Kopplingen mellan produktionsplats och produktegenskaper en nyckelfråga för EU-certifieringen Prof. Per Wramner Prof. Odd Nygård
Rådets förordning (EG) 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel utgör en utgångspunkt för denna diskussion av kopplingen mellan produktionsplats och produktegenskaper.
Förordningens definition av ursprungsbeteckning Namn på en region el. dyl., använt för att beskriva en jordbruksprodukt eller ett livsmedel med anknytning till regionen och som bl.a. karakteriseras av att dess kvalitet eller egenskaper helt eller väsentligen beror på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den,
Förordningens definition av geografisk beteckning Namn på en region el. dyl., använt för att beskriva en jordbruksprodukt d kt eller ett livsmedel l med anknytning till regionen och som bl.a. karakteriseras av att den har viss kvalitet, visst anseende eller viss annan egenskap som kan hänföras till detta geografiska ursprung,
. Regeringens handlingsplan för Sverige det nya matlandet Satsningen förväntas ge 10.000 nya jobb genom god mat och upplevelser. l Våra specifika förutsättningar skall utnyttjas, bl.a. det geografiska läget, naturen och miljömedvetenheten. Dessa ger möjlighet att producera speciella, giftfria livsmedel. I handlingsplanen framhålls det ökande intresset för lokal matkultur, landskapets natur- och kulturvärden, upplevelseturism m.m.
Kopplingen mellan produktionsplats och produktegenskaper Är central för ansökningar om SUB och SGB. Består av både biofysiska och socio-ekonomiska komponenter. Beskrivs allt oftare med hjälp av termen terroir som är ett viktigt om än inte entydigt eller vetenskapligt oomtvistat instrument för att underlätta skydd enligt EU:s regler för SUB och SGB. One cannot overemphasize the importance of terroir in every step of obtaining i legitimation for place specific foods and drinks. (Trubek, 2008)
Definition iti av terroir Olika definitioner av terroir förekommer. Alla inkluderar dock huvudkomponenterna produkten, landskapet där denna produceras och den mänskliga faktorn. Landskapet innefattar olika specifika naturförhållanden som krävs för eller gynnsamt påverkar produktionen. Den mänskliga faktorn innefattar produktionssättet i vid bemärkelse. Många gånger krävs lokal kunskap och hantverksskicklighet. Ofta inkluderas här också produk- tens historia, koppling till traditioner etc. Betoningen av de olika komponenterna kan variera från fall till fall beroende på omständigheterna.
Begreppet terroir (1) Har hämtats från vinsektorn men har under de senaste 20 åren vidgats till andra lokalproducerade l d livsmedel. l Är ursprungligen ett närmast kulturellt begrepp utan djupare teoretisk/vetenskaplig grund. Präglas allt mer av vetenskaplighet, bl.a. genom forsk- ning kring specifika egenskaper som kan knytas till produktionsplatsen och som kan särskilja liknande produkter framställda i olika regioner.
Begreppet terroir (2 a) I norra Europa är jordbruk och livsmedelsförädling till stor del storskaliga, industriella och inriktade på bulkproduktion. Här är terroir närmast ett musealt begrepp som primärt hänger samman med ursprunglighet och tradition i lokal produktion, beredning etc. Sådana livsmedel uppfattas allt mer som kulturminnen. Samtidigt ökar medvetenheten om den ekonomiska potentialen av traditionell produktion (inkl. återupptäckten av äldre produkter). Ideella organisationer ofta delar av den s.k. alternativrörelsen spelar en viktig roll för denna utveckling.
Begreppet terroir (2 b) I södra Europa finns betydande områden, där primärproduktionen inte industrialiserats på samma sätt som i norr. Jordbruksproduktion, livsmedelsförädling och matkultur uppvisar fortfarande f traditionella i drag. Bevarande av traditionella produkter och tillverkningssätt har allt mer blivit en möjlighet till utveckling, ofta baserad på vetenskapliga och tekniska framsteg. Här blir terroir mer av ett modernt, teknokratiskt begrepp som fått mycket av sin status genom koppling till EU-certifieringen. Dess krav på validering, kontroll m.m. innebär dock i praktiken ett ökat gap mellan ursprung och ursprunglig.
Tänkbara kopplingar mellan produktionsplatser och produktegenskaper i Sverige (1) Kopplingar hittills föga uppmärksammade i Sverige. Goda möjligheter jg att identifiera kopplingar över hela landet, både i fråga om specifika naturegenskaper och lokal/traditionell produktion.
Tänkbara kopplingar mellan produktionsplatser och produktegenskaper i Sverige (2) Bland specifika naturegenskaper av särskilt intresse kan nämnas många soltimmar under vegetationsperioden i Norrland, rik förekomst av våtmarker, insjöar med unik fiskfauna och förutsättningar för skilda typer av natur- beten. Bland hävdade naturbetesmarker kan nämnas strandängar, kalkhällmarker, hagmarker och fäbodbeten. Lantraser av framför allt får och nöt finns fortfarande i produktion.
Schematisk illustration av relationen mellan terroir (kärnan), certifiering i och landsbygdsutveckling
Relationen mellan olika komponenter som ingår i begreppet terroir