Utvecklingsplan för Svensk hoppsport

Utvecklingsplan för Svensk hoppsport

1. Bakgrund till dokumentet Svensk hoppsport har sedan 1990-talet haft ett antal höjdpunkter och en väsentlig breddning, men i likhet med många andra nationer är det några få individer/ryttare som har hållt sig kvar på topp och lyckats även vid hästbyten. Utvecklingen har inte följt något enhetligt recept, men gemensamt för de flesta är en kortare eller längre sejour utomlands där de utvecklats efter ett eget individuellt program som varierar från person till person. För att föra sporten vidare framåt och ta vara på den erfarenhetsbas vi byggt upp är det dags att gå från ord till handling i att etablera en svensk framgångsmodell som - utan att på något vis isolera sig från omvärlden - står på egna ben. Den här förstudien är sammanställt på uppdrag av Svenska Ridsportförbundets internationella hoppkommitté. 2. Resursfördelning nu och då Så sent som 2006 engagerades en förbundskapten för hoppningens spetstrupp finansierad av Ridsportförbundets centrala medel. Dessförinnan var det hoppkommitténs sak att dimensionera och finansiera landslagsledningen med anslagna medel. Detta har medfört att man vant sig vid att arbeta efter en budgetmodell med stort ekonomiskt fokus på en relativt smal spetstrupp. Väldigt lite medel avsätts för utveckling av våra kommande ryttare inom hoppsporten. Övriga ledare, det vill säga för ponny, junior och ungdomsryttare är arvoderade i förhållande till den tid de lägger på sitt uppdrag. Gemensamt för dessa är att de arbetar inom en snäv ekonomisk ram. Ingen dedikerad resurs har funnits för att följa upp de seniorryttare som befinner sig i utmanarläge, det vill säga hoppar kontinuerligt i nationell svår klass och i den mån deras budget tillåter deltar i internationell 1* och 2* klass, men inte riktigt når upp till den nivå som krävs för att bli uttagen till landslagsuppdrag.

3. Nuläge Svensk hoppning är inne i ett läge som präglas av kontinuerlig tillväxt bland utövarna på alla nivåer. Tillgången på tävlingstillfällen står däremot i princip stilla. Det pågår mycket diskussion om standarden på de tävlingsplatser som finns. Tilltron till att svenska evenemang utanför de 3 stora; Göteborg Horse Show, Falsterbo Horse Show och Stockholm International Horse Show håller en standard som bidrar till utveckling är för närvarande låg. Detta har lett till att ryttare ganska långt ner i pyramiden letar sig utanför Sveriges gränser för att tävla. På amatörsidan (upp till 130-140 cm) är detta egentligen inte en fråga som behöver hanteras mer än administrativt, där det ökade utlandstävlandet har ökat belastningen på kansliets administrativa personal avsevärt. Däremot har vi en grupp svårklassryttare som på eget bevåg tar kontakt och får anmäla till mindre internationella tävlingar (där GP oftast är på 145 cm nivå). Dessa ryttare förtjänar en plan, ett engagemang och uppmärksamhet för att få till en vidare utveckling. Landslagsledningens engagemang över året är mycket ojämn. På ungdomssidan är budgeten oftast i det närmaste slut efter avslutat mästerskap (EM). Det gör att insatser under hösten är på låg nivå i väntan på nästa års budget. Även på seniorsidan finns en tendens att luften går ur efter avslutat mästerskap, skälet är ofta helt enkelt att förbundskapten och teamet omkring honom/henne efter en lång och intensiv sommar är i behov av återhämtning och att ta ut lagstadgad ledighet. Även här ar det alltså en resursfråga. 4. Mål Den övergripande målsättningen inom svensk hoppsport är att Sverige ska hävda sig internationellt. Det nås med hjälp av devisen En bredare topp på högsta nivå. Vilket i praktiken innebär: Att etablera en svensk modell efter svenska förutsättningar. Att skapa utrymme för både strategiskt arbete och löpande landslagsledning. Att lägga en plan för alla faser under året med stort fokus på förberedelser för nästa säsong. Att ha ett enhetligt arbetssätt på alla nivåer (P, J, YR, S) för att få igenkänning, förtroende och inte minst en stark vi-känsla genom en gemensam röd tråd för verksamheten. Att engagera fler i utvecklingsarbetet där hemmatränarna som ser ekipagen ofta har en viktig roll.

5. Målgrupper ponnyryttare, juniorer, YR och seniorer Ponnyryttare Ponnytävlande på elitnivå har varit och är plantskolan för många framtida landslagsryttare, ponnytiden ger viktig erfarenhet för framtiden! Juniorer och Young Rider Talangfulla juniorer och YR behöver fångas upp så tidigt som möjligt. Gärna redan i övergången från ponnytävlandet. Det mest optimala är att kunna säkerställa att ryttarna får tillgång till erfarna och kapabla hästar redan från start. Seniorer Här finns många olika nivåer av senior ryttare, vars förutsättningar varierar kraftigt. Några exempel är: Nybliven senior med talang och bra hästar. Senior som aldrig varit med på junior- och YR-tiden. Seniorer som funnits med i sporten i många år, och som får en kapabel häst. Landslagsryttare, som finns i olika grupper; spetsgruppen, utmanargruppen, observationsgruppen. Landslagsledningen ska alltså bevaka ett stort område, som i praktiken innebär att bevaka alla som rider 1.50, 1.60 klasser för att ha koll på ekipage som kan representera Sverige och så småningom vara aktuella för superligan och internationella mästerskap. 6. Omvärldsanalys Dagens omvärldsanalys är ganska onyanserad och består mest av en listning av vilka fördelar utländska ryttare har gentemot de svenska. Hit hör till exempel: Närmare avstånd Bättre tävlingsutbud Bättre ekonomiska förutsättningar Bättre träningsmöjligheter Starkare prestationsklimat Bättre hästmaterial, större urval Det är förvisso korrekt, men inte särskilt uppbyggande, tvärtom! Fokus behöver istället ligga på hur vi i Sverige kan bygga vidare på våra styrkor. Hit hör till exempel:

Gott om plats Överskådlig storlek på sporten Konkurrenskraftig egen avel Bra bredd på en enhetlig tränarutbildning Samverkan mellan grenarna Riksanläggningarna Erfarenhet från internationell toppsport 7. Gemensamma utvecklingsfaktorer Det finns en rad utvecklingsfaktorer som är gemensamma för ponnyryttare, junior, YR och seniorer. Men självklart finns det också en rad skillnader. För att få en överblick presenteras de gemensamma utvecklingsfaktorerna och därefter de specifika. 7:1 Planering En framgångsfaktor oavsett om man rider ponny, är junior, YR eller senior är att kunna planera. En framgångsnyckel är definitivt att ha en plan, både på kort sikt och för det närmaste halvåret, året och gärna också i ett längre perspektiv. Självklart kan mycket hända som gör att planen behöver ändras, därför är det minst lika viktigt att tillsammans med sin tränare och i samförstånd med landslagsledningen kunna revidera sin plan. För att planeringsarbetet ska fungera är det viktigt att informationen från grenledningen fungerar om till exempel kommande landslagsuppdrag. Det ger ryttarna chansen att planera för att ha hästarna i så bra form som möjligt. Utan framförhållning kan man inte planera! Även viktigt för ryttarna att kunna informera ägarna var de tänker rida. Som tidigare beskrivet måste alltid en plan kunna ändras om något problem uppstår. 7:2 Matchning och horsemanship En förutsättning för att kunna prestera på topp vid rätt tillfälle är bra matchning och horsemanship. Även om ryttaren har det yttersta ansvaret, bör landslagsledningen ha bra kontroll på hur hästarna ser ut, att ryttaren har kontakt med en bra veterinär och en kompetent tränare på hemmaplan. Det kan tyckas självklart, men flera av dagens yngre elitryttare saknar kunskap om att analysera en häst och behöver därför vägledning om hästens utbildning, skötsel, utfodring och matchning. Med bra kännedom om hästen blir det också enklare att analysera och matcha ekipaget till att vara bäst när det gäller utan att bränna ut hästen.

7:3 Resurser, mentorprogram Resurser - ryttare För att nå toppen och utvecklas krävs en bra tränare, hjälp av landslagsledningen och eventuellt en mentor. Det finns mycket att vinna på att bygga upp och arbeta med ett mentorprogram där yngre ryttare får hjälp och råd av mer erfarna landslagsryttare. Eftersom det är en resursfråga för den enskilda ryttaren, är det viktigt att förbundet i så stor grad som möjligt kan hjälpa till. På så sätt är det lättare att fånga upp ryttare som saknar resurser, men har stor talang. En enkel, men viktig åtgärd från förbundsledningens sida kan till exempel vara att just förmedla kontakt med erfarna seniorlandslagsryttare. Resurser - ledare Alla landslagsledare har stora grupper ryttare att bevaka, vilket gör det svårt att bevaka allt själv. Här behövs förmodligen ett nätverk där erfarna landslagsryttare och tränare kan rapportera till landslagsledningen om ekipage som är på gång, som kanske borde vara aktuell att representera Sverige. Resurser - ekonomi De flesta landslagsryttarna bekostar själva sitt tävlande, vilket är tungt. Det gäller även landslagsuppdrag, där en relativt liten del bekostas av förbundet. Det gör att de flesta landslagsryttare håller träningar kvällar och helger och tvingas sälja talangfulla hästar för att finansieras sitt tävlande. Även våra absolut bästa hästar ligger i farozonen, eftersom priserna för bra rutinerade hästar är svåra att stå emot. Hästägarna är med andra ord en oerhört viktig grupp som kan få ännu mer uppmärksamhet från förbundsledningen. Utan dedikerade hästägare är det svårare att behålla de bästa hästarna i landet. Självklart ligger ett stort ansvar på ryttarna att ta hand om sina hästägare. Men många ryttare behöver vägledning. Varför inte exempelvis bjuda in någon som är duktig på att ta hand om sina hästägare till de avsuttna träffarna? Frågan måste alltid vara en del av det planerade arbetet. 7:4 Internationell erfarenhet Det är viktigt att redan som ponnyryttare och junior ha med internationella tävlingar i sin planering för att tidigt möta konkurrensen, rida på utländska banor och möta andra typer av hinder än på hemmaplan. Hinder och bansträckning upplevs ofta som större och svårare till en början och det kan behövas ett par meeting för att det skall börja kännas bekvämt. Givetvis måste tränare och landslagsledning tillsammans med ryttaren avgöra när det är dags för internationell debut, det nationella tävlandet skall först fungera, en nationell 140/MSA klass skall kännas relativt lätt att rida.

För samtliga ungdomsryttare är oftast EM det stora målet, efter EM är det för ponnyryttarna och juniorerna särskild viktigt med ett bra nationellt tävlingsutbud så att tävlandet kan kombineras med skolgång. För YR gäller det att fortsätta tävla internationellt även efter mästerskapet. En idé är att en Young Rider får åka med seniorerna på en mindre lagtävling som femteryttare. Det förutsätter att grenledare för YR och seniorer har ett nära samarbete. För seniorernas utveckling är det viktigt att Sverige deltar i så många lagtävlingar som möjligt för att få rutin. De ryttare som inte har rutin av lagtävlingar bör först få starta lättare tävlingar innan de möter det riktigt stora motståndet. Utifrån resultatet lotsas sedan de ekipage som gör bra resultat vidare till större lagtävlingar. En annan viktig del är att analysera vilka ryttare som har nerver nog att delta i lagtävlingar. Det är stor skillnad att rida lagtävling och att rida för sig själv! Men det är också något som kommer med rutin. En viktig faktor för att få rutin utomlands, är att landslagsledningen och svenska ryttare upprätthåller goda relationer med utländska tävlingsarrangörer. Då ökar möjligheterna till inbjudningar till de attraktiva tävlingsplatserna. 7:5 Laganda Vid alla träffar och träningstillfället är det viktigt att arbeta med harmoni, laganda och kamratskap i gruppen. Det är en mycket viktig framgångsfaktor i en lagtävling. När det gäller ungdomsryttare behöver det framhållas att laget består både av ryttaren och teamet omkring henne/honom. Här behöver landslagsledaren i ett tidigt skede diskutera med de uttagna ryttarna att det alltid finns med en femte ryttare som inte startar(reservryttare), men inte desto mindre har en viktig roll i laget. 7:6 Landslagsledning Såväl för junior och YR som för seniorer är det viktigt med ett nära samarbete med grenledningen, för att i ett tidigt skede få veta om man är tilltänkt att representera Sverige, och när. Självklart måste det finnas en förståelse för förändringar. Landslagsledningens närvaro, deras möjlighet att se så många ekipage och starter som möjligt är oerhört viktig för att få en rättvisande bild av ryttare, form och kapacitet.

7:7 Hemmatränaren Att träna för en landslagstränare en eller ett par gånger per år är viktigt och nyttigt men tjänar ändå huvudsakligen som inspiration. För att få till förändring och utveckling krävs engagemang av varje ryttares hemmatränare. För att hemmatränaren skall få chans att arbeta med rätt saker och med samma inriktning som landslagsledningen är det nödvändigt att hon/han engageras och är med vid Inventering och Uppföljning. Inventeringen innehåller många komponenter som är nyttiga för tränarna. Det är dessutom meriterande att ha landslagsekipage bland sina elever. Om man dessutom klassar medverkan vid dessa träffar som giltig fortbildning i tränarsystemet bör detta skapa motivation för tränarna att avsätta tid för detta.

8. Förslag på åtgärder 8:1 Årsplan Att ha årets största mästerskap som avslut är helt naturligt, det viktiga är att därefter få till stånd en uppstart inför nästa säsong så att man får mesta möjliga tid att arbeta med varje enskild ryttares utveckling såväl som med laget och lagandan. Därmed är en arbetsstart i september eller oktober, beroende på när mästerskapet infaller, det som ger störst effekt. 8:2 Inventering Inventeringen inom varje kategori ryttare är tänkt som en ganska bred samling. Uttagningen baseras på resultat, alla som kommit upp i ett visst antal placeringar på en viss nivå bjuds in. Att man kommer när man är inbjuden är en bekräftelse på att man är intresserad av landslagsuppdrag! Innehåll: Inspirationsföredrag ride up Enskilda samtal med ryttarna, efter en mall där man går igenom: o Historik, säsongen som gått o Mål, kortsiktiga och långa o Nulägesanalys o Individuell träningsplan utifrån en helhetssyn, häst och ryttare. Möjlighet till genomgång med experter o Markarbete o Fysisk träning ryttare o Planering, vardag, träning, tävling o Kost

o Mental träning o Coachning o Information om vilka resurser som finns på ryttarens hemmaplan i form av specialister av olika slag. Genomgång av landslagsledningen med klara tydliga kriterier för uttagningar och anmälan till internationella tävlingar. Genomgång av normer för beteende, hur förhåller vi oss till varandra inom hoppsporten? Upprättande av ryttaravtal med alla deltagare. Uppföljning Inventering I början på året genomförs en uppföljning på det arbete som gjordes under Inventeringen, i princip med samma rubriker, men med fokus på de individuella utvecklingsmål som sattes. Hur har det gått? Skall planen revideras eller uppdateras? 8:2 Lokal landslagsträning, 3 platser För samtliga kategorier ungdomsryttare håller man ett antal träningar som är utlokaliserade till 3 geografiskt lämpliga platser i landet, förslagsvis på vardagskvällar för att inte krocka med tävlingar. Fokus på dessa träningar ligger på markarbete som kan förbättra hoppningen, tonvikten ligger på coachning, tips som hjälper varje enskild ryttare att nå lite längre. Träningen är så långt det är möjligt obligatorisk för de inbjudna ryttarna och skall genomföras på den eller de hästar som är tänkt att ev. gå i landslagssammanhang. 8:3 Landslagsträning Ponny I mars är det dags att utifrån en dagsfärsk bild av resultat och prestation smala ner gruppen av ponnyekipage som kan vara aktuella för sommarens mästerskap och genomföra en landslags träff/träning med dem. Syfte: o Ge en tydlig signal om vilka som är (mest) aktuella o Säkerställa att tränings och framförallt tävlingsupplägg är en bra matchning mot eventuellt mästerskap. o Börja bygga på den grupp som så småningom skall åka ut tillsammans. (Alla är en del av laget, alla skall känna till regelverket och veta vilken uppgift de har under pågående tävling)

8:4 Säsongsuppstart Junior och YR I början av maj utses på samma sätt som för ponny en mindre grupp ryttare inom junior och YRsegmenten. Syftet är detsamma, men dessutom kan man här träna och testa av förmågan att hoppa vattengrav, kunna rida i rätt tempo för internationellt mästerskap det vill säga skapa konkurrenskraft! Det är också ett bra tillfälle att informera om de slutgiltiga kriterierna för uttagning. 8:5 Säsongsuppstart seniorer I april, inför NC- starten görs en säsongsuppstart för seniorer. Även här är syftet att få en aktuell bild av styrkor och svagheter att bygga en säsongsstrategi utifrån. Kanske kan träffen hållas utomlands för att ge en tidigare start utomhus än vi har möjlighet till hemma? Under uppstarten görs en genomgång av troligt scenario för varje ryttare, vilka uppgifter de har och hur de matchar optimalt. 8:6 Hästhälsoprogram Dagens hästhälsoprogram omfattar i organiserad form endast spetstruppen. Vi behöver sprida arbetssättet till många fler, helst alla ryttare som blir inbjudna till Inventeringen på hösten. Ett sätt att ta tag i detta skulle vara ett samarbete med ATG-klinikerna. 8:7 Talang till Topp Talang till topp är ett projekt som drogs igång av tävlingssektionen efter holländsk förebild. Projektet har blivit framgångsrikt och uppskattat på distriktsnivå. Det som återstår är att bygga upp ett centralt nästa steg som svarar mot behovet att uppmärksamma unga lovande ryttare som eventuellt kan ta sig fram till en seniorelit i framtiden, men som inte riktigt når upp till en nivå som gör att de omfattas av arbetet kring landslag. Ett sådant arbete skulle kunna bedrivas i samverkan med Riksidrottsgymnasiet och bestå av två årligen återkommande inspirations- och träningsträffar, vår och höst. Talangsamling i schemat.

9 Tävlingar i Sverige Ett helt annat, men viktigt ämne är att med riktade åtgärder hjälpa det svenska tävlingsutbudet att komma ifatt och nå en nivå som svarar upp mot dagens internationella standard. 9:1 Årsplan/nationell termin Utifrån den beskrivna planen ovan, identifieras viktiga tidpunkter för bra nationella/elit tävlingar som kan fungera som ett stöd för landslagsarbetet och utvecklingen. Dessa tävlingstidpunkter erbjuds till arrangörer som är beredda att satsa på en infrastruktur och organisation som svarar upp mot standardkraven, och stödja dessa tävlingar. Med åtgärden får man ett win-win läge där arrangörerna får det starfält de önskar och landslagsledningen får en avstämning på tävling när de behöver. 9:2 Challenge Tour Projektet med en nordisk internationell utmanarserie riktad till ryttarna närmast under toppen behöver efter första året utvärderas och eventuellt justeras så att det kan fortsätta långsiktigt. 9:3 Mästerskap på flera nivåer För att alla ryttare, även på lägre nivåer, ska få chans att utvecklas är det viktigt att det regionala och nationella tävlingsutbudet ger möjlighet att sätta tydliga individuella mål. Hoppkommittén har lagt fram ett förslag (Bilaga) på en tävling som under året leder fram till en final på 110, 120 och 130 nivå. Det är viktigt att projektet drivs vidare och att man tillsammans med distrikten hittar en form som är genomförbar. 10 Arbetsgruppen I arbetsgruppen för detta dokument ingår: Gunnar Larsson, Knut-Axel Nordenbeldt, Peter Eriksson, Johan Spetz, Daniel Svensson, Tomas Torgersen