat på de små områdena, se webbtabeller under myh.se/statistik. Inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete och inom Journalistik och information hade andelen som uppgav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen minskat mellan 17 och 18 men resultatet för områdena 18 var i nivå med det totala resulatet 18 som var 69 procent. För mer utförlig beskrivning av de separata utbildningsområdena, se kapitel 3. Inom fem av utbildningsområdena var andelen som uppgav att de helt eller till största delen arbetade inom det område som utbildningen var riktad mot högre jämfört med de som svarade att arbetet helt eller till största del överensstämde med utbildningen. De var inom Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning. Skillnaden var mellan 5-8 procentenheter inom de nämnda områdena, högst inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete. I övriga områden fanns inga skillnader. Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
2.2.2 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda inom områden Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor när det gällde andelen som uppgav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen 18. Inte heller jämfört med det totala resultatet som var 69 procent. Av de som uppgav att de hade ett arbete som inte alls överensstämde med utbildningen svarade män i högre grad än kvinnor att de saknade den erfarenhet som krävdes för att få ett arbete som överensstämde med utbildningen. Kvinnor uppgav istället i högre grad att arbetet de hade var mer attraktivt gällande arbetsvillkoren och att de valde att stanna kvar på sitt tidigare arbete. I övrigt fanns det inga skillnader mellan könen gällande orsakerna. Inom utbildningsområdena fanns det få skillnader mellan könen. Inom tre av områdena fanns det en könsskillnad; Ekonomi, administration och försäljning, Teknik och tillverkning samt Transporttjänster. Inom Ekonomi, administration och försäljning var det en högre andel kvinnor som hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen jämfört med män, 77 procent jämfört med 69 procent. Det motsatta gällde inom Teknik och tillverkning samt inom Transporttjänster. Inom Teknik och tillverkning var andelen 65 procent för män jämfört med 52 procent för kvinnor och inom Transporttjänster var motsvarande andelar 82 procent jämfört med 63 procent. Inom Teknik och tillverkning uppgav de som var år eller äldre i lägre grad att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen än de som var 29 år eller yngre. I övriga områden finns det inga skillnader mellan dessa två åldersgrupper. Inrikes födda uppgav i högre grad att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen, procent jämfört 63 procent bland utrikes födda. Diagram 11. Andel i arbete som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen i stora utbildningsområden, 18 Diagram 12. Andel i arbete som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen i mellanstora utbildningsområden, 18 Diagram 13. Andel i arbete som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen i små utbildningsområden, 18 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 21
2.2.3 Få skillnader i överensstämmelse både mellan regioner och län Det fanns inga skillnader i resultatet mellan regionerna Östra-, Södra och Norra Sverige vad gäller andelen som uppgav att arbetet överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen 18. Några skillnader fanns mellan länen. Tre län skiljde sig jämfört med det totala resultatet; Jämtlands län, Västerbottens län och Västmanlands län. Både Jämtlands län, Västerbottens län och Västmanlands län hade en högre andel examinerade som uppgav att deras arbete överensstämde helt eller till största delen med utbildningen jämfört med det totala resultatet. Inom de tre länen varierade resultaten mellan 76- procent jämfört med det totala resultatet som var 69 procent. Inom både Jämtlands län och Västerbottens län fanns främst utbildningar inom Ekonomi, adminstration och försäljning, där var andelen som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen med utbildningen 91 procent respektive 93 procent. Det var högre än det totala resultatet både för utbildningsområdet (76 procent) och för det totala resultatet för samtliga utbildningar (69 procent) 18. Inom Västmanlands län fanns främst utbildningar inom Ekonomi, administration och försäljning, Transporttjänster och Teknik och tillverkning där andelen som uppgav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen var högre än det totala resultatet både för utbildningsområdet och för samtliga utbildningar inom de två första områdena men lägre inom Teknik och tillverkning. Inom Ekonomi, administration och försäljning var andelen 89 procent vilket både var högre än det totala resultatet för utbildningsområdet som var 76 procent och högre än det totala resultatet för samtliga utbildningsområden som var 69 procent. Även inom Transporttjänster var andelen högre än det totala resultatet för utbildningsområdet, 87 procent jämfört med 77 procent. Likaså jämfört med det totala resultatet för samtliga utbildningsområden som var 69 procent. Inom Teknik och tillverkning var resultatet tvärtom lägre än det totala resultatet (62 procent). Däremot fanns det inga skillnader i resultatet för Jämtlands län, Västerbottens län och Västmanlands län mellan 17 och 18 utan resultatet var i nivå med 17 års resultat. Likaså var det för resterande län och även för regionerna. Diagram 14. Arbetets överensstämmelse med utbildningen efter län, 18 (Arbetet överensstämmer helt eller till största delen) 22 Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18
2.3 Majoriteten hade positiva upplevelser av utbildningen Tabell 4. Andel som var nöjda med utbildningen som helhet (Mycket nöjd + ganska nöjd) 2.3.1 Majoriteten har lärt sig det de behövde, åtminstone till viss del Nio av tio examinerade uppgav att de under utbildningen åtminstone till viss del fått lära sig vad de behövde för att utföra sitt nuvarande arbete. 6 Drygt hälften av dessa uppgav att de helt eller i stor utsträckning hade fått lära sig det de behövde, den andra hälften uppgav till viss del. Detta var i likhet med 17. Andelen examinerade som uppgav att de helt eller i stor utsträckning har lärt sig det de behövde för att utföra sitt nuvarande arbete varierade mellan utbildningsområdena. Inom fem områden (Ekonomi, administration och försäljning, Friskvård och kroppsvård, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Pedagogik och undervisning samt Transporttjänster) var resultaten högre än det totala resultatet 18. Där varierade resultaten mellan 55 procent till procent. Det omvända gällde inom Hotell, restaurang och turism, Juridik, Samhällsbyggnad och byggteknik, Säkerhetstjänster samt Teknik och Tillverkning. Där varierade resultaten mellan 29 procent till 43 procent. Kvinnor uppgav i högre grad att de helt eller i stor utsträckning har lärt sig det de behövde för att utföra nuvarande arbete, 53 procent jämfört med män där andelen var 49 procent. Däremot uppgav män i högre grad att de till viss del lärt sig det de behövde, 43 procent jämfört med 38 procent bland kvinnor. Det fanns inga skillnader mellan åldersgrupperna år och äldre eller 29 år och yngre är det gäller andelen som uppgav att de helt eller till stor del lärt sig det som behövdes för arbetet. Inte heller mellan inrikes- och utrikes födda Däremot uppgav både de som var 29 år eller yngre och inrikes födda i högre grad att de till viss del har lärt sig det de behövde för att utföra arbetet jämfört med de som var i åldern år eller äldre samt utrikes födda. 2.3.2 Majoriteten var nöjda med utbildningen som helhet Majoriteten var nöjda 7 med sin utbildning som helhet, 91 procent, vilket var i likhet med tidigare år, se tabell 4. Drygt hälften (52 procent) uppgav att de var mycket nöjda och 38 procent att de var ganska nöjda. Det fanns en viss variation mellan utbildningsområdena. Inom Ekonomi, administration och försäljning, Friskvård och kroppsvård, Journalistik och information, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske samt Transporttjänster var nöjdheten högre jämfört med det totala resultatet för samtliga utbildningsområden. Där varierade resultaten mellan 93 procent och 96 procent. Inom Hotell, restaurang och turism, Kultur, media och design, Pedagogik och undervisning samt Teknik och tillverkning var resultaten däremot lägre än det totala resultatet. Där varierade resultaten mellan 84 procent till 89 procent. I övriga områden fanns inga skillnader jämfört med det totala resultatet. Den största förändringen i examinerades nöjdhet med utbildningen mellan 17 och 18 har skett inom Journalistik och information, Juridik samt Pedagogik och undervisning. Inom Journalistik och information ökade nöjdheten från 73 procent till 95 procent under det seanste året. Inom Juridik och Pedagogik och undervisning minskade däremot nöjdheten, från procent till 87 procent respektive från 97 procent till 84 procent under samma period. Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan de olika åldersgrupperna. Däremot fanns det en skillnad mellan inrikes- och utrikes födda. Inrikes födda hade i högre utsträckning uppgett att de var nöjda med utbildningen, 91 procent jämfört med 87 procent. 6 Begreppet åtminstone till viss del är en hopslagning av de två svarsalternativen helt eller till största delen och till viss del. 7 Begreppet nöjd är en hopslagning av de två svarsalternativen mycket nöjd och ganska nöjd. Myndigheten för yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning 18 23