Cirkulärnr: 1996:48 Diarienr: 1996/0713. Leif Petersén. Datum:

Relevanta dokument
Verksamheten frivillig återvandring ny inriktning

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

1. Riksdagsbeslut angående stimulansbidrag till kommunerna för ökat flyktingmottagande

Cirkulärnr: 2000:138 Diarienr: 2000/2955 Handläggare: Margareta Erman Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1997:94 Diarienr: 1997/1657 Handläggare: Karl-Axel Johansson Sektion/Enhet: Vård och Omsorg Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 juni 2018 följande dom (mål nr och ).

Kommunförbundets styrelse beslöt vid sitt sammanträde rekommendera kommunerna följande att gälla fr o m ; 19

Cirkulärnr: 1994:221 Diarienr: 1994/3119. Sektion/Enhet: Datum:

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande?

4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 1 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Överenskommelse med Integrationsverket om flyktingmottagande för år 2003

Cirkulärnr: 2000:16 Diarienr: 2000/0216. Datum:

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Kommunen skall informera om återvandringsbidrag för hemvändande flyktingar och även i förekommande fall utbetala kommunala återvandringsbidrag

Sammanfattning. Återkallelse av svenskt medborgarskap

Rättsavdelningen SR 63/2016

Mars Stockholm 26 september 2016

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet

Cirkulärnr: 2002:78 Diarienr: 2002/1753. Datum:

Anna Ingmanson Vård och omsorg. Sektionen för vård och socialtjänst

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Meddelandeblad. Januari 2005

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre samt Parbogaranti införd i socialtjänstförordningen

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: Mottagare:

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429

Cirkulärnr: 1995:132 Diarienr: 1995/1880 Handläggare: Karl-Axel Johansson Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen Invandrar- och flyktingfrågor

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Återkallelse av uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Maj-Lis Åkerlund. Finanssektionen

Invandrar- och flyktingfrågor Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv (Prop 1996/97:25)

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist

Överenskommelse med Integrationsverket om flyktingmottagandet

Åldersuppskrivning av ungdomar under asylprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

Andreas Hagnell. Finanssektionen. Individ-och familjeomsorg Äldreomsorg Personalfrågor RFV:s allmänna råd om LASS mm

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ).

Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024. Datum:

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/168-ÄN-004 Christina Becker - am282 E-post:

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet. Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Kommunen som assistansanordnare avtal m.m.

Avdelningen för juridik

Politiska inriktningsmål för integration

ABCDE. Mottagande av barn från annat land Remiss. stadsdelsförvaltning I NDIVID OCH FAMILJ. Till Farsta stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Meddelandeblad. Ny bestämmelse som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till enskild

Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig

Nya omständigheter och verkställighetshinder

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

DOM. S3- G? Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Socialnämnden i Hässleholms kommun Box Hässleholm. MOTPART Fardin Beg,

asylsökande och flyktingar?

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Barnomsorg inkl. förskola Den utvidgade lagregleringen inom barnomsorgen - en sammanställning av några läns- och kammarrättsdomar

DOM Meddelad i Falun

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård

DOM Meddelad i Jönköping

för Ensamkommande barn

Cirkulärnr: 1997:140 Diarienr: 1997/2234 Handläggare: Ingrid Söderström Sektion/Enhet: Vård och Omsorg Datum: Mottagare: Handikappomsorg

God man för ensamkommande barn

Förslag till yttrande Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uppsala kommun, dnr KSN

REGERINGSRÄTTENS DOM

Ensamkommande barn och ungdomar

Cirkulärnr: 1996:20 Diarienr: 1996/0155. Datum:

Datum. Anmälan mot socialförvaltningen i Gävle kommun angående handläggningen av ett ärende om bistånd i form av en s.k.

Svensk författningssamling

Rätt boende

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2017

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

REGERINGSRÄTTENS DOM

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

Sammanfattning. Genomförandet av skyddsgrundsdirektivet

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM Meddelad i Stockholm

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

R.G.C.R Regulation ( ) on governmental compensation for reception of refugees etc. SFST

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

INFORMATION OM SÄRSKILT BOENDE -VÅRDBOSTAD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Rättslig styrning RCI 19/2011

Riktlinje för sociala bostäder inom Individ- och familjenämndens ansvarsområde. Beslutad av Individ- och familjenämnden program.

Informations- och prognosbrev

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr meddelad i Stockholm den 23 april 2008 KLAGANDE AA

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

Cirkulärnr: 1996:48 Diarienr: 1996/0713 Handläggare: Sektion/Enhet: Karl-Axel Johansson Leif Petersén Vård och Omsorg Datum: 1996-03-06 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Invandrar- och flyktingfrågor Individ- och familjeomsorg Kommunernas åtgärder för att underlätta återvandringen till före detta Jugoslavien - rättsliga synpunkter m m

1996:48 Karl-Axel Johansson Leif Petersén 1996-03-06 Kommunstyrelsen Invandrar- och flyktingfrågor Individ- och familjeomsorg Kommunernas åtgärder för att underlätta återvandringen till före detta Jugoslavien - rättsliga synpunkter m m Genom freden i det tidigare Jugoslavien har frågan om återvandring blivit aktuell för många fler människor än tidigare. Flyktingpolitiska kommittén har i sitt huvudbetänkande också föreslagit att återvändaraspekterna skall finnas med redan från början i flyktingmottagandet. Invandrarpolitiska kommittén, som skall lämna sitt huvudbetänkande i april 1996, kommer med ytterligare förslag när det gäller återvandring. Regeringen har gett Invandrarverket i uppdrag att i Sverige genomföra insatser för att förbereda ett återvändande till hemlandet, främst Bosnien. 5 miljoner kronor har anvisats för ändamålet. Invandrarverket har knutit en arbetsgrupp till arbetet bestående av företrädare för myndigheter och organisationer. Kommunförbundet är representerat genom Karl-Axel Johansson. Frivilligorganisationerna har redan tidigare arbetat aktivt med att hjälpa flyktingar, som velat återvända till sitt ursprungsland. Sociala Missionen har under flera år arbetat med ett särskilt återvändarprogram. Kommunerna har hittills varit lite engagerade i återvandringsfrågorna. Detta har varit naturligt eftersom den svenska politiken inriktats på att de utlänningar, som får uppehållstillstånd i Sverige, skall stanna här. Kommunernas arbete har varit inriktat på att integrera de nyanlända så fort som möjligt. Kommunerna ställs nu i ökande utsträckning inför frågor om på vilket sätt man skall medverka till att människor kan återvända till sina ursprungsländer.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-06 2 När återvandringsfrågorna på olika sätt aktualiserats är det viktigt att understryka att staten måste ta ansvar för att stödja dem som vill återvända till sitt hemland. Det statliga ansvaret bör gälla även stöd till flyktingar, som vill åka till hemlandet för att undersöka möjligheterna för ett senare permanent återvändande. Kommunförbundets företrädare har i invandrarpolitiska kommittén hävdat denna åsikt och kommittén kommer i sitt huvudbetänkande att behandla frågan. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete och andra initiativ från regeringen har Kommunförbundet gjort en genomgång av rättsläget. Rent juridiskt gäller att en kommuns åligganden och befogenheter att agera inom aktuella områden måste kunna grundas på föreskrifter i lag. Denna konstitutionella ordning är angiven i 8 kap 5 regeringsformen. Någon annan lagstiftning än socialtjänstlagen (SoL) aktualiseras inte för kommunernas del när överväganden skall göras i fråga om hjälpinsatser för att underlätta en återvandring. I brist på vägledande rättspraxis från regeringsrätten är det i nuläget mycket svårt att göra säkra bedömningar av kommunernas lagliga möjligheter och skyldigheter att inom ramen för SoL underlätta en återvandring till det tidigare Jugoslavien. I ett mål har länsrätt av medicinska och sociala skäl beviljat en familj rätt till ekonomiskt bistånd enligt 6 SoL för att tillfälligt återvända till hemlandet i syfte att överväga förutsättningarna för en återvandring. Kammarrätten ändrade inte länsrättens dom och regeringsrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 803-1993). Med hänsyn till de speciella omständigheterna i målet kan inte dras några generella slutsatser av utgången. Det saknas rättspraxis som utvisar att en flykting har rätt till bistånd enligt 6 SoL för att permanent återvända till sitt hemland. Vår nuvarande bedömning är att det kan ifrågasättas om kommunernas ansvar enligt SoL ger utrymme för en sådan biståndsinsats. En sådan extensiv tolkning av kommunernas ansvar bör tills vidare få ankomma på regeringsrätten att göra. När det gäller ekonomisk hjälp från kommunerna utöver rätten till bistånd enligt 6 SoL är den allmänna rättsliga utgångspunkten att sådant frivilligt bistånd - efter riktlinjer från kommunfullmäktige - kan lämnas av socialtjänsten efter individuell behovsprövning för att förebygga uppkomsten av en social hjälpsituation. Med sådant syfte bör en frivillig biståndsinsats för flyktingarna kunna försvaras på rättslig grund med åberopande av 5 SoL. Biståndsinsatser av detta slag bör kunna avse uppkomna hjälpbehov föranledda av såväl ett permanent återvändande som en tillfällig besöksresa till hemlandet. Sådan hjälp kan kommunen enligt 33 SoL återkräva, om den getts under villkor om återbetalning. I det följande redovisar vi några av de frågeställningar som kan bli aktuella.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-06 3 1. Kortare besöksresor till hemlandet för att undersöka möjligheterna för ett senare permanent återvändande. Det är sannolikt så att ett besök i hemlandet kan ge viktig information för den enskilde om förutsättningarna för att permanent återvända. Detta är betydelsefullt och kan underlätta den fortsatta vistelsen i Sverige. Det skulle därvid kunna ses som ett led i introduktionen och underlätta den enskildes planering för sin framtid. Ett stöd skulle därför kunna ses som hjälp till självhjälp. Några kommuner har fattat beslut om att den enskilde får behålla socialbidraget eller introduktionsersättningen under en avgränsad tidsperiod i samband med besök i hemlandet. Om den enskilde inte återvänder efter den tid som överenskommits dras socialbidraget eller introduktionsersättningen in. Kvarvarande familjemedlemmar i Sverige får socialbidrag enligt regler, som tillämpas för andra personer, som vistas i kommunen. När det gäller bidrag till reskostnad är frågan mer komplicerad. Från kompetenssynpunkt har den kommunala kopplingen till invandrarna traditionellt varit att slussa in dem i det svenska samhället. Det kan underlätta den enskildes planering av framtiden i Sverige att tillfälligt få återvända till hemlandet men sådana researrangemang kan inte på ett generellt och enhetligt sätt göras till kommunala angelägenheter utifrån 6 SoL eller 5 SoL. Om det skall eftersträvas att kommunerna aktivt och på ett enhetligt sätt medverkar till besöksresor till hemlandet bör ett sådant åliggande eller en sådan befogenhet stödjas på en speciallag som ges generell inriktning. Sådant lagstöd saknas i dag. Om kommunerna efter individuell behovsprövning önskar underlätta invandrarnas besöksresor till hemlandet bör detta vara möjligt utifrån vad som ovan angivits om frivillig ekonomisk hjälp enligt 5 SoL. 2. Tidsbegränsat återvändande för att inom ramen för Sveriges biståndsinsatser arbeta med återuppbyggnad i hemlandet. Detta är för närvarande aktuellt i Bosnien. Kommunens medverkan i dessa fall bör inskränka sig till att bedöma om den enskilde skall behålla sin bostad i Sverige under den tid han eller hon befinner sig hemlandet. Det naturliga bör vara att bostaden hyrs ut i andra hand under bortovaron. Biståndsinsatser för annat land och därmed sammanhängande åtgärder är från kommunalrättslig synpunkt rent statliga angelägenheter. Om staten medverkar till att enskilda gör tillfälliga biståndsinsatser i främmande land bör den därför också stå för de kostnader som uppkommer till följd av tillfälligt lämnade och icke andrahandsuthyrda lägenheter i kommunerna. Ett sådant kostnadsansvar från statens sida bör läggas fast inom ramen för biståndsarbetet. I annat fall uppkommer frågan om det finns rättsliga förutsättningar enligt 6 SoL för att förpliktiga kommunerna att utge bidrag för att täcka biståndsarbetarnas hyreskostnader i Sverige under bortovaron.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-06 4 Eftersom biståndsinsatserna och därmed bortovaron från Sverige bygger på frivillighet och samtycke från biståndsarbetarens sida är det osäkert om den enskilde kan göra gällande en rätt till bistånd enligt 6 SoL för att täcka hyreskostnader i Sverige under vistelsen i annat land. I Sverige kvarvarande familjemedlemmar får socialbidrag eller introduktionsersättning enligt de regler, som tillämpas för andra personer som vistas i kommunen. 3. Permanent återvändande. Den som vill permanent återvända till sitt ursprungsland kan erhålla statligt stöd till hemresan och ett kontantbelopp till uppehället under den första tiden. Kontantbeloppet uppgår för närvarande till 1.500 kronor/person dock högst 7.500 kronor per familj. Utländsk medborgare med uppehållstillstånd i Sverige, som permanent återvänder till sitt ursprungsland får sitt uppehållstillstånd makulerat. Ny ansökan måste göras om man på nytt vill komma till Sverige. Kommunen har inte och bör inte heller ha något generellt ansvar när det gäller permanent återvändande. Om det är fråga om ett permanent återvändande är det vår bedömning att staten ytterst skall svara för därmed sammanhängande kostnader. Det är genom statens åtgärder som ett mottagande i Sverige såsom land möjliggjorts. Ett kostnadsansvar för ett slutligt återvändande till hemlandet kan i denna situation inte med någon automatik föras över till kommunernas socialtjänst. Ekonomiskt bistånd enligt 6 SoL utgår i första hand för att enskilda med fast anknytning till Sverige vid behov skall kunna erhålla hjälp för att uppnå en skälig levnadsnivå. En sådan fast anknytning kan i och för sig föreligga även om en person tillfälligt vistas utanför Sverige. I RÅ 1987 ref 174 slog regeringsrätten fast att en kommuns yttersta ansvar fick anses föreligga så länge den hjälpbehövande alltjämt var att betrakta som bosatt i kommunen i den meningen att han där hade kvar sitt egentliga bo och hemvist. Om en person bestämt sig för att slutligt lämna Sverige är det osäkert i vilken utsträckning som denna situation kan grunda någon rätt till ekonomiskt bistånd enligt 6 SoL för att täcka kostnader som är direkt föranledda av utresan. Som inledningsvis redovisats anser vi det dock vara juridiskt möjligt att en kommun med stöd av 5 SoL frivilligt bistår med behovsprövad ekonomisk hjälp för att underlätta sådan utresa. Ett exempel där det skulle kunna bli aktuellt med bistånd kan vara transport av möbler och andra tillhörigheter i samband med utresan. Den arbetsgrupp, som Invandrarverket har till sitt förfogande, med uppgift att i Sverige förbereda återvandring till i första hand Bosnien kommer regelbundet att informera bl. a. kommunerna om förutsättningarna för återvändande och vad som kan förberedas i Sverige. Ansvarig för denna information på Invandrarverket är Kajsa Törnqvist tel 011/15 62 42 fax 011/15 65 61.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-06 5 Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Karl-Axel Johansson tel. 08/772 43 18 och förbundsjurist Leif Petersén tel. 08/772 44 33. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Vård och Omsorg Anita Sundin Karl-Axel Johansson