Antikvarisk kontroll Klövedai 71 Schaktgrävning för stag och stolpar för elledning på en förhistorisk boplats ilångekärr Klövedals socken i Tjörns kommun Landskap i Västra Götalands län... -v.' o. Rapport 2004:51 Mikael Eboskog
Antikvarisk kontroll.klövedai 71 Schaktgrävning för stag och stolpar för elledning på en förhistorisk boplats ilångekärr Klövedals socken i Tjörns kommun Landskap i Västra Götalands län Ur allmänt kartmateria Omslagsbild: Södra Bohuslän med Tjörn ca 4000 f. Kr. Rapport: Omslagsbild: Grafisk fonn: Redigering: Mikael Eboskog Mikael Eboskog Mikael EboskoglAnders Gutehall Pia Claesson Sidan - 2
1..., \ ) J ;I' ( \ I l '\ \ L I,..-...... " " ') UDOEVALlA/ \ <, ( t.. ;I' ) ( / I \-\ --ti:..-stenungsutt( :: " Figur J. ÖVersiktsbild på Bohuslän, med området markerat. Sidan - 3
Innehåll SaIrUll8l1fattniIljS------------------------------------------------------------- 5 13a1cCl--------------------------------------------------------------------- 5 Syile -------------------------------------------------------------------------- 5 8l1cLs1ca])sl>iICl --------------------------------------------------------------- c5 Naturlandskap Kulturlandskap Fornlämningsmiljö UIlClersö1cIliIljSeIls jseilomf'ör8l1cle ----------------------------------------- 7 Resultat ----------------------------------------------------------------------- 7 Anläggningar Fynd Övriga iakttagelser Slutsatser --------------------------------------------------------------------- 8 J\tjSärCls()rslajS--------------------------------------------------------------- 9 Te1cIlis1ca och aclmiilistrativa u])])lsifter ----------------------------------- 9 13ilajSor------------------------------------------------------------------------ 10 Plan över utredningsområdet Schaktbeskrivning Prov Fyndtabell Anläggningsbeskrivning Provanalys Vedlab Bilagor 13ilajSa 1: 13ilajSa 2: 13ilajSa 3: 13ilajSa 4: 13ilajSa 5: Figurer FilSUf 1: FilSUf 2: FilSUf 3: FilSUf 4: FilSUf 5: Scha1ct]>18l1 över utrecliliiljssomräclet. Scha1ct, fyllcl och ])rov l>es1criviliiljsar. 13es1criVIliIljS av 8l11äjS!SIliIljSar. AnläIljSsl>es1criVIliIljS VeClarts8l1alys. Översi1ctsl>ilCl av BohusläIl. Översi1ctsl>i1Cl (ClilSitala e1coilomis1ca 1cart8l1), mecl större vy iilflillcl. Tjöm ca c5000 BP, mecl oo])latseils läjse. Tjöm ca c5000 BP, havsvi1ceil mecll>o])latseil. Tjöm ca 3500 BP, mecl oo])latseils läjse. SiCl8l1-4
Figur 2. Översiktsbild (digitala ekonomiska kartan), med större ry inflilld. Sammanfa ttning Den 19 september år 2003 genomförde Bohusläns museum en förundersökning i form av antikvarisk kontroll med anledning av schaktarbeten för nya elledningar på fornlämningen Raä 71 i Klövedals socken. Fynd, prov och anläggningar tyder på minst två bosättningsfaser. Den första fasen sannolikt då boplatsen varit strandnära, ca 6000 BP, och andra fasen i slutet av neolitikum, 1750-1600 f. Kr, utifrån C14 dateringen aven härd. Boplatsen har blivit allvarligt skadad av schaktarbetena. Bakgrund Den 19 september 2003 genomförde Bohusläns museum en antikvarisk kontroll inom fastigheten Långekärr 1: 13, Klövedals socken, Tjörns kommun, Västra Götalands län (figur 2). Den antikvariska kontrollen föranleddes av schaktgrävning för nya stolpar och stag till elledning och berörde en boplats, Raä nr 71. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Fortum distribution AB, enligt Länsstyrelsens beslut 220-53811-99. I undersökningen deltog Mikael Eboskog (fålt- och rapportansvarig). Syfte Den antikvariska kontrollen skall fastställa förekomsten av lämningar och fynd som direkt beröres av schaktarbetet och dokumentera dessa, så att fornlämningens karaktär och datering delvis kan belysas. Sidan - 5
+ N.:1<.( O 2 3 4 kilom eter...c=... Figur 3. Tjörn ca 6000 Bp, ca 25 m högre vattennivå. Röd punkt visar boplatsens läge. Inflilld vy. Tjörn av idag. Landskapsbild Naturlandskap Områdets karaktäriseras aven större dalgång i NÖ-SV riktning. Från havet i väst sträcker sig dalgången inåt land där den ansluter till flera mindre dalgångar och gipar. Invid ett större bergsmassiv utvidgar sig dalgången åt NÖ i just en sådan mindre dalgång/gip. Centralt i dalgångens norra del, på en höjd av 30-35 m.ö.h., ligger Raä 71. Fornlämningen är belägen på en mindre platå, nedanför ett brant berg. Om man höjer vattenståndet till 25 m högre än idag bildas ett skärgårdslandskap (ca 6000 BP), då utgjorde dalgången delvis en havsvik. Havsviken låg på norra sidan aven ö som i sin tur omgavs av flera större och mindre öar (fig 3). Kulturlandskap I historisk tid har marken S-SV om boplatsen varit odlad, alternativt använts som betesmark. Idag är berget skogsklätt förutom på fornlämningen, vilken ligger i en elkraftgata. Fornlämningsmiljö Fornlämningen är sedan tidigare registrerad som en boplats. Vid revideringen 1990 uppskattades utsträckningen till 70x20 m (NÖ-SV). En handtagskärna, rikligt med spån och mikrospånsfragment och rikligt med flintavslag hittades. Sidan - 6
Undersökningens genomförande Uppdragsgivaren missade att meddela Bohusläns Museum om att schaktningen hade påböljats. När tio schakt hade grävts uppdagades misstaget och Bohusläns Museum blev kontaktat. Vidare arbete avvaktades tills en antikvarie var på plats. De tre återstående schakten som inte hade hunnit påböljas övervakades och dokumenterades. I de tio övriga schakten undersöktes, schakt massorna och schaktväggarna for att upptäcka eventuella rester av anläggningar. Ett schakt hade blivit igenlagt vilket naturligtvis fårsvårade dokumentationen av denna. Resultat Sammanlagt drogs det 13 schakt, varav 10 innan en antikvarie var på plats. (Bilaga 1 och 2). Anläggningar En härd (A 1) hittades i schakt 102, schaktövervakad, och troligen en kokgrop (A2) i schakt 108, tolkat utifrån mängden sot, skörbränd sten och en mindre gropfårgning i schaktkanten. Ev. har det varit en anläggning i schakt 109 och 111 (A3 respektive A4) också, sett från mängden fynd, antalet stenar och fyllningen (avviker från omgivande sandiga gruset), men ingen anläggning var längre synlig. (Bilaga 1 och 3). Fynd Slagen flinta, keramik, brända ben, kol (bilaga 2). ( (j ).., - ( " ", ' "/ ; '. - ---" \ -l / j, './. )." /.' \ \, 1 /,...-.,.: / ',-.-- r. \ '., :. ----- - - I -,. -' I l, J 'I,,.1 ',' I -',', I I-'f l. / o c300 1---,,',, -.5'6 m lej, / ),../'.) / :;:;=;...-,' '//_;...c j -:::- i(l r o (t\:'.. Figur 4. Tjörn ca 6000 Bp, havsviken med boplatsen utmärkt. Sidan 7
+ N o 2 Figur 5. Jjörn ca 3500 BP. ca!o m högre vattennivå. Röd punkt visar boplatsens läge.!nflilld vy: Jjörn av idag. Övriga iakttagelser Fornlämningen är topografiskt avgränsad i norr, väst och öst av branter och klippor. I söder ändrar gruset karaktär i närheten av schakt 100 och fynden upphör, vilket kan tyda på att boplatsens inte sträcker sig längre söderut. Läget har varit idealiskt, vid ett högre vattenstånd, nära en havsvik i syd- sydväst, skyddat av berget i väst och norr (fig 4). Fornlämningen får anses vara relativt skadad av de omfattande schaktarbetena som företrädesvis har skett inom fornlämningens begränsade yta. Slutsatser Anläggningar, fynd och boplatsens isolerade läge tyder på att fornlämningen har varit välbevarad. Fynden tyder på en datering från mesolitikum och senneolitikum och på att boplatsen har nyttjats sporadiskt under en lång period. Delar av fyndmaterialet pekar på en mesolitisk datering och tillsammans med det faktum att boplatsen skulle ha haft ett strandnära läge ca 6000 BP tyder på en första fas ungefär vid denna tid. Anläggningarna, framförallt kokgropen och fynden av keramik tyder på en senare brukningsfas av boplatsen. Eftersom kolprovet som togs i A 1 gav en datering på 1750-1600 f. Kr tyder detta på en senneolitisk nyttjande fas (fig 5). Boplatsen har en stor potential att belysa det maritima landskapnyttjandet i Bohuslän. Den föränderliga skärgården genom tiderna som Bohuslän har varit, har givit människor olika potentialer till nyttjande. Djupare studier av boplatser i maritima miljöer såsom denna skulle öka förståelsen av samhällsförändringar och landskapsnyttjade i denna del av Bohuslän. Sidan - 8
Åtgärdsförslag Vidare undersökningar av boplatser i maritima miljöer har stor forskningspotential. Trots att fornlämningen, efter både tidigare schaktarbeten (de gamla stolparna) och de nya, är så allvarligt skadad skulle vidare undersökning av lämningen kunna ge viktig kunskap. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dm Bohusläns museums dm Bohusläns museums pm 220-53811-99 90/00 K 1200 Fastighet Socken Kommun Län Långekärr l: 13 KlövedaI Tjörn Västra Götaland Fornlämningskategori Fornlämningsnummer Ekonomisk karta Belägenhet Koordinatsystem Höjd över havet Höjdsystem Boplats RAÄ 71 7A8j x6442,38 / y1248,56 RT90, 2.5 gon V STH 30-35 m MSL Uppdragsgivare Ansvarig institution Fältansvarig Rapportansvarig Fältpersonal Fortum distribution AB Bohusläns Museum Mikael Eboskog Mikael Eboskog Mikael Eboskog Fältarbetstid Arkeologtirnmar Undersökt yta 030919 6 tim 200m 2 Redigering Kartritning Arkiv Fynd Arkiv Pia Claesson Mikael Eboskog Bohusläns museum Bohusläns museum VM m 29071 Bohusläns museum Sidan - 9
Raä 71 Klövedals sn \J) I":l = en!>j ;:l o 2:2 6 (".. - y J "'C- ::s o: (t) - C Schakl (t) Q.. 1 :26 U nd ers ök ningso mrå de ::s ::s (JCl {Il O 3 W*E N... o -Q.. (t) s o 30 60 90 meter _. ---- Al ca Al al
Bilaga 2 Schaktbeskrivning Schakt nr Längd B re dd Dju II Beskrivning Overvakad IDO 1,5 I 0,3 Matjord 0,15, brun sandig silt 0,15, steril gulbeige torr lerig sand Ja 101 1,5 0,5 0,35 Matjord 0,10, brun sandig silt 0,05, rödbrun grusig sando,20, fy n d a v slagen flin ta Ja 102 1,5 I 0,4 Matjord 0,15, brun sandig silt 0,10, rödbrun grusig sand som övergår i grus 0,15, steril beige lerig sand, Al, härd: sot/torr siltig sand/kol/brända ben 040xO,50?xO,1 O, fynd av slagen flin ta Ja 103 1,5 I I Matjord 0,10, sandig silt 0,20, beige lerig sand, enstaka fynd av slagen flinta (ej insamlad) Nej 104 1,5 1,5 I Matjord 0,10, sandig silt 0,20, beige lerig sand, klippa, enstaka fynd av slagen flinta (ej insamlad) Nej 105 1,5 I I Matjord 0,10, sandig silt 0,20, beige lerig sand, enstaka fynd av slagen flinta (ej insamlad) Nej 106 2 I I Spräckt klippa, inga fynd Nej 107 I 0,5 0,2 Berg Nej 108??? Igenfylld, delvis öppnad igen, Rest av anl A2 ischaktkant 0,30 bred och 0,30 djup. Skörbränd sten i massor i ytan, sot och kol (dock inga prov pga osäkerhet), en hel del keramik, gott om flinta, troligen en kokgrop. Nej 109 1,5 0,5 0,6 Matjord 0,10, sandig silt 0,20, beige lerig sand, klippa, keramik, mkt slagen flinta, schaktmassor innehöll mörkare siltig sand, tre stora stenar (0,30 i diameter) och flera mindre. Sannolikt en förstörd anläggning A3. Nej I 10 I 0,5 0,2 Matjord 0,2, klippa Nej III I l 0,5 Matjord 0,10, sandig silt 0,20, beige lerig sand, klippa, fynd av slagen flinta, skörbränd sten och andra stenar, troligen en anläggning A4. Nej 112 2 0,5 1 Matjord 0,10, sandig silt 0,20, beige lerig sand, klippa, lite slagen flin ta (ej in sam lad) Nej Prov Anl nr Anläggningstyp 14C år BP Kalibrerad intervall sigma Al Härd 3365 35 Sidan - 11
O N UM.r kommun Iockc:n h:;tigbtt nr It:ko körrh koordiht 23011 Tjör.!t::löud1 Li.ge.iirr 1:13!rA8j z6442.38,1248.56 fö,y,nt ör... eftc:rn:::.mn fö,h::.m... ort! Förv d>t. föry,y:;om :; tndiq"c:t BM. Ebos"og Mihel Uddenll4 2003 03 13 Uppdngsdo...e.tti Subl.r :;akord Kl l Kl 2 :::.nt::.i :;Ptci.. lbu;;mninq 230M l Slip.t Jorclffl\d l 23011 2 Sk..p. Jordfvod R.d.k.p 1...y.l.q kr.p. 23071 3...I.g Jor..".d R tprodukt 5 23011 4 ÖyriQt.I'Q Jordf'" R tprodukt 15 230M 5 Splinor JordfyW 3 23011 6 ÖyriQ Jordf.-.d S 23011 7 Övrig Jordfplld 1 23011 8 ÖvriQ IJorcIfvIId 2 23071 S Krn:;a Jordf",d R tprodukt l ÖYri9k.r.. 230n to KniY Jord""" R.d.k.p I Av:;I:;aQ!;'kniy 23011 II K5,... Jorclf,ood Reotprodukt l Mik,o:;ph:;krn::ll 23071 12 Övrigt. 1.9 Jordtvlld R tprodukt 24 23011 13 Övrig Jordf,.d 14 23011...I'g Jordl!lftd Re::::tprodukt 4 " 23011 IS Splitt.r Jordt,n<l I 23011 16 Övrig Jordt.-.d 1 23071 11 Krl Jord#yt.d I 23011 18 "'.ol'q Jordfw,d Reotprodukt l 23011 IS...I.g IJordIrod R tproduk. I RetlJch 23011 20 SP'. Jordt.-.d R.otprodukt 1 230M 21...,.g Jordf.-.d Reotprodukt 24 23011 22 Ö"igt ".g Jofdld R.otprodukt 51 23071 23 Övrig Jordf,,", 12 230TI 24 K.rl Jordlyood 1-2 230M 2S Ö"iQ.IordfvM 13 230TI 26 K5rn:, Jordlvad Re.tprodukt I PI;attforrn;aYI::.9' 230M 2l Övrigt 0'>9"" IJordforod R tproduk' 142 230M 28...I.g IJordt.-.d R."produkt 26 230ft 23...,.<1 I R tprodukt l fi>thuggen 2SOfl 30 """"Q JofdlVltd R tprod.kt 5 230lI 31 Övrigt.I.g IJordI9ft<I R.otprodukt :I 23Ol1 32 H"tt, IJ0rdf90d l 230M 33 Övrigt.I.g Jor.w,..d R tprod.kt 2 230lI 34 ÖvriQ Jordllllld l 23071 35...I.g L./ordfJed R.otprodukt 2 230lI 36 ÖvriQt.I>q IJordflIIId R«.produkt 11 fomlrnn typ Fvndomthdi9bcter R.. nr Boplts At:: 2003 11 Dm R 9.y R.9 d.t Möh 30/00 t:: ME 2004-10-05 30 35 F.d.r Rut:::. Anl nr L 9 M"ll Mtrl2 l S101 6c'9::.rt 2 S101 flint:::. 3 S101 flint.;), S101 flint::. 5 S101 Flint:::. - 6 S101 flint::. 1 S101 Kn't:::it 8 SIOl Bt'g::.,t S S102 f'linh 10 SI02 flint:;a II S102 Flint:) 12 SI02 flint::. 13 S102 flinh 14 SI02 flintor 15 S102 FIi.t. 16 S102 Knrt:;: 11 S108 Ke:nmik 18 S108 ISerg"t 1$ SI08 flint 20 SI08 f'liht 21 SI08 Flint::. 22 S108 Flinh 23 S108 fli.t. 24 S103 Kenmik 2S S10S Flint.. 26 S10S FIi;t::. 21 S10S Fli... 28 S103 flint::. 23 S10S flint::. 30 S103 S.,g..t 31 S103 Berg:art 32 S10S H::.rt::: 33 Sill Bc::tg:)rt 34 Sill flint::. 35 Sill flinh 36 S1II Fli... Vikt 34 9 49 log 42 9 Og 133 9 89 31 9 103 9 89 tid.;ld l tid.'ld 2 tid.porl tid.por 2 Ifr::agm Anm;;rkninq Del 1.89 116 9 15 9 13 9 09 3g 105 g Nolitiku Bror.:; 32g 69 3g 201 g 406 9 48 9 124 9 Neolitik" Bron 101 g 13g 538 g 130 9 2g 125 9 136 9 19 2S9 32 9 12 9 IS9 Del Otl 0.1 0.1 - - Ey. I'Q Ev. I.q 16 d.'... m i.g.bit Vrmep'Ye-rhdt ""5rmep...e:rGdc: V:)rIMP.c:rk..de V5tfJt(:pyerk;ade Vrmc:pS'lt:rk.. de VSrmeptrk::.dt 13 dtl... dekori.tryck En,.y. brsnd Nogr. br,.d. NÖg.. br'.d. - - = Q. :.;l r::1' - fe- I _.m - D) ca D) w
Bilaga 4 Anläggningsbeskrivning Al: Härd, oval ca 0,5 x 0,4 meter och ca 0,10 m djup. Anläggningen grävdes ut till 50 %. Fyllningen var sotig siltig sand med inslag av kol. Inga stenar i anläggningen vilket kan tyda på att det är en härdrest eller en avfa1lsgrop. Enstaka fynd av brända ben och slagen flinta hittades i anläggningen. Ett kolprov insamlades. A2: Kokgrop, de synliga resterna av denna i schaktkanten hade följande mått, 0,30 m bred och 0,30 m djup. Resterna grävdes inte ut. I schaktmassorna hittades en stor mängd skörbränd sten, keramik och slagen flinta. Schaktmassorna var blandade med matjord och troligen anläggningens fyllning, vilket bestod av svartgrå sotlkol siltig sand. Inga kolprover togs p.g.a. det omrörda lagren. A3: Ev anläggning grundat på schaktmassornas fyllning; mörkare siltig sand och stenar och fynden; keramik och slagen flinta. A4: Ev anläggning grundat på schaktmassornas fyllning; mörkare siltig sand och skörbrända stenar och fynden; slagen flinta. Sidan - 13
Bilaga 5 Provanalys Vedlab VEDIJAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0410 2004-03-12 Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän, Klövedals sno Raä 71 Långekärr Uppdragsgivare: Mikael EboskoglBohusläns Museum Arbetet omfattar ett kolprov från en stenåldersboplats på Tjörn. Den ligger på 25-30 möh och var föremål för en schaktkontroll i samband med uppsättning av nya elkraftledningar. En mindre utredning gjordes och det påträffades en anläggning, en härd (provet) samt rester efter vad som troligen är en kokgrop och en härd. Material från dessa kunde inte tas pga av att de var så kraftigt omrörda. FlintrntrI pekar mot mesolitisk alt neolitisk tidsperiod. Kolprovet innehöll en bit kol från al. Eftersom alen inte blir så gammal och kolet har sitt ursprung i den anläggning man vill datera så kommer dateringen att bli ganska säker. Analysresultat Långekärr Övrigt Erik DanielssonJVEDLAB Katlås 67020 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com TabIl" e over de VI 'd analyserna iiramkomna tra "d s l agen ochderas ensk!!per. Art Latin Max Al Gråal Klibbal Alnussp. Alnus incana Alnus g/utinosa Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder 120 år Klibbalen lir starkt knuten till vattendrag. Gråalen lir mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt. Klibbalen invandrade söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen kom ungefar samtidigt med granen och samma väg som denna. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedansanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereoiupp Carl Zeiss Jena, Technival2 och stere01nikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers ilirstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur ilir vedartsbestämningen har i huvudsak vant Schweingruber F.R Microscopic Wood Anatomy 3'd edition och Anatomy ofeuropean woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av ilirkolnade och farska vedprover. Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter 2004. Denna ges ut för att resultaten ska finnas tillgängliga för forskning. Rapportsam1ingar finns för varje år sedan 1995. Meddela om ni av någon anledning inte vill att er rapport ingår i samlingen. ----- Anl. ID Anläggningstymän2d mängd för l C-dat. Prov IAnalyserad Trädslag Utplockat 1 1 Härd 0.2g I0.2g 1 bit 1 bit al Al ----------.. Sidan - 14