twin Beslut Dnr 43-2014:8254 Norrtälje kommun r, 1C11 gymnasiesärska c-51 efter tillsyn i Norrtälje kommun
2(14) llilsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gyrrmasiesärskola. Måluppfyllelse och resultat På huvudmannanivå saknas en samlad bild av gymnasiesärskolans mål-uppfyllelse och resultat.
3(14) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Vld VIV(' Senaste datum för redovisning 2015-09-07 2015-09-07 I kolimmen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Av tillsynen framgår att Norrtälje kommun har brister när det gäller mottagande i gymnasiesärskolans verksamhet. Samma brister återfinns inom grimdsärskolan (se dnr 43-2014:8252). Bristerna som gäller mottagande av elever i gymnasiesärskolan rör både underlaget inför beslut och besluten om mottagande i gyirmasiesärskolan. Utredningarna uppvisar brister och det kan inte uteslutas att en eller flera av eleverna inte ska tillhöra gymnasiesärskolans målgrupp. Det innebär att kommunen inte kan garantera varje elevs rätt till utbildning i rätt skolform. När det gäller huvudmannens systematiska kvalitetsarbete framgår att det på huvudmannanivå saknas systematisk kunskap om gymnasiesärskolans resultat och verksamhet. vill i detta sammanhang poängtera betydelsen av att samtliga verksamheter inom skolväsendet följs upp, utvärderas och ges möjligheter att utvecklas i syfte att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Norrtälje kommun uppfyller inte författningarnas krav och förelägger därför Norrtälje kommun att åtgärda bristerna. Med hänsyn till bristernas karaktär vad gäller ~tagande i gymrtasiesärskola och att denna brist förelegat under en längre tid finner skäl att förena föreläggandet med vite i denna del.
4(14) s beslut Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 g skollagen (2010:800) Norrtälje kommun att vid vite av 400 000 kronor senast den 7 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Om Norrtälje kommun inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasiesärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Norrtälje kommun inte uppfyller författriingskraven avseende att: o Hemkomunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen, och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. (för utbildning som påbörjats före 1 juli 2013 gäller 18 kap. 8 skollagen/för utbildning som påbörjats efter 30 juni 2013 gäller 18 kap. 5 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Box 23069, 104 36 Stockholm
5 (14) Säkerställa att det inför mottagande i gymnasiesärskolan fattas beslut om att sökanden tillhör målgruppen och att mottagandet föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Motivering till bedömning av brist När det gäller elever som påbörjar sin utbildning efter den 30 juni 2013 ska hemkommunen enligt skollagen pröva frågan om en sökande tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Enligt förarbetena kan ett sådant skäl t.ex. vara att en tidigare utredning var bristfällig eller att den visade att eleven endast hade en lindrig utvecklingsstörning och det, utifrån elevens utveckling, inte går att utesluta att eleven inte tillhör gymnasies.ärskolans målgrupp (prop. 2011/12:50, s. 40 f.). Enligt uppgift från kommunens särskolesttateg saknar flertalet av eleverna i gymnasiesärskolan beslut om tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan. Sådana beslut har enbart fattats för vissa elever som påbörjat sin utbildning i gymnasiesärskolan efter höstterminen 2013 då hon började sin anställning som mottagningsansvarig. Dock visar s utredning att det finns elever som påbörjat utbildning efter den 30 juni 2013 och som fortfarande saknar beslut om tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan. Enligt särskolestrategen har mottagandet till gymnasiesärskolan varit bristfälligt, vilket också bekräftas av förvaltningschefen. Särskolestrategen uppger att bedömningar saknas och de bedömningar som finns inte alltid håller en god kvalitet. Det gäller såväl pedagogiska som medicinska och psykologiska bedömningar. har begärt in och granskat fem utredningar för elever mottagna i gymnasiesärskolan. Där framkommer också att bedömningar saknas eller är otydliga. Av de utredningar som tagit del av har tre elever påbörjat sin utbildning efter den 30 juni 2013. I en av utredningarna framkommer exempelvis att en elev mottagits i grundsärskolan för tio år sedan delvis på grund av skolans bristande möjligheter att erbjuda särskilt stöd. De medicinska och psykologiska bedömningarna är gjorda 2004-2006. En pedagogisk utredning från 2005 är bilagd men saknar information om eleven. Under vårterminen 2014 gjordes en förnyad medicinsk bedömning där det framkommer att de tidigare diagnoserna avskrivits men att funktionsnedsättningen är stabil. Utredningen kompletterades vid samma tid
6 (14) av en social bedömning. Någon pedagogisk utredning har inte redovisats. Enligt särskolestrategen ska den vara gjord men har förkommit. Någon förnyad helhetsbedömning av elevens situation har inte gjorts inför mottagandet i gymnasiesärskolan. Vid tillsynen framkommer att kommunen inte känner till om alla elever i gyrrmasiesärskolan har erbjudits rätt skolform. I intervju uppger särskolestrategen att det kan finnas elever i gymnasiesärskolan som inte tillhör målgruppen. Det är också något som skolsköterskan på gymnasiesärskolan gett uttryck för i intervjuer med. Enligt särskolestrategen håller hon på med att gå igenom placeringarna för elever inom gymnasiesärskolan, vilket också bekräftas av förvaltningschefen. Men enligt uppgift från särskolestrategen har hon inte hunnit gå igenom placeringarna i den omfattning som krävts för att säkerställa att alla elever är rätt placerade. Sedan hon började för 1,5 år sedan har hon skrivit ut en elev där en förnyad bedömning visade att eleven inte längre tillhörde målgruppen. bedömer att mottagandet av elever i gymnasiesärskolan i Norrtälje kommun är bristfälligt. Även om korrununen har börjat fatta beslut om tillhörighet till gymnasiesärskolans målgrupp sedan särskolestrategen påbörjade sin anställning som mottagningsansvarig, visar utredningen att flera elever saknar ett sådant beslut. Underlagen inför placering i gymnasiesärskolan har brister på så sätt att bedömningar saknas eller är otydliga och man har inte gjort någon helhetsbedömning som konstaterar att den senaste utredningen fortfarande äger giltighet. bedömer därmed att det finns brister i kvaliteten i de utredningar som ligger till grund för mottagandet av elever i gymnasiesärskolan i Norrtälje kommun. Norrtälje kommun behöver säkerställa att eleverna i gymnasiesärskolan är mottagna i rätt skolform. I detta arbete ingår att kommunen behöver komplettera de utredningar där det saknas bedömningar samt fatta nytt beslut om mottagande i gynmasiesärskola i det fall utredningen kompletteras. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Vidare får ett föreläggande förenas med vite. ska enligt skollagen förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller
7(14) flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Verksamheten uppfyller inte de krav som gäller och Norrtälje kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Mottagande i gymrtasiesärskolan utgör myndighetsutövning mot enskild och är ett särskilt ingripande beslut mot den det berör. Ett beslut om mottagande i gymnasiesärskolan får många och långtgående konsekvenser för den enskilda eleven. Det är därför särskilt viktigt att alla ärenden utreds på de sätt som krävs och att besluten fattas på välgrundade underlag. De konstaterade bristerna är allvarliga, inte minst med tanke på konsekvenserna för den enskilda individen. s utredning visar dessutom att Norrtälje kommun har känt till dessa brister under ett flertal år, men inte vidtagit tillräckliga åtgärder. Det är angeläget att Norrtälje kommun gör sitt yttersta för att snabbt komma tillrätta med bristerna. finner sarrunantaget skäl att förena föreläggande med vite. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Norrtälje kommun att senast den 7 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i gyrnnasiesärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik,
8(14) tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenhetema. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Norrtälje kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp och analysera gynmasiesärskolans resultat samt besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Genomföra och följa upp utvecklingsåtgärder samt dokumentera uppföljningen. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en
9(14) Dnr 43-2014:8254 central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. (Prop. 2009/10:165 s. 306) Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Tillsynen visar att det finns brister på huvudmannanivå när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet för gymnasiesärskolans verksamhet. Enligt verksamhetschefen för grundskolan, kvalitetsstrategen och kommunens särskolestrateg saknas uppföljning av gymnasiesärskolans verksamhet. Detta har heller inte efterfrågats av politikerna i ansvarig nämnd. Särskolestrategen uppger att det på huvudmannanivå finns bristande kunskap om huruvida eleverna i gymnasiesärskolan får den utbildning som de har rätt till då det saknas rutiner för att på huvudmannanivå följa upp, analysera och vidta åtgärder för att komma tillrätta med eventuella problem och utveckla gymnasiesärskolans verksamhet. Enligt uppgift från skolutvecklarna som intervjuat har gymnasiesärskolan inte varit föremål för några specifika utvecklingsåtgärder. s utredning visar att det saknas rutiner på huvudmannanivå för att systematiskt sammanställa, följa upp, analysera och vidta åtgärder för att identifiera utvecklingsområden och förbättra gymnasiesärskolans verksamhet. Utredningen visar även att det finns brister i Norrtälje kommuns arbete med att vidta utvecklingsåtgärder inom de områden där utvecklingsbehov har identifierats. Gymnasiesärskolans verksamhet är inte alls en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och det saknas tillräckligt kunskap om gymnasiesärskolans verksamhet. Tjänstemän och politiker saknar därmed det underlag som behövs för att kunna fatta beslut om vilka utvecklingsområden som behöver prioriteras inom gymnasiesärskolan.
10(14) Motivering till föreläggande som ingripande Enligt skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Verksamheten uppfyller inte de krav som gäller och Norrtälje kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På s vägnar (Lej eits Tommy Lagergren Beslutsfattare Eva Lanteli Föredragande,402. (7L, Hur man överklagar, se bilaga 3 Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Norrtälje kommun_ Bilaga 3: Överklagandehänvisning
11(14) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och arman pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall furmit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder
12 (14) som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
13 (14) Bilaga 2: Fakta om Norrtälje kommun Norrtälje kommun har en befolkning på omkring 57 000 invånare. Kommunen är till ytan 2011 kvadratkilometer, vilket är runt en tredjedel av Stockholms läns totala landareal. Norrtälje kommun ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har som huvudman det yttersta ansvaret för barnoch utbildningsverksamheten. Barn- och skolnänmden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Ansvar för gymnasieskola, gynmasiesärskola och vuxenutbildning ligger på utbildningsnämnden. Norrtälje kommuns barn- och utbildningskontor verkställer nämndernas beslut. Förvaltningen, som leds av en förvaltningschef, är organiserad i fyra avdelningar samt en strategi- och utvecklarfunktion. Verksarnhetscheferna för grundskola respektive gymnasium ansvarar även för grundsärskolans respektive gynmasiesärskolans verksamhet. Enligt kommunens egen redovisning finns vid tillsynstillfället 32 elever inskrivna i gynmasiesärskolan. För mottagning av elever till grundsärskolan ansvarar en särskolestrateg.
14 (14) Bilaga 3: Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till,. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den da(y. b då beslutet meddelades.. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.