P7_TA(2012)0312 Elektronisk identifiering av nötkreatur ***I Europaparlamentets ändringar antagna den 11 september 2012 av förslaget till en förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött (COM(2012)0162 C7-0114/2012 2011/0229(COD)) 1 (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) 43 Titeln Europa parlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött Europa parlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och märkning av nötkött 2 Skäl 4 (4) Spårning av nötkött till källan genom identifiering och registrering är en förutsättning för ursprungsmärkning genom hela livsmedelskedjan, vilket garanterar konsumentskyddet och folkhälsan. (4) Spårning av nötkött till källan genom identifiering och registrering är en förutsättning för ursprungsmärkning genom hela livsmedelskedjan. Dessa åtgärder säkerställer konsumentskyddet och folkhälsan och främjar konsumenternas förtroende. 4 Skäl 6 1 Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0199/2012).
(6) Användning av elektroniska identifieringssystem skulle rationalisera spårbarhetsprocesserna genom automatisk och tillförlitligare avläsning och registrering i anläggningarnas register. Elektronisk identifiering skulle även möjliggöra automatisk rapportering av djurförflyttningar till databasen och därigenom förbättra systemets snabbhet, tillförlitlighet och noggrannhet. (6) Användning av elektroniska identifieringssystem skulle potentiellt rationalisera spårbarhetsprocesserna genom automatisk och tillförlitligare avläsning och registrering i anläggningarnas register. Elektronisk identifiering skulle även möjliggöra automatisk rapportering av djurförflyttningar till databasen och därigenom förbättra systemets snabbhet, tillförlitlighet och noggrannhet. Det skulle förbättra förvaltningen av direktstöd till jordbrukare per djur genom bättre kontroller och minskad risk för felaktiga utbetalningar. 5 Skäl 7 (7) De elektroniska identifieringssystem som bygger på radiofrekvensidentifiering har förbättrats avsevärt under de senaste tio åren. Denna teknik möjliggör en snabbare och tillförlitligare avläsning av enskilda djurs identitetskoder direkt till databehandlingssystem, vilket minskar den tid som behövs för att spåra möjligen smittade djur eller livsmedel, vilket i sin tur minskar arbetskostnaderna, samtidigt som kostnaderna för utrustning ökar. (7) De elektroniska identifieringssystem som bygger på radiofrekvensidentifiering har förbättrats avsevärt under de senaste 10 åren, även om Internationella standardiseringsorganisationens (ISO)standarder fortfarande måste tillämpas och testas för nötkreatur. Denna teknik möjliggör en snabbare och tillförlitligare avläsning av enskilda djurs identitetskoder direkt till databehandlingssystem, vilket minskar den tid som behövs för att spåra möjligen smittade djur eller livsmedel, vilket i sin tur leder till bättre databaser och ökad förmåga att snabbt reagera på sjukdomsutbrott samt minskar arbetskostnaderna, samtidigt som kostnaderna för utrustning ökar. Om den elektroniska identifieringen är felaktig får inte detta tekniska problem leda till straffavgifter för jordbrukarna. 6
Skäl 9 (9) Med tanke på de tekniska framstegen när det gäller elektronisk identifiering har flera medlemsstater beslutat att införa frivillig elektronisk identifiering av nötkreatur. Dessa initiativ kommer sannolikt att leda till att det i de enskilda medlemsstaterna eller av de berörda parterna utvecklas olika system. En sådan utveckling skulle utgöra ett hinder för en senare harmonisering av de tekniska standarderna inom unionen. (9) Med tanke på de tekniska framstegen när det gäller elektronisk identifiering har flera medlemsstater beslutat att införa frivillig elektronisk identifiering av nötkreatur. Dessa initiativ kommer sannolikt att leda till att det i de enskilda medlemsstaterna eller av de berörda parterna utvecklas olika system. En sådan utveckling skulle utgöra ett hinder för en senare harmonisering av de tekniska standarderna inom unionen. Det bör säkerställas att de system som introduceras i medlemsstaterna är kompatibla och uppfyller ISO-standarder. 7 Skäl 16 (16) Att göra elektronisk identifiering obligatorisk i hela unionen skulle kunna få negativa ekonomiska konsekvenser för vissa aktörer. Det bör därför fastställas ett frivilligt system för införande av elektronisk identifiering. Med ett sådant system skulle elektronisk identifiering väljas av djurhållare som bedömer att det skulle ge omedelbara ekonomiska fördelar. (16) Att göra elektronisk identifiering obligatorisk i hela unionen skulle kunna få negativa ekonomiska konsekvenser för vissa aktörer. Det finns dessutom fortfarande praktiska problem som gör att elektronisk identifiering inte fungerar effektivt, särskilt när det gäller teknikens precision. Erfarenheten av tillämpningen av obligatorisk elektronisk identifiering för små idisslare visar att det på grund av bristfällig teknik och praktiska svårigheter ofta är svårt att nå hundraprocentig tillförlitlighet. Det bör därför fastställas ett frivilligt system för införande av elektronisk identifiering. Ett sådant system skulle göra att elektronisk identifiering kan väljas av enbart djurhållare som bedömer att det skulle ge snabba ekonomiska fördelar. 8
Skäl 17 (17) Medlemsstaterna har mycket olika djurhållningssystem, produktionsmetoder och branschorganisationer. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra elektronisk identifiering obligatorisk först när de bedömer det vara lämpligt med beaktande av alla dessa faktorer. (17) Medlemsstaterna har mycket olika djurhållningssystem, jordbruksmetoder och branschorganisationer. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra elektronisk identifiering obligatorisk först när de bedömer det vara lämpligt med beaktande av alla dessa faktorer, inbegripet eventuella negativa konsekvenser för småbrukare, och efter samråd med de organisationer som företräder nötköttssektorn. 9 Skäl 18 (18) Djur som förs in till unionen från tredjeländer bör omfattas av samma identifieringskrav som djur födda i unionen. (18) Djur och kött som förs in till unionen från tredjeländer bör omfattas av samma identifierings- och spårbarhetskrav som djur födda i unionen. 10 Skäl 19 (19) Enligt förordning (EG) nr 1760/2000 ska den behöriga myndigheten utfärda ett pass för varje djur som ska identifieras i enlighet med den förordningen. Detta orsakar medlemsstaterna en betydande administrativ börda. De databaser som medlemsstaterna upprättat säkerställer en tillräcklig spårbarhet vid förflyttningar av nötkreatur inom länderna. Pass bör därför endast utfärdas för djur som är avsedda för handel inom unionen. Så snart datautbytet mellan de nationella databaserna kommit i (19) Enligt förordning (EG) nr 1760/2000 ska den behöriga myndigheten utfärda ett pass för varje djur som ska identifieras i enlighet med den förordningen. Detta orsakar medlemsstaterna en betydande administrativ börda. De databaser som medlemsstaterna upprättat bör säkerställa en tillräcklig spårbarhet vid förflyttningar av nötkreatur inom landet. Pass bör därför endast utfärdas för djur som är avsedda för handel inom unionen. Så snart datautbytet mellan de nationella databaserna kommit i
gång, bör kravet på utfärdande av sådana pass inte längre gälla för djur som är avsedda för handel inom unionen. gång, bör kravet på utfärdande av sådana pass inte längre gälla för djur som är avsedda för handel inom unionen. 11 Skäl 19a (nytt) (19a) Det finns ännu ingen särskild lagstiftning om kloning. Opinionsundersökningar visar dock att det är en fråga av stort intresse för den europeiska allmänheten. Det bör därför säkerställas att nötkött från klonade djur eller deras avkomma märks som sådant. 12 Skäl 20 (20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Den administrativa börda och de kostnader som uppstår för medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna vid tillämpningen av detta system står inte i proportion till fördelarna med systemet. Det avsnittet bör därför utgå. (20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Med beaktande av utvecklingen i nötköttsbranschen sedan förordningens antagande behöver systemet med märkning av nötkött ses över. Eftersom systemet för frivillig märkning av nötkött varken är effektivt eller användbart bör det utgå, utan att påverka aktörernas rätt att informera konsumenter via frivillig märkning. Vad gäller annan typ av kött bör information som går utöver obligatorisk märkning, vilket i det här fallet betyder kraven i artikel 13 och 15 i förordning (EG) nr 1760/2000, och som är mycket viktig för konsumenter och jordbrukare, exempelvis ras, foder och djurhållning,
respektera den gällande övergripande lagstiftningen, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna 1. Dessutom bör en sådan åtgärd kompenseras genom att allmänna bestämmelser som säkerställer konsumentskyddet fastställs. 1 EUT L 304, 22.11.2011, s. 18. 14 + 45 Skäl 22 (22) För att säkerställa tillämpningen av de nödvändiga bestämmelserna för att identifieringen och registreringen av samt spårbarheten för nötkreatur och nötkött ska fungera smidigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller alternativa identifieringsmärken för nötkreatur, särskilda omständigheter då medlemsstaterna får förlänga de maximala fristerna för anbringande av identifieringsmärken, data som ska utbytas mellan medlemsstaternas databaser, längsta frist för vissa rapporteringsskyldigheter, krav på identifieringsmärken, uppgifter som ska anges i passen och i de individuella register som ska föras på alla anläggningar, miniminivå på offentlig kontroll, identifiering och registrering av förflyttningar av nötkreatur för sommarbete i olika bergsområden, bestämmelser om märkning av vissa produkter som bör vara likvärdiga med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000, definitioner av malet nötkött, putsbitar av nötkött och hackat nötkött, särskilda uppgifter som får anges på etiketten, märkningsbestämmelser (22) För att säkerställa att tillämpningen av de nödvändiga bestämmelserna för identifieringen och registreringen av samt spårbarheten för nötkreatur och nötkött ska fungera smidigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller alternativa identifieringsmärken för nötkreatur, särskilda omständigheter då medlemsstaterna får förlänga de maximala fristerna för anbringande av identifieringsmärken, data som ska utbytas mellan medlemsstaternas databaser, längsta frist för vissa rapporteringsskyldigheter, krav på identifieringsmärken, uppgifter som ska anges i passen och i de individuella register som ska föras på alla anläggningar, miniminivå på offentlig kontroll, identifiering och registrering av förflyttningar av nötkreatur för olika typer av årstidsbetingad alternerande beteshållning, bestämmelser om märkning av vissa produkter som bör vara likvärdiga med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000, definitioner av malet nötkött, putsbitar av nötkött och hackat nötkött, maximal storlek på och sammansättning av vissa grupper av djur,
avseende förenkling av ursprungsmärkningen, maximal storlek på och sammansättning av vissa grupper av djur, förfaranden för godkännande av märkningsvillkoren för förpackning av hackat kött samt administrativa påföljder som medlemsstaterna ska tillämpa vid bristande efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. förfaranden för godkännande av märkningsvillkoren för förpackning av hackat kött samt administrativa påföljder som medlemsstaterna ska tillämpa vid bristande efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. 15 Skäl 23 (23) Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för av förordning (EG) nr 1760/2000 i fråga om registrering av anläggningar som använder sig av alternativa identifieringsmärken, tekniska egenskaper och villkor för utbyte av data mellan medlemsstaternas databaser, identifieringsmärkenas format och utformning, tekniska förfaranden och standarder för genomförande av elektronisk identifiering, format på passen och på de register som ska föras på alla anläggningar, bestämmelser om villkoren för tillämpning av de påföljder som medlemsstaterna kan ålägga djurhållarna i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000 samt korrigeringsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att säkerställa en god efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000 i fall där kontroller på plats motiverar det. Befogenheterna bör utövas i enlighet med (23) Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för av förordning (EG) nr 1760/2000 i fråga om registrering av anläggningar som använder sig av alternativa identifieringsmärken, tekniska egenskaper och villkor för utbyte av data mellan medlemsstaternas databaser, en deklaration om att systemet med utbyte av data medlemsstaterna emellan är fullt fungerande, identifieringsmärkenas format och utformning, tekniska förfaranden och standarder för genomförande av elektronisk identifiering, format på passen och på de register som ska föras på alla anläggningar, bestämmelser om villkoren för tillämpning av de påföljder som medlemsstaterna kan ålägga djurhållarna i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000 samt korrigeringsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att säkerställa en god efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000 i fall där
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. kontroller på plats motiverar det, samt nödvändiga regler för att säkerställa en god efterlevnad, i synnerhet i fråga om kontrollnivån, de administrativa påföljderna och bestämmelserna om de olika frister som avses i denna förordning. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. 16 Skäl 23a (nytt) (23a) Genomförandet av denna förordning bör övervakas. Senast fem år efter denna förordnings ikraftträdande bör kommissionen därför lägga fram en rapport för Europaparlamentet och för rådet som både handlar om genomförandet av denna förordning och om de tekniska och ekonomiska möjligheterna att införa obligatorisk elektronisk identifiering överallt i unionen. Om man i denna rapport konstaterar att elektronisk identifiering bör bli obligatoriskt bör den vid behov åtföljas av ett lämpligt lagstiftningsförslag. Med en sådan lagstiftning skulle riskerna för en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden försvinna. 17 Artikel 1 led 1a (nytt) Artikel 2
1a. I artikel 2 ska följande definition läggas till: klonade djur: djur som framställts genom en metod för asexuell konstgjord reproduktion i syfte att framställa en genetiskt identisk eller nästan identisk kopia av ett enskilt djur,. 18 Artikel 1 led 1b (nytt) Artikel 2 1b. I artikel 2 ska följande definition läggas till: avkomma av klonade djur: djur som framställts genom sexuell reproduktion där minst en av föräldrarna är ett klonat djur,. 19 Artikel 1 led 3 Artikel 4 punkt 1 stycke 1 1. Alla djur på en anläggning ska identifieras med hjälp av minst två individuella identifieringsmärken som godkänts i enlighet med artiklarna 10 och 10a och av den behöriga myndigheten. 1. Alla djur på en anläggning ska identifieras med hjälp av minst två individuella identifieringsmärken som godkänts i enlighet med artiklarna 10 och 10a och av den behöriga myndigheten. Kommissionen ska se till att de identifieringsmärken som tillämpas i unionen är kompatibla och uppfyller ISO-standarder. 20
Artikel 1 led 3 Artikel 4 punkt 1 stycke 2 Identifieringsmärkena ska tilldelas anläggningen, delas ut och anbringas på djuren enligt ett förfarande som den behöriga myndigheten fastställt. Identifieringsmärkena ska tilldelas anläggningen, delas ut och anbringas på djuren enligt ett förfarande som den behöriga myndigheten fastställt. Detta ska inte gälla för djur som är födda före den 1 januari 1998 och som inte är avsedda för handel inom unionen. 21 Artikel 1 led 3 Artikel 4 punkt 1 stycke 3 Alla identifieringsmärken som anbringas på ett djur ska ha samma unika identitetskod, genom vilken det är möjligt att identifiera varje djur individuellt samt den anläggning där det föddes. Alla identifieringsmärken som anbringas på ett djur ska ha samma unika identitetskod, genom vilken det är möjligt att identifiera varje djur individuellt samt den anläggning där det föddes. Om det inte är möjligt för de båda enskilda identifieringsmärkena att ha samma unika identitetskod får den behöriga myndigheten undantagsvis och under myndighetens övervakning tillåta att det andra identifieringsmärket har en annan kod, förutsatt att fullständig spårbarhet kan säkerställas och att djuret kan identifieras individuellt, inklusive den anläggning där det föddes. 22 Artikel 1 led 3 Artikel 4 punkt 2 stycke 2
Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska delge kommissionen texten i de nationella bestämmelserna om detta. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska delge kommissionen texten i de nationella bestämmelserna om detta. Kommissionen ska i sin tur till de andra medlemsstaterna vidarebefordra, på ett språk som dessa medlemsstater utan problem förstår, en sammanfattning av de nationella bestämmelser som gäller vid omflyttning av djur till medlemsstater som har valt att införa obligatorisk elektronisk identifiering, och ska offentliggöra dem. 23 Artikel 1 led 4 Artikel 4a punkt 1 stycke 1 - led b b) 60 dagar för det andra identifieringsmärket. b) 60 dagar för det andra identifieringsmärket, av skäl knutna till djurens fysiologiska utveckling. 24 Artikel 1 led 4 Artikel 4a punkt 1 stycke 2 Inget djur får lämna den anläggning där det föddes innan de två identifieringsmärkena anbringats. Inget djur får lämna den anläggning där det föddes innan de två identifieringsmärkena anbringats, förutom vid force majeur. 25 Artikel 1 led 4 Artikel 4a punkt 2 stycke 1a (nytt)
Det första stycket ska inte gälla för djur som är födda före den 1 januari 1998 och som inte är avsedda för handel inom unionen. 26 Artikel 1 led 4 Artikel 4b punkt 2 stycke 2 Fristen får inte överstiga 20 dagar efter de veterinärkontroller som avses i punkt 1. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. Fristen får inte överstiga 20 dagar efter de veterinärkontroller som avses i punkt 1. Denna period får undantagsvis förlängas med upp till 60 dagar för det andra identifieringsmärket av skäl knutna till djurens fysiologiska utveckling. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. 27 Artikel 1 led 4 Artikel 4c punkt 2 stycke 2 Den frist som avses i led b får inte överstiga 20 dagar från den dag då djuren anlände till bestämmelseanläggningen. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. Den frist som avses i led b får inte överstiga 20 dagar från den dag då djuren anlände till bestämmelseanläggningen. Denna period får undantagsvis förlängas med upp till 60 dagar för det andra identifieringsmärket av skäl knutna till djurens fysiologiska utveckling. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. 28
Artikel 1 led 4 Artikel 4c punkt 2 stycke 2a (nytt) Om det inte är möjligt för de båda enskilda identifieringsmärkena att ha samma unika identitetskod för djuret får den behöriga myndigheten, trots vad som anges i artikel 4.1 tredje stycket, under övervakning tillåta att det andra identifieringsmärket har en annan kod, förutsatt att fullständig spårbarhet kan säkerställas och att djuret kan identifieras individuellt, inklusive den anläggning där det föddes. 29 Artikel 1 led 4 Artikel 4d Inga identifieringsmärken får avlägsnas eller bytas ut utan den behöriga myndighetens tillstånd och kontroll. Tillstånd får endast ges om avlägsnandet eller utbytet inte äventyrar djurets spårbarhet. Inga identifieringsmärken ska ändras, avlägsnas eller bytas ut utan den behöriga myndighetens tillstånd och kontroll. Tillstånd får endast ges om ändringen, avlägsnandet eller utbytet inte äventyrar djurets spårbarhet. 30 Artikel 1 led 5 Artikel 5 stycke 2 Medlemsstaterna får utbyta elektroniska data mellan sina databaser från och med den dag då kommissionen erkänner att systemet för datautbyte är fullt Medlemsstaterna får utbyta elektroniska data mellan sina databaser från och med den dag då kommissionen erkänner att systemet för datautbyte är fullt
driftsdugligt. driftsdugligt. Detta måste utföras på ett sådant sätt att dataskyddet garanteras och alla former av missbruk förhindras, för att tillvarata anläggningens intressen. 31 Artikel 1 led 6 Artikel 6 led ca (nytt) ca) Om ett djur exporteras till tredje land ska den senaste djurhållaren lämna ifrån sig passet till den behöriga myndigheten i det land från vilket djuret exporteras. 32 Artikel 1 led 7 - led b Artikel 7 punkt 5 led b b) för in aktuella uppgifter direkt i databasen inom 24 timmar efter händelsen. b) för in aktuella uppgifter direkt i databasen inom 72 timmar efter händelsen. 33 Artikel 1 led 8 Artikel 9a Medlemsstaterna ska se till att personer som ansvarar för identifiering och registrering av djur får instruktioner och vägledning om de relevanta bestämmelserna i denna förordning och om de delegerade akter och Medlemsstaterna ska se till att personer som ansvarar för identifiering och registrering av djur får instruktioner och vägledning om de relevanta bestämmelserna i denna förordning och om de delegerade akter och
genomförandeakter som kommissionen antagit på grundval av artiklarna 10 och 10a samt att det finns lämpliga kurser. genomförandeakter som kommissionen antagit på grundval av artiklarna 10 och 10a samt att lämpliga kurser finns tillgängliga. Denna information ska utan kostnad och så ofta det är nödvändigt tillhandahållas mottagaren i samband med varje ändring av de relevanta bestämmelserna. Medlemsstaterna ska dela med sig av bästa praxis för att säkerställer utbildning och informationsutbyte av god kvalitet i hela unionen. 34 Artikel 1 led 9 Artikel 10 stycke 1 led e e) identifieringen och registreringen av förflyttningar av nötkreatur för sommarbete i olika bergsområden. e) identifieringen och registreringen av förflyttningar av nötkreatur för olika typer av årstidsbetingad alternerande beteshållning. 35 Artikel 1 led 11 led ba (nytt) Artikel 13 punkt 5a (ny) ba) Följande punkt ska läggas till: 5a. Från och med den...* ska aktörer och organisationer också ange på etiketterna om nötköttet kommer från klonade djur eller avkomma av klonade djur. *6 månader efter ikraftträdandet av denna förordning. 46
Artikel 1 led 14 Avdelning II avsnitt II 14. Artiklarna 16, 17 och 18 ska utgå. 14. Från och med den 1 januari 2014 ska rubriken till avdelning II avsnitt II ersättas med frivillig märkning, artiklarna 16, 17 och 18 ska utgå och i avdelning II avsnitt II ska följande artikel läggas till som artikel 15a : Artikel 15a Allmänna bestämmelser Andra uppgifter, utöver de som anges i avsnitt I i denna avdelning, vilka lagts till på etiketterna av de aktörer eller organisationer som säljer nötkött måste vara objektiva, kunna verifieras av de behöriga myndigheterna och förstås av konsumenterna. Dessutom måste den frivilliga märkningen av nötkött respektera den gällande övergripande lagstiftningen om märkning samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna. Den behöriga myndigheten ska kontrollera huruvida uppgifterna i den frivilliga märkningen är riktiga. Om de aktörer eller organisationer som säljer nötkött överträder dessa bestämmelser ska påföljder i enlighet med artikel 22.4a tillämpas.» 51 Artikel 1 led 15 Artikel 19 led b
(b) särskilda uppgifter som får anges på etiketten, (b) definition av och krav för särskilda uppgifter som får anges på etiketten, 40 Artikel 1 led 17 led a Artikel 22 punkt 1 stycke 3 Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa nödvändiga bestämmelser, inbegripet övergångsbestämmelser som är nödvändiga för införandet av dem, om förfarandena för tillämpning av de påföljder som avses i andra stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 23.2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 22b för att fastställa nödvändiga bestämmelser, inbegripet övergångsbestämmelser som är nödvändiga för införandet av dem, om förfarandena för tillämpning av de påföljder som avses i andra stycket. 47 Artikel 1 led 18 Artikel 22b 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Kommissionen ska ges de befogenheter som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19 och 22.4a på obestämd tid från och med den* 3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19 och 22.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och 22.4a ska ges till kommissionen för en period på 5 år från och med den* 3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.
efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19 och 22.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. [*dagen för denna förordnings ikraftträdande eller annat datum som lagstiftaren fastställer]. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. * Datum för denna förordnings ikraftträdande. 42 Artikel 1 led 19a (nytt) Artikel 23a (ny) 19a. Följande artikel ska införas: Artikel 23a Rapport och utveckling inom lagstiftningen Senast fem år efter denna förordnings ikraftträdande ska kommissionen lägga fram en rapport för parlamentet och rådet som både handlar om genomförandet av denna förordning och om de tekniska och ekonomiska möjligheterna att införa
obligatorisk elektronisk identifiering överallt i unionen. Om man i denna rapport konstaterar att elektronisk identifiering bör bli obligatoriskt ska den åtföljas av ett lämpligt lagstiftningsförslag..