Löner inom industrin 22 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 23
Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sju fackliga förbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet om industriell utveckling och lönebildning" (Industriavtalet). De sju förbunden är Civilingenjörsförbundet, Industrifacket, Sif, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Metallindustriarbetareförbundet, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet samt Skogsoch Träfacket. Denna rapport har utarbetats av Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp. I gruppen ingår Cecilia Granström, Civilingenjörsförbundet, Ingrid Hansson, Metall, Birgitta Preussner, Sif, Mikael Kullberg, Livs, Lennart Olovsson, Pappers, Roger Gerdin, Skogs- och Träfacket, Hans Karlbom, Industrifacket, och Göran Nilsson, Facken inom industrins kansli. Sammanställningen av rapporten och de lönestatistiska bearbetningarna är gjorda av Cecilia Granström, Civilingenjörsförbundet. Ytterligare exemplar av rapporten kan beställas av Ewa Eriksson på e-postadress: fi.kansli@metall.se eller telefonnummer: 8-786 83 5. 2
Innehållsförteckning INLEDNING...4 BAKGRUND...4 SYFTE...4 LÖNEBEGREPP...4 INSAMLING...4 BORTFALL...5 ÅLDER...6 DIAGRAM 1: ÅLDERSFÖRDELNINGEN I ABSOLUTA TAL 22....6 DIAGRAM 2: ÅLDERSFÖRDELNINGEN PER FÖRBUND I RELATIVA TAL 22...6 KÖN...7 DIAGRAM 3: KÖNSFÖRDELNINGEN FÖRDELAT PÅ ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN I ABSOLUTA TAL...7 DIAGRAM 4: ANDELEN KVINNOR PER FÖRBUND 22...7 LÄN...8 DIAGRAM 5: LÄNSFÖRDELNINGEN FÖR INDUSTRIANSTÄLLDA I ABSOLUTA TAL 22...8 DIAGRAM 6: LÄNSFÖRDELNINGEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN I RELATIVA TAL 22...8 LÖNEN 22...9 TABELL 1: MEDELLÖN OCH GENOMSNITTSÅLDER 22...9 DIAGRAM 7: LÖNESPRIDNINGEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN, FÖRDELAT PÅ ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN. 22....9 DIAGRAM 8: MEDELLÖNEN FÖRDELAT PÅ KÖN OCH ÅLDER 22, UTJÄMNADE VÄRDEN...1 DIAGRAM 9: MEDELLÖNEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN, FÖRDELAT PÅ KÖN OCH ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN....1 DIAGRAM 1: KVINNORNAS ANDEL AV MÄNNENS LÖNER FÖRDELAT PÅ ÅLDER, UTJÄMNADE VÄRDEN...11 TABELL 2: MEDELLÖN OCH GENOMSNITTSÅLDER PER AVTALSOMRÅDE 22...11 DIAGRAM 11: MEDELLÖNEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN I STOCKHOLM JÄMFÖRT MED ÖVRIGA LANDET FÖRDELAT PÅ ÅLDER. UTJÄMNADE VÄRDEN. 22...12 DIAGRAM 12: LÖNESPRIDNINGEN FÖR ARBETARE, 21 OCH 22...12 DIAGRAM 13: LÖNESPRIDNINGEN FÖR TJÄNSTEMÄN, 21 OCH 22...13 DIAGRAM 14: LÖNESPRIDNINGEN FÖR ARBETARE RESPEKTIVE TJÄNSTEMÄN 22, ABSOLUTA TAL....13 LÖNEÖKNINGAR 21 22...14 DIAGRAM 15: VANLIGASTE LÖNEÖKNINGEN 21 22 FÖRDELAT PÅ ARBETARE OCH TJÄNSTEMÄN...14 BILAGA...15 MEDELLÖN, AVRUNDAT TILL NÄRMASTE TUSENTAL, GENOMSNITTSÅLDER OCH ANTAL FÖR NÅGRA AVTALSOMRÅDEN. 22...15 3
Inledning Bakgrund Detta är en fortsättning på rapporten Industrianställdas löner 21. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Facken inom industrins råd och är en del av samarbetet i Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp. Denna rapport liknar den tidigare, men har även med ett avsnitt om löneökningar mellan 21 22. Statistik från samtliga förbund som ingår i Facken inom industrin har för 21 och 22 sammanfogats till en gemensam lönestatistikdatabas. Det är endast avtal som omfattas av Industriavtalet som ingår i databasen. Syfte Syftet med uppdraget är att skapa en gemensam lönestatistikdatabas och därmed kunna göra bearbetningar och beskrivningar av löner för industrins anställda. Målgruppen är i första hand förtroendevalda inom förbunden. Lönebegrepp Lönesystemen för arbetare respektive tjänstemän är uppbyggda på olika sätt. För att öka jämförbarheten har samtliga löner räknats om till heltids månadslöner enligt följande: Arbetare Tidlön och prestationslön. Övertidsersättning, ob-tillägg och skifttillägg ingår inte. Timlön är omräknad till månadslön. Deltidsarbetande är omräknade till heltid. Tjänstemän Månadslön inklusive fasta och rörliga delar samt naturaförmåner. Övertidsersättning, ob-tillägg och skifttillägg ingår inte. Däremot ingår lönekompensationen som ges då rätten till övertidsersättning är bortförhandlad. Deltidsarbetande är omräknade till heltid. Insamling I lönestatistikdatabasen ingår uppgifter för 21 och 22. Variablerna är ålder, kön, län, avtalsområde, förbund, löpnummer och en framräknad månadslön. Materialet är avidentifierat. I databasen för 22 ingår 46 453 individer, varav 279 592 arbetare och 126 861 tjänstemän, vilket motsvarar 69 procent arbetare och 31 procent tjänstemän. Jämfört med 21 har det skett en ökning av antalet arbetare delvis på grund av att fler avtalsområden ingår i databasen för vissa förbund. Detta leder till att andelen arbetare i databasen 22 är 4 procentenheter högre än 21. Statistiken från förbunden har inhämtats på olika sätt. För samtliga förbund gäller dock att endast lönestatistik från avtal som omfattas av Industriavtalet använts. Civilingenjörsförbundet Löneinsamlingen har skett med hjälp av förbundets löneenkät som årligen skickas ut till samtliga yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Lönestatistiken avser december och svarsfrekvensen var 67 procent. Sif Löneinsamlingen omfattar samtliga yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. På de arbetsplatser där det fanns en klubb har enkäten skickats till klubben som fyllt i uppgifterna. I de fall klubb saknades skickades enkäten direkt till medlemmen. Uppgifterna har samlats in under hösten och avser lön efter avslutad förhandling. Svarsfrekvensen var cirka 86 procent. 4
Metall Förbundets egen löneinsamling omfattar medlemmarna inom stål- och metallavtalet och verkstadsavtalet. Svarsfrekvensen var cirka 9 procent. För övriga avtalsområden inhämtades partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. För avtalsområdet Almega gjordes en totalundersökning av alla företag med fler än 1 anställda. För avtalsområdena Gruv och Svemek samlades löneuppgifterna in för samtliga företag och anställda. Löneinsamlingen gjordes i september. Skogs- och Träfacket Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av alla företag med fler än 11 anställda. Löneinsamlingen gjordes i september. År 22 ingår fler avtalsområden än 21. Livs Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av alla företag med fler än 1 anställda. Löneinsamlingen gjordes i september. Pappers Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av samtliga företag. Löneinsamlingen gjordes i september. Industrifacket Partsgemensam lönestatistik från Svenskt Näringsliv. Totalundersökning av alla företag med fler än 1 anställda. Löneinsamlingen gjordes i september. År 22 ingår fler avtalsområden än 21. Bortfall I databasen finns drygt 46 individer. Antalet anställda som går under Industriavtalet är cirka 65 personer. Skillnaden i antal kan bland annat förklaras av följande: För vissa mindre avtalsområden saknas lönestatistik. Frånvaro under insamlingsperioden för statistiken på grund av långtidssjukskrivning, tjänstledighet, studier eller annat. Oorganiserade tjänstemän och för Metalls egen insamling oorganiserade arbetare. Anställda vid så kallade lokalavtalsbundna arbetsplatser, det vill säga arbetsplatser där arbetsgivaren inte är med i ett arbetsgivareförbund. Det är inte alla medlemmar eller klubbar som väljer att svara vid en löneinsamling. Svenskt Näringsliv får inte in statistik från alla medlemsföretag. Svenskt Näringsliv samlar i vissa fall endast in statistik från företag med fler än exempelvis 1 anställda, så kallad cut-off. Kodning en del personer kan vara registrerade på fel avtalsområde. Personer utan fullständiga personnummer eller medlemsnummer har tagits bort då det inte går att ge dessa ett löpnummer. 5
Ålder Diagram 1: Åldersfördelningen i absoluta tal 22. Antal 14 12 Tjänstemän Arbetare 1 8 6 4 2-24 25-34 35-44 45-54 55- Ålder Av de drygt 46 individer som var med i databasen 22, återfinns nästan 115, eller 28 procent, i åldersgruppen 35 44 år. Av dessa är drygt 78 arbetare och 36 tjänstemän. Det är ungefär lika stor relativ andel arbetare som tjänstemän som återfinns i denna åldersgrupp. I den yngsta åldersgruppen är den relativa andelen tjänstemän betydligt lägre än bland arbetarna, knappt 2 procent jämfört med knappt 1 procent. Omvända förhållanden råder i den äldsta åldersgruppen, där 2 procent av tjänstemännen och 15 procent av arbetarna återfinns. Diagram 2: Åldersfördelningen per förbund i relativa tal 22. Procent 4 35 3-24 25-34 35-44 45-54 55+ 25 2 15 1 5 Livs Metall IF Sif CF Skogs o trä Pappers Det finns även skillnader mellan förbunden. Livs har en större andel medlemmar i den yngsta åldersgruppen jämfört med de andra arbetareförbunden. Civilingenjörsförbundet har hela 7 procent av sina medlemmar i åldersgruppen 25 44 år, medan Sif har en betydligt jämnare fördelning av medlemmarna. I åldersgruppen 35 54 år återfinns dock en tyngdpunkt av Sifs medlemmar, 55 procent. 6
Kön Diagram 3: Könsfördelningen fördelat på arbetare respektive tjänstemän i absoluta tal. Antal 3 25 Män Kvinnor 2 15 1 5 Arbetare Tjänstemän Av drygt 46 individer i databasen är drygt 312 män och knappt 94 kvinnor, det vill säga 23 procent av individerna är kvinnor. Andelen kvinnor skiljer sig dock. Bland arbetarna är 2 procent kvinnor och bland tjänstemännen är motsvarande andel 29 procent. Diagram 4: Andelen kvinnor per förbund 22. Procent 35 3 25 2 15 1 5 Pappers Skogs o trä Metall CF IF Sif Livs Andelen kvinnor skiljer sig mycket mellan FI-förbunden. Hos Industrifacket, Livs och Sif är drygt 3 procent av medlemmarna kvinnor, medan Pappers och Skogs- och Träfacket har mindre än 15 procent kvinnliga medlemmar. 7
Län Diagram 5: Länsfördelningen för industrianställda i absoluta tal 22. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Antal Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Drygt 88, eller nästan 22 procent, av de industrianställda arbetar i Västra Götalands län. I Stockholm och Skåne arbetar ungefär samma antal individer, knappt 42 i vardera länet. Diagram 6: Länsfördelningen för arbetare respektive tjänstemän i relativa tal 22. 25 Arbetare Tjänstemän 2 Procent 15 1 5 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten I Västra Götalands län arbetar mer än 2 procent av såväl arbetarna som tjänstemännen. Ytterligare en knapp femtedel av tjänstemännen arbetar i Stockholm och drygt 1 procent i Skåne. Detta innebär att drygt hälften, 53 procent, av tjänstemännen finns i dessa tre storstadsregioner. Även bland arbetarna är cirka 1 procent yrkesverksamma i Skåne, men bara 6 procent i Stockholm. Arbetarna är generellt sett mer jämnt fördelade över landet än tjänstemännen. 8
Lönen 22 Tabell 1: Medellön och genomsnittsålder 22. Medellön Genomsnittsålder Antal Industrin totalt 21 72 41,3 46 453 Arbetare 18 316 4,4 279 592 Tjänstemän 27 146 43,4 126 861 Som framgår av tabellen var den genomsnittliga medellönen för en anställd inom industrin år 22 knappt 21 1 kronor. För arbetare var medellönen ungefär 18 3 kronor och för tjänstemän cirka 27 1 kronor. Genomsnittsåldern för en industrianställd var drygt 41 år. Tjänstemännens genomsnittsålder var drygt 43 år, vilket är tre år högre än för arbetarna. Diagram 7: Lönespridningen för arbetare respektive tjänstemän, fördelat på ålder. Utjämnade värden. 22. 45 4 35 Arbetare 1:e perc Arbetare median Arbetare 9:e perc Tjänstemän 1:e perc Tjänstemän median Tjänstemän 9:e perc 3 25 2 15 1-18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 Ålder Det finns ett starkt samband mellan lönenivå och ålder, framför allt bland tjänstemännen. Medianlönen vid 25 års ålder ligger på 2 6 kronor och vid 4 år på knappt 26 kronor. För arbetarna är lönespridningen mindre än för tjänstemännen. Ett intressant resultat är att den 1:e percentilen för tjänstemännen ligger väldigt jämnt med medianlönekurvan för arbetarna sett till individer över 3 år. Detta betyder att hälften av arbetarna har högre lön än de 1 procent lägst betalda tjänstemännen. Av förbundens statistik vet man att det är en stor variation i löner beroende på utbildning och svårighet i arbetsuppgifter bland tjänstemännen. De lägst betalda tjänstemännen har ofta enklare arbetsuppgifter medan den 9:e percentilen för tjänstemännen till stor del representerar en grupp högutbildade chefer och specialister, som även har avtalat bort rätten till övertidsersättning och därmed fått kompensation med högre löner. 9
Diagram 8: Medellönen fördelat på kön och ålder 22, utjämnade värden. 24 22 Kvinnor Totalt Män Månadslön 2 18 16 14-18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 Ålder Lönekurvorna för män och kvinnor skiljer sig mycket, speciellt för personer över 3 år. Kvinnorna har en betydligt flackare löneutvecklingskurva än männen. Vid 3 års ålder är skillnaden ungefär 3 procent. Den ökar dock med åren och vid 5 års ålder är kvinnornas löner 13 procent lägre än männens löner. Diagram 9: Medellönen för arbetare respektive tjänstemän, fördelat på kön och ålder. Utjämnade värden. 35 3 Arbetare män Arbetare kvinnor Tjänstemän män Tjänstemän kvinnor 25 2 15 1-18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 För arbetare är löneskillnaderna mellan kvinnor och män ungefär lika stora oavsett ålder. För tjänstemännen däremot ökar skillnaden i medellön med åren. I vilken mån löneskillnaden beror på diskriminering går inte att utläsa från detta material. Förbundens statistik visar dock att skillnaden på tjänstemannasidan bara delvis förklaras av olika arbetsuppgifter och olika befattningsnivåer. 1
Diagram 1: Kvinnornas andel av männens löner fördelat på ålder, utjämnade värden. 15% 1% 95% 9% 85% 8% 75% 7% Arbetare Tjänstemän 65% 6% -18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 Ålder Detta är ett annat sätt att illustrera skillnader i medellön mellan kvinnor och män. Bilden visar att kvinnliga arbetare har cirka 93 procent av manliga arbetares löner. För tjänstemän är skillnaden större och ökar dessutom med åren. Kvinnliga tjänstemän över 45 år har mindre än 8 procent av de manliga tjänstemännens löner. Tabell 2: Medellön och genomsnittsålder per avtalsområde 22 Nedan anges ett antal exempel på medellön, avrundat till närmaste tusental, och genomsnittsålder för några avtalsområden. Fler avtalsområden finns i bilagan. Avtalsområde Medellön Genomsnittsålder Antal Arbetare: Stål- och Metall 19 2 43,7 18 658 Verkstadsavtalet 18 5 4,3 149 281 Pappers- och massa 18 5 43, 19 396 Träindustriavtalet 18 41,8 13 17 Livsmedel (hela branschen) 17 3 37,6 28 154 Allokem 17 6 39,1 26 83 Tjänstemän: Stål- och Metall 27 9 47,4 8 87 Verkstadsområdet 27 7 42,7 79 22 Pappers- och massa 26 1 45,7 5 86 Träindustrin 23 44,4 2 695 Livsmedel 24 2 44, 7 78 Allmänna Industrigruppen 26 9 43,3 19 853 Medellönerna skiljer sig mycket mellan arbetare och tjänstemän, men även mellan olika avtalsområden. Av de exempel som tagits upp ovan har de som arbetar inom avtalsområdet Stål- och Metall högst medellön bland både arbetare och tjänstemän. Det ska dock noteras att detta avtalsområde har den högsta genomsnittsåldern. Överlag har tjänstemännen både högre medellön och högre genomsnittsålder än arbetarna. 11
Diagram 11: Medellönen för arbetare respektive tjänstemän i Stockholm jämfört med övriga landet fördelat på ålder. Utjämnade värden. 22. 35 3 Arbetare, Stockholms län Arbetare, övriga landet Tjänstemän, Stockholms län Tjänstemän, övriga landet 25 2 15 1-18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 Ålder För tjänstemännen framgår tydligt att de som arbetar i Stockholms län har en högre genomsnittlig månadslön än de som arbetar i övriga landet. Skillnaderna ökar med åldern. För arbetarna är det inte några större skillnader i lön beroende på region. Tendensen är dock omvänd den hos tjänstemännen. Arbetare utanför Stockholm har något högre månadslön än de som arbetar i Stockholm. Diagram 12: Lönespridningen för arbetare, 21 och 22 14 12 21 22 1 Procent 8 6 4 2-13 13-13.5 13.5-14 14-14.5 14.5-15 15-15.5 15.5-16 16-16.5 16.5-17 17-17.5 17.5-18 18-18.5 18.5-19 19-19.5 19.5-2 2-2.5 2.5-21 21-21.5 21.5-22 22-22.5 22.5-23 23- Månadslön i tusentals kronor Ett annat sätt att titta på lönespridningen är att dela upp lönen i olika inkomstklasser och se hur många individer som hamnar i samma klass, oavsett ålder. Under 21 fanns den största andelen arbetare i inkomstspannet 17 5 18 kronor per månad. Under 22 i klassen över, på lönenivån 18 18 5 kronor per månad. Detta stämmer väl överens med medellönen för arbetare som 22 låg på 18 3 kronor per månad. Att det är en jämn fördelning av lönerna hos arbetarna kan även ses på att medianlönen, 18 2 kronor per månad, låg väldigt nära medellönen. Under 22 hade cirka 5 procent av arbetarna en månadslön mellan 17 och 19 5 kronor. Knappt 5 procent hade en månadslön under 15 kronor. 12
Diagram 13: Lönespridningen för tjänstemän, 21 och 22. 18 16 21 22 14 12 Procent 1 8 6 4 2-16 16-18 18-2 2-22 22-24 24-26 26-28 28-3 3-32 32-34 Tjänstemännen har en mer ojämn fördelning av lönerna. Både under 21 och 22 fanns den största andelen av tjänstemännen i inkomstspannet 2 22 kronor per månad. Man kan dock se en förskjutning. Under 22 hade andelen tjänstemän i samtliga klasser över 22 kronor per månad ökat och andelen i samtliga klasser under 22 kronor per månad minskat. Fördelningen av löner är skev. Medellönen 22 låg på 27 1 kronor per månad och medianlönen på 24 5 kronor per månad. Det var bara en dryg tredjedel av tjänstemännen som hade högre lön än medellönen. Diagram 14: Lönespridningen för arbetare respektive tjänstemän 22, absoluta tal. 34-36 36-38 38-4 Månadslön i tusentals kronor 4-42 42-44 44-46 46-48 48-5 7 6 Arbetare Tjänstemän 5 Antal 4 3 2 1-15 15-16 16-17 17-18 18-19 19-2 2-21 21-22 22-23 23-24 24-25 Här visas antalet arbetare respektive tjänstemän per inkomstklass (1 -kronorsintervall). De allra flesta arbetarna tjänar mellan 18 och 19 kronor per månad. Den största gruppen för tjänstemännen är 3 kronor eller mer per månad. Vi ser i diagram 13 hur den gruppen är fördelad upp till 5 kronor per månad. I spannet mellan 16 och 22 kronor per månad finns drygt 83 procent av arbetarna och drygt 32 procent av tjänstemännen. 25-26 Månadslön i tusentals kronor 26-27 27-28 28-29 29-3 5-3- 13
Löneökningar 21 22 Löneökningar mäts på olika sätt beroende på vilken källa som redovisar statistiken. Skillnader i resultaten från olika källor kan bero på vilken mätperiod som används, lönebegreppet eller vilka individer som ingår i populationen. I denna rapport är mättidpunkten för arbetarna september 21 till september 22 och för tjänstemännen senhösten/december 21 respektive 22. Skillnaden mäts i total månadslön exklusive övertidsersättning, ob-tillägg och skifttillägg. I rapporten mäts dels ändringen av medellön mellan 21 och 22 för hela kollektivet, dels ökningen mellan åren för identiska individer. Ökningen av medellönen för arbetarna mellan 21 och 22 var 3,1 procent och för tjänstemännen 3,7 procent 1. Dessa ökningar kan jämföras med de ökningstal som Svenskt Näringsliv presenterar för 21/22, där arbetarna under näringsgren Egentlig industri fick 3,1 procent och tjänstemännen, oavsett bransch, fick 3,7 procent. För de individer som finns med i lönestatistikdatabasen både 21 och 22 kan man se på de enskilda individernas ändring i lön från 21 till 22. För samtliga industrianställda var den genomsnittliga ökningen 4,1 procent. För arbetarna var den 3,8 procent och för tjänstemännen 4,6 procent. Diagram 15: Vanligaste löneökningen 21 22 fördelat på arbetare och tjänstemän. 3 25 Arbetare Tjänstemän 2 15 1 5-1- % - 1% 1-2% 2-3% 3-4% 4-5% 5-6% 6-7% 7-8% Andel 8-9% 9-1% Procentuell ökning av månadslönen Den vanligaste förekommande löneökningen för både arbetare och tjänstemän låg mellan 2 och 3 procent och den näst vanligaste ökningen för båda grupperna var 3 till 4 procent. Nästan hälften, 46 procent, av arbetarna och drygt 41 procent av tjänstemännen fick mellan 2 och 4 procents ökning av lönerna under 22. Det fanns dock såväl arbetare som tjänstemän som hade en lönesänkning mellan 21 och 22. Det går dock inte att utläsa från materialet om det rör sig om sänkta löner då de var kvar på samma företag eller om det beror på lägre lön vid byte av arbetsplats. Det är en större andel tjänstemän än arbetare som haft en löneökning på mer än 1 procent. Det kan inte utläsas ur materialet om dessa individer har bytt jobb eller befattning, men det kan antas vara fallet. En förklaring till att fler tjänstemän har fått en hög löneökning är att det är större skillnader i lön mellan olika befattningar för tjänstemän. 1 Eftersom det ingår fler avtalsområden i statistikdatabasen 22, är medellönen för 22 enbart beräknad på de avtal som var med 21. 14
Bilaga Medellön, avrundat till närmaste tusental, genomsnittsålder och antal för några avtalsområden. 22. Avtalsområde Medellön Genomsnittsålder Antal Arbetare: Stål- och Metall 19 2 43,7 18 658 Verkstadsavtalet 18 5 4,3 149 281 Metallavtalet-Almega 17 4 39,2 4 419 Gruv 19 2 43,5 4 96 Svemek 19 1 4,9 3 16 Pappers- och massa 18 5 43, 19 396 Träindustriavtalet 18 41,8 13 17 Sågverksindustriavtalet 18 2 42,2 6 53 Skogsavtalet 19 48,9 1 471 Livsmedel (hela branschen) 17 3 37,6 28 154 Mejeri 16 5 38,3 5 191 Slakteri 18 7 37,4 7 59 Konserv 17 39,7 2 834 Bryggeri 17 8 36,9 2 945 Choklad 16 9 38,8 2 283 Bageri 16 5 35,8 4 331 Allokem 17 6 39,1 26 83 Tjänstemän: Stål- och Metall 27 9 47,4 8 87 Verkstadsavtalet 27 7 42,7 79 22 Gruv 26 5 47,6 769 Svets 23 6 44,8 297 Bygg 26 4 46, 1 365 Teko 24 6 44, 1 68 Pappers- och massa 26 1 45,7 5 86 Träindustrin 23 44,4 2 695 Livsmedel 24 2 44, 7 78 Allmänna Industrigruppen 26 9 43,3 19 853 15