E=P. t Effekt (W)=Ström*Spänning (W)

2011-01-13 Grundläggande begrepp Ström och spänning i fas Effekt U=Spänning (Volt) I=Ström (Ampere) P=Effekt (Watt) Energi P=Effekt (Watt) t=tid (s eller h) E=Effekt (Wh) P=U. I E=P. t Effekt (W)=Ström*Spänning (W) P = U * I Ström och spänning är fasförskjutna Effekttriangeln 1 Effekt (W)=Ström*Spänning*Cos φ (W) cos φ=p/s Vinkeln φ talar om hur stor fasförskjutningen är. Effektfaktorn cos φ talar om hur stor del av den skenbara (tillförda) effekten som blir aktiv (nyttig) effekt. ENERGIANVÄNDNING Byggnadens klimatskal och dess energiflöde Boendes/anställdas beteende Klimatskal Väggar Golv Tak Fönster Ytterdörrar balkong- och altandörrar 1

2011-01-13 Byggnadens energiflöde Lämplig inomhustemperatur (rekommenderat) Operativ temperatur 20-23 C (Med operativ temperatur menas den samlade inverkan av luftens temperatur och de omgivande ytornas (golv, väggar, fönster) temperaturer.) Små temperaturskillnader Luftens medelhastighet är ej över 0,15 m/s E tot = Q t G t + Q v G t - E G Operativ temperatur Lufttemperaturen är 24 C Temperaturen på fönstren är16 C Upplevd temperatur blir Ekvivalent temperatur Lufttemperaturen är 24 C Temperaturen på fönstren är16 C Luftrörelser 0.3 m/s Upplevd temperatur blir 19 C Skillnad i temperatur 0,1 respektive 1,1 m över golvet bör vara mindre än 3 o C. Klimatskärm U-värde U-värdet, avgör hur mycket värme som försvinner igenom en byggnadsdel per tidsenhet Exempel på bra U-värde Tak< 0,14 W/m 2 K Vägg< 0,14 W/m 2 K Fönster< 1,4 W/m 2 K 2

2011-01-13 Hur bestämmer man U-värde på befintliga byggnader Räkneexempel Ta reda på väggens konstruktion (material och tjocklekar) och räkna ut U-värdet. Temperaturgivare för U-värde Tre sensorer för mätning av väggtemperatur Ta reda på materialens värmeledningsförmåga ( ) (lambda-värden finns i tabeller). Räkna ut värmemotståndet (R)hos de olika materialen R=d/ Summera värdena på väggens värmemotstånd. R tot =0,020/0,14+0,10/0,036+0,07/0,039+0,015 /0,22=4,78 U-värdet är 1/summan av värmemotstånden 1/R tot U=1/4,78 = 0,2 W/m 2 K (Hänsyn är ej tagen till reglar i väggen) Träpanel 20 mm Isolering 100 mm Plastfolie Installationsskikt 70 mm Gips Energi som kompenserar för transmissionsförluster Energi som kompenserar för transmissionsförluster E trans =U-värde [W/m 2 o C] *A[m 2 ]*gradtimmar [ o C h] (Gradtimmarna anger det specifika värmeenergibehovet, dvs summan av temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft multiplicerat med den tid under vilken skillnaden råder.) U-värdet, U, avgör hur mycket värme, q, som försvinner igenom en byggnadsdel per tidsenhet Arean, A, på byggnadsdelen bestämmer den totala transmissionsförlusten Värme går från områden med högre temperatur till områden med lägre temperatur dvs med större temperaturdifferens fås större värmeflöde Ju lägre U-värde desto bättre! E trans =U-värde [W/m 2 o C]*A[m 2 ]*gradtimmar [ o C h] Exempel: Hur mycket energi åtgår för att kompensera för transmissionsförlusterna genom100 m 2 vägg med U-värde 0,2. Byggnaden ligger i Göteborg som har 95 000 gradtimmar 0,2 [W/m 2 o C]*100[m 2 ]*95 000 [ o C h]=1900 kwh Tabell -värden för olika material Energiförbrukning: Hus 150 m 2 Väggar U-värde 0,2 Träpanel 20 mm Isolering 100 mm Plastfolie Installationsskikt 70 mm Gips Tak U-värde 0,32 Träpanel 20mm Isolering 100 mm Golv U-värde 0,33 Platta på mark Ventilation TF ingen värme återvinning Omsättningstal =0,5 Fönster Tvåglas standard U-värde 2,3 Energianvändning för uppvärmning 24 MWh/år 3

2011-01-13 Ny energiförbrukning LCC-kalkyl rekommenderas innan investering Väggar U-värde 0,07 Träpanel 20 mm Isolering 400 mm Plastfolie Installationsskikt 70 mm Gips Tak U-värde 0,09 Träpanel 20mm Isolering 400mm Golv U-värde 0,1 Platta på mark isolering Ventilation LCC= Inv.+ LCC energi +LCC underhåll +LCC miljö Tar hänsyn till hela kostnaden och de olika delarna i kostnaden är lätta att jämföra. LCCenergi=P0 x energipris x årlig energianvändning TF ingen värme återvinning Omsättningstal =0,5 Fönster Tvåglas standard U-värde 1,0 Energianvändning för uppvärmning 12 MWh/år LCC-kalkyl En byggnad i Skåne (Tak) P0=Nusummefaktorn som är en funktion av realkalkylräntan, energiprisökning samt kalkylperiod. Kalkylränta är ett värde som sätts av varje företag och är ett mått på vad kapitalbindningen kostar. Tak med U-värde 0,4 W/m 2 o C. Transmissionsförlust:38 kwh/(m 2 år) [ O,4 W/m 2 o C *95000 o C h=38 000Wh/(m 2 År) ] Kalkylperiod: 30 år. Energipris: 60 öre LCC=19,6*38*0,6= 450kr/m 2 Vi räknar med en realkalkylräntan på 6% samt energiprisökning 3% i alla exempel. En byggnad i Skåne (Tak) Fönster (begrep) Taket tilläggsisoleras: 30 cm lösull Investering: ca 100 kr/m 2 Transmissionsförlust: 9,2 kwh/(m 2 år) Kalkylperiod: 30 år. Energipris 60 öre. LCC: 100+19,6*9,2*0,6= 203 kr/m 2 3-glas-fönster kan vara antingen kopplade eller isolerrutor. 4

2011-01-13 Fönster (begrep) Fönster (begrep) 2+1-glas, är ett isolerglas tillsammans med ett enkelglas i ett kopplat fönster. 2-glas, vanligen två enkla glas i ett kopplat fönster, men kan också vara ett isolerglas. Energiglas Isolerrutor Energiglas är ett vanligt klarglas belagt med en extremt tunn beläggning som gör att glaset reflekterar rumsvärmestrålningen tillbaka in i rummet. Samtidigt släpper det in solenergi och synligt ljus. Isolerrutor, består av två eller tre hermetiskt tillslutna rutor Mellanrummet mellan rutorna är ofta fyllt med någon ädelgas, som leder värme sämre än vad luft gör. Isolerrutor kan P-märkas vilket bl.a. innebär att åldringsegenskaper och vattenångsinträngning kontrolleras. P- märket är ett certifieringsmärke från SP - Sveriges Provnings- & Forskningsinstitut Energieffektiva fönster Energiklassade fönster Med energieffektiva fönster menas att två eller tre glas hopsatta i en isolerruta eller ett isolerglas, Etiketten är bevis på att fönstret är provat och produkten är verifierad av ett opartiskt testinstitut. Energimyndigheten förser de fönstertillverkare som är anslutna till energimärkningssystemet med energimärket efter att ha låtit kontrollera uppgifterna genom provningar och beräkningar. 5

U = 2,3W/m 2 K U = 1,3 W/m 2 K U = 1,0 W/m 2 K Kronor 2011-01-13 Värmeförluster från ett fönster vid 30 års användning Kostnader för värmeförluster från 14,4 m 2 fönsterytor efter 30 års användning (priset antas till 1 kr/kwh) 80000 kwh 6 900 70000 60000 50000 3 900 3 000 40000 30000 69000 kr 20000 10000 39000 kr 30000 kr Tvåglasfönster standard Treglasfönster standard Treglasfönster energieffektivt 0 Tvåglas Standard Treglas Standard Treglas Energieffektiva Fönsteryta1,4 m 2 Fönstertemperaturer Ett vanligt kopplat 2-glasfönster Ungefärlig yttemperatur mitt på fönstrets inre glasruta då inomhustemperaturen är 20 C Kolumn1 Kolumn2 Lufttemperat U-värde på glas ur ute W/(m²K) -10 C -20 C 3,0 8,5 4,5 2 12 9,5 1,3 15 13 1 16 15 Är inte konstruerat för att spara energi. Inomhusvärmen läcker ut och det blir kallras och kallstrålning. Rummet upplevs som kallt och dragigt och det blir sämre inomhuskomfort. Komplettera med energiglas på insidan Värmen stannar kvar inomhus. Det inre glaset blir varmare. Inomhustemperatu ren kan sänkas med bibehållen komfort-känsla i rummet Komplettera med isolerruta med energiglas Kondens kan bildas på det yttre glasets utsida. Kondens på utsidan visar att fönstret har god värmeisolering. Kondens på insidan tyder däremot på dålig ventilation. Kondens mellan rutorna tyder på dåligt utfört arbete vid monteringen. 6

Oscar Alarik 2011-01-13 En byggnad i Skåne med 100 m 2 fönster En byggnad i Skåne med 100 m 2 fönster Befintliga fönster U-värde 2,7 W/m 2 o C Transmissons förluster 23 000 kwh/år LCC: 615 000 Kr Den ena bågen byts ut till en isolerruta med lågemissionsskikt och argongas U-värde 1,3 W/m 2 o C. Investeringskostnad 2700 kr/m2 Transmissionsförluster 10 660kWh/år. LCC: 595 000 Kr En byggnad i Skåne med 100 m 2 fönster Nya energifönster Byte till treglas energifönster med två lågemissionsskikt och två argongas fyllningar. U-värde 0,8 W/m 2 o C. Investeringskostnad 6700 kr/m 2 Transmissionsförluster 8000 kwh/år. LCC: 764 000 kr/år Nya energifönster Vattenförbrukning En familj på fyra personer som hushållar med varmvatten förbrukar cirka 3 500 kwh energi. Varmvattenanvändningen reduceras genom att installera snålspolande kranar. Gamla kranar 35 lit/min och nya kranar 12 lit/min. Gamla duschmunstycken 15 l/min, nya 7 l/min. Byt packningar innan kranarna börjar droppa. Även kallvatten kostar pengar. 7

2011-01-13 Placering av varmvattenberedare Onödigt mycket energi går åt till cirkulationspump Värmeförluster i ledningar Bakterierna växer till i för kallt varmvatten för varmt kallvatten stillastående vatten Legionellabakterier och kan finnas i varmvattenberedare och ackumulatorer handdukstorkar och andra värmare stora system utan VVC blindledningar, proppade ledningar och sällan använda tappställen Läckande kranar Ventilation En kran som står och droppar en gång varannan sekund läcker ca 1,6 m 3 på ett år. Är det dessutom varmvatten har det åtgått 74 kwh för uppvärmningen. Q=V(m3)* (kg/m3)*cp(kws/kg C)* (t1-t2) C*1/3600 Enligt Socialstyrelsens krav på ventilation behövs det minst en halv omsättning luft per timme för att människor ska må bra. Med det menas att på två timmar ska rumsluften bytas ut. BBR:s generella luftflödessiffror: 7 l/s per person. 0,35 l/s per m2 (ca 0,5 oms/h). Energi som kompenserar för ventilationsförluster (Q v ) Frånluftsventilation genom självdrag Q v beror på ventilationsflödet, luftens egenskaper och eventuell värmeåtervinning. Q v =q m/s*ρ kg/m3*c p kj/kg o C* (1-η) E vent =Q v [W/ o C] * gradtimmar [ o C h] Exempel: Uppvärmningsbehovet för ventilationsförluster i en 100 m 2 villa med luftflödet 63 l/s i Göteborg där gradtimmarna är 95000. Ingen värmeåtervinning finns q=vent.flöde =luftens densitet c p= specifik värmekapacitet luft η=verkningsgrad värmeväxling Q v =0,063 m 3 /s*1,2kg/m3*1kj/kg o C =0,0756 kw/ o C E vent =0,0756 [kw/ o C] * 95 000 [ o C h]=7182 kwh Uppvärmd luft stiger uppåt, för att slutligen försvinna ut ur huset. Ett undertryck skapas i byggnaden. För att kompensera detta undertryck sugs kallare uteluft in i huset genom otätheter. 8

2011-01-13 Frånluftsventilation genom självdrag Energiförluster vid självdrag Fördel Ingen elanvändning till ventilationen då inga fläktar behövs för att få ett luftombyte Inga mekaniska komponenter. Nackdel Under kalla vintermånader kommer fastigheten att ha en överventilering med stora värmeförluster som följd. Under sommaren kommer ventilationen att kännas otillräcklig och man får svårigheter att ventilera oönskade lukter. Självdragsystem har relativt stora värmeförluster. De största luftomsättningarna i byggnaden sker under den kalla årstiden. Ventilationsförlusterna varierar men utgör ca 30-35 % av den totala värmeanvändningen. Mekanisk frånluftsventilation Mekanisk frånluftsventilation Frisk uteluft kommer in via ventiler in i byggnaden. Luften sugs ut via frånluftsfläktar i kök, toaletter och badrum. Fördelar Ventilationen kan styras efter vårt behov. Värmeåtervinning möjlig utan tilluftsystem. FVP (fläktstyrd frånluft med värmepump): Nackdelar Det åtgår el-energi för att driva fläktarna. Energieffektiv lösning Från- och tilluftssystem (FT-system) Behovsstyr ventilationen Ersätt befintliga fläktar till nya frekvensstyrda och klimatkompenserad frånluftsfläkt. Installera en frånluftvärmepump till den befintliga frånluftsfläkten, värmeenergin i frånluften nyttjas till att värma tappvarmvatten eller användas till uppvärmning. Ett från- och tilluftssystem har både en frånluftsfläkt och en tilluftsfläkt för att möjliggöra en balanserad ventilation i byggnaden. 9

2011-01-13 Från- och tilluftssystem (FT-system) Värmeåtervinning av frånluften Fördelar Har goda möjligheter till värmeåtervinning. Reglermöjligheter. Garanterat luftflöde. Möjligt att filtrera tilluft. Nackdelar Ventilationssystemet kräver ventilationskanaler samt don för både från- och tilluft, vilket ofta blir en dyr investering om inte byggnaden från början är byggd för detta system. SFP-värde Specefic Fan Power. Förmågan att med så liten tillförd effekt som möjligt flytta en viss mängd luft. Används för att få eleffektiviteten på enskilda fläktar och aggregat. SFP-Värde Sammanlagda effekten för aggregatets fläktar dividerat med maximalt luftflöde (oftast frånluftsflödet). Lågt SFP kan nås genom Fläktars SFP-värde -byte av fläkt -byte av fläktmotor - låga tryckfall i intag, kanaler och don SFP = 1,5 SFP = 2,0 SFP = 2,5 SFP = 4,0 Mycket eleffektivt Eleffektivt Mindre eleffektivt Vårdslöshet med högvärdig energikälla 10

Energi [kwh] 2011-01-13 Behovsstyrning av ventilation Energiförbrukning Ventilation Behovsstyrd ventilation innebär att luftomsättningen dämpas när ingen är hemma. Det i sin tur minskar energianvändningen för uppvärmning och för drift av fläktar. 250000 200000 150000 100000 50000 0 Ej återvinning ej Batterivärmeväxlare, Plattvärmeväxlare, Roterande vvx, tidstyrning tidstyrning tidstyrning tidstyrning Goda exempel Goda exempel 20 stycken processutsug med manuella på och av knappar försågs med timers som stängdes av en viss tid efter arbetstidens slut. Minskad elanvändning:280 MWh Minskad fjv.användning: 350 MWh Processutsugen var kopplade till ett tilluftsaggregat via värmeväxlare. För att ett punktutsug skulle fungera måste stora tilluftsaggregatet vara igång. Utsugen försågs med överkopplingar försett med ett spjäll som öppnas vid övertidsarbete så att ett utsug kan användas utan att det stora tilluftsaggregatet måste vara igång. Minskad elanvändning: 275 MWh/år Pay off tid 0,8 år Goda exempel Processutsugen var kopplade till ett tilluftsaggregat via värmeväxlare. För att ett punktutsug skulle fungera måste stora tilluftsaggregatet vara igång. De mindre processutsugen försågs med små separata fläktar. Minskad elanvändning: 80 MWh Minskad fjv.användning: 250 MWh Pay off tid 0,85 år ENERGIPLAN 11

2011-01-13 Drivkrafter och hinder för energieffektivisering: en enkätundersökning om energiarbete hos företag i Jönköpings län En mycket knapp majoritet av företagen har uppgivit att de inte arbetar med energieffektivisering. Ekonomin är den starkaste drivkraften bakom arbete med energieffektivisering. Miljöarbete i form av miljöledningssystem driver inte på arbetet med energieffektivisering. Flertalet företag har uppgett krav som ett villkor för att påbörja effektivisering av sin energianvändning. Energifrågor i tillsynen Många tillsynsmyndigheter befinner sig i början av processen som helt säkert kommer att utvecklas framöver. Fokus ligger, idag, främst på små och medelstora miljöfarliga industriverksamheter. Tillämpbart även på andra verksamheter. Krav på energikartläggning och energiplan. För företag som inte vidtar åtgärder, eller ens undersöker möjligheterna till åtgärder, kan och bör man ställa krav på med stöd av miljöbalken. Krav från samhället på företagen Miljöbalkens 2 kapitel hänsynsreglerna. Man ska ha kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art för att skydda människors hälsa och miljön. Yrkesmässig verksamhet ska använda bästa möjliga teknik för att skydda människors hälsa och miljön. Alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. Krav från samhället på företagen Miljöbalkens 26 kap. 19 Egenkontroll Gäller alla verksamheter som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön. Fortlöpande planering och kontroll av verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Skyldigheten att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten för att skydda omgivningen. Tillvägagångssätt vid tillsyn Förslag Bjuda in företag till informationsmöte. Vid tillsyn, gå igenom vad de har gjort, och vilka möjligheter det kan finnas till åtgärder. Börja med stödprocesserna, de enklaste åtgärderna först, gå vidare med produktionsprocesser i den mån det är möjligt. Tala om att ni kommer att följa upp denna fråga i tillsynen. 12

Program för dagen Välkomna Till EN EFFEKT Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland 09:00 Fika och mingel 09:20 Presentation av Region Halland och början av ett samverkansprojekt. 09:30 Presentation av projektteamet 09:50 Poängen med EN EFFEKT 10:10 Energieffektiviseringens grunder - EN lysande EFFEKT 10:30 Projektmetoden - EN EFFEKT 10:40 Äntligen en bensträckare 10:50 Laholm presenterar hur de framgångsrikt jobbat med energieffektivisering 11:20 forts. projektmetoden - EN EFFEKT 11:50 Nästa steg - Vad händer nu? 12:00 Frågor! Diskussioner! 12:30 Äntligen Lunch på Kårhuset 2 Region Halland att verka för tillväxt och utveckling i Halland nära samverkan med våra medlemmar (landstinget och de halländska kommunerna), med företag och andra regionala aktörer. 4 Vi skapar möjligheter Vi samordnar aktörer och resurser Vi stödjer bra idéer Vi bidrar aktivt till Hallands utveckling Vår vision: Halland bästa livsplatsen www.regionhalland.se 6 1

Områden vi verkar inom Företagsutveckling/nyföretagande Upplevelsenäringen Hälsoteknik Livsmedel Energi & miljö Arbete & kompetens Sociala frågor Skola & utbildning Folkhälsa Kultur Infrastruktur & boende Biblioteksutveckling 7 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan vad är det Stödja miljö- och hälsoskyddstillsynen enligt miljöbalken 9 Energikontoret 10 Energikontoret - vad är det? Samordning av länets Energi & klimatrådgivare med fokus på energieffektivisering i små & medelstora företag Skapa, och vara med i regionala nätverk inom energieffektivisering och förnybar energi Tillsynssamverkan + Energikontoret = sant 11 12 2

Projektteamet, vilka är vi? Poängen! Namn? Vilken kommun? Vilken uppgift har du? Hemlig talang! 13 14 Det som gör skillnad! Verktyg för energieffektivisering i EN EFFEKT Metod för gemensamt arbetssätt Frukostmöten värvning av företag och marknadsföring Utbildning Informationsmaterial till företagen Checklista Handbok Enkät 15 Poängen med EN EFFEKT Minska energiförbrukningen hos B och C - anläggningar. Göra arbetet med energieffektivisering på företagen mer konkret. Faktiska åtgärder t.ex. ventilation, belysning, val av energikällor. Belysa kopplingen mellan energianvändning och miljöpåverkan och jobba för att nå de nationella, regionala och lokala miljömålen. Kartlägga och få en nulägesrapport av företagens energianvändning i Hallands län EN EFFEKT skapar möjligheter för företag! och startar processen som kan leda till Minskat underhåll Minskad kassation = färre kasserade produkter Minskade kostnader Ekonomiskt starkare företag med bättre resultat mindre konjunkturkänsligt ökad konkurrenskraft 17 18 3

EN lysande EFFEKT Om energieffektiviseringens grunder med Heidi Norrström Del 1. Frukostmöten - ett sätt att värva företag! Del 2. Det konkreta arbetet 19 20 Del 1 Frukostmöten - ett sätt att värva företag! Det som gör skillnad! 21 22 Utbildning - innehåll och upplägg Hur har Laholm gjort? med Brittmarie Jansson och Heidi Norrström Hur använder vi vår energi Vad kan vi effektivisera Energianalys i praktiken - hur går det till? Byggnadens klimatskal Termografering Pay-off tider och livscykelanalyser 23 24 4

Del 2 - Det konkreta arbetet Checklista Boka besök/inspektion på företag Skicka EN KÄT till företaget innan besök/inspektion Utför besök/inspektion och gå igenom EN KÄT Rapportera in frågor från EN KÄT på RH web Enkätens sista fråga behov av rådgivning förmedla vidare till rätt person 25 26 EN KÄT - utformad för att utveckla och öka mängden statistiska data om industrins energianvändning planera, följa upp och utvärdera olika typer av åtgärder för energieffektivisering visa företagen konkreta sätt att energieffektivisera ge en bild av resultatet! göra kopplingen tydlig mellan energi och miljö visa på ekonomin i arbetet med energieffektivisering 27 Material -att ge till företag EN EFFEKTS enkät Energimyndighetens blankett Minska företagets energianvändning ET2006:34 Konsultcheckar för ett innovativt företagande i Halland FU-material EN handbok Checklista Enkät Informationsmaterial - Minska företagets energianvändning - Konsultcheckar - Energimyndighetens handbok för kartläggning och analys av energianvändning Kontaktuppgifter till samtliga deltagare i projektet Webbadresser 29 30 5

Nästa steg - Vad händer nu! Tider Platser Planering Internutbildningar för projektteamet Halmstad 23 april Varberg 24 april Frukostmöten Kungsbacka 6 maj, BIOSALEN FACKLAN Halmstad 11 maj, TEK. Falkenberg 13 maj, STADSHUSET Varberg 14 maj, EMC Hylte 26 maj, NÄRINGSLIVSKONTORET Utbildning för företag i kommunen Halmstad - 5 juni Laholm - 8 juni Hylte - 9 juni Falkenberg - 10 juni Varberg - 11 juni Kungsbacka - 12 juni Laholm VI FÅR HJÄLP AV NÄRINGSLIVSKONTORET 34 Återträff, Slutrapportering och projektavslut 14 Oktober 2009, Återträff erfarenhetsutbyte 15 februari 2010 sista inrapportering innan slutrapport. 12 mars 2010 slutrapport 6

Projektplan EN-EFFEKT, Energieffektivisering för företag i Halland Bakgrund Tillsynssamverkan (Angelica) och Energikontor - Halland, Petri Heikkinen har beslutat om att genomföra ett samarbetsprojekt inom området för energieffektivisering. Utgångspunkten för projektet är att miljökontoren i sin ordinarie miljötillsyn kan jobba mot det nationella miljömålet och det regionala delmålet. Ett samarbete mellan parterna medför en gemensam arbetsmetod och en effektivare mål uppfyllning. Aktörer som kommer vara involverade i projektet är följande; - Miljöinspektörer (INSP) - Energi & klimatrådgivarna (EKR) - Agenda 21 samordnare (A21) - Företagsutvecklare (FU) - Möjligtvis Länsstyrelsen Effektmålet Det övergripande målet är att arbeta aktivt med nationella miljömålet - Begränsad miljöpåverkan och det regionala delmålet - de halländska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4% lägre än 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. Projektmål Målet med projektet är; Att minska energiförbrukningen hos B och C - anläggningar. Att göra arbetet med energieffektivisering mot företagen mer konkret, faktiska åtgärder tex. ventilation, belysning, val av energikällor. Att belysa kopplingen mellan energi och miljö och jobba emot att nå det nationella och regionala miljömålet. Att kartlägga och få en nulägesrapport av företagens energianvändning i Hallands län. Metod: 1. JANUARI - Godkännande av projektplan och förankring ute i organisationen 2. JANUARI - Bokar in EN-effekt (projektet) på frukostmöten, ett möte per kommun, kontakt med näringslivskontoren tas. 3. FEBRUARI - Inbjudan till Kick off. för EN-effekt går ut till tänkta aktörer i projektet - en gemensam inbjudan tas fram med Charlotte Bibin-Nilsson, tillväxtområdets kommunikatör på RH. 4. MARS/APRIL - Promotion av projektet via media - Hallands affärer, befintliga nätverk, näringslivskontorens hemsida, Charlotte Nilsson-Bibin bistår med sin expertis inom området. Här är det viktigt att hela miljö- och hälsas organisation vet om projektet, från politiker till administration. 5. APRIL - Kick off. med aktörerna i projektet (INSP,A21,EKR,FU) berör samtliga miljöinspektörer som jobbar med miljötillsyn inom respektive kommun, ca 35 miljöinspektörer i länet.

Miljökontoret Laholm informerar om deras energiprojekt, som ligger som pilotprojekt till EN-effekt hur de har jobbat med frukostmötet, inspektionsunderlag, erfarenheter m.m. Presentation av metod som ägs av Tillsynssamverkan och Energikontor - Halland Presentation av enkät/inspektionsunderlag Presentation av projektets tidslinje Work shop - där vi kommunvis jobbar med presentation till frukostmötet, INSP, EAK, A21, FU Kick off. - varje miljökontor kommer att utse EN huvudansvarig i projektet som kommer bli kontaktperson med Tillsynssamverkan och Energikontor - Halland. Den personen kommer att tillsammans med EKR & A21 stå för presentation av EN-effekt på frukostmötena. 6. APRIL - två stycken internutbildningar om energieffektivisering med energiingenjör Peter Karlsson för miljöinspektörerna, en heldag som hålls ute på ett företag i tex. Halmstad och Varberg. Annordnas av Energikontor - Halland 7. APRIL/MAJ - Presentation av projektet på frukostmötena (informera om projektet och bjuda in till utbildningsdag för företagen) INSP, A21, EKR 8. APRIL/MAJ/JUNI - Utbildning i energieffektivisering av företagen, 6 st tillfällen ett i varje kommun, föreläsare Peter Karlsson anordnas av Energikontor - Halland. cirka 100 företag får möjligheten att delta i utbildningen. 9. APRIL - FEBRUARI 2010 Inspektioner/besök av INSP, EKR, A21, FU Inspektionerna kommer att vara föranmälda. Ett informationsbrev + enkät kommer att skickas ut i förväg till företagen för att fyllas i innan inspektion. Vid inspektion kommer enkäten att gemensamt gås igenom In rapportering till färdig mall ska ske efter varje inspektion. 10. SEPTEMBER - Kick off. återkoppling, hur har det gått. Varje grupp (kommun) får berätta hur det gått för dem, erfarenheter/negativt/positivt m.m. Deltagande samtliga aktörer i projektet. 11. NOVEMBER - Del rapportering av projektet i november 2009 12. FEBRUARI 2010 - Slutrapportering av projektet i februari 2010 Avgränsningar: Inspektioner som ska ingå i projektet ska utföras på företag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken, dvs. B och C företag. Rapportering Rapportering av inspektioner till Angelica sker fram till i FEBRUARI 2010. Del rapportering (Angelica) av projekt till Miljöchefsgruppen och Energikontor - Halland sker i november 2009 Budget Utbildning för miljöinspektörerna, arbetstid för respektive kommun - En utbildningsdag

- Två Kick off. vår/höst Media (annonser) Övrigt Utvärdering Utifrån framtagen enkät/inspektionsunderlag kommer Tillsynssamverkan + Energikontoret besluta om punkter för utvärdering. Det är utvärderingspunkterna som kommer sammanställas och presenteras i delrapport och slutrapport. Beslut för vad som ska vara med i utvärderingen kommer att arbetas fram till vårens Kick off. Arbetsmaterial Enkät/inspektionsunderlag kommer att tas fram, Laholmsmodellen kommer ligga som underlag till material som kommer att användas i EN-effekt. Inrapporteringsmall (utifrån framtagna utvärderingspunkter) kommer att skapas och mailas ut till samtliga deltagare i projektet.

En kät, Företagets Energianvändning En käten ligger till grund för det tillsynsbesök som miljökontoret kommer att göra med inriktning på energifrågor. En käten kan också användas av kommunens Energi- och klimatrådgivare. Dokumentet är generellt och alla punkter kanske inte passar in på er verksamhet. Fyll i en käten själv så långt möjligt. Resterande kan fyllas i samarbete med Miljöinspektörer och/eller energi- och klimatrådgivare. Målet är att få grundläggande kontroll och ökad medvetenhet om företagets energianvändning samt att få bort onödig energianvändning. De ekonomiska uppgifterna är frivilliga och kan ses som ett underlag för företagets investeringskalkyler. Dokumentet fungerar också utmärkt som ett komplement till energi- och klimatrådgivarnas samt miljökonsulters arbetsmaterial för företag. Företag: Branschkod (SNI-): Adress: Postnr Ort Kontaktperson Energiansvarig Kontaktperson Miljöansvarig Telefon nr: Mobil nr: E-post: Datum EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 1

Företagets energianvändning Energianvändning Här skall den totala mängd energi som förbrukas eller eventuellt produceras per år redovisas. 1. Ange total energianvändning och fabriksarea. (kwh/m²/år) Energimängder för olika energislag, tabell 2, sidan 14. 1.1 kwh/år Total energianvändning (Hämtas från pnkt 3-6) 1.2 m² Total fabriksarea enligt *A temp 1.3 kwh/m²/år 1.1 dividerat med 1.2 2. Ange eventuell mängd egen produktion av energi för egen användning. Här skall all eventuell egen produktion av energi redovisas, t ex råvara som uppkommer i produktionen, värme utvunnen ur avfall, vindkraft, solvärme, sol-el. Energiåtervinning skall inte ingå, exempelvis värmeväxlare och rökgaskondensering. 2.1 Energislag 1 2.3 Energislag 2 2.2 kwh/år 2.4 kwh/år kwh/m²/år (2.2+2.4) / 1.2 *Alla ytor (m²) i enkäten avser A temp = golvarea. Utrymmen som avser att värmas till mer än 10 C och som begränsas av ytterväggars insida enligt BBR. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 2

Energislagsfördelning Här skall redovisas vilka olika energislag som används inom verksamheten. För ytterligare förklaring, se sid 15. Energislag EL. Fyll i både produktions- och stödprocesser så långt som möjligt. 3. Elförbrukning Produktions- och stödprocesser som använder EL Nr Energislag Totalt kwh/m²/år PRODUKTIONSPROCESSER Antal (A) Enhet (B)Energiåtgång (C)Atemp Summa (B/C) Summa (B/A) Total elanvändning Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år Total Andel grön eller Ex: Värmning 6 ton *5000 1200 4,17 833,33 Bra Miljöval El Förklaring till exempel : Ett företag använder 5000 kwh/år för varmhållning av 6 ton gods/år i sin tillverkning. Produktionsarean (A temp ) är 1200 m². Samma area används till andra produktionsprocesser samtidigt. Energianvändning för värmning blir per m², 5000MWh/1200m² = 4,17 kwh/m² och per enhet 5000kwh/6Ton =833,33 kwh/ton. Ytterligare förklaring, se sidan 15 i enkäten STÖDPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år Ex: Belysning hall 1 200 st *30 318 500 60,6 151,6 ä energiåtgång på hur mycket processen används totalt per år. Ex. För belysning 200st T8 lysrör a 58 W. Som används 9h/dag*22dgr/mån*11mån/år=2178 tim/år. (200*58*2178)/1000=25 265kWh*1,2=30 318kWh. 1,2 är förlustfaktor för drivdon för T8. Moderna lysrör drivdon har förlustfaktor på 1.1. Ange energianvändningen relaterad till kvantiteter för att kunna jämföra energianvändningen i tiden. Energianvändningen per m² används till generell statistik. Kvantiteter kan anges i enheter: längd/vikt/volym/st. *Alla ytor (m²) i enkäten avser A temp = golvarea. Utrymmen som avser att värmas till mer än 10 C och som begränsas av ytterväggars insida enligt BBR. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 3

PRODUKTIONSPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år STÖDPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år Kopiera tabellen om fler processer behöver kartläggas. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 4

4. Fossila bränslen Totalt Nr Energislag kwh/m²/år PRODUKTIONSPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa 1 Olja Nr Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år 2 Kol 3 Naturgas 4 Gasol 5 Torv 6 Annat STÖDPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa Nr Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år Fyll i både produktions- och stödprocesser så långt som möjligt. Kopiera tabellen om fler produktionsprocesser behöver kartläggas. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 5

5. Förnybar energi Nr Energislag Totalt kwh/m²/år PRODUKTIONSPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa 1 Vindkraft Nr Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år 2 Sol-värme 3 Biogas 4 Pellets 5 Sol-el 6 Flis/bark 7 Etanol 8 Metanol 9 10 11 STÖDPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa Nr Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år Fyll i både produktions- och stödprocesser så långt som möjligt. Kopiera tabellen om fler produktionsprocesser behöver kartläggas. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 6

6. Övrig energianvändning Nr Energislag Tot. kwh/m²/år PRODUKTIONSPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa 1 Fjärrvärme Nr Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år 2 Bergvärme 3 4 STÖDPROCESSER Antal Enhet Energiåtgång Atemp Summa Summa Nr Enheter längd/vikt/volym/st kwh/år m² kwh/m²/år kwh/enhet/år Fyll i både produktions- och stödprocesser så långt som möjligt. Kopiera tabellen om fler produktionsprocesser behöver kartläggas. *Avser den mängd el som bergvärmen förbrukar. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 7

Energiåtgärder 7. Genomförda (G) eller påbörjade (B) insatser de senaste 3 åren. Ange beräknad besparning för påbörjade åtgärder. Beskriv åtgärder som har resulterat i att energianvändningen har effektiviserats eller att energi har sparats. Beräknad energiåtgång på hur mycket processen används totalt per år. Ex. Om belysning 200st T8 lysrör a 58 W. 9h/dag*22dgr/mån*11mån/år=2178 tim/år. (200*58*2178)/1000=25 265kWh*1,2=30 318kWh Byts ut mot T5 lysrör a 36 W. 9h/dag*22dgr/mån*11mån/år=2178 tim/år. (200*36*2178)/1000=15 681kWh.*1,1=17 249kWh Besparning 30 318 17 249 = 13 069 kwh/år ö å ä å G. 200 st T8 lysrör bytes ut mot T5 lysrör 36W 13 069 kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år Kopiera tabellen om fler insatser behöver redovisas. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 8

Besparingspotential och kalkyler 8. Planerade insatser. Uppskatta potential för ytterligare återvinning eller besparing av energi utifrån projektsamarbetet med enkäten. Redovisa här även de förbättringsmöjligheter som kan effektivisera energianvändningen samt tänkt startdatum för åtgärden. Gör en uppskattning av besparingspotentialen per år och investeringen. Räkna ut **Pay-Off, Återbetalningstid. Dividera kolumn( a) med( b). Här skall verksamhetens potential för energiåtervinning redovisas, t ex besparing vid byte av belysning eller justering a ventilation. (S) (E) (a) (b) Förslag på åtgärd, tänkt startdatum Energislag Besparning/återvinning *Energikostnad Investering Besparing **Pay-off kwh/år kr/kwh kr (SxE) Kr/år (a/b) År Ex: Injustering ventilation, Okt. -09 (***kan leda till att även värme sparas) EL 55 000 (+10 000***) 0,980 35 000 63 700 0,55 *Totalt energikostnad inkl. alla rörliga avgifter som tex nätavgifter, elcertifikat etc. exkl.moms Summa **OBS! En LCC, Life Cycle Cost analys bör alltid göras vid investeringsbedömningar. Se vidare information på hemsidan. www.regionhalland.se /energikontoret eller Miljötillsyn. Bedömningar för behovet av investeringar kan göras tillsammans med energikonsulter. Kontakta energi- och klimatrådgivare i din kommun. ***Exemplet visar även sidoeffekter av en åtgärd. Kopiera tabellen om fler kalkyler behöver göras. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 9

9. Använder ni något nyckeltal för att följa upp hur energianvändningen förändras? Med nyckeltal menas t ex värde, vilket beskriver hur energianvändningen varierar med den årliga produktionen, t.ex. kwh/producerad enhet, kwh/m2 uppvärmd fabriks yta, kwh/anställd. Nyckeltal ger möjlighet för uppföljning av energianvändningen i anläggningen. Ja, Ange vilket Nej. Förslag på nyckeltal Producerad eller förbrukad mängd vara, råvara det senaste året. Ange vilket år som avses. Transporter 10. Hur stor är energi(bränsle)förbrukningen för företagets transporter? Diesel L/år Körsträcka mil Bensin L/år Körsträcka mil Övrigt L/år Körsträcka mil 11. Har företaget någon miljöpolicy för tjänsteresor? Ja Nej 12. Har företaget någon miljöpolicy för tjänstebilar? Ja Nej 13. Ställs det några miljökrav vid upphandling av transporter? Ja Nej 14. Ställs det några miljökrav vid upphandling av fordon? Ja Nej EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 10

Miljö- och energiledningssystem och kundkrav 15. Har företaget Certifierat miljöledningssystem: Ja Nej Om ja, ange vilket? 16. Har företaget energiledningssystem: Ja Nej Om ja, ange vilket? 17. Har energikartläggning genomförts tidigare: Ja Nej Om ja, ange vilket? 18. Ställer ni krav på era leverantörer vad gäller redovisning av deras energianvändning. Ja Nej Om ja, ange vilket? 19. Ställer era kunder krav på att ni redovisar er energianvändning? Ja Nej Om ja, ange vilket? EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 11

Behov av rådgivning 20. Vilken typ av stöd/rådgivning anser ni er behöva i det fortsatta arbetet med att minska energiförbrukningen vid ert företag? Energi- och klimatrådgivare Energikonsult Agenda 21, strateger Företagsutvecklare Miljöinspektör Utbildning Annan form av stöd Företagets kontaktperson i rådgivning om energi och klimatfrågor. Energikonsultation. Kartläggning, mätning etc. Övergripande miljöfrågor och miljömål etc. Finansierings och rådgivningsfrågor för företagsutveckling. Frågor om konsultcheckar. Enkätfrågor, miljömål, Miljöbalken, hänvisa vidare Vi är intresserade av en praktisk utbildning inom energieffektivisering Beskriv nedan ä ö ö ä Beskriv vilken form av stöd Ni söker. ä å ö ö ö EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 12

Tabell 1. Enhetsprocesser Produktionsprocesser Påläggning Formning Värmning Smältning Torkning, koncentration Förpackning Sönderdelning Blandning Avverkning Hopfogning Kylning Stödprocesser Belysning Ventilation Tryckluft Pumpning Lokalvärme Komfortkyla Tappvarmvatten Interntransporter Ånga Administration T.ex. Datorer, fax, telefon, Micro, kylskåp etc Frysning EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 13

Tabell 2. Energiinnehåll för olika bränslen omvandlingstabell 1 ton Stenkol 7 560 kwh 1 ton Koks 7 790 kwh 1 m³ Tjockolja Eo 2-5 10 760 kwh 1 m³ Tunn olja Eo 1, diesel 9 950 kwh 1 m³ Bensin 9100 kwh 1 m³ Metanol 4 330 kwh 1 m³ Etanol 5 890 kwh 1 ton Gasol 12 790 kwh 1 000 m³ Naturgas 10 600 kwh 1 ton Trädbränslen Fukthalt 30% (lufttorkat) 3 530 kwh 50% (färskt) 2 330 kwh 1 m³ Bark och träflis stjälpt mått Fukthalt 30% (lufttorkat) 950 kwh 50% (färskt) 870 kwh 1 ton Pellets/briketter 4 800 kwh 1 ton Energiskog. Fukthalt 50% 2 200 kwh 1 ton Frästorv 2 570 kwh Fukthalt 50% (lufttorkat) 2 440 kwh 1 ton Halm, fukthalt 15% 4 100 kwh 1 ton Lut 3630 kwh 1 ton Beckolja 10 470 kwh Energistorlek Terawatt TWh timme Gigawatt GWh timme MWh Megawatt timme Kilowatt KWh timme Omvandling 1 TWh = 1000 GWh 1 GWh = 1000 MWh 1 MWh = 1000 KWh 1 KWh = 1000 Wh EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 14

Ytterligare förklaring till energislagsfördelning. Energislagsfördelningen är uppdelad i 3 områden. Total energianvändning Produktionsprocesser Stödprocesser Uppgifter i produktions- och stödprocessen. Här har vi en uppdelning av energiåtgång per process. Energiåtgången relaterad till golvarea A temp, m². Här kan t.ex. produktionsarea väljas. Samma area kan användas vid uppföljning. Energiåtgången relaterad till enhet. Summorna i de två sista kolumnerna behöver räknas ut. Avsikten är att kvantifiera energiförbrukningen och koppla det till nyckeltalen m² och enheter. Summor för varje process räknas ut. Summa kwh/m²/år fås om energiåtgången för processen divideras med golvarean. Summa kwh/enhet/år fås om energiåtgången för processen divideras med antal enheter. Exempel i fråga nr 3. Summan 4,17k kwh/m²/år fås om energiåtgången 5000 kwh/år divideras med 1200 m² A temp. Summan 833,33 kwh/enhet/år fås om energiåtgången 5000 kwh/år divideras med 6 ton/år. Dessa nyckeltal kan användas för att göra uppföljningar i tiden. *Alla ytor (m²) i enkäten avser A temp = golvarea. Utrymmen som avser att värmas till mer än 10 C och som begränsas av ytterväggars insida enligt BBR. EN EFFEKT Energikontoret Halland och Tillsynssamverkan, Miljö för att stödja de Halländska företagen. Ver. 1.09-2009 15

SMÅ insatser STORA effekter! SMÅ INVESTERINGAR ELLER ÄNDRAT BETEENDE KAN GE STORA BESPARINGAR. Det finns företag som tjänar pengar och kan investera genom att spara energi. Läs om två företag som deltagit i projektet EN EFFEKT energieffektivisering av företag i Halland. Det är en satsning från Energikontor Halland och Tillsynssamverkan Miljö inom Region Halland. Bygger nytt och hittar möjligheter att värma lokalen gratis! Företaget Flexopac i Halmstad deltog i en energieffektiviseringsdag. EN EFFEKT visade förslag på åtgärder för besparing och att en tillbyggnad på 2 000 m² kan värmas av spillvärme från befintlig produktion. Torkprocesser Tryckluft VÄRMEFÖRLUSTER 350 000 kwh/år 100 000 kwh/år Företaget skall göra en investering på 120 000 kr för att möjliggöra återvinning av spillvärmen från torkprocessen med 300 000 kwh/år. Pay-off blir på 0,4 år. YTTERLIGARE BESPARINGSPOTENTIAL Närvarostyrning av belysning i lager 1 Närvarostyrning av belysning i lager 2 Byte av gammal belysning mot modern energieffektiv belysning 2 000 kwh/år 10 000 kwh/år 74 000 kwh/år Genom att genomföra föreslagna åtgärder på belysning kan Flexopac göra ytterligare besparingar med hjälp av små investeringar! Guldfågeln satsar på belysning. Torsåsens Fågelprodukter i Falkenberg som ingår i Guldfågel AB jobbar målmedvetet med energieffektiva åtgärder. En av åtgärderna är att byta och reglera belysning i verksamhetens frysrum, den gamla lysrörsbelysningen är igång dygnet runt på grund av den långa uppstartstiden som lysrören har i den låga temperaturen. Förbrukningen låg tidigare på 16 808 kwh/år. KWh/år ENERGIANVÄNDNING I FRYSRUM 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Före åtgärd Efter åtgärd Genom att ersätta lysrör med LED - belysning samt installera närvarosensorer, beräknas energibesparingen bli 15 000 kwh/år i frysrummet d.v.s. den nya elförbrukningen blir 1 800 kwh/år.

Varför och hur gjorde ni? Dennis Svensson, miljöchef Torsåsens Fågelprodukter AB Av vilka skäl tog ni tag i energieffektiviseringsfrågan? Av miljö och klimatskäl samtidigt som det är besparingsåtgärder som är en stående punkt på agendan. Finns det fler åtgärder som är planerade? Utöka LED belysningen samt att ersätta användandet av fossila bränslen mot värmepumpar. Vilka är dina viktigaste erfarenheter som du tycker att andra företag bör känna till? Det som mäts, utvecklas och förädlas. Det som inte mäts glöms bort. (Citat VD Jimmy Samuelsson) Dennis Svensson Miljöchef Torsåsens Fågelprodukter AB Hur kan EN EFFEKT göra skillnad? Flera forskningsresultat visar att det finns stor potential att minska energi- användningen på företag genom enkla förändringar. Det kan gälla belysning, tomgångsdrift samt styr och reglerutrustning för fläktar, pumpar och tryckluft. Dessutom finns ofta stora mängder överskottsvärme som kan återvinnas och ge minskade uppvärmningskostnader. För att göra de åtgärder som får störst effekt, är första steget någon typ av kartläggning, nulägesanalys. För att minska klivet från tanke till handling satsar Energikontoret och Tillsynssamverkan Miljö inom Region Halland på ett gemensamt stöd till företag i länet inom energieffektivisering. Det finns allt att vinna på energieffektiva företag både för plånboken och för miljön! Hur går det till? EN EFFEKT består av ett team som jobbar på fält med de halländska företagen. Ett av verktygen är en enkät som visar på verksamhetens energianvändning. Teamet består av miljöinspektörer och Energi- och klimatrådgivarna i länet. En del i EN EFFEKT är att erbjuda de halländska företagen en praktisk utbildning med en energiexpert. Utbildningen ger bland annat en verktygslåda att använda i sin egen verksamhet. Energieffektivisering är ett sätt för de halländska företagen att stärka sin position i lågkonjunkturen. Kontakt? Vill du veta mer eller vill du också lära dig att tjäna pengar på att spara? För mer information, kontakta Energikontoret Petri Heikkinen, Halland verksamhetsledare Telefon: 035-17 98 55 Mobil: 0705-46 43 83 E-post: petri.heikkinen@regionhalland.se Tillsynssamverkan Miljö Angelica Hunyor, Projektledare Telefon: 035 17 98 66 E-post: angelica.hunyor@regionhalland.se eller surfa in på http://www.regionhalland.se Energi och Miljö Box 538, 301 80 Halmstad www.regionhalland.se

GN Transport sparade 100 000 Ja så kan det gå om man deltar i en kurs om energieffektivisering Om alla företagare visste vilka vinstmöjligheter det finns i att energieffektivsera företaget skulle förmodligen utbildningarna vara överbokade! Petri Heikkinen Vid energiutbildningen som hölls på GN Transport i Halmstad i slutet av juni 2009 sparade värdföretaget 100 000 kronor på ett bräde. Det är inte fy skam för en dags avsatt tid och en human insats på 1 300 kronor i kursavgift. Nu är det ju inte säkert att det alltid blir lika stora besparingar, men många bäckar små...och i slutänden finns det ändå alltid två vinnare; företaget och miljön. Bakom den här utbildningsinsatsen står Hallands Energikontor som finansieras av Region Halland och Energimyndigheten. Petri Heikkinen är verksamhetsledare och samarbetar med kommunernas energirådgivare. Målet är att verka för energieffektiviseringar och ökad användning av förnybar energi. Framför allt hos små och medelstora företag. Dagens praktiska workshop och seminarium leddes av Peter Karlsson, expert på energieffektivisering. Till hösten planeras för nya utbildningar inom energieffektivisering. Vi kommer att publicera det i vårt Kalendarium så håll utkik.

Dnr RH09241/RU0013 Energikontor Halland Tillsynssamverkan Halland 2011-01-26 Inbjudan till utbildning 19 och 20 januari 2010 Att jobba med energifrågor inom tillsynen som miljöinspektör eller inom den rådgivande rollen som energi- och klimatrådgivare! Anmäl dig till denna utbildning som riktar in sig främst på företagens energianvändning. Målgrupp: I första hand miljöhandläggare och chefer på miljökontor och länsstyrelse, energi- och klimatrådgivare, miljöstrateger, energisamordnare, energikontor i Halland och Västra Götaland. Andra län är välkomna att anmäla sig till seminariet men deltar i mån av plats. Om fler anmäler sig än det finns platser förbehåller vi oss rätten att fördela platser. Programmet den 19 januari vänder sig i första hand till miljöinspektörer och andra som arbetar med tillsyn, men ni andra är också hjärtligt välkomna. Förmiddagen den 20 januari har vi delat upp - att i första hand miljöinspektörer går på föreläsning om kartläggning av ett företag, - energi- och klimatrådgivarna går i första hand på fördjupningspasset. Därefter har vi en gemensam eftermiddag den 20 januari. Att arbeta med energifrågor är ingen nyhet men har blivit högaktuellt med klimatdebatten. Inom tillsynen har det länge funnits verktyg för energitillsyn men för många är det fortfarande delvis obruten mark, särskilt när det gäller effektivisering. Det ställer krav på nya kunskaper och samverkan. Energi- och klimatrådgivarna har på senare år fått ett tydligare uppdrag att arbeta med rådgivning mot företag. Ökade kunskaper och nya samarbetspartners behövs för att utföra uppdraget. Det är mer angeläget än någonsin att samarbeta kring energifrågorna, här finns det mycket att vinna! Därför har vi valt att samtidigt bjuda in miljöinspektörer och energi- och klimatrådgivare och andra aktörer. Genom att gå tillsammans på denna utbildning får ni en gemensam plattform för fortsatt samarbete. Vi hoppas därmed att denna utbildning känns angelägen för er hjärtligt välkomna med er anmälan! Program finns på nästa sida. Plats: Göteborg, bland annat Länsstyrelsen i Västra Götalands hörsal. Mer information lämnas i bekräftelsen. Datum: 19-20 januari 2010. Anmälan: görs på Region Hallands hemsida www.regionhalland.se/kursochkonferens senast den 18 december 2009! Anmälan är bindande efter sista anmälningsdatum, med hela kursavgiften. Givetvis går det bra att överlåta platsen till en kollega, om du får förhinder. Bekräftelse skickas ut via e-post efter sista anmälningsdag. Kostnad: 1950 kr exkl moms för båda dagarna och 1500 kr exkl moms för att delta en av dagarna. Välj ditt deltagande vid anmälan! Frågor om anmälan och annat av praktisk art besvaras av Helena Nilsson, tfn 035-17 98 32, e-post helena.nilsson@regionhalland.se Frågor om innehållet besvaras av Angelica Hunyor, tfn 035-17 98 66,e-post angelica.hunyor@regionhalland.se eller Cecilia Lunder, tfn 031-60 58 95, e-post cecilia.lunder@lansstyrelsen.se

Dnr RH09241/RU0013 Program tisdag 19 januari 2010 08:30 09:00 Morgonkaffe med registrering 09:00 09:15 Inledning och syftet med energidagarna Cecilia Lunder, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland, Pauline Ekoff, Energi- och klimatrådgivare, Borås stad, Petri Heikkinen, Energikontor Halland, Region Halland, Angelica Hunyor, projektledare Tillsynssamverkan i Halland Miljö, Region Halland. 09:15 12:00 Peter och Eva Karlsson, Industriell laststyrning, tar oss igenom grunderna inom ellära, produktionsprocesser, stödprocesser och LCC. http://www.indlast.se/ 12:00 13:00 Gemensam LUNCH på Hotell Riverton. 13:00-17:00 Tillsyn enligt miljöbalken - Gunnar Lennermo, Energi- och klimatrådgivare från Alingsås och Pauline Ekoff, Energi- och klimatrådgivare Borås stad, berättar om sina uppdrag och sin vardag som energi- och klimatrådgivare. - Vilket stöd i miljöbalken finns det för att jobba med energifrågor i tillsynsarbetet? Hur jobbar miljökontor i Falkenberg med energieffektivisering, Anders Ramberg miljöchef Falkenbergs kommun. - Hur har Laholms miljökontor jobbat och jobbar med energifrågor i tillsynen? Torsten Kindt miljöchef Laholms kommun berättar. - Per-Ola Johannesson, miljöchef i Lerums kommun berättar om deras energitillsyn hos företag, ett arbete som gjorts i samarbete med energirådgivaren. - Jenny Jonsson, Länsstyrelsen Dalarna berättar om tillsyn med fokus på energihushållning, ett arbete som pågår på länsstyrelsen och i kommunerna. - Jessica Berggren, miljöinspektör i Stockholms stad, berättar om deras energiprojekt energieffektiva fastigheter. Program onsdag 20 januari 2010 Alternativ 1: (välj vid anmälan!) 09:00 12:00 Kartläggning av ett företag, hur gör man och vad gör man? Peter och Eva Karlsson, Industriell laststyrning: - Vad är en kartläggning? - Hur gör man? - Vad får man ut av en kartläggning och hur används den? - Konkreta åtgärder som företagen kan arbeta med, exempel på LCC - Uppföljning och nyckeltal - Tips och råd, hur får man med sig företaget! Föreläsarna har stor erfarenhet från många företag och hämtar sina exempel från verkligheten. Bland annat arbetar de med utbildning, energianalys och energiplaner hos företag. Alternativ 2: (välj vid anmälan!) 09:00 12:00 Fördjupning för Energi - och klimatrådgivare Anna Kölfeldt, Trollhättans miljöförvaltning, berättar om sina uppdrag och sin vardag. Mikael Söderström Rosén, Kanenergi om: - Energiekonomi koppla ihop kwh och kr - Driftstrategier allmän orientering - Goda företagsexempel erfarenheter från företag och andra projekt - Hinder och drivkrafter för effektiviseringar hur uppnår vi den potential som finns Mikael har under flera år arbetat med energieffektivisering inom industri och fastigheter och har en stor och bred erfarenhet av kartläggning, mätning, analys och genomförande av energiåtgärder. http://www.kanenergi.se/ 12:00 Gemensam LUNCH på Hotell Riverton. 13:00 14:00 På gång inom området - Energimyndigheten, Daniel Lundqvist, informerar om energieffektiviseringscheckar. - Lisa Ossman, Hållbar Utveckling Väst, berättar om det aktuella, nationella projektet ENIG. 14:00 14:30 Argumentationsteknik Bengt Gejrot, Gejrot konsult AB. http://www.gejrot.com/kontakta.html 14:30 15:00 FIKA 15:00 16:00 fortsättning med Bengt Gejrot, argumentationsteknik 16:00 16:30 Våra roller, argument kopplade till våra roller och vad vinner vi på att samarbeta? Energiexperten. 16:30 17:00 Summering och avslutning av seminariedagarna - Återkoppling, reflektioner och diskussioner!

Innehållsförteckning 1. Viktiga datum 2. Checklista 3. Enkät 4. Kontaktuppgifter till projektteamet Kontaktuppgifter företagsutvecklare Webbadresser 5. Informationsmaterial Lathund för företag. Att tänka på. Energimyndighets blankett o Minska företagets energianvändning Konsultcheckar För ett innovativt företagande i Halland 6. Ytterligare information om energieffektivisering Handbok: 7. Åhörarkopior 8. Övrigt 9. 10. Energimyndighetens handbok för kartläggning och analys av energianvändning. -Tips och råd från energimyndigheterna. EN EFFEKT Ett projekt om energieffektivisering för företag

VIKTIGA DATUM UTBILDNING FÖR PROJEKTEAMET FRUKOSTMÖTEN Halmstad 23 april Varberg 24 april UTBILDNING FÖR FÖRETAGEN Halmstad - 5 juni Laholm - 8 juni Hylte - 9 juni Falkenberg - 10 juni Varberg - 11 juni Kungsbacka - 12 juli Kungsbacka 6 maj Halmstad 11 maj Falkenberg 13 maj Varberg 14 maj Hylte 26 maj Laholm ÅTETRÄFF FÖR PROJEKTTEAMET 14 oktober 2009, Återträff erfarenhetsutbyte SISTA INRAPPORTERINGSDAG FÖR ENKÄT (via Region Hallands hemsida) 15 februari 2010 sista inrapportering innan slutrapport 12 mars 2010 slutrapport, PROJEKTAVSLUT EN EFFEKT Ett projekt om energieffektivisering för företag

CHECKLISTA FÖR DET KONKRETA ARBETET I EN EFFEKT BOKA BESÖK/INSPEKTION PÅ FÖRETAG SKICKA ENKÄT TILL FÖRETAGET INNAN BESÖK/INSPEKTION UTFÖR BESÖK/INSPEKTION OCH GÅ IGENOM ENKÄT LÄMNA LATHUND LÄMNA INFORMATIONSMATERIAL TILL FÖRETAGET - Energimyndighetens blankett Minska företagets energianvändning ET2006:34 - Konsultcheckar för ett innovativt företagande i Halland - Företagsutvecklarnas informationsmaterial RAPPORTERA IN FRÅGOR FRÅN ENKÄT PÅ REGION HALLANDS HEMSIDA http://www.energyconcepthalland.se/ OBS - OM VIDARE HJÄLP PÅ ENKÄTENS SISTA SIDA ÄR IKRYSSAD MEDDELA ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVAREN, AGENDA 21 SAORDNAREN ELLER FÖRETAGSUTVECKLAREN I DIN KOMMUN (se adresslista för kontaktinformation)

KONTAKTUPPGIFTER TILL PROJEKTTEAMET PROJEKTLEDARE Angelica Hunyor Petri Heikkinen Tfn 035-17 98 66 Tfn 035 17 98 55 Mobil 0703-82 18 17 Mobil 0705-46 43 83 Angelica.hunyor@regionhalland.se Petri.heikkinen@regionhalland.se KUNGSBACKA MILJÖINSPEKTÖR Lisa Carlsson Tfn 0300-83 49 72 Lisa.carlsson@kungsbacka.se Emma Ragnefors Tfn 0300-83 53 65 Emma.ragnefors@kungsbacka.se Jonny Flink Tfn 0300-83 41 37 Jonny.flink@kungsbacka.se Göran Tobiasson Tfn 0300-83 43 77 Goran.tobiasson@kungsbacka.se AGENDA 21 Elisabeth Ingemarsson Nilsson Tfn 0300-83 40 07 Agenda21@kungsbacka.se ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVARE Axel Nyberg Tfn 0300-83 54 01 energirad@kungsbacka.se VARBERG MILJÖINSPEKTÖR Sara Mälbrink Tfn 0340-889 67 Sara.malbrink@kommunen.varberg.se Katarina Barone Tfn 0340-69 71 58 Katarina.barone@kommunen.varberg.se Marie Larsson Tfn 0340-885 64 Marie.g.larsson@kommunen.varberg.se ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVARE Jonas Möller Tfn 0340-69 70 98 Energiradgivare@kommunen.varberg.se FALKENBERG MILJÖINSPEKTÖR Jan-Erik Månsson Tfn 0346-88 63 39 Jan-erik.mansson@falkenberg.se Annika Håkansson Tfn 0346-88 50 44 Annika.hakansson@falkenberg.se Frans Karlsson Tfn 0346-88 63 47 Frans.karlsson@falkenberg.se Jennie Eriksson Tfn 0346-88 63 45 Jennie.eriksson@falkenberg.se Per-Ola Svensson Tfn 0346-88 63 50 Per-ola.svensson@falkenberg.se Kristina Lindfelt Tfn 0346-88 63 46 Kristina.lindfeldt@falkenberg.se AGENDA 21 Sofia Hedberg (ekolog) Tfn 0346-88 62 32 Sofia.hedberg@falkenberg.se ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVARE Krister Svensson Tfn 0346-88 62 88 Krister.svensson@falkenberg.se EN EFFEKT Ett projekt om energieffektivisering för företag

HALMSTAD MILJÖINSPEKTÖR Anders Hedefalk Tfn 035-18 37 13 Anders.hedefalk@halmstad.se Arne Hansson Tfn 035-13 70 83 Arne.hansson@halmstad.se Kari Nyman Tfn 035-13 70 94 Kari.nyman@halmstad.se AGENDA 21 Karin Larsson 035-13 73 39 Karin.larsson@halmstad.se ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVARE Pernilla Widstam Tfn 035-13 72 25 Pernilla.widstam@halmstad.se HYLTE AGENDA 21 Bitte Rosen Nilsson Tfn 0345-181 89 Bitte.rosennilsson@hylte.se ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVARE Heidi Norrström Tfn 0345-181 57 Heidi.norrstrom@hylte.se LAHOLM ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVARE Heidi Norrström Tfn 0430-154 33 Heidi.norrstrom@laholm.se Företagsutvecklarna KUNGSBACKA Bengt Andersson Tfn 0300-83 40 00 Mobil 070-630 12 82 bengt.andersson@kungsbacka.se VARBERG Annica Cauchy Mobil 070-575 50 04 annica@marknadvarberg.se Mobil 073-371 83 58 Lasse.soderholm@hylte.se LAHOLM Björn Kalla Mobil 070-366 91 57 Bjorn.kalla@laholm.se FALKENBERG Mattias Larsson Tfn 0346-88 50 26 Mobil 070-231 88 40 Mattias.larsson@falkenberg.se HALMSTAD Jennie Cederholm Tfn 035-13 74 09 Mobil 070-573 74 09 Jennie.cederholm@halmstad.se HYLTE Lars Åke Söderholm Tfn 035-182 33 EN EFFEKT Ett projekt om energieffektivisering för företag

WEBBADRESSER Region Halland http://www.regionhalland.se/extra/pod/ Webbregistrering http://www.energyconcepthalland.se/ Energimyndighetens hemsida http://www.energimyndigheten.se/

Konsultcheck Konsultcheck Arbetet med konsultcheckar är ett kompletterande verktyg i det övriga utvecklingsarbetet med Hallands tillväxtprogram 2007-2010 och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Halland, Almi Företagspartner och Region Halland. Länsstyrelsen är alltid det beslutande och utbetalande organet för konsultcheckarna men arbetet utförs i samarbete med Region Halland och Almi för att tillvarata, och samordna, de olika organisationernas kompetenser. - - 1 - -

Konsultcheck OBS! Konsultinsatserna får inte påbörjas före beslut. Konsultcheckar ger små företag chansen att anlita extern specialistkompetens. Syftet med bidraget är att höja det innovativa företagandet i Halland genom att stimulera till vidareutveckling och förnyelse och på sikt öka företagens omsättning och/eller skapa nya arbetstillfällen. Vilka företag kan söka De som kan söka är små och medelstora företag i Halland. Företag inom näringarna Hälsoteknik, Livsmedel, Upplevelser samt Miljöteknik och Förnybar energi prioriteras. Följande krav skall uppfyllas: Företaget ska vara svenskregistrerat och ha sitt huvudsäte i Halland Företaget har högst 25 anställda Företag som uppfyller ovanstående villkor får till högst 25 % ägas av ett eller flera större företag. Ej till Till företag som bedriver verksamhet inom transportsektorn, jordbruks- eller fiskerisektorn kan ej stöd lämnas enligt gällande författning. Till vad får konsultcheckarna beviljas Konsultcheck kan beviljas för extern konsultinsats som innebär vidareutveckling och förnyelse av företagets verksamhet. Godkända användningsområden för checkarna, förutsatt att det inte är fråga om utgifter för företagets normala drift, är: Affärsutveckling Marknadsutveckling Produktutveckling IT-utveckling Produktionsutveckling Miljöinnovationsutveckling Belopp Konsultchecken får som mest täcka 50 % av den sökta konsultkostnaden och högst uppgå till 50 000 kronor. - - 2 - -

Ansökan Ansökan görs på blanketter som tillhandahålles av Länsstyrelsen i Halland, Region Halland och Almi Företagspartner i Halland. De kan också hämtas på respektive organisations hemsida: www.n.lst.se www.regionhalland.se www.halland.almi.se Ansöknings- och handläggningsförfarande Ansökning och handläggning utgår ifrån följande ordning: 3. Almi samråder med Region Halland om rekommendation till beslut 2. Almi granskar och bereder ärendet 1. Ansökan tas emot av länsstyrelsen för registrering 4. Ärendet återlämnas till länsstyrelsen med rekommendation 5. Länsstyrelsen beslutar om konsultcheck till det sökande företaget 6. Konsulttjänsten genomförs och redovisas till länsstyrelsen 7. Länsstyrelsen godkänner företagets redovisning och gör utbetalning Ansökan skickas till: Länsstyrelsen Hallands län, 301 86 Halmstad - - 3 - -

Postadress: 301 86 HALMSTAD Besöksadress: Slottsgatan 2 E-post: lansstyrelsen@n.lst.se Telefon: 035-13 20 00 - - 4 - -

EN-EFFEKT, Ett projekt för energieffektiva företag (EN-EFFEKT med versaler och med typsnitt som är bestämd sedan innan) Att tänka på - Stödpunkter på vägen Engagera personalen och ledningen Nattvandra Kartlägg energianvändningen Mät på utrustningsnivå Studera effektuttaget Minska tomgångsförbrukningen Minimera driftstider Följ upp med nyckeltal Se över energiavtalen Ta hänsyn till livscykelkostnaden vid inköp Överdimensionera inte utrustningen Underhåll utrustning utifrån energiperspektiv Ta vara på spillvärme Satsa på styr- och reglerutrustning Strukturera energihushållningsarbetet Konvertera från fossilt till förnybart Tips! Att mäta är att veta! Energieffektivisera först Ger mindre energianvändning, innan köp eller konvertering till annan energikälla. Ett samarbetsprojekt mellan Energikontoret i Halland och Tillsynssamverkan Miljö i Halland inom Region Halland som ett stöd till företagen i Hallands län inom energieffektivisering.

Aktuella bidrag och stöd för företag. Här har vi samlat några bidrag och stöd för olika energiåtgärder som du som företagare kan ansöka om. Länsstyrelserna administrerar tre bidrag och stöd: Bidrag för att installera solvärme i kommersiella lokaler Stöd för att konvertera från uppvärmning med direktverkande el i flerbostadshus Bidrag för att installera solvärme i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Dessutom finns det ett stöd för energieffektivisering i offentliga lokaler. Stöd till landsbygden Du som är intresserad av att odla industri- och energigrödor har möjlighet att söka tre olika stöd: stöd för energigrödor gårdsstöd investeringsstöd för att plantera energiskog Läs mer om landsbygdsstöden på Jordbruksverkets webbplats. Du kan också söka fram aktuella stöd i Jordbruksverkets stödguide. Restaurering av kulturhistoriska byggnader Om ditt företag ska restaurera byggnader som har kulturhistoriskt värde eller betydelse för den lokala kulturmiljön kan du få stöd för detta. För att få stöd ska byggnaderna efter restaureringen användas i den egna verksamheten eller bidra till utveckling av bygden och annat företagande i området. Du kan få stöd för restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet. Det är byggnader som står tomma utan att de används till något. Kontakta din länsstyrelse om du har frågor kring detta. Du kan inte få stöd för satsningar som kommunen eller en statlig myndighet ansvarar för. Läs mer om restaureringsstödet på Jordbruksverkets webbplats. Klimatinvesteringsprogrammet Passar inte din åtgärd eller din verksamhet in på något av de etablerade stöden? Då finns det en möjlighet till. Naturvårdsverket administrerar Klimatinvesteringsprogrammet som kommuner och andra organisationer kan söka pengar från, för åtgärder som främjar klimatet. Om kommunen där du har din verksamhet ska göra en ansökan kan det vara möjligt för dig som företagare att vara med och söka pengar för åtgärder i den egna verksamheten eller lokalen. Ta reda på vad din kommun har för planer!

EU-projekt Det finns flera möjligheter att söka EU-pengar för olika typer av energiprojekt. Se om du hittar något som passar just dig och din verksamhet på den svenska webbplatsen för alla EUprogram. www.europaprogrammen.se Du kan läsa mer om programmet Intelligent Energi - Europa 2 och EU:s sjunde ramprogram. Kontakt: Din kommunala energi- och klimatrådgivare hittar du i vänstermenyn. Publicerad: 2008-01-10 Senast ändrad: 2008-11-11 Tipsa om denna sida http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-i-foretag/aktuella-bidragoch-stod/

Energi & Miljö region halland Inbjudan Samlat grepp för energieffektiva företag! Oavsett om drivkraften är miljön eller den egna plånboken har alla allt att vinna på mer energieffektiva företag. För de flesta företagare är energieffektivisering inget okänt begrepp. Men hur får man till det? Hur ska tiden räcka till detta också i dragkampen mellan tillverkning, försäljning, utveckling, marknadsföring För att minska klivet från tanke till handling satsar Energikontoret och Tillsynssamverkan Miljö inom Region Halland på ett gemensamt stöd till företagen i länet inom energieffektivisering med stöd från energimyndigheten. Genom att samla de resurser som redan idag på olika sätt arbetar med energieffektivisering i kommun och region i ett gemensamt, konkret arbete, stärker vi företagens möjligheter till lönsamhet och miljötänkande. Idén hämtar vi från Laholm som med miljömålen i ryggen gett kommunens miljöinspektörer uppgiften att föra ut arbetet med energieffektivisering till företagen genom utbildning och kartläggning. Med de erfarenheterna, och i samarbete med länets samtliga miljöinspektörer, energi- och klimatrådgivare och Agenda 21-samordnare blir teamet starkt och resultatet kommer fortare. På köpet får vi gemensamma arbetssätt och möjlighet att dela erfarenheter mellan kollegor. Metoden vi arbetar efter har två spår. De som snabbt visar sitt intresse har möjlighet att delta i en praktisk workshop med en seminariedel ledd av Peter Karlsson, en av områdets experter. Ett av företagen fungerar som case för möjligheterna att energieffektivisera. Övriga företagare får med sig konkreta verktyg och har sett möjligheterna i verkligheten. De företag som inte i första skedet kan delta i utbildningen får en enkät skickad till sig. Med hjälp av enkäten kan företaget göra en nu-lägesanalys av sin energianvändning och se potential för effektivisering och minskade kostnader. Därefter får företaget besök och stöd i sin effektiviseringsprocess av någon i teamet i den egna kommunen. De har i sin tur möjlighet att hänvisa till lämpliga konsulter för konkreta förändringar. Inbjudan till företagen går ut via respektive kommuns ordinarie nätverk. Den första introduktionen får företagen på ett frukostmöte eller liknande, där miljöinspektörer, Agenda 21 och energi- och klimatrådgivarna gemensamt deltar. Box 538, 301 80 Halmstad www.regionhalland.se

Hur går vi vidare? Nästa steg är att samla våra krafter i en gemensam kick-off. Vid det tillfället går vi igenom metoden noggrant. Vi lägger fast tidschemat och arbetar tillsammans med upplägget för företagsfrukostarna. En gemensam utbildning ingår också som lär ut den metod för energieffektivisering som kommer att användas. Så snart datum är definitivt spikat får ni en inbjudan till den gemensamma kick-off som blir starten på satsningen. Hör gärna av er med frågor och tankar runt detta som vi hoppas ska bli ett starkt gemensamt arbetssätt och göra skillnad genom fler energieffektiva företag i länet. Petri Heikkinen Angelica Hunyor Energikontoret Halland Tillsynssamverkan Miljö i Halland Region halland Region Halland Tel: 035-17 98 55 Tel: 035-17 98 66 Mobil: 0705-46 43 83 Mobil: 0703-82 18 17 petri.heikkinen@regionhalland.se angelica.hunyor@regionhalland.se

Bilaga 11. Föredrag och utbildningar Föredrag Peter Karlsson 09. Effektiv energianvändning Halland 2009. Eva Karlsson föredrag Miljöinspektörer. Grundläggande begrepp. Utbildningsprogram för företag ute på företag Peter Karlsson

Effektiv energianvändning Halland 2009 Satellitbild över Europa Hur uppnår vi detta? Peter Karlsson Källa: STEM Energianvändning för värme, varmvatten och el 1970-1994 Rimlig och nödvändig besparingspotential till 2020 Elförbrukning inom EU Elanvändning per invånare (kwh/år) Sverige 16 659 Tyskland 6 777 Spanien 5 444 EU totalt 6 778 SHN 1

Total energianvändning i Sverige 406 TWh/år (el 146 TWh/år) EUROPA 20% energy savings by 2020 Industrin Transporter Bostads- och servicesektor EU är till 50% beroende av import av energi! - om inget görs ökar importberoendet till 70% år 2030 (olja 90%,gas 80%) - energianvändningen i EU ökar med 1-2% per år - enligt IEA Ministermöte (maj 2005) är EE en nyckelåtgärd Växthusgaser och klimatförändringar! - 20% energibesparingar skulle innebära 50% av nödvändiga CO2-minskningar enligt Kyoto Konkurrensmöjligheter (Lissabon-agendan) - 20% motsvarar energiförbrukningen i Tyskland och Finland tillsammans - skapar nya hög-kvalitativa jobb Källa: STEM Höglandsprojektet Start hösten 2004 Avslutades 2006 Sex kommuner: Tranås, Aneby, Eksjö, Nässjö, Vetlanda samt Sävsjö Över 360 besökta företag i olika branscher 7 Gjuterier 148 Tillverkning/Verkstadsindustrier 101 Tjänsteföretag 8 Vård/omsorgsföretag 40 Butiker/affärsfastigheter Besparingspotential => El: 51 GWh Ca 20 % => Värme 42 GWh Total energianvändning El: 271 GWh Värme: 246 GWh Spotpriser Spotpriser i Norden och Tyskland under en vecka Spotprice electricity 24/3-30/3 2008 Source www.nordpool.com, www eex.de 120,00 110,00 Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun 100,00 90,00 80,00 70,00 Euro/MWh 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 Nordpool EEX 10,00 0,00 2008-03-24 2008-03-25 2008-03-26 2008-03-27 2008-03-28 2008-03-29 2008-03-30 2008-03-31 Date 2

Vad kostar elen för industrin om 2-3 år? Europeiska elmarknaden 2 Sek/kWh Absorptions- Kylsystem (fjärrvärmedrivet) Byggnader värmesystem S En energianalys består av flera faser Definierade begrepp Energikartläggning, Analys Rapportskrivning med åtgärdsförslag Uppföljning. Enhetsprocesser Minsta gemensam nämnare för funktioner inom industrin. Gör att analyserna kan jämföras mellan företag i samma bransch. Stödprocesser Utgör ett stöd till produktionen Produktions processer Används för att framställa produkter Definierade begrepp Belysning Ventilation Tryckluft Definierade begrepp Påläggning Formning Värmning Stödprocesser Exempel Pumpning Lokalkomfort Varmvatten Produktions processer Exempel Smältning Torkning Förpackning Sönderdelning Interntransport Administration Blandning Avverkning Hopfogning Kyl/frysning 3

Energianalys Energidata 1. Ta fram energistatistik Elförbrukning (timvärden om möjligt) Uppgifter om el-abonnemang Värmebehov Vattenförbrukning Bruksarea 8000 m 2 Energianvändning Mängd Enhet Fjärrvärmeanvändning 463 MWh Fjärrvärmeanvändning/m 2 58 kwh/m 2 Elanvändning 1159 MWh Elanvändning/m 2 145 kwh/m 2 Total energianvändning 1622 MWh Total energianvändning/m 2 202 kwh/m 2 Nyckeltal total energianvändning Exempel: Olika typer av Nyckeltal för olika verksamhet Gjuteri: 902 kwh/m 2 2650 kwh/ton Mekanisk verkstad: 283 kwh/m 2 XXX kwh/st Elfakturor Monteringsverkstad: 167 kwh/m 2 XXX kwh/st Plastindustri: 1260 kwh/m 2 1,6 kwh/kg SHN Åskådliggörande av elfakturornas olika delar Timvärden D A ut B ut C ut A in B in C in Dag\ Tid 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 2005-03-01 28 28 27 29 28 28 29 31 31 36 37 36 35 36 36 30 29 30 31 29 30 31 30 30 2005-03-02 29 30 29 31 30 30 30 31 31 31 28 30 32 25 19 27 28 28 27 29 27 29 28 30 2005-03-03 29 29 30 29 30 30 31 33 34 38 40 41 41 32 31 27 24 29 29 29 29 30 29 30 2005-03-04 30 30 31 30 30 31 30 32 33 32 31 31 33 19 19 25 23 28 27 29 29 28 29 29 2005-03-05 30 29 29 31 30 30 31 30 30 30 29 28 24 19 22 26 31 36 36 26 29 29 28 29 2005-03-06 29 29 29 30 29 29 30 30 28 30 26 27 32 17 17 21 23 25 27 24 27 26 24 25 2005-03-07 28 26 24 29 24 25 26 28 30 29 28 32 35 22 24 27 25 26 26 25 26 26 26 26 2005-03-08 26 25 26 26 25 25 27 27 31 35 35 34 33 30 29 18 15 23 21 22 23 22 22 23 2005-03-09 23 23 24 23 23 25 24 24 28 27 27 31 31 19 23 21 22 23 24 22 26 24 25 25 2005-03-10 23 24 26 24 23 25 24 24 29 33 31 28 26 24 24 16 20 21 21 21 22 21 20 21 2005-03-11 21 21 21 21 21 23 22 26 22 22 21 26 29 22 21 22 22 22 22 21 21 22 21 20 2005-03-12 20 21 24 21 23 24 25 25 21 25 22 22 22 21 22 26 31 34 38 27 27 29 26 26 2005-03-13 29 26 29 27 29 29 30 30 27 26 26 27 32 20 24 24 22 23 26 28 24 29 26 24 2005-03-14 26 26 25 26 24 28 24 26 30 26 24 26 31 23 21 22 20 23 24 25 27 27 27 22 2005-03-15 24 22 25 25 23 23 25 25 27 31 31 32 31 31 34 27 26 26 27 28 30 29 29 26 2005-03-16 28 26 26 27 27 28 28 25 23 23 24 28 29 20 21 21 21 21 22 22 22 22 20 21 2005-03-17 20 19 20 20 19 19 19 24 25 29 27 27 27 27 23 16 14 19 20 21 19 19 19 20 2005-03-18 19 18 19 21 20 21 21 21 26 24 28 28 32 29 28 22 22 21 22 24 23 23 26 24 2005-03-19 24 23 25 27 25 24 26 28 24 23 22 22 19 14 18 30 28 27 32 23 25 24 24 24 2005-03-20 28 25 28 25 27 26 29 26 25 24 22 25 29 15 17 24 20 20 23 23 23 23 24 24 2005-03-21 23 23 27 25 25 25 24 25 27 23 23 25 29 15 11 31 14 20 20 21 21 21 21 22 2005-03-22 21 21 23 22 24 24 22 24 30 32 27 28 24 20 20 14 13 15 18 17 19 20 20 21 2005-03-23 21 21 23 22 22 23 22 24 23 22 18 23 25 15 16 14 18 19 17 16 18 19 18 19 2005-03-24 18 18 18 18 17 18 19 21 24 29 26 23 21 19 15 13 13 13 12 13 14 14 18 19 2005-03-25 19 17 19 18 18 21 19 19 23 17 16 18 22 12 13 14 12 16 13 13 14 14 13 16 2005-03-26 16 19 19 19 18 19 19 17 18 18 13 12 13 12 11 15 21 16 21 15 14 15 18 19 2005-03-27 19 19 19 18 20 20 19 17 20 20 21 26 14 14 11 18 15 13 13 13 14 20 20 18 2005-03-28 19 20 20 20 20 21 21 20 19 19 20 27 16 14 13 17 15 18 18 18 18 18 17 17 2005-03-29 19 19 19 18 19 19 21 21 28 29 28 26 25 20 15 14 14 15 17 17 19 20 19 18 2005-03-30 21 19 19 21 20 21 24 28 23 21 22 28 16 14 13 14 13 12 14 14 18 17 17 20 2005-03-31 19 20 20 21 20 22 24 24 30 29 27 24 23 19 14 12 13 12 13 13 13 13 19 19 SHN SHN 4

Timvärden Effektuttag under ett dygn. Max effekt 950 kw 850 kw 14 12 10 Skogskapellet Effektuttag besöksdag Produktion Tomgång vinter Effekt [kwh/h] 8 6 4 2 Tomgång sommar 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 2005-08-17 Effektbalans besöksdag Effektuttag varm/kall årstid Effektuttag Varm o kall årstid Skogskapellet Skogskapellet Skogskapellet Effektbalans besöksdag 2005-08-17 Skogskapellet Effektuttag varm & kall årstid Effekt [kw] 6 5 4 3 2 5,5 4,5 Tillkommer på årsbasis Elvärme Värmekåpor Högtryckspump Tvättmaskin Truckladdare 52 kw 4,5 kw/st 5,5 kw 5,0 kw 0,5 kw Effekt [kwh/h] 25 20 15 10 Ca 20 kw 2005-01-28 2005-07-18 1 1 1 5 0 Ventilation Belysning Kylmaskin Övrigt 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Sammanställning Hsp. ställverk T1 800kVA 10/0.4kV Lsp. ställverk Fack 1 Energibalans Effektbalans Hsp. Fack Energibehov (MWh/år) Belysning 84 Ventilation 87 Pumpar 8 Kyla 88 Kök 81 Övrigt 100 Totalt 447 Effektuttag (kw) 30 25 20 15 10 5 0 12 Belysning 10 Ventilation 1 Pumpar 12 Kyla 26 Kök 11 Övrigt 125A 125A 250A 125A Al 3x70+21 Al 3x70+21 2//3x70+35 Al 3x70+21 SA01A1 SA01A2 SA01A3 Central Central Central lilla hallen Maskinhall stora hallen 20A 63A 63A 63A 63A 63A 4x6+6 4x16+16 4x16+16 4x16+16 4x16+16 4x16+16 SA01A1A1 App. Skåp App.skåp SA01A2A1 SA01A2B1 Kompressor SA01A3A1 SA01A3B1 Central Tappmaskin Robot Central Central Central Central Robot Pannrum förrådsbod plocklager garage 5

Mätning med Fluke 41 Mätning med strömtång SHN Mätning med strömtång Driftsanalys Effektuttag för en ladugård SHN SHN Driftsanalys Effektuttag för en avdelning Driftsanalys tvätt hus 29 k W Clj 0 102 Central CII 30 0 0 0 1 2 00 12 00 1 2 0 0 12 00 12 0 0 Fre Lö r Sön M å n Tis Ons 28 0 26 0 24 0 22 0 20 0 18 0 16 0 14 0 12 0 10 0 80 60 40 20 0 00 :0 0 20 01-10 -1 9 00:00 200 1-10-20 00 :0 0 20 01-10 -2 1 00:00 200 1-10-22 0 0:00 2 001-1 0-23 00 :0 0 20 01-10 -2 4 Färg Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 10,23 0,00 53,64 822,6 SHN SHN 6

Mätning en vecka Energiberäkning 1120 W 3 + 3 tim/dag 200 W SHN SHN Energiberäkning Hur är livscykelkostnaden i en motordrift fördelad? LCC-fördelning elmotor Inköp 5% LCC Underhåll 5% El 90% S Referensfall från sågverk 2 stegmatare (stegvis matning av stockar i höjd- och sidled) Tryckluftsproduktion Tidigare: Hydrauliska drifter med en motor à 22 kw per stegmatare. Idag: Elektriskt drivsystem med en frekvensomriktare och en motor à 22 kw per stegmatare. -85 % el (mätt 36 tim, 9000 stockar) 100 % 5 % 300 286 250 200 150 100 kwh 20 40 % 50 0 Hydrauldrift 42 Eldrift 7

Tryckluftproduktion Tryckluftproduktion Färg Enhet Benämning Med Min Max kw Kompressor 11,98 6,76 19,80 Läckage 8000 h/år x 10,8 kw = 86400 kwh SHN Tryckluft Tabellen som visar vad olika läckage orsakar i förluster. Läckageflödet gäller vid 7 bar = 8 bar(a) och att luftproduktionen går årets alla dagar dygnet runt. Effektbehovet baseras på 0,1 kwh/m 3 luft. Belysning Håldiameter Flöde Effektbehov Energikostnad per år kompressor 45 öre/kwh 1 mm 0,06 m 3 /min 0,4 kw 1.600 kr 5 mm 1,5 m 3 /min 10 kw 39.600 kr 10 mm 6 m 3 /min 40 kw 158.500 kr 20 mm 25 m 3 /min 150 kw 612.000 kr SHN Källa: Energimyndighetens broschyr TRYCKLUFT Belysning Belysning i hemmen Gammal installation Modern optik Bättre energiutnyttjande HF 1985 Styrsystem 1990 Dagens teknik 1975 1980 20 % 2000 30 % 50 % 70 % 100 % Sverige är sämst i EU på att spara belysningsel i hemmen. Belysningen står för hela 25 % av hushållselen, vilket är mest i Europa. Skälet är att vi gillar mysbelysning och energislukande halogenlampor. Bara 25 % av alla lampor hemma är av energisnål typ. SHN 8

Belysning i offentliga verksamhetslokaler Belysning i industrin Belysningen står, generellt, för 30 % av elanvändning i offentliga verksamhetslokaler. En av förklaringarna kan vara gamla belysningsarmaturer. Ofta gamla omoderna lysrörsarmaturer. Belysningen står, generellt, för 30 % av elanvändning. Belysningen är ofta tänd även när ingen vistas i lokalen. Ljuskällor Glödlampor Brett ljusspektrum och ger således ett behagligt ljus med god färgåtergivning. Lätt att byta. Endast 5 % av energin blir synligt ljus resten är värmestrålning. Billig att köpa men dyr i drift. Ljusutbyte 12 lm/w Livslängd ca 1000 timmar Ljuskällor Halogenglödlampor Längre livslängd än en glödlampa. Högre ljusutbyte samt ett vitare ljus. Nackdelarna är att lampan har en hög värmeutveckling samt att den alstrar UV-strålning, vilken har en blekande effekt. Kan utrustas med reflektorsystem för att leda bort värmen samt filter för UV strålningen. Ljusutbyte 22-35 lm/w. Livslängd 2000-5000 timmar. Ljuskällor Ljuskällor T8-Lysrör Förbrukar bara en femtedel i energi av vad en glödlampa förbrukar. Stor driftsäkerhet. Finns ofta i äldre anläggningar. Vanligt med drosselteknik vilket har hög egen energiförbrukning. Ljusutbyte 64-89 lm/w T5-Lysrör Nästan all utveckling av nya armaturer sker för T5-rör Fungerar endast med elektroniska driftdon vilket ger ett flimmerfritt ljus. Energieffektiva då HF-don har låg egen energiförbrukning. Ljusutbyte 67-104 lm/w Livslängd 17000 timmar Livslängd 9000-17000 timmar beroende på driftdon 9

Ljuskällor Kvicksilverlampor Används för väg och gatubelysning. Lång medellivslängd men ljusutbyte och färgåtervinning försämras med tiden. Ljusutbyte 36-61 lm/w. Livslängd 4000-16000 timmar. Ljuskällor Metallhalogenlampor En vidareutveckling av kvicksilverlampan. Har betydligt bättre färgåtervinning Lämpliga som strålkastare. Ljusutbyte 74-97 lm/w. Livslängd 2000-6000 timmar Upptändningstid på 2-3 minuter. Keramiska metallhalogenlampor Tack vare sitt högre ljusutbyte och större livslängd kommer den förmodligen att ersätta vanliga halogenglödlampor i butiker. De senaste varianterna går att ljusreglera. Ljusutbyte 90-106 lm/w Livslängd 9000-15000 timmar. Ljusutbyte Belysning Lokalernas Belysning Layout över lokalerna Mått Installation Sammanställning och ytor och effekter 60 W glöd 7,7 m 60 W glöd 26,95 m 2 1x36 W lysrör 3,5 m 2x135=270 W => 12,6 W/m 2 3,9 m Samtliga 250 W Hg 17,4 m 2x60+1x43=163 W => 6 W/m 2 95,70 m 2 125 W Hg 3x2x43+3x265=1053 W => 11 W/m 2 Samtliga 2x36 W lysrör 21,45 m 2 Samtliga 2x36 W lysrör 6x2x43=516 W => 6,2 W/m 2 5,5 m 3,9 m 21,4 m 83,46 m 2 SHN Närvarostyrning Olika detekteringsprinciper IR-detektor Akustisk detektor Närvarostyrning Dynamisk belysningsstyrning Fördelar 1. Anpassar sig efter verksamheten i objektet. 2. Minskar slitaget på ljuskällorna. 3. Minskar slitaget på driftdonen. 4. Gör närvarostyrning upp till 80% effektivare. 5. Skapar ett mjukt grundljus utan olika underhållsintervall. 6. Det går att spara 20 25% under drift resten av livslängden. 7. Eliminerar automatiskt tomgångsförluster vid lågtrafik. 8. Underhållskostnaderna kan mer än halveras. http://www.onet.energi.org/publikationer/dokument/seminarier/20050907/dynamisk_styrning.pdf http://www.extronic.se/ 10