. M Uppdragsarkeologi AB B

C. M Uppdragsarkeologi AB B

C. M Uppdragsarkeologi AB B

Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför anläggning av vattenledning mellan Gunnestorp-Ängelholm har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk utredning steg 2 samt en översiktlig arkeologisk förundersökning. Fältarbetet genomfördes mellan den 17:e april 2013 och den 14:e februari 2014. Uppdragsgivare var Sydvatten AB. Ledningssträckan är cirka 12 kilometer lång med en arbetsbredd på 20 meter. Sex delsträckor, 2-7, undersöktes längs planerad ledning. Totalt grävdes 58 schakt med en längd av 1 160 löpmeter. Sammanlagt påträffades 42 anläggningar i form av stolphål, gropar, kokgropar och en härd. Ett kulturpåverkat lager och ett äldre matjordslager påträffades också. Fig. 1. Aktuella socknar, Farhult, Strövelstorp och Välinge, visas med rött. Påträffade fynd utgjordes av ett fåtal flintavslag, en keramikskärva samt bränd lera. Fynden tillvaratogs ej. Inga ytterligare åtgärder rekommenderas längs ledningssträckan. Fig. 2. Området som berörs av anläggandet av vattenledningen visas med grön ellips på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4

Sydvatten AB planerar utbyggnad av en vattenledning mellan Gunnestorp och Ängelholm, se fig. 18 sist i rapporten. Vid Kullstorpsrondellen i Ängelholm ansluter ledningen till ett annat arbetsföretag under annan entreprenad. Sträckan är cirka 12 kilometer lång med en arbetsbredd på 20 meter. Schaktbredden för ledningen är två meter och schaktdjupet 2-3 meter. Den arkeologiska utredningen steg 2 och den översiktliga arkeologiska förundersökningen har föregåtts av en arkeologisk utredning steg 1. I samband med denna genomfördes en genomgång av tillgängliga handlingar och äldre kartmaterial som Ägobeskrivning 1702, Storskifte 1812, Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820, Laga skifteskarta 1845 och 1929, Generalstabskartan 1861, Häradskartan 1910-1915, Arrhenius fosfatkarta 1929-1934, Ekonomiska kartan 1969, Jordartskartan och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS. Ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderades inom sju delsträckor, 1-7. Ledningssträckan reviderades och delsträcka 1 utgick. Mellan Gunnestorp och Ängelholm finns huvudsakligen flack odlingsmark kring enstaka bebyggelse. Vid Ängelholm och Utvälinge finns också inslag av skogs- och våtmark. Ledningssträckan är belägen i ett område som domineras av en lätt norrsluttning med mindre lokala höjdlägen. Höjdlägena finns dock huvudsakligen utanför arbetsområdena, främst söder om dessa. Från Kulltorpsrondellen är det 140 meter till Varbäck och cirka 1,8 kilometer till Skälderviken. Rönne å är belägen cirka 2,1 kilometer öster om rondellen. Mellan Kulltorp och Utvälinge finns flera mindre vattendrag, längs med strandlinjen och järnvägsspåret (Ekstrand 2012). Vid Gunnestorp och Döinge utgörs jordarten av glacial lera och postglacial sand. Längs väg 112 finns främst moränlera eller glacial lera med inslag av postglacial grovsilt-finsand. Vid Utvälinge utgörs jordarten av postglacial sand med inslag av klapper. Vid Kullavägen finns främst postglacial grovsilt-finsand och postglacial sand. Inga fosfatmätningar har gjorts i trakten kring Ängelholm. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS finns fyra registrerade fornlämningar inom området för ledningssträckan, se fig. 18. Dessa utgörs av två by -/gårdstomter, en fyndplats samt en boplats. Välinge 20:1 Fornlämningen, en förhistorisk boplats, är cirka 220x40-120 meter stor i nordvästligsydöstlig riktning. Inom boplatsområdet har observerats måttlig förekomst av bearbetad flinta. Fornlämningens utbredning är okänd. Fornlämningen RAÄ 20:1 i Välinge socken gränsar till boplatsen RAÄ 20:2. Dessa skiljs åt av Tångavägen. Välinge 62:1 By-/gårdstomt registrerad till medeltidnyare tid i FMIS. Fornlämningen beräknas vara cirka 600x120 meter stor i östnordöstlig-västsydvästlig riktning. Äldsta skriftliga belägget är från 1495. Idag är bytomten till största del obebyggd. Farhult 20:1 Fornlämningen utgör en by-/gårdstomt registrerad till medeltid-nyare tid i FMIS. Den har en utbredning på cirka 260x90-220 meter i nordöstlig-sydvästlig riktning. Marken är idag delvis bebyggd. Farhult 21:1 Fyndplats för en stenyxa. Platsen är namnlistad som Yxeåkern. Åkern utgörs av flack åkermark. Enligt det historiska och nutida kartmaterialet som Generalstabskartan 1861, 5

7 6 5 4 3 2 N < 7< < < Fig. 3. Kartan visar vattenledningens sträckning, med röd linje, på utdrag ur Skånska Rekognoseringskartan 1812-20. Utrednings och förundersökningsområden visas med röd ring och nummer. Skala 1:40 000. 6

2 6 7 5 3 N 4 Fig. 4. Montering av två utdrag ur Häradskartan från 1910. Vattenledningens sträckning visas med blå linje. Utrednings och undersökningsområdena visas med blå ring och nummer. Skala 1:40 000. 7

Häradskartan 1910 och Ekonomiska kartan 1969, har de berörda områdena huvudsakligen varit odlade under 1800-talet och 1900-talet. Mindre vägar kan ses mellan Gunnestorp och Döinge samt vid Utvälinge. Dessa kan ha påverkat under mark dolda fornlämningar. Vägarna kan ses på Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820. Den arkeologiska utredningen steg 2 och den översiktliga arkeologiska förundersökningen skulle genomföras med syftet att klargöra fornlämningssituationen inom exploateringsområdet. Undersökningarna skulle visa huruvida under mark dolda fornlämningar fanns inom delsträckorna. De skulle också om möjligt ge svar på eventuella lämningars karaktär, datering och bevaringsgrad. Resultatet från utredningen och förundersökningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Den arkeologiska utredningen steg 2 och den översiktliga arkeologiska förundersökningen har föregåtts av en arkeologisk utredning steg 1 (Ekstrand 2012). Fältarbetet genomfördes som en sökschaktsgrävning med grävmaskin på sedvanligt vis. Sökschakten rensades för hand, dokumenterades i skala 1:50 samt mättes in med GPS. Ett urval av anläggningarna grävdes till hälften och dokumenterades i sektion i skala 1:20. Sydvatten AB anlägger en ny vattenledning längs en cirka 12 kilometer lång sträcka mellan Gunnestorp och Ängelholm. En arkeologisk utredning steg 1 har utförts (Ekstrand 2012) och sju delsträckor, 1-7, pekades ut som arkeologiskt intressanta. Ledningssträckan reviderades och länsstyrelsen beslutade om arkeologisk utredning steg 2 och översiktlig förundersökning för sex delsträckor, 2-7. Utredningen utfördes inom delsträckorna 2, 3 och 6 och förundersökningen inom delsträckorna 4, 5 och 7. Vid utrednings och undersökningstillfällena grävdes 58 schakt med en sammanlagd längd av 1 160 löpmeter. Totalt påträffades 42 anläggningar i form av 26 stolphål, åtta kokgropar, sju gropar och en härd. Av de 42 anläggningarna undersöktes 28 till hälften. Stolphålen bildade inga övergripande konstruktioner som stolphus eller hägn. Ett kulturpåverkat lager och ett äldre matjordslager påträffades också. Tre flintavslag, en keramikskärva samt bränd lera påträffades. Avslagen och keramikskärvan var lösfynd i matjorden. Keramikskärvan har daterats till senmedeltidnyare tid. Fynden tillvaratogs ej. Matjorden var mellan 0,23 och 0,45 meter djup. Anläggningarnas bevaringsgrad varierade. Inom delsträcka 2 och 6 fanns tydliga harv- och plogspår i alven. Inom utredningsområdena, delsträcka 2, 3 och 6, grävdes 25 schakt med en sammanlagd längd av 362 löpmeter. Sju anläggningar påträffades varav tre undersöktes till hälften. Anläggningarna utgjordes av fyra gropar och tre stolphål och var delvis av dålig bevaringsgrad. Fynden utgjordes av två flintavslag påträffade i matjorden inom delsträcka 3. 8

Fig. 5. Kartan visar resultatet från utredningen inom delsträcka 2 på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gS Vegeholm. Fornlämningarna visas med beteckning. Schakten visas med respektive nummer. Skala 1:2 000. Delsträcka 2 mäter cirka 150 meter i nordöstlig-sydvästlig riktning. Området är beläget på Kullavägens norra sida, mellan Ängelholm och Utvälinge. Söder om vägen finns två gravhögar, Strövelstorp 5:1-2. Delsträckan är belägen i en flack förhöjning och används idag för gräsodling. Norr om utredningsområdet finns en svag norrsluttning. Närheten till gravhögarna, hav och vattendrag samt lätta jordar möjliggör för under mark dolda fornlämningar. En mindre förhöjning, i förhållande till den övriga terrängen norr om Kullavägen, finns också. Vid utredningstillfället grävdes sex schakt, S53-S58, med en sammanlagd längd av 94 löpmeter. Inget av arkeologiskt intresse påträffades. Matjorden var mellan 0,25 och 0,35 meter tjock. Alven utgjordes av beige och brun sand. Inom utredningsområdet fanns en stor mängd harvspår och nedtryckt matjord kunde ses i alven. Området har tidigare utgjort ett våtområde. Torvbildning kunde ses i schakten. Sand har påförts på matjorden under modern tid för att dränera marken. 9

Välinge 61:7 Välinge 61:7 Välinge 61:6 Fig. 6. Kartan visar resultatet från utredningen inom delsträcka 3 på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gS Vegeholm. Fornlämningarna är markerade med respektive RAÄ beteckning. Schakten visas med schaktnummer. Skala 1:2 000. Delsträckan är cirka 150 meter lång, belägen i Utvälinges södra del, vid Tångavägen. Inom utredningsområdet finns en förhöjning med en norrsluttning. På förhöjningens högsta punkt finns idag ett bostadshus, se fig. 6. Marken utgörs av åkermark. I närområdet finns två fornlämningar, by-/ gårdstomterna RAÄ 61:6 och RAÄ 61:7 i Välinge socken. Enligt Geometriska kartan från år 1689 gränsar området till Kappellsgården. Utredningsområdet var vid denna tidpunkt bevuxen med lövskog. På Laga skiftes karta upprättad år 1845 kan ses att en mindre väg finns inom utredningsområdet. Vägen finns inte kvar vid tiden för uppförandet av Generalstabskartan år 1861. Inom delsträckan grävdes åtta schakt, S28- S35, med en sammanlagd längd av 118 löpmeter. Ett stolphål och en grop påträffades i schakt 3. Stolphålet var 0,30x0,40 meter stort och 0,14 meter djupt. Gropen fortsatte utanför schaktet och dess utbredning är således okänd. Matjorden var mellan 0,28 och 0,35 meter djup. Alven utgjordes huvudsakligen av flammig vit och beige sand. Fyndmaterialet utgjordes av två flintavslag påträffade i matjorden. Fynden tillvaratogs ej. 10

Fig. 7. Fotot visar schakt 57, beläget inom delsträcka 2. I schaktet fanns tydliga harvspår. I högra hörnet ses Kullavägen. Foto mot öster. Fig. 8. Fotot visar schakt 30, beläget inom delsträcka 3. Till höger i bild ses Tångavägen. Foto mot sydväst. Fig. 9. Fotot visar den östra delen av delsträcka 6 efter igenläggning av schakt 19-21. Centralt i bilden ses väg 112. Foto mot väster. 11

Fig. 10. Kartan visar resultatet från utredningen inom delsträcka 6 på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3fS Farhult. Schakten visas med schaktnummer. Skala 1:2 000. Delsträckan är drygt 200 meter, belägen på norra sidan av väg 112. Närområdet utgörs av ett flackt odlingslandskap men inom utredningsområdet finns ett mindre höjdläge. Inom delsträckan grävdes elva schakt, S17-27, med en sammanlagd längd av 150 löpmeter. I tre schakt, S17, S19 och S20, påträffades anläggningar i form av tre gropar och två stolphål. Samtliga anläggningars utbredningar är okända då de antingen var skurna av moderna dräneringar eller fortsatte utanför schaktet. Vid utredningstillfället konstaterades en stor mängd harv- och plogspår i alven som huvudsakligen utgjordes av gulbrun och brun flammig sand. Inga fynd påträffades. Inom de förundersökta delsträckorna, 4, 5 och 7, grävdes 33 schakt med en sammanlagd längd av 583 löpmeter. Totalt påträffades 35 anläggningar, ett kulturpåverkat lager samt ett äldre matjordslager. Anläggningarna utgjordes av 23 stolphål, åtta kokgropar, tre gropar och en härd. Sammanlagt grävdes 22 anläggningar till hälften och dokumenterades i sektion. De flesta anläggningarna var av god bevaringsgrad. Fyndmaterialet utgjordes av ett flintavslag och en keramikskärva. Keramikskärvan har daterats till sen medeltidnyare tid. Fynden tillvaratogs ej. Inom delsträckorna 4 och 5 fanns områden med anläggningsförtätningar. Inom delsträcka 7 förekom endast ett fåtal spritt förekommande anläggningar. 12

Välinge 20:1 Välinge 20:2 Fig. 11. Kartan visar resultatet från förundersökningen inom delsträcka 4 på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gS Vegeholm. Fornlämningarna visas med beteckning. Schakten visas med respektive nummer. Skala 1:2 000. Delsträckan mäter cirka 200 meter i nordöstlig sydvästlig riktning. Området finns på Tångavägens västra sida. I söder finns en korsning där väg 112 och Tångavägen möts. Undersökningsområdet finns delvis inom den förhistoriska boplatsen Välinge 20:1. Öster om Tångavägen finns boplatsen Välinge 20:2. Inom delsträckan grävdes nio schakt, S36- S44, med en sammanlagd längd av cirka 127 löpmeter. Totalt påträffades 17 anläggningar i form av femton stolphål, en härdbotten och en grop. Elva av dessa undersöktes till hälften. Anläggningarna var av förhistorisk karaktär och fanns inom delsträckans högst belägna del, i schakten S38-S41. Samtliga anläggningar var av god bevaringsgrad. Stolphålen var mellan 0,20x0,20 och 0,45x0,60 meter stora och 0,09-0,18 meter djupa. Gropen var 1,50x1,50 meter stor och 0,54 meter djup. Härden fortsatte utanför schaktet och har således okänd utbredning. Matjorden var mellan 0,30 och 0,43 meter djup. Alven utgörs av grå och brun sand. Inom delsträckans norra del fanns en stor mängd moränsten i varierad storlek. Fyndmaterialet utgörs av ett flintavslag påträffat i matjorden. De tillvaratogs ej. 13

Fig. 12. Fotot visar södra delen av delsträcka 4 innan sökschaktsgrävning. Till vänster ses Tångavägen. Foto mot sydväst. Fig. 13. Fotot visar ett stolphål i S37. Foto mot nordöst. Fig. 14. Fotot visar östra delen av delområde 5 efter igenläggning. Till höger i bild syns väg 112. Foto mot 14

Välinge 62:1 Fig. 15. Kartan visar resultatet från förundersökningen inom delsträcka 5 på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gS Vegeholm. Fornlämningen visas med beteckning. Schakten visas med respektive nummer. Skala 1:2 000. Delsträcka 5 Delsträckan mäter drygt 100 meter i östvästlig riktning. Undersökningsområdet är beläget direkt norr om väg 112. Delsträckans östra del finns inom bytomten Välinge 62:1. Totalt grävdes åtta schakt med en längd av 163 löpmeter. Tretton anläggningar i form av åtta kokgropar, fyra stolphål och en grop påträffades. Anläggningarna fanns främst inom förundersökningsområdets västra del. Nio anläggningar undersöktes till hälften och dokumenterades i sektion. Anläggningarna var välbevarade och av förhistorisk karaktär. Stolphålen var mellan 0,18x0,25 och 0,25x0,35 meter stora och 0,08-0,10 meter djupa. Kokgroparna var mellan 0,55x0,70 och 0,90x0,90 meter stora och 0,20-0,26 meter djupa. Inom bytomten påträffades ett fåtal anläggningar och lager. I S46 fanns ett cirka 10 cm tjockt lager innehållande grå -mörkgrå kompakt sandig silt med inslag av bränd lera och träkol. Lagret fanns i områdets lägsta del och har antagligen påförts för att jämna ut marken. I schaktet påträffades också en grop. Anläggningen fortsatte utanför schaktet och har således okänd utbredning. Inom bytomten observerades dessutom ett äldre matjordslager. Fyndmaterialet utgörs av en keramikskärva, påträffad i matjorden, av typen grötfat. Dessa var vanligt förekommande under historisk- och nyare tid och tillvaratogs ej. 15

Farhult 21:1 Farhult 20:1 Fig. 16. Kartan visar resultatet från förundersökningen inom delsträcka 7 på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3fS Farhult. Fornlämningarna visas med beteckning. Schakten visas med respektive nummer. Skala 1:2 000. Delsträckan mäter drygt 350 meter och är belägen i Döinge, väster om Döingevägen. Området utgörs av flack moränmark. Inom undersökningsområdet finns två fornlämningar, bytomten Farhult 20:1 och fyndplatsen Farhult 21:1. Inom delsträckan grävdes sexton schakt, S1-S16, med en längd av 293 löpmeter. Totalt påträffades fem anläggningar i form av fyra stolphål och en grop. Samtliga anläggningar grävdes till hälften och dokumenterades i sektion. Anläggningarna fanns i S9 och S13, belägna inom fyndplatsen Farhult 21:1. Stolphålen var mellan 0,20x0,20 och 0,55x0,45 meter stora och 0,08-0,18 meter djupa. Gropens utbredning är okänd. Enligt Skånska Rekognosceringskartan från 1812-1820 har bebyggelse funnits inom eller i närheten av delsträckan. Inga spår efter denna påträffades vid undersökningstillfället. Vägen mellan Döinge och Gunnestorp har tidigare haft en mer kantig utformning i höjd med undersökningsområdet. Detta kan ses på Laga Skifteskartan från 1829 och Häradskartan från 1910-1915. Den äldre vägen påträffades ej. 16

Fig. 17. Fotot visar delsträcka 7 efter igenläggning av schakten. Foto mot sydöst. I samband med utbyggnad av en 12 kilometer lång vattenledning mellan Gunnestorp och Ängelholm har en arkeologisk utredning steg 2 och en översiktlig arkeologisk förundersökning utförts. Totalt undersöktes sex delsträckor, 2-7. Inom delsträckorna grävdes 58 sökschakt med en sammanlagd längd av 1 160 löpmeter. Förtätningar av anläggningar påträffades främst inom södra delen av delsträcka 4 och västra delen av delsträcka 5. Anläggningarna var över lag av god bevaringsgrad. Den arkeologiska utredningen genomfördes inom delsträckorna 2, 3 och 6. Inom delsträcka 2 påträffades inget av antikvariskt intresse. Inom delsträcka 3 fanns två anläggningar, en grop och ett stolphål. Inom delsträcka 6 fanns tre gropar och två stolphål. Anläggningarna var av varierad bevaringsgrad. Den översiktliga förundersökningen genomfördes inom delsträckorna 4, 5 och 7. Inom delsträcka 4 utgjordes anläggningarna främst av stolphål. En förtätning av anläggningar, fem stolphål, fanns i söder. Resterande anläggningar var spritt förekommande. Inga anläggningar påträffades inom boplatsen RAÄ 20:1 i Välinge socken. Inom delsträcka 5 fanns anläggningar, främst kokgropar, i väster. Anläggningarna var spritt förekommande i schakten. Ett fåtal av dessa fanns inom bytomten RAÄ 62 i Välinge socken. Vid undersökningen av delsträcka 7 påträffades fyra stolphål och en grop. Anläggningarna förekom inom fyndplatsen RAÄ 21 i Farhults socken. De vid undersökningarna påträffade anläggningarna var huvudsakligen av förhistorisk karaktär. Inga konstruktioner som stolpburna hus eller hägn påträffades. Ett representativt antal av anläggningarna undersöktes till hälften. Ytterligare matjordsavbaning kring de schakt där anläggningarna påträffades var inte möjlig på grund av förekomst av nedgrävd kabel. Inga ytterligare åtgärder rekommenderas inför exploateringen. Hög den 13:e mars 2014 Sofie Ekstrand 17

Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Generalstabskartan 1861 Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriet Ekonomiska kartan 1969 Fastighetskartan 62D 3gS Vegeholm, 62D 3fS Farhult, 62D 3fS Mjöhult Geometerisk avmätning 1689 Häradskartan 1910-1915 Laga skifteskarta 1845 och 1929 Storskifte 1812 Ägobeskrivning 1702 Sveriges Geologiska Undersökningar Jordartskartan Arrhenius fosfatkarta 1929-1934 Ekstrand, S. Arkologisk utredning steg 1, 2012. VAledning mellan Gunnestorp och Ängelholm. Farhults, Välinge och Strövelstorps socknar. Helsingborgs och Ängelholms kommuner i Skåne. CMB Upppdragsarkeologi AB. Rapport 2012:53. Hög. 2012. Anläggningslista, delsträcka 3 A.nr. Schakt Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Anmärkning A10 S31 Stolphål 0,30 x 0,35 0,14 Sand grå och brun A11 S31 Grop 0,80 x? 0,15 Sand grå och brun Anläggningslista, delsträcka 4 A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Anmärkning A13 S37 Stolphål 0,35 x 0,35 0,24 Sand grå A14 S38 Stolphål 0,30 x 0,25 0,10 Sand grå A15 S38 Stolphål 0,25 x 0,45 Sand brun A16 S38 Stolphål 0,55 x 0,50 0,14 Sand brun A17 S38 Stolphål 0,30 x 0,30 0,09 Sand brun A18 S39 Stolphål 0,14 Sand brun A19 S39 Härd 0,90 x? 0,05 Sand mörkgrå A20 S39 Grop 1,50 x? 0,54 Sand brun A21 S40 Stolphål 0,30 x 0,45 Sand, grusig brun A22 S40 Stolphål 0,55 x 0,60 0,18 Sand brun A23 S40 Stolphål 0,40 x? Sand brun A24 S40 Stolphål 0,30 x 0,25 Sand brun Träkol 18

A25 S40 Stolphål 0,30 x 0,25 0,08 Sand brun A26 S40 Stolphål 0,35 x? Sand brun A27 S40 Stolphål 0,50 x? 0,14 Sand gråljusgrå A28 S41 Stolphål 0,30 x? Sand brun A29 S41 Stolphål 0,20 x 0,20 0,10 Sand brun Anläggningslista, delsträcka 5 A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Anmärkning A12 S46 Lager 3 x? 0,16 Silt gråmörkgrå A30 S46 Grop 1,50 x? Sand grå A31 S48 Kokgrop 0,80 x 0,90 0,36 Silt gråmörkgrå, skörbränd sten A32 S48 Kokgrop 0,55 x? Sand grå, skörbränd sten A33 S48 Kokgrop 0,85 x 0,95 0,20 Silt gråbrun, skörbränd sten Kompakt med inslag av träkol, lera och bränd lera Påverkad av djuraktivitet, ev. två anl. Liten mängd träkol. Liten mängd träkol. Sandfläckar. Liten mängd träkol. A34 S48 Kokgrop 0,50 x 0,75 0,25 Sand grå, skörbränd sten A35 S48 Kokgrop 0,70 x? 0,10 Sand grå, skörbränd sten Liten mängd träkol. Järnutfällning. Liten mängd träkol. A36 S49 Stolphål 0,25 x 0,35 0,10 Sand grå Järnutfällning A37 S49 Kokgrop 0,75 x? 0,20 Sand brungrå, skörbränd sten A38 S49 Stolphål 0,30 x 0,30 0,09 Sand grå Liten mängd träkol. A39 S49 Stolphål 0,30 x 0,30 0,10 Sand grå A40 S49 Kokgrop 1,35 x? Sand grå, skörbränd sten Liten mängd träkol. A41 S49 Stolphål 0,35 x? 0,22 Sand grå Järnutfällning A42 S50 Kokgrop 0,65 x0,80 Sand grå, skörbränd sten Liten mängd träkol. 19

Anläggningslista, delsträcka 6 A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Anmärkning A6 S17 Stolphål 0,45 x? Sand grå A7 S17 Grop 0,60 x? 0,20 Sand ljusgrå grå A8 S19 Grop 1,35 x? Sand mörkgrå A9 S20 Grop 0,55 x? Sand mörkgrå A43 S19 Stolphål 0,40 x? Sand mörkgrå Skuren av kabel Skuren av dränering Anläggningslista, delsträcka 7 A.nr. Läge Typ Dimension m. Djup m. Fyllning Anmärkning A1 S9 Stolphål 0,40 x 0,55 0,20 Lera ljusgrågrå A2 S9 Grop 1,50 x? Lera grå A3 S9 Stolphål 0,40 x 0,30 0,16 Lera grå Skuren av kabel A4 S13 Stolphål 0,25 x 0,20 0,08 Sand ljusgrå Skuren av dränering A5 S13 Stolphål 0,30 x 0,30 0,20 Lera ljusgrågrå 20

Länsstyrelsens diarienummer: 431-27881-12 Eget diarienummer: 81-2012 Trakt/kvarter/fastighet: Gunnestorp-Ängelholm Socken eller stad/sn-nummer: Farhult/1216, Strövelstorp/1122 och Välinge/1397 Kommun: Helsingborg, Höganäs och Ängelholm Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: Farhult 20:1/bytomt, Farhult 21:1/fyndplats, Välinge 20:1/boplats, Välinge 62:1/bytomt Typ av exploatering: Vattenledning Uppdragsgivare: Sydvatten AB Typ av undersökning: Arkeologisk utredning steg 2 Översiktlig arkeologisk förundersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Sofie Ekstrand Övrig personal: - Fastighetskartans blad: 62D 3gS Vegeholm, 62D 3fS Farhult, 62D 2fN Mjöhult Koordinater: Från N 6229870, E 355752 till N6233336, E 365986 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2013-04-17 2014-02-14 Arkeolog: 35 timmar Maskin: 40 timmar Exploateringsyta: 12 kilometer lång och 20 meter bred Undersökt yta: - Schaktmeter: 1 040 löpmeter Summa faktisk: Summa beräknad: 109 780 SEK 160 500 SEK Fyndmaterial, förvaring m.m.: Inga fynd tillvaratogs. Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 21