Remiss från Justitiedepartementet avseende departementspromemorian Framtidsfullmakter (Ds 2014-16) (Remissvar senast 30 september)

SIGNERAD 2014-09-19 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-19 Vår referens Ingegerd Kling Stadsjurist Tjänsteskrivelse ingegerd.kling@malmo.se Remiss från Justitiedepartementet avseende departementspromemorian Framtidsfullmakter (Ds 2014-16) (Remissvar senast 30 september) STK-2014-661 Sammanfattning Justitiedepartementet har gett Malmö stad tillfälle att yttra sig över förslagen att införa framtidsfullmakter och behörighet för anhöriga (Ds 2014:16). Det förordas att kommunstyrelsen instämmer i stort med förslaget men framför invändningar mot reglerna för tillsyn. Kommunstyrelsen föreslås förespråka att tillsynen över framtidsfullmakter ska skötas på privaträttslig väg. I andra hand måste överförmyndaren ges mer långtgående befogenheter. De föreslagna reglerna medför nya uppgifter för kommunerna som bedöms komma att vara omfattande och resurskrävande. I enlighet med finansieringsprincipen måste statlig finansiering medfölja. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till justitiedepartementet i enlighet med stadskontorets förslag. Beslutsunderlag Remiss från Justitiedepartementet avseende departementspromemorian Framtidsfullmakter (Ds 2014-16) Framtidsfullmakter (Ds 2014-16) G-Tjänsteskrivelse KS 1/10 Förslag till yttrande Remissvar från överförmyndarnämnden Beslutsplanering KS Fördelningsmöte 2014-06-02 KS Fördelningsmöte 2014-08-11 KS Arbetsutskott 2014-09-22 Kommunstyrelsen 2014-10-01 Ärendet Inledning Utredningen föreslår genom den föreslagna lagen att en ny typ av fullmakter, framtidsfullmakter

införs, som är giltiga när en fullmaktsgivare på grund av psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande är ur stånd att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Framtidsfullmakter omfattar både ekonomiska och personliga angelägenheter. Framtidsfullmakter omfattar dock inte åtgärder inom hälso- och sjukvården. 2 (4) Det är fullmäktigen som med stöd av ett medicinskt underlag ska avgöra när denna tidpunkt har inträffat. För att framtidsfullmakten ska träda i kraft ska därutöver krävas att den registreras hos överförmyndaren. Fullmaktsgivaren skall kunna villkora ikraftträdandet av en prövning i tingsrätten av hans eller hennes hälsotillstånd. Även fullmäktigen ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt. Fullmäktigen ska vara skyldig att agera i enlighet med fullmakten och utifrån fullmaktgivarens intressen. Han eller hon ska också vara skyldig att samråda med fullmaktsgivaren i viktiga frågor i den mån så är lämpligt och framtidsfullmakten inte anger annat. Rätt till arvode till fullmäktigen ska som huvudregel inte föreligga. Gåva ska inte kunna utges för fullmaktsgivaren räkning utan stöd i fullmakten. Det skall stå fullmaktsgivaren fritt att avgöra om och i så fall hur fullmäktigens handlande ska kontrolleras. Fullmaktsgivaren skall i framtidsfullmakten kunna peka ut en person till vilken fullmäktigen har att lämna redovisning för sitt uppdrag. Denna person har rätt att återkalla fullmakten för fullmaktsgivarens räkning. Som alternativ till ett sådant privat kontrollsystem ska fullmaktsgivaren kunna besluta att fullmäktigen på årlig basis ska lämna redovisning till överförmyndaren. Redovisningen skall där göras tillgänglig för fullmaktgivarens närmast anhöriga att granska. Om någon uppmärksammar överförmyndaren på att fullmäktigen gör sig skyldig till t.ex. missbruk eller försummelse vid utövandet av uppdraget ska överförmyndaren kunna ingripa i fullmaktsförhållandet och besluta att fullmäktigen inte längre får bruka framtidsfullmakten. Utöver regler om framtidsfullmakter innehåller den föreslagna lagen särskilda behörighetsregler för anhöriga som innebär att en vuxen person som saknar förmåga att själv ha hand om sina ekonomiska angelägenheter kan få hjälp av anhöriga i dessa avseenden. Utredaren anser att de föreslagna behörighetsreglerna skapar en rättslig ram för sådana vardagliga rättshandlingar som många anhöriga redan i dag företar utan direkt lagstöd. Som följd av införandet av en lag om framtidsfullmakter föreslås att avtalslagen ska kompletteras med en bestämmelse som klargör att ordinära fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då fullmaktsgivaren varaktigt och i huvudsak är ur stånd att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Utredaren bedömer inte att förslaget medför några ökade kostnader för samhället. Den nya lagen och de föreslagna ändringarna i andra författningar föreslås träda i kraft 1 januari 2016. Överförmyndarnämnden har fått ärendet på remiss och har inkommit med en utförlig redogörelse för sin inställning. Överförmyndarnämnden ställer sig positiv till att regler om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet införs, då det finns behov av privaträttsligt alternativ för att tillgodose hjälpbehovet för dem som inte önskar någon inblandning av samhället eller myndigheter. Överförmyndarnämnden och stadskontoret har i stort samma bedömning av utredningsförslag och finns redovisat nedan. Överförmyndarnämnden förespråkar därutöver en central

myndighet med ansvar för överförmyndarverksamhet. Överförmyndarnämnden uppger även att utredningsförslaget inte kommer att minska överförmyndarnämnden arbetsbörda. 3 (4) Det föreslås att överförmyndarnämndens yttrande för kännedom biläggs kommunstyrelsens yttrande. Stadskontorets bedömning. Stadskontoret ställer sig positiv till att regler om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet införs då det finns behov av privaträttsliga alternativ för att tillgodose hjälpbehovet för dem som inte önskar någon inblandning av myndigheter. Vid registreringen av framtidsfullmakter bör fullmäktigen vara skyldig att ge in det medicinska underlaget som hon eller han lagt till grund för att fullmaktgivaren är varaktigt och i huvudsak ur stånd att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Vidare delar stadskontoret överförmyndarnämndens uppfattning om att ett nationellt register för såväl ställföreträdare enligt föräldrabalken som framtidsfullmakter bör införas. För granskning av fullmäktigens uppdrag anser stadskontoret i första hand att ett privaträttsligt kontrollsystem, utan myndighetsinblandning, bör införas. Framtidsfullmakter bör ses som ett privaträttsligt alternativ till ställföreträdarskap enligt föräldrabalken. Fullmaktsgivaren bör vara skyldig att utse antingen en juridisk eller fysisk person som mottar redovisning från fullmäktigen över uppdraget. På så sätt kan framtidsfullmakten vara ett rent privaträttsligt alternativ. Stadskontoret ifrågasätter om det är förenligt med grundtanken om ett privaträttsligt alternativ skall ge överförmyndaren en viss kontrollfunktion. Vid ställföreträdarskap enligt föräldrabalken svarar överförmyndaren för kontroll av föreslagen ställföreträdarens lämplighet och hur denne utför sitt uppdrag. Det valet finns för alla. Stadskontoret har förståelse för skälen till myndighetens insyn men gör gällande att ett privaträttsligt kontrollsystem, utan myndighetsinblandning, vore att föredra. Stadskontoret vill i detta samanhang framhålla att möjligheten att helt undvika myndigheters inblandning finns i dag när det gäller tillgångar som omyndiga förvärvat genom villkor i gåvobrev, testamente eller förmånstagarförordnande om särskild förvaltning (12 kap 1 andra stycket FB). Dessa ärenden faller helt utanför överförmyndarens tillsyn. Motsvarande borde enligt stadskontoret bedömning vara möjlig även för framtidsfullmakter. Stadkontoret avstyrker således utredningens förslagna möjlighet för fullmaktgivaren att ålägga fullmäktigen att lämna redovisning över uppdraget till överförmyndaren. Vidare föreslås framtidsfullmakt vara subsidiär till ställföreträdarskap enligt föräldrabalken och vilket kan om fullmäktigen missköter sitt uppdrag, öppna för ett myndighetsingripande, genom anmälan om behov av eller ansökan om anordnande av godmanskap eller förvaltare. Vid bedömningen av behovet av godmanskap eller förvaltare måste domstolen respektive överförmyndaren utreda varför behovet i så fall inte kan bli uppfyllt genom fullmaktsförhållandet. I de fall invändningar förs mot fullmäktigen fullgörande av uppdraget, måste en utredning och bedömning göras. Stadskontoret avstyrker förslagna möjligheten för överförmyndaren att besluta att fullmäktige inte längre får bruka sin fullmakt. Den prövningen bör göras av domstol. I detta sammanhang bör påpekas att god man och förvaltare utses och entledigas av domstol. I andra hand, om överförmyndare skall pröva om fullmäktigen missköter sig och inte länge skall få bruka fullmakten, måste överförmyndaren ges effektiva möjligheter eller verktyg att utreda eventuella påståenden om missbruk eller försummelser

Stadskontoret ställer sig positiv till behörigheten för anhöriga som föreslagits och dess omfattning. Stadskontoret delar överförmyndarnämndes uppfattning att insättning på räntebärande bankkonton bör kunna tillåtas. Det finns dock en risk att anhörigas behörighet i praktiken kommer att vara begränsad i förhållande till tredje man. Stadskontoret förespråkar därför en möjlighet för anhöriga att ta del av läkarutlåtanden/intyg som tar ställning till den anhöriges omständigheter som skall ligga till grund för bedömningen att han eller hon är uppenbart beslutsoförmögen. 4 (4) Stadskontoret delar inte utredarens uppfattning att förslaget inte skulle medföra några extra kostnader för kommunen. Kommunen påförs nya arbetsuppgifter såsom registrering och kontroll av påtalad misskötsel. Möjlighet för fullmaktsgivaren att uppdra åt överförmyndaren att motta redovisning av fullmaktsuppdragen samt att hålla redovisningen tillgängligt för fullmaktsgivarens anhöriga bedöms medförs stora kostnader, särskilt med tanke på överförmyndarens skadeståndsansvar. Det kommer sannolikt behövas utredningar i flertal ärenden, där frågor om fullmäktigens sätt att fullgöra uppdraget ifrågasätts. Finansieringsprincipen har enligt stadskontoret frångåtts i detta utredningsförslag. Ansvariga Tomas Bärring Kanslidirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (2) Datum 2014-09-19 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-661 Yttrande Till Justitiedepartementet Remiss från Justitiedepartementet avseende departementspromemorian Framtidsfullmakter (Ds 2014-16) (Remissvar senast 30 september) [Fyll i mottagarens diarienummer] : Malmö stad ställer sig positiv till att regler om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet införs då det finns behov av privaträttsliga alternativ för att tillgodose hjälpbehovet för dem som inte önskar någon inblandning av myndigheter. Vid registreringen av framtidsfullmakter bör fullmäktigen vara skyldig att ge in det medicinska underlaget som hon eller han lagt till grund för att fullmaktgivaren är varaktigt och i huvudsak ur stånd att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Vidare anser Malmö stad att ett nationellt register för såväl ställföreträdare enligt föräldrabalken som framtidsfullmakter bör införas. För granskning av fullmäktigens uppdrag anser Malmö stad i första hand ett privaträttsligt kontrollsystem, utan myndighetsinblandning, bör införas. Framtidsfullmakter bör ses som ett privaträttsligt alternativ till ställföreträdarskap enligt föräldrabalken. Fullmaktsgivaren bör vara skyldig att utse antingen en juridisk eller fysisk person som mottar redovisning från fullmäktige över uppdraget. På så sätt kan framtidsfullmakten vara ett rent privaträttsligt alternativ. Malmö stad ifrågasätter om det är förenligt med grundtanken om ett privaträttsligt alternativ skall ge överförmyndaren en viss kontrollfunktion. Vid ställföreträdarskap enligt föräldrabalken svarar överförmyndaren för kontroll av föreslagen ställföreträdares lämplighet och hur denne utför sitt uppdrag. Det valet finns för alla. Malmö stad har förståelse för skälen till att myndighetens insyn men gör gällande att ett privaträttsligt kontrollsystem, utan myndighetsinblandning, vore att föredra. Malmö stad vill i detta samanhang framhålla att möjligheten att helt undvika myndigheters inblandning finns i dag när det gäller tillgångar som omyndiga förvärvat genom villkor i gåvobrev, testamente eller förmånstagarförordnande om särskild förvaltning (12 kap 1 andra stycket FB). Dessa ärenden faller helt utanför överförmyndarens tillsyn. Motsvarande borde enligt Malmö stads bedömning vara möjlig även för framtidsfullmakter. Malmö stad avstyrker således utrednings förslagna möjlighet för fullmaktgivaren att ålägga fullmäktigen att lämna redovisning över uppdraget till överförmyndaren.

Vidare föreslås framtidsfullmakt vara subsidiär till ställföreträdarskap enligt föräldrabalken och vilket kan om fullmäktige missköter sitt uppdrag, öppna för ett myndighetsingripande, genom anmälan om behov av eller ansökan om anordnande av godmanskap eller förvaltare. Vid bedömningen av behovet av godmanskap eller förvaltare måste domstolen respektive överförmyndaren utreda varför behovet, i så fall, inte kan bli uppfyllt genom fullmaktsförhållandet. I de fall invändningar förs mot fullmäktigen fullgörand av uppdraget, måste en utredning och bedömning göras. Malmö stad avstyrker förslagna möjligheten för överförmyndaren att besluta att fullmäktige inte längre får bruka sin fullmakt. Den prövningen bör göras av domstol. I detta sammanhang bör påpekas att god man och förvaltare utses och entledigas av domstol. I andra hand, om överförmyndare skall pröva om fullmäktigen missköter sig och inte länge skall få bruka fullmakten, måste överförmyndaren ges effektiva möjligheter eller verktyg att utreda eventuella påståenden om missbruk eller försummelser. 2 (2) Malmö stad ställer sig positiv till behörigheten för anhöriga som föreslagits och dess omfattning. Malmö stad anser att insättning på räntebärande bankkonton bör kunna tillåtas. Det finns dock en risk att anhörigas behörighet i praktiken kommer att vara begränsad i förhållande till tredje man. Malmö stad förespråkar därför en möjlighet för anhöriga att ta del av läkarutlåtanden/intyg som tar ställning till den anhöriges omständigheter som skall ligga till grund för bedömningen att han eller hon är uppenbart beslutsoförmögen. Malmö stad delar inte utredarens uppfattning att förslaget inte skulle medföra några extra kostnader för kommunen. Kommunen påförs nya arbetsuppgifter såsom registrering och kontroll av påtalad misskötsel. Möjlighet för fullmaktsgivaren att uppdra åt överförmyndaren att motta redovisning fullmaktsuppdraget samt att hålla redovisningen tillgänglig för fullmaktsgivarens anhöriga bedöms medföra stora kostnader, särskilt med tanke på överförmyndarens skadeståndsansvar. Det kommer sannolikt behövas utredningar i flertal ärenden, där frågor om fullmäktigens sätt att fullgöra uppdraget ifrågasätts. Finansieringsprincipen har enligt Malmö stad frångåtts i detta utredningsförslag vilket inte är acceptabelt. För kännedom bilägges från överförmyndarnämnden inhämtat yttrande. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Irenè San Martin Holmqvist

Malmö stad Överförmyndarnämnden 1(7) Datum 2014-08-29 Adress Kompanihusgården 2 Diarienummer SRN-2014-335 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Justitiedepartementet STK-2014-661 Överförmyndarnämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Överförmyndarnämnden instämmer i förslagen att införa framtidsfullmakter och behörighet för anhöriga, i och för sig. Nämnden har dock invändningar mot särskilt de föreslagna reglerna för tillsyn och förespråkar att tillsynen ska skötas på privaträttslig väg. I andra hand måste överförmyndarna ges mer långtgående befogenheter. De föreslagna reglerna medför att nya uppgifter åläggs kommunerna. Nämnden har svårt att se att någon kostnadsbesparing kan påräknas utan bedömer tvärtom att de nya uppgifterna kommer att vara omfattande och resurskrävande. I enlighet med finansieringsprincipen måste därför statlig finansiering medfölja. Yttrande Inledning I takt med samhällsutvecklingen, har de grupper som har behov av en ställföreträdare och de hjälpbehov som de har, förändrats. Andelen komplicerade ärenden, med personer som exempelvis lider av svåra psykiska sjukdomar och missbruksproblematik, har ökat och fortsätter att öka. Till dessa personer kan det vara mycket svårt att hitta ställföreträdare. Till personer som på grund av sin problematik dessutom uppvisar ett hotfullt eller våldsamt beteende, är det synnerligen svårt att hitta ställföreträdare. Såväl Förmynderskapsutredningen och utredningen Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare har haft i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att säkerställa att det fortsättningsvis går att rekrytera kvalificerade ställföreträdare i tillräcklig omfattning. De förändringar som utredningarna föreslagit är dock långt ifrån tillräckliga för att möta behoven i dagens samhälle. De föreslagna förändringarna vad gäller framtidsfullmakter och anhöriga ställföreträdare, kommer sannolikt att i viss mån minska antalet enklare ärenden hos överförmyndarna. Någon svårighet att rekrytera gode män till dessa ärenden finns dock inte i dagsläget (i vart fall inte i Malmö). Det är - som beskrivits ovan - till komplicerade ärenden SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Baltzarsgatan 4 205 80 Malmö Tel. 040-34 93 00 Org.nr. 212000-1124 www.malmo.se

med personer som lider av svår psykisk sjukdom eller missbruksproblematik och därmed stor social utsatthet, som det är svårt att rekrytera kvalificerade ställföreträdare i tillräcklig omfattning. För dessa personer är utfärdande av framtidsfullmakt knappast något alternativ. För att möta behovet av kompetenta ställföreträdare som är villiga att åta sig komplexa och svåra uppdrag behöver en samlad översyn av lagstiftningen göras. Vid en sådan översyn behöver de grundläggande förutsättningarna för vem som kan utses till god man och förvaltare, innefattande bland annat frågan om en professionalisering av dessa uppdrag med möjlighet att förordna juridiska personer som ställföreträdare, utredas. Sammanfattning Överförmyndarnämnden ställer sig positiv till att regler om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet införs, i och för sig. Detta då det finns ett behov av privaträttsliga alternativ för att tillgodose hjälpbehovet för dem som inte önskar någon inblandning av samhället eller myndigheter. Överförmyndarnämnden instämmer i förslagen att en ordinär fullmakt ska förlora sin verkan när fullmaktsgivaren förlorar sin rättshandlingsförmåga, att reglerna om framtidsfullmakter bör vara subsidiära i förhållande till föräldrabalkens legala former av ställföreträdare samt att framtidsfullmakter inte ska omfatta åtgärder inom hälso- och sjukvård. Vad gäller framtidsfullmakters ikraftträdande instämmer nämnden i förslaget att fullmaktstagaren ska vara skyldig att inhämta medicinskt underlag avseende fullmaktsgivarens rättshandlingsoförmåga innan han eller hon tar framtidsfullmakten i bruk. Nämnden anser dock att fullmaktstagaren i samband med registreringen ska ge in det medicinska underlaget. Nämnden förespråkar en central myndighet med ansvar för överförmyndarverksamheten samt ett nationellt register för registrering av såväl ställföreträdarskap enligt föräldrabalken som framtidsfullmakter. Vad gäller fullmäktigens uppdrag instämmer nämnden i förslagen om en uttrycklig lojalitetsplikt och skyldighet att samråda med fullmaktsgivaren, att rätt till arvode som huvudregel inte ska föreligga samt att gåva inte ska kunna ges utan stöd i framtidsfullmakten. När det gäller granskning av fullmäktigens uppdrag förespråkar nämnden i första hand ett privaträttsligt kontrollsystem, utan myndighetsinblandning. Nämnden avstyrker såväl den föreslagna möjligheten att lämna redovisning över uppdraget till överförmyndaren som förslaget att fullmäktigen ska åläggas en lagstadgad skyldighet att på begäran av överförmyndaren redogöra för sin förvaltning. I stället bör det krävas att fullmaktsgivaren anger en fysisk eller juridisk person som ska motta redovisning och som ges möjlighet att återkalla fullmakten. Genom att framtidsfullmakter föreslås vara subsidiära till ställföreträdarskap enligt föräldrabalken, finns i de fall en framtidsfullmäktig missköter sitt uppdrag - en möjlighet till myndighetsingripande genom att anmäla behov av eller ansöka om anordnande av godmanskap eller förvaltarskap. Nämnden avstyrker vidare den föreslagna möjligheten för överförmyndaren att besluta att fullmäktigen inte längre får bruka framtidsfullmakten och menar att denna prövning bör göras av domstol. I andra hand måste överförmyndaren ges effektiva möjligheter eller verktyg att utreda eventuella påståenden om missbruk eller försummelse. Den föreslagna möjligheten att utan sanktionsmöjlighet kräva in redovisning är inte tillräcklig. Vad härefter gäller behörighet för anhöriga att företräda i ekonomiska frågor instämmer nämnden i förslaget. Nämnden ser dock en stor risk att tillämpligheten av anhörigas behörighet i praktiken kommer att bli begränsad, eftersom den anhörige inte har möjlighet att 2(7)

styrka sin behörighet i förhållande till tredje man. Nämnden föreslår därför att anhöriga ska ges rätt att ta del av läkarutlåtande/-intyg utvisande endast att den enskilde pga psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande (dock inte vilken diagnos el. dyl.) uppenbarligen är beslutsoförmögenhet. Genom förslaget införs ett nytt ställföreträdarinstitut och ansvaret för såväl registrering av framtidsfullmakter som viss övervakning av framtidsfullmäktigens verksamhet föreslås läggas på överförmyndarna. Kommunerna påförs alltså nya uppgifter. Framtidsfullmakternas genomslag och framtida utbredning osäker. En eventuell minskning av antalet ställföreträdarskap enligt föräldrabalken, kommer sannolikt att endast avse lättare ärenden. Nämnden har svårt att se att någon kostnadsbesparing kan påräknas utan bedömer tvärtom att de nya uppgifter som föreslås kommer att vara omfattande och resurskrävande. Överförmyndarnämnden vill framhålla att en förutsättning för att överförmyndarverksamheten ska kunna fungera på ett effektivt och rättssäkert sätt är att kommunerna tillförs tillräckliga medel för verksamheten. Avsnitt 10.1 Inledande överväganden och utgångspunkter Överförmyndarnämnden instämmer i förslaget att en ordinär fullmakt ska förlora sin verkan när fullmaktsgivaren förlorar sin rättshandlingsförmåga (10.1.1). Rättsläget måste anses oklart och ett klargörande är nödvändigt. Nämnden instämmer i förslaget att reglerna om framtidsfullmakter bör vara subsidiära i förhållande till föräldrabalkens legala former av ställföreträdare (10.1.2). Överförmyndarnämnden instämmer vidare i förslaget att framtidsfullmakter inte ska omfatta åtgärder inom hälso- och sjukvård (10.1.3). Avsnitt 10.2 Framtidsfullmakters ikraftträdande Överförmyndarnämnden instämmer i förslaget att fullmaktstagaren ska vara skyldig att inhämta medicinskt underlag avseende fullmaktsgivarens rättshandlingsoförmåga innan han eller hon tar framtidsfullmakten i bruk (10.2.1). För att minska risken för otydlighet eller tveksamhet är det nödvändigt att särskilda blanketter för detta tas fram av Socialstyrelsen. Överförmyndarnämnden vill i detta sammanhang framhålla att kvaliteten på utfärdade läkarintyg för anordnande av godmanskap och förvaltarskap är mycket skiftande samt att det är mycket vanligt att intygen innehåller känsliga uppgifter som inte är nödvändiga för att bedöma om förutsättningar för godmanskap eller förvaltarskap föreligger. Vid framtagande av nya blanketter är det ur integritetssynpunkt mycket viktigt att blanketten utformas så att endast nödvändig information framgår. För att kunna avgöra om framtidsfullmakten kan tas i bruk finns enligt överförmyndarnämndens uppfattning bara behov av att veta om fullmaktsgivaren på grund av psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande (anamnes och diagnos torde i sig inte vara nödvändig) uppenbarligen är beslutsoförmögenhet eller inte. Nämnden instämmer vidare i förslaget om ett frivilligt prövningsförfarande i allmän domstol (10.2.2). Utredningen föreslår att registrering av framtidsfullmakt ska kunna ske utan kontroll av den grundläggande förutsättningen för ikraftträdande, att fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, skada eller liknande förhållande är ur stånd att ha hand om de angelägenheter som omfattas av fullmakten (10.2.3). Att registrera en ansökan utan något underlag avseende fullmaktsgivarens hälsotillstånd framstår inte som lämpligt. Nämnden anser att en 3(7)

förutsättning för registrering bör vara att det läkarintyg eller annan likvärdig utredning som fullmaktstagaren är skyldig att inhämta, ges in. I vart fall bör fullmäktigen vara tvungen att skriftligen försäkra att han eller hon fullgjort sin skyldighet att inhämta medicinskt underlag utvisande att fullmaktsgivaren tillstånd är sådant att framtidsfullmakten kan träda i kraft. Den föreslagna bestämmelsen i 1 kap. 11 bör därför enligt överförmyndarnämndens uppfattning kompletteras med detta. För att skapa en likformig och rättssäker handläggning av överförmyndarärenden förespråkar nämnden i första hand inrättande av en central myndighet med ansvar för överförmyndarverksamheten samt ett nationellt register för registrering av såväl ställföreträdarskap enligt föräldrabalken som framtidsfullmakter. I avsaknad av detta framstår det som rimligt att ansvaret för registreringsförfarandet läggs på överförmyndarna. Avsnitt 10.3 Fullmäktigens uppdrag Överförmyndarnämnden instämmer i förslaget om uttrycklig lojalitetsplikt och skyldighet att om möjligt - samråda med fullmaktsgivaren (10.3.1). Nämnden instämmer i förslaget att rätt till arvode som huvudregel inte ska föreligga eftersom framtidsfullmäktige i de flesta fall sannolikt kommer att vara anhörig eller bekant till fullmaktsgivaren och beslutet att åta sig uppdraget kan antas bygga på omtanke och respekt för den enskildes önskan och inte ekonomiska hänsyn (10.3.2). Överförmyndarnämnden vill framhålla att samma omständigheter gör sig gällande i fråga om anhöriga eller bekanta som förordnas till god man eller förvaltare för en släkting eller vän. I dessa fall är det vanligt att god man inte begär arvode i det fall huvudmannens ekonomi är sådan att han eller hon själv ska betala arvodet, men att arvode begärs i de fall kommunen betalar detta. Det händer också att ansökan om anordnande av godmanskap görs för att ställföreträdaren ska få ersättning för det arbete han eller hon lägger ner. Att arvode som huvudregel inte ska utgå för fullmäktig men för god man eller förvaltare riskerar att bli ett incitament för anordnande av ställföreträdarskap enligt föräldrabalken. Överförmyndarnämnden är av uppfattningen att samma regler bör gälla och anser därför att en översyn av rätten till arvode enligt 12 kap. 16 FB måste göras. Nämnden instämmer i förslaget att gåva inte ska kunna ges utan stöd i framtidsfullmakten (10.3.1). Nämnden befarar dock att det kan bli mycket svåra bedömningar när det gäller tolkning av gåvoförordnanden. I de fall anhöriga vänder sig till överförmyndaren med synpunkter på fullmäktigens sätt att utöva uppdraget kan det enligt förslaget i sista hand bli överförmyndaren som får tolka gåvoförordnandet. Överförmyndarnämnden är av uppfattningen att även den gåvorätt som tillkommer gode män och förvaltare enligt 14 kap. 12 FB bör ses över. Det saknas skäl att tillåta en god man eller förvaltare att ge bort gåva utan uttryckligt samtycke från huvudmannen, vilket är möjligt i de fall den enskilde inte förstår vad saken gäller. Avsnitt 10.4 Granskning av fullmäktigens uppdrag Grunden för förslaget om införande av framtidsfullmakter är omtanke om den enskildes autonomi och en önskan att hålla tillbaka det allmännas ansträngningar och kostnader för skyddet av de hjälpbehövande. Särskilt har framhållits att många människor kan dra sig för myndighetsinblandning i sina angelägenheter. Överförmyndarnämnden ifrågasätter om förslaget att överförmyndaren ska utöva viss tillsyn är förenlig med grundtanken att inte blanda in myndigheter i den enskildes personliga och ekonomiska angelägenheter. Nämnden har förståelse för skälen bakom myndigheters insyn men gör gällande att ett helt privaträttsligt 4(7)

kontrollsystem, utan myndighetsinblandning, vore att föredra. Nämnden vill i detta sammanhang framhålla att möjligheten att helt undvika myndigheters inblandning finns idag när det gäller tillgångar som omyndiga förvärvat genom villkor i gåvobrev, testamente eller förmånstagarförordnande om särskild förvaltning (12 kap. 1 andra stycket FB). Dessa ärenden faller helt utanför överförmyndarens tillsyn. Motsvarande borde enligt nämndens bedömning vara möjligt även vad gäller framtidsfullmakter. Vid särskild förvaltning ska den särskilda förvaltaren dock enligt lag lämna årlig redovisning till förmyndarna. För att möjliggöra insyn i en framtidsfullmäktigs uppdrag, menar nämnden att det vore bättre att kräva att fullmaktsgivaren i framtidsfullmakten anger någon fysisk eller juridisk person som ska motta redovisning från framtidsfullmäktigen och som ges behörighet att återkalla fullmakten för fullmaktsgivarens räkning. Eftersom en framtidsfullmakt föreslås vara subsidiär till godmanskap och förvaltarskap finns dessutom en möjlighet att hos tingsrätten ansöka om anordnande av godmanskap eller förvaltarskap alternativt att göra en anmälan om behov av detta till överförmyndaren. Vid bedömningen av behovet av godmanskap eller förvaltaren måste tingsrätten respektive överförmyndaren utreda varför behovet i så fall inte kan bli uppfyllt genom fullmaktsförhållandet och i de fall invändningar riktats mot fullmäktigens fullgörande av uppdraget, måste en bedömning av fullmäktigens förmåga att fullgöra uppdraget göras. I de fall en framtidsfullmäktig missköter sitt uppdrag finns på detta sätt alltid en möjlighet till myndighetsingripande. Nämnden avstyrker således såväl den föreslagna möjligheten att lämna redovisning över uppdraget till överförmyndaren som förslaget att fullmäktigen ska åläggas en lagstadgad skyldighet att på begäran av överförmyndaren redogöra för sin förvaltning. Nämnden avstyrker vidare den föreslagna möjligheten för överförmyndaren att besluta att fullmäktigen inte längre får bruka framtidsfullmakten (10.4.3). Det föreligger en avgörande skillnad mellan beslut om entledigande av gode män och förvaltare och den föreslagna möjligheten för överförmyndaren att besluta att fullmäktigen inte längre får bruka framtidsfullmakten. När det gäller att entledigande av gode män och förvaltare kvarstår godmanskapet eller förvaltarskapet och ett upphörande kan endast beslutas av domstol. Ett entledigande av en framtidsfullmäktig kommer i många fall i praktiken innebära att framtidsfullmakten helt fråntas sin verkan. Nämnden ifrågasätter lämpligheten av att överförmyndarna ges rätt att på detta sätt pröva och besluta i fråga om ett civilrättsligt förhållande. Enligt nämndens bedömning torde överförmyndarnas möjlighet att hos tingsrätten ansöka om anordnande av godmanskap eller förvaltarskap vara tillräcklig. Om möjligheten till myndighetsinsyn ändå anses nödvändig måste överförmyndaren ges effektiva möjligheter eller verktyg att utreda eventuella påståenden om missbruk eller försummelse. Den föreslagna möjligheten att utan sanktionsmöjlighet kräva in redovisning är inte tillräcklig. En jämförelse kan göras med ställföreträdarskap enligt föräldrabalken där såväl socialtjänsten som banker har en lagstadgad skyldighet att bistå överförmyndaren med uppgifter vid begäran. Nämnden ser framför sig att utredning av klagomål på framtidsfullmäktige, i likhet med utredning av klagomål på gode män och förvaltare, kommer att ta mycket tid och resurser i anspråk. Frågan är också vad som kan anses utgöra särskild anledning för överförmyndaren att exempelvis granska ingiven redovisning eller begära redogörelse från fullmäktigen. Med hänsyn till överförmyndarens skadeståndsansvar kommer sannolikt utredning att behöva inledas i de flesta fall då frågor om fullmäktigens uppdrag kommer till överförmyndarens kännedom. Överförmyndarens utredning kommer att försvåras av 5(7)

att det, till skillnad från godmanskap och förvaltarskap enligt föräldrabalken, endast i liten utsträckning finns reglerat hur fullmäktigen ska sköta uppdraget. Bedömningen kommer i stället att behöva grundas på en tolkning av fullmakten. Nämnden ifrågasätter om detta är en uppgift för överförmyndarna. Avsnitt 10.5 Internationellt privatsättsliga frågor Nämnden instämmer i utredningens överväganden. Avsnitt 10.6 Några övriga överväganden i fråga om framtidsfullmakter Nämnden instämmer i utredningens överväganden. Avsnitt 10.7 Behörighet för anhöriga i vissa ekonomiska angelägenheter Nämnden instämmer i förslaget gällande anhörigas legala behörighet. Det är bra att något krav på varaktig oförmåga inte föreslås. Anhöriga kan på så sätt gå in och hjälpa med till med exv. betalning av hyra och andra räkningar i akuta situationer. Härigenom kan många akuta fall lösas och behovet av interimistiska godmanskap torde härigenom minska. Nämnden instämmer vidare i bedömningen avseende behörighetens omfattning. Dock med undantag för insättning på räntebärande bankkonto, som enligt nämnden bör kunna tillåtas. Nämnden ser en stor risk att tillämpligheten av anhörigbehörighet i praktiken kommer att bli begränsad, eftersom den anhörige inte har möjlighet att styrka sin behörighet i förhållande till tredje man. Integriteten för den enskilde är naturligtvis viktig att upprätthålla i rimlig mån. Hävandet av sekretessen borde dock kunna begränsas till en rätt för den anhörige att ta del av läkarens utlåtande/intyg i fråga om att den enskilde pga psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande uppenbarligen är beslutsoförmögenhet. Själva diagnosen torde vara irrelevant för att styrka den anhöriges behörighet och läkarutlåtandet torde kunna utformas så att det endast utvisar denna begränsade information. I sammanhanget ska framhållas att i de fall godmanskap eller förvaltarskap förordnas för den enskilde som en konsekvens av att den anhörige inte kan tillämpa sin behörighet, så har de anhöriga enligt 16 kap. 7 FB en ovillkorlig rätt att ta del av alla handlingar i överförmyndarens ärende, dvs även läkarintyg. Avsnitt 12.2 Konsekvenser för överförmyndarna Enligt den s.k. finansieringsprincipen får staten inte ålägga kommunerna nya uppgifter utan att det medföljer statlig finansiering. Genom förslaget införs ett nytt ställföreträdarinstitut och ansvaret för såväl registrering av framtidsfullmakter som viss övervakning av framtidsfullmäktigens verksamhet föreslås läggas på överförmyndarna. Kommunerna påförs alltså nya uppgifter. Utveckling av verksamhetssystem för hantering av framtidsfullmakter blir nödvändig och kommer att kosta pengar. Tidsåtgången för själva registreringen kan möjligtvis begränsas till någon timme. Till detta kommer dock övrig hantering av dessa ärenden, såsom påminnelse till fullmäktige att lämna in redovisning i de fall dessa enligt villkor i framtidsfullmakten ska ges in till överförmyndaren, registrering av redovisningar och hantering av begäran från anhöriga att ta del av inlämnade redovisningar. Till detta kommer telefonsamtal och besök av anhöriga och andra som har frågor om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet. Det som sannolikt kommer att ta mest tid och resurser i anspråk är dock att utreda klagomål från bland annat anhöriga, på fullmäktigens sätt att sköta uppdraget. Klagomål från anhöriga är vanligt förekommande när det gäller ställföreträdarskap och utredning av dessa tar mycket resurser i anspråk för över- 6(7)

förmyndarna. När det gäller godmanskap och förvaltarskap enligt föräldrabalken finns lagregler som anger vad som ingår i uppdraget och hur detta ska skötas. Detta saknas i stor utsträckning vad gäller förslaget om framtidsfullmakter, varför en tolkning av fullmakten kommer att behöva göras för att avgöra om en framtidsfullmäktig har misskött sitt uppdrag eller inte. Med tanke på det skadeståndsansvar som åvilar överförmyndaren kommer utredning sannolikt att behöva göras i flertalet ärenden där frågor om fullmaktstagarens sätt att fullgöra uppdraget framförs. Överförmyndarnämnden vill framhålla att en förutsättning för att överförmyndarverksamheten ska kunna fungera på ett effektivt och rättssäkert sätt är att kommunerna tillförs tillräckliga medel för verksamheten. Ordförande Bengt Persson Avdelningschef Johanna Tinghammar Bruck 7(7)

Ds 2014:16 Framtidsfullmakter Justitiedepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/ Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014 ISBN 978-91-38-24109-7 ISSN 0284-6012

Förord Chefen för Justitiedepartementet gav den 19 juni 2013 rådmannen Niklas Ljunggren i uppdrag (Ju 2013:G) att lämna förslag till vissa kompletterande bestämmelser till Förmynderskapsutredningens förslag till lag om framtidsfullmakter. Från och med den 5 augusti 2013 anställdes hovrättsassessorn Linus Videgren att arbeta som ämnessakkunnig inom ramen för uppdraget. Med denna promemoria är uppdraget slutfört. Malmö i maj 2014 Niklas Ljunggren /Linus Videgren

Innehåll Sammanfattning... 13 1 Författningsförslag... 15 1.1 Förslag till lag (0000:000) om framtidsfullmakter och om behörighet i vissa fall för anhöriga... 15 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område... 26 1.3 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken (1949:381)... 28 1.4 Förslag till lag om ändring av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 30 1.5 Förslag till förordning om ändring i förmynderskapsförordningen (1995:379)... 31 2 Inledning... 35 2.1 Bakgrund... 35 2.2 Uppdraget... 36 2.3 Promemorians innehåll och disposition... 37 3 God man och förvaltare... 39 5

Innehåll Ds 2014:16 3.1 Inledning... 39 3.2 Anordnande av godmanskap och förvaltarskap... 40 3.3 Ställföreträdarskapets ramar och uppdragets utförande... 41 3.4 Begränsningar i gode mäns och förvaltares handlingsutrymme... 43 3.5 Något om tillsynen... 44 4 Fullmakter... 47 4.1 Inledning... 47 4.2 Allmänt om fullmakter... 47 4.2.1 Några olika typer av fullmakter... 48 4.2.2 Behörighet och befogenhet... 49 4.2.3 Upphörande... 50 4.3 Sysslomannareglerna... 51 5 Förmynderskapsutredningens förslag om framtidsfullmakter... 53 5.1 Inledning... 53 5.2 Regleringen av framtidsfullmakter... 54 5.2.1 Innebörd... 54 5.2.2 Upprättande... 54 5.2.3 Ikraftträdande... 55 5.2.4 Upphörande... 57 5.2.5 Fullmaktsgivarens bundenhet... 58 5.2.6 Fullmaktsgivarens och fullmäktigens inbördes förhållande... 58 5.2.7 Något om periodiskt återkommande betalningar... 60 6

Ds 2014:16 Innehåll 5.2.8 Insyn och kontroll... 61 5.3 Förslaget om ändring av avtalslagen... 62 6 Förmynderskapsutredningens förslag om behörighet i vissa fall för anhöriga... 65 6.1 Inledning... 65 6.2 Tillämpningsområdet... 66 6.3 Behörighetens omfattning och avgränsningar... 67 6.4 Behörighetens inträde... 70 6.5 Turordningsreglerna och de anhörigas inbördes förhållande... 71 6.6 Tredjemansskydd... 72 6.7 Anhöriga ställföreträdares skyldigheter... 73 7 Remissinstansernas synpunkter på förslagen om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet... 75 7.1 Allmänt om remissutfallet... 75 7.2 Framtidsfullmakter... 75 7.2.1 Ordningen för framtidsfullmakters ikraftträdande... 75 7.2.2 Tillsynen... 77 7.2.3 Några övriga synpunkter... 78 7.3 Frågan om fullmakters verkan sedan fullmaktsgivaren förlorat sin rättshandlingsförmåga... 78 7.4 Legal behörighet för anhöriga ställföreträdare i vissa ekonomiska angelägenheter... 79 7

Innehåll Ds 2014:16 8 En nordisk utblick... 81 8.1 Inledning... 81 8.2 Finland... 81 8.2.1 Ikraftträdande av intressebevakningsfullmakter... 81 8.2.2 Tillsyn av fullmäktigens verksamhet... 83 8.3 Norge... 84 8.3.1 Fullmaktens ikraftträdande... 84 8.3.2 Granskning av fullmäktigens verksamhet... 86 8.3.3 Legal behörighet för anhöriga i vissa fall... 87 9 Europarådets rekommendation om principer för framtidsfullmakter... 91 9.1 Inledning... 91 9.2 Ikraftträdande... 93 9.3 Fullmäktigens roll... 93 9.4 Granskning... 94 9.5 Jävsreglering... 95 10 Överväganden och förslag... 97 10.1 Inledande överväganden och utgångspunkter... 97 10.1.1 Ordinära fullmakter ska förlora sin verkan vid varaktig beslutsoförmåga hos fullmaktsgivaren... 97 10.1.2 Framtidsfullmakten bör kunna anpassas till den enskildes behov... 101 10.1.3 En framtidsfullmakt bör inte ha verkan i fråga om åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet.. 101 10.2 Framtidsfullmakters ikraftträdande... 104 8

Ds 2014:16 Innehåll 10.2.1 Bedömningen av fullmaktsgivarens beslutsoförmåga bör i allmänhet göras av fullmäktigen... 105 10.2.2 Ikraftträdandet bör kunna villkoras av en rättslig prövning av fullmaktsgivarens beslutsförmåga... 107 10.2.3 Tidpunkten för framtidsfullmaktens ikraftträdande bör knytas till en registrering... 110 10.2.4 Fullmäktigen bör alltid kunna få fullmaktsgivarens beslutsoförmåga rättsligt prövad... 112 10.3 Fullmäktigens uppdrag... 114 10.3.1 Införandet av en lagstadgad lojalitets- och samrådsplikt... 114 10.3.2 Rätten till arvode... 115 10.3.3 Gåvor... 116 10.4 Granskningen av fullmäktigens uppdrag... 118 10.4.1 Utgångspunkter... 118 10.4.2 Insynen i fullmaktsförhållandet... 119 10.4.3 Ingripandemöjligheter... 121 10.5 Internationellt privaträttsliga frågor... 124 10.5.1 Internationellt privaträttsliga bestämmelser på förmynderskapsområdet... 124 10.5.2 Haagkonventionen om internationellt skydd för vuxna... 125 10.5.3 Behovet av internationellt privaträttsliga regler i fråga om framtidsfullmakter... 127 10.6 Några övriga överväganden i fråga om framtidsfullmakter... 128 10.7 Behörighet för anhöriga i vissa ekonomiska angelägenheter... 130 10.7.1 Inledning... 130 9

Innehåll Ds 2014:16 10.7.2 Behörighetens uppkomst... 130 10.7.3 Behörighetens omfattning och begränsningar... 132 10.7.4 Behörighetsbedömningen... 134 10.7.5 Anhöriga ställföreträdares skyldigheter... 136 10.7.6 Frågor om turordning, tredjemansskydd och skadestånd... 138 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 141 11.1 Ikraftträdande... 141 11.2 Övergångsbestämmelser... 141 12 Ekonomiska konsekvenser... 143 12.1 Inledning... 143 12.2 Konsekvenser för överförmyndarna... 144 12.3 Konsekvenser för länsstyrelserna... 146 12.4 Konsekvenser för domstolarna... 147 12.5 Övriga konsekvenser... 148 13 Författningskommentar... 149 13.1 Inledning... 149 13.2 Förlaget till lag om framtidsfullmakter och om behörighet i vissa fall för anhöriga... 149 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område... 176 13.4 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken (1949:381)... 177 10

Ds 2014:16 Innehåll 13.5 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 178 13.6 Förslaget till förordning om ändring i förmynderskapsförordningen (1995:379)... 178 Bilagor Bilaga 1 Uppdraget... 183 Bilaga 2 Förmynderskapsutredningens förslag till lag om framtidsfullmakter m.m. och om behörighet i vissa fall för anhöriga... 185 11

Sammanfattning I promemorian lämnas förslag på vissa kompletterande bestämmelser till det lagförslag om framtidsfullmakter som Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare lämnade i november 2004. Utgångspunkten har varit att systemet med framtidsfullmakter ska vara enkelt och ha en privaträttslig karaktär men samtidigt uppfylla tillräckliga krav på rättssäkerhet. Genom den föreslagna lagen införs en ny typ av fullmakter, framtidsfullmakter, som är giltiga när en fullmaktsgivare på grund av psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande är ur stånd att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Det är fullmäktigen som med stöd av ett medicinskt underlag ska avgöra när denna tidpunkt har inträtt. För att framtidsfullmakten ska träda i kraft ska därutöver krävas att den registreras hos överförmyndaren. Fullmaktsgivaren ska kunna villkora ikraftträdandet av en prövning i tingsrätt av hans eller hennes hälsotillstånd. Även fullmäktigen ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt. Fullmäktigen ska vara skyldig att agera i enlighet med fullmakten och utifrån fullmaktsgivarens intressen. Han eller hon ska också vara skyldig att samråda med fullmaktsgivaren i viktiga frågor i den mån så är lämpligt och framtidsfullmakten inte anger annat. Det ska stå fullmaktsgivaren fritt att avgöra om och i så fall hur fullmäktigens handlande ska kontrolleras. Fullmaktsgivaren ska i framtidsfullmakten kunna peka ut en person till vilken fullmäktigen har att lämna redovisning för sitt uppdrag. Denna 13

Sammanfattning Ds 2014:16 person ska ha rätt att återkalla fullmakten för fullmaktsgivarens räkning. Som ett alternativ till ett sådant privat kontrollsystem ska fullmaktsgivaren kunna besluta att fullmäktigen på årlig basis ska lämna redovisning till överförmyndaren. Redovisningen föreslås där göras tillgänglig för fullmaktsgivarens närmaste anhöriga att granska. Om någon uppmärksammar överförmyndaren på att fullmäktigen gör sig skyldig till t.ex. missbruk eller försummelse vid utövandet av uppdraget ska överförmyndaren kunna ingripa i fullmaktsförhållandet och besluta att fullmäktigen inte längre får bruka framtidsfullmakten. Utöver regler om framtidsfullmakter innehåller den föreslagna lagen särskilda behörighetsregler för anhöriga som innebär att en vuxen person som saknar förmåga att själv ha hand om sina ekonomiska angelägenheter kan få hjälp av anhöriga i dessa avseenden. De föreslagna behörighetsreglerna skapar en rättslig ram för sådana vardagliga rättshandlingar som många anhöriga redan i dag företar utan direkt lagstöd. Som en följd av införandet av en lag om framtidsfullmakter föreslås att avtalslagen ska kompletteras med en bestämmelse som klargör att ordinära fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då fullmaktsgivaren varaktigt och i huvudsak är ur stånd att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Förslagen bedöms inte medföra några ökade kostander för samhället. Den nya lagen och de föreslagna ändringarna i andra författningar föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. 14

1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag (0000:000) om framtidsfullmakter och om behörighet i vissa fall för anhöriga Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Om framtidsfullmakter Innebörd 1 En framtidsfullmakt är en fullmakt åt en eller flera personer att företräda fullmaktsgivaren efter den tidpunkt då fullmaktsgivaren på grund av psykisk störning, sjukdom, skada eller liknande förhållande varaktigt och i huvudsak är ur stånd att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. En framtidsfullmakt kan upprättas av den som har fyllt 18 år. 2 En framtidsfullmakt kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter. Det ska klart framgå av fullmakten att den har verkan efter den tidpunkt som anges i 1. Ett förordnande i en framtidsfullmakt som omfattar åtgärder inom hälso- och sjukvården saknar verkan. 15

Författningsförslag Ds 2014:16 Upprättande 3 En framtidsfullmakt ska upprättas skriftligt med två vittnen. Fullmaktsgivaren ska skriva under fullmakten i vittnenas samtidiga närvaro eller intyga inför dem att han eller hon har skrivit under handlingen. Vittnena ska ha kännedom om att handlingen är en framtidsfullmakt. De ska bekräfta handlingen genom sin underskrift. För vittnen enligt första stycket ska gälla de villkor som anges i 10 kap. 4 första stycket ärvdabalken. Den som anges som fullmäktig får inte tas till vittne. 4 Framtidsfullmakten bör dateras. Vittnena bör på framtidsfullmakten anteckna iakttagelser om fullmaktsgivarens hälsotillstånd och andra omständigheter som är av betydelse för fullmaktens giltighet. Återkallelse 5 Ett förordnande om att en framtidsfullmakt inte får återkallas saknar verkan. 6 En framtidsfullmakt återkallas genom att fullmaktsgivaren återtar eller låter förstöra handlingen. Fullmäktigen ska på begäran av fullmaktsgivaren lämna tillbaka framtidsfullmakten. Har tredje man fått ett särskilt meddelande om att framtidsfullmakten är återkallad, gäller detta som återkallelse gentemot honom. 7 För återkallelse i övrigt eller förklaring att en framtidsfullmakt ska vara kraftlös gäller vad som anges i 2 kap. 17, 19 och 20 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. En framtidsfullmakt som innefattar rätt att sluta avtal om köp, byte eller gåva av fast egendom är utan verkan i sådana an- 16

Ds 2014:16 Författningsförslag gelägenheter, om återkallelse har skett enligt 7 första stycket eller om den har förklarats kraftlös i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. 8 Det som sägs om fullmaktsgivaren i 6 och 7 gäller, om inte annat anges i framtidsfullmakten, även den som enligt 20 1 har rätt att på fullmaktsgivarens vägnar begära redovisning från fullmäktigen. Innan denne vidtar en sådan åtgärd ska fullmaktsgivaren underrättas. Ikraftträdande 9 Framtidsfullmakten träder i kraft när 1. fullmaktsgivarens tillstånd är sådant som sägs i 1, och 2. fullmakten har registrerats i enlighet med 11. 10 Fullmäktigen kan ansöka om registrering av framtidsfullmakten hos överförmyndaren i den kommun där fullmaktsgivaren är folkbokförd. Ansökan ska vara skriftlig. Ansökan om registrering kan göras när fullmaktsgivarens tillstånd är sådant som sägs i 1. Innan fullmäktigen ansöker om registrering ska han eller hon inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om fullmaktsgivarens hälsotillstånd. Ett förordnande för en person att vara fullmäktig enligt en framtidsfullmakt ska anses innefatta medgivande för fullmäktigen att ta del av uppgifter om fullmaktsgivarens hälsotillstånd. 11 Överförmyndaren ska registrera en framtidsfullmakt om 1. den har uppvisats i original, 2. den uppfyller kraven i 1 andra stycket och 2 första stycket samt har upprättats på det sätt som sägs i 3, 3. fullmäktigen har försäkrat på heder och samvete att fullmaktsgivaren och dennes make eller sambo och närmaste släktingar, samt i förekommande fall en person 17