RP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen

Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 176/2013 rd. I denna proposition föreslås det att regeringens proposition med förslag till lag om

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 321/2010 rd. räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 49/2009 rd. som finns avtalad i den arbetssökandes jobbsökarplan. De föreslagna ändringarna är en del av regeringens

RP 127/2005 rd. genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. För att detta mål skall kunna nås föreslås att lagen om

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 116/2010 rd. I proposition föreslås att sjukförsäkringslagen. företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 87/2011 rd euro och 2,20 procent för den överskjutande. lönen för ett lönebelopp upp till

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 39/2009 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juni 2009.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 43/2011 rd. institution i sådana ärenden som gäller det inkomstrelaterade systemet inom arbetslöshetsförsäkringen

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

Dessutom föreslås att självrisktiden förkortas från sju dagar till fem dagar.

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 45/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 90/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Utkomstskydd för arbetslösa 2008

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

RP 223/2009 rd. I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 249/2004 rd. Det föreslås att indexnivån för de fortlöpande ersättningar för inkomstbortfall och

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

TEM/2072/ /2017 TEM069:00/2017

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

RP 38/2009 rd. permitterats för minst 180 kalenderdagar eller som har varit permitterade under en motsvarande

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

till den del det är fråga om en aktiveringsplan,

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

l. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 160/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 198/2010 rd. dras av från sjukdagpenningen. Det föreslås

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 113/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskydd för arbetslösa

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

Transkript:

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen om utbetalning av jämkad arbetslöshetsförmån ändras så, att jämkad arbetslöshetsförmån kan beviljas till den 31 december 2007 trots att maximitiden för utbetalningen har gått ut. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2006. MOTIVERING 1. Nuläge och föreslagna ändringar Maximitid för jämkad arbetslöshetsförmån I 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) bestäms om de situationer då jämkad arbetslöshetsförmån kan beviljas. Rätt till jämkade arbetslöshetsförmåner har enligt lagrummet en arbetssökande som utför deltidsarbete, dock inte om deltidsarbetet baserar sig på en arbetstidsförkortning som gjorts på arbetstagarens initiativ, och en arbetssökande vars arbetstid per dag eller per vecka har förkortats på grund av permittering eller som är förhindrad att arbeta på grund av en sådan stridsåtgärd som inte står i samband med den arbetssökandes anställningsvillkor eller arbetsförhållanden. Denna rätt har också en arbetssökande som har tagit emot heltidsarbete för högst två veckor samt en arbetssökande som har inkomst av företagsverksamhet eller eget arbete som utgör bisyssla. Enligt 4 kap. 6 1 mom. betalas jämkad arbetslöshetsförmån för högst 36 månader. Maximitiden tillämpas på de arbetslöshetsförmåner som betalts för tiden från och med den 1 april 2000. I 15 kap. 5 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om ikraftträdandet av 4 kap. 6 1 mom. som gäller maximitiden för jämkad arbetslöshetsförmån. Enligt 15 kap. 5 mom. i gällande lag kan jämkad arbetslöshetsförmån beviljas till den 31 december 2005 även om maximitiden har gått ut. Efter det att maximitiden för utbetalningen gått ut kan jämkad arbetslöshetsförmån betalas till sådana personer som har tagit emot heltidsarbete för högst två veckor. Sådana mottagare av arbetslöshetsförmåner, som före utgången av maximitiden för utbetalningen av jämkad arbetslöshetsförmån har uppnått den ålder som berättigar till tilläggsdagar enligt lagens 6 kap. 9, kan betalas jämkad förmån även om maximitiden för arbetslöshetsförmån har gått ut. Bestämmelsen har förbättrat äldre personers möjligheter att få sysselsättning på deltid utan att utkomstskyddet för arbetslösa försämras. Maximitiden börjar räknas från början när någon utan avbrott under minst sex månader har haft ett heltidarbete eller när någon efter det att maximitiden gått ut har arbetat i den omfattningen att han eller hon på nytt uppfyl- 292828

2 ler arbetsvillkoret. En grundförutsättning för att kunna lyfta arbetslöshetsförmån är att personen söker heltidsarbete och är beredd att ta emot det. Grunderna för beräkning av jämkad arbetslöshetsförmån innebär att det är mera lönsamt att under arbetslöshetstiden utföra tillfälligt arbete eller deltidsarbete om man jämför med arbetslöshetsförmånen för en helt arbetslös person och därmed uppmuntrar de till att arbeta också i liten omfattning. Å andra sidan kan ersättningsnivån vid fortgående deltidsarbete, när lönen för deltidsarbetet och den jämkade dagpenningen räknas ihop, utgöra en tröskel för att söka sig till heltidsarbete. När det gäller inkomstrelaterad dagpenning dämpas denna effekt delvis av att det i lagen ingår bestämmelser om att nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen skall fastställas på nytt också när en person uppfyllt arbetsvillkoret på basis av deltidsarbete. Maximitiden för jämkad arbetslöshetsförmån kan för sin del även höja tröskeln för att söka deltidsarbete. Avsikten med bestämmelsen om maximitid för utbetalning av jämkad arbetslöshetsförmån är att förhindra sådana situationer där den jämkade förmånen blir en permanent lönesubvention för personer som inte arbetar heltid eller för företagare med sådant arbete som utgör bisyssla. Avsikten med utkomstskyddet är inte att stöda deltidsarbetsmarknaden. Det är dock ändamålsenligt att stöda deltidsarbete i sådana situationer då heltidsarbete inte kan erbjudas. Social- och hälsovårdsministeriet ämnar låta utföra en utredning av hur den jämkade arbetslöshetsförmånen påverkar arbetsmarknaden samt av hur arbete erbjuds och tas emot. Därför föreslås att ikraftträdandebestämmelsen i 15 kap. 5 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så, att jämkad arbetslöshetsförmån alltjämt kan betalas fram till den 31 december 2007 även om maximitiden gått ut. 2. Propositionens konsekvenser 2.1. Propositionens ekonomiska konsekvenser Varje månad år 2005 har i medeltal 18 000 mottagare av inkomstrelaterad dagpenning, 8 200 mottagare av arbetsmarknadsstöd och 3 500 mottagare av grunddagpenning fått jämkad arbetslöshetsförmån. Av alla som fick dagpenning under året har cirka 25 procent fått jämkad dagpenning. Av dem som får arbetsmarknadsstöd har 14 procent fått jämkat arbetsmarknadsstöd. Oftast har jämkad arbetslöshetsförmån endast betalts under en kort tid. Antalet personer till vilka har betalts jämkad förmån under en längre tid än 36 månader och vilka kommer att omfattas av jämkad förmån under det sista kvartalet av år 2005, kommer uppskattningsvis att uppgå till 1 250 i fråga om förtjänstskyddet, 400 i fråga om grunddagpenningen och 1 100 i fråga om arbetsmarknadsstödet. Dessa uppgifter omfattar inte sådana personer som har fyllt 57 år innan maximitiden gått ut och till vilka jämkad förmån kan betalas utan maximitid. En tillämpning av maximitiden avbryter dock inte utbetalningen av jämkat utkomststöd för alla. I synnerhet i fråga om förtjänstskyddet finns det bland de personer som överskridit maximitiden på 36 månader sådana som betalas jämkad dagpenning på grundval av kortvarigt heltidsarbete. Enligt gällande lag har de som överskrider maximitiden på 36 månader inte längre rätt till jämkad arbetslöshetsförmån från ingången av 2005. Om denna maximitid tillämpas och hälften efter maximitidens utgång söker heltidsarbete eller fortsätter med deltidsarbete utan arbetslöshetsförmån och hälften avstår från deltidsarbete och får full arbetslöshetsförmån, har en fortsatt utbetalning av jämkade förmåner ingen betydande ekonomisk verkan. 2.2. Konsekvenser för medborgarna Längst har jämkad arbetslöshetsförmån betalts till dem som får jämkad förmån på basis av deltidsarbete. Drygt hälften av alla som har fått jämkad inkomstrelaterad dagpenning har haft deltidsarbete. Nära 90 procent av dem som har betalts jämkad dagpenning under en längre tid än 36 månader har emellertid haft deltidsarbete. I fråga om grundskyddet har deltidsarbete varit en ännu tydligare grund. Drygt 90 procent av alla som har fått jämkad förmån och som har fått förmånen

3 under en längre tid än 36 månader har fått förmånen på basis av deltidsarbete. Ju längre jämkad arbetslöshetsförmån har betalts, desto större än den andel av mottagarna som hör till de äldre åldersklasserna. Av dem som fått jämkad dagpenning i fråga om det inkomstrelaterade skyddet har tre fjärdedelar varit kvinnor. Av de som har fått jämkad förmån under en lång tid är kvinnornas andel ännu större, nämligen 86 procent. Mottagarna av jämkad dagpenning fördelar sig mycket ojämnt på olika yrkesgrupper och arbetslöshetskassor. Enligt registeruppgifter som gäller förtjänstskyddet har jämkad dagpenning fortlöpande betalts längst till personer som har arbetat med fastighetsskötsel eller städning eller i sekreteraruppgifter, kontorsarbete eller försäljningsuppgifter. Nästan hälften av dem som har betalts jämkad förmån under en längre tid än 36 månader är antingen medlemmar i Servicebranschernas arbetslöshetskassa eller Kommunsektorns arbetslöshetskassa. Möjligheten att även i fortsättningen få jämkad arbetslöshetsförmån förbättrar ställningen för personer inom lågavlönade och kvinnodominerade branscher. 3. Beredning Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. I samband med beredningen har de centrala arbetsmarknadsorganisationerna, Folkpensionsanstalten, Försäkringsinspektionen och Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf hörts. 4. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 Lagförslag Lag om ändring av 15 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 15 kap. 5 mom., sådant det lyder i lag 1240/2004, som följer: 15 kap. bestämmelser Helsingfors den 4 november 2005 person som avses i 4 kap. 1 mom. 2007. Denna lag träder i kraft den 200. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Republikens President TARJA HALONEN Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen

5 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av 15 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 15 kap. 5 mom., sådant det lyder i lag 1240/2004, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 15 kap Ikraftträdelsebestämmelser person som avses i 4 kap. 1 mom. 2005. 15 kap. bestämmelser person som avses i 4 kap. 1 mom. 2007. Denna lag träder i kraft den 200. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.