Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Relevanta dokument
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Sveriges lantbruksuniversitet

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Sveriges lantbruksuniversitet

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Rörflen som biogassubstrat

Redovisning till SLU Ekoforsk

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Samodling av majs och åkerböna

Värdet av vall i växtföljden

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Biogasproduktion från vall på marginalmark

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

David Hansson & Sven-Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Effektiv ogräsbekämpning i ekologisk morot. Ogräsbekämpningsstrategi

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Två falska såbäddar + fördröjd sådd

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Inledning Bakgrund Material och metod

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Slamtillförsel på åkermark

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Kväve i höstvete 2013

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

DATUM MÄNGD KG/HA N P K. R E S U L T A T: Lomme Lomme Målla Målla Näva Näva

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Optimal N-giva på våren till höstraps

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Kvävestrategier till höstraps

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Bekämpning av skräppa

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Sammanfattning. Inledning

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Slamspridning på åkermark

Transkript:

Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Visning hos Jeppa Olanders, Kronoslätt, Klagstorp, den 17 oktober. Anmäl er på PA:s hemsida. 1

Ogräs torrsubstans (g/m²) 32 28 Ej N 3 kg N/ha 24 2 16 12 8 4 Halmharv Halmharv N N Honung Hon. N Honung Blodkl. Hon. Blodkl. N N Bov. Blodklöver Bov. Blodkl. N Honung Bov. Honung Bov. N Blodklöver Blodklöver N Purrhavre Purr. N Purr. Blodkl. Purr. Blodkl. N Purr. Foderv. Purr. Foderv. N Purr. Luddv. Torrvikt (g/m²) Purr. Luddv. N Spillraps torrsubstans per planta (g) 3,6 3,2 2,8 Ej N 3 kg N/ha Torrvikt (g/m²) 2,4 2, 1,6 1,2,8,4, Halmharv Halmharv N N Honung Hon. N Honung Blodkl. Hon. Blodkl. N N Bov. Blodklöver Bov. Blodkl. N Honung Bov. Honung Bov. N Blodklöver Blodklöver N Purrhavre Purr. N Purr. Blodkl. Purr. Blodkl. N Purr. Foderv. Purr. Foderv. N Purr. Luddv. Purr. Luddv. N 2

Antal ogräs per m² 2 Ej N 3 kg N/ha 16 12 8 4 Halmharv Halmharv N N Honung Hon. N Honung Blodkl. Hon. Blodkl. N N Bov. Blodklöver Bov. Blodkl. N Honung Bov. Honung Bov. N Blodklöver Blodklöver N Purrhavre Purr. N Purr. Blodkl. Purr. Blodkl. N Purr. Foderv. Purr. Foderv. N Purr. Luddv. Purr. Luddv. N Antal ogräs (st/m²) Sommarmellangrödors ogräsbekämpningseffekt i renbestånd resp. samodlade med bl.a. baljväxter 3

Sommarmellangrödors ogräsbekämpningseffekt i renbestånd resp. samodlade med bl.a. baljväxter David Hansson, Sven Erik Svensson, Thomas Prade, Linda Tufvesson, Amanda Ahlqvist Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper och markkolsbidrag PA projekt 1133 Norra Åsum 218 David Hansson, Thomas Prade, Sven Erik Svensson, BT, SLU Alnarp 4

Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper Norra Åsum 218 Mellangrödor i försöket 1. 2. Facelia 3. Hampa 4. 5. + Persisk klöver 6. Facelia + Persisk klöver 7. Hampa + Luddvicker 8. + Luddvicker ca 2 meter bredd Obehandlad kontroll 5 juli 7 EJ 4kg EJ 6 5 8 7 N 4 3 2 1 N N X 6 5 8 EJ EJ EJ 2 1 4 3 N 4 3 2 1 N N 3 2 1 4 4kg EJ 4kg 2 1 4 3 N 8 7 6 5 N N 3 2 1 4 Block III 4kg EJ EJ 4 3 2 1 N 7 6 5 8 N N 2 5 8 7 EJ EJ EJ 4 3 2 1 N 3 2 1 4 N N 6 1 4 3 EJ 4kg 4kg 8 7 6 5 N 3 2 1 4 N N 2 1 4 3 Block II ca 2 meter bredd Obehandlad kontroll 3 juli Block VI Block V Block IX Block VIII EJ EJ 4kg 7 6 5 8 N 6 5 8 7 N N 4 3 2 1 EJ EJ EJ 3 2 1 4 N 2 1 4 3 N N 4 3 2 1 4kg 4kg EJ 3 2 1 4 N 2 1 4 3 N N 8 7 6 5 Bevattningsgata ca 2 meter bredd Obeh. kont. 25 augusti ruta 1 Block I ruta 4 ruta 37 Block IV ruta 4 ruta 73 Block VII ruta 76, SÅTIDPUNKT SÅTIDPUNKT SÅTIDPUNKT 5-jul 3-jul 25-aug 9 juli 27 juli 28 aug Sommarmellangrödor såtid nr 1. Norra Åsum. Avl. 218-8-21. Senast bearb. 218-8-23 6 Kontroll Honungsört Hampa Antal ogräs (st per m²) 5 4 3 2 1 Kontroll-N Kontroll -N -Nfix Honungsört-N Honungsört Honungsört-Nfix Hampa-N Hampa Hampa-Nfix -N -Nfix 5

Sommarmellangrödor såtid nr 2. Norra Åsum. Avl. 218-9-13. Senast bearb. 218-9-17 6 Kontroll Honungsört Hampa Antal ogräs (st per m²) 5 4 3 2 1 Kontroll-N Kontroll -N -Nfix Honungsört-N Honungsört Honungsört-Nfix Hampa-N Hampa Hampa-Nfix -N -Nfix Sommarmellangrödor såtidpunkt nr 1 (9 juli). Norra Åsum. Avl. 218 9 27 35 Ej N N 3 25 2 Torrvikt (g/m²) 7 6 5 4 3 2 1 KontKväve Kont -N Bo+Persisk klöver Honungsört-N Honungsört Ho+Persisk klöver Hampa-N Hampa Ha+Vicker -N Ol+Vicker 6

Sommarmellangrödor såtid nr 1. Norra Åsum. Avl. 218-8-21. Senast bearb. 218-8-23 12 Ej N N 1 Höjd (cm) 8 6 4 2 -N Bo+Persisk klöver Honungsört-N Honungsört Ho+Persisk klöver Hampa-N Hampa Ha+Vicker -N Ol+Vicker Sådd 9 juli Sommarmellangrödor såtid nr 2. Norra Åsum. Avl. 218-9-13. Senast bearb. 218-9-17 12 Ej N N 1 Höjd (cm) 8 6 4 2 -N Bo+Persisk klöver Honungsört-N Honungsört Ho+Persisk klöver Hampa-N Hampa Ha+Vicker -N Ol+Vicker Sådd 27 juli 7

Sommarmellangrödor för ogräskontroll Utöver kontroll av ogräs så erhålls följande positiva resultat från sommarmellangrödor: Ökad biodiversitet i odlingslandskapet Föda till pollinerande insekter Minskat kväveläckage bättre växtnäringseffektivitet Ökad mullhalt i marken Ökad markbördighet Substrat till biogas, bioetanol, biomaterial, etc Recirkulerad växtnäring från skördade mellangrödor Etc Försök med sommarmellangrödor Norra Åsum 216 Led Biogödsel 4 kg N per ha (NH4 N) Ej gödslad 1 2 Hampa Hampa 3 4 Facelia Facelia 5 Sudangräs Sudangräs 6 Facelia + luddvicker Facelia + luddvicker 7 Hampa + luddvicker Hampa + luddvicker 8 Sudangräs + luddvicker Sudangräs + luddvicker Förfrukt: Helsäd av vårkorn som simulerar odling av färskpotatis Ogödslat resp. gödslat med 4 kg NH4 N 8

Resultat från försöket med sommarmellangrödor Norra Åsum 216 hade mycket bra ogräskonkurrerande förmåga Facelia, bovete och hampa hade också bra ogräskonkurrerande förmåga. Växte snabbt och resulterade i ett försprång gentemot ogräsen Hampa med luddvicker gav en mycket bra ogräseffekt helt utan gödsling Tendens att gödsling gav högre ogräsvikt och ett större antal ogräs Mer än 3 ton ts biomassa per ha > lönt att skörda som biogassubstrat? Skörd senast i mitten av oktober Sommarmellangrödor Norra Åsum 217 Led Gödsling med 4 kg N per ha, (ammoniumkväve) Ej gödslad, 1 2 Facelia Facelia 3 Hampa Hampa 4 5 + luddvicker + luddvicker 6 Facelia+ luddvicker Facelia+ luddvicker 7 Hampa+ luddvicker Hampa+ luddvicker 8 + luddvicker + luddvicker Via finansiering från BT så möjliggörs försök med 4 block på Norra Åsum under 217. 9

Sammanfattande resultat från Norra Åsum217 Försök med sommarmellangrödor i renbestånd och i samodling med luddvicker. Tidig sådd i början av juli. Fröogräsen kontrollerades effektivt med mellangrödorna (bovete, facelia, hampa och oljerättika). Effekten förstärktas om de samodlas med luddvicker. Mellangrödorna bör samodlas med luddvicker och vara ogödslade för att ge bästa ogräsbekämpningseffekt. Gödsling av sommarmellangrödorna i renbestånd, med 4 kg ammoniumkväve per hektar, resulterade generellt i något fler ogräs. Samma resultat erhölls i försöket under 216. Avvikande resultat: Facelia i renbestånd gav bättre ogräsbekämpningseffekt, när den gödslas, jämfört med när den var ogödslad. 1