Strandpromenaden i Vännäs-Vännäsby

Inventering av Ävjepilört och översiktlig bedömning av naturvärde Strandpromenaden i Vännäs-Vännäsby Inför detaljplan i Vännäs kommun Produktion: Enetjärn Natur AB 2017

Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Vännäs kommun Inventering av Ävjepilört och översiktlig bedömning av naturvärde Strandpromenaden i Vännäs-Vännäsby - Inför detaljplan i Vännäs kommun Utredningen har genomförts under tiden juni till september 2014. Detta dokument utgör ett kunskapsunderlag för detaljplan av området. Följande personer har medverkat i inventeringen: Peter Nordin inventering, bedömningar och rapportering Anders Granér kvalitetsgranskning Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Ävjepilört. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R50171088_160001. 2

Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 Syfte med inventeringen... 4 Metodik... 4 2 Naturmiljö och naturvärde...5 Översiktlig beskrivning... 5 Ävjepilört... 5 Områden med naturvärde...10 3 Arter... 11 Artskyddsförordningens bilaga 1...11 Artskyddsförordningens bilaga 2...11 Övriga artfynd... 12 Rekommendationer... 12 Källor... 13 Webbsidor... 13 Litteratur... 13 Personliga kontakter... 13 3

11 Inledning Syfte med inventeringen Syftet med inventeringen är i första hand att lokalisera och redovisa alla lokaler för den enligt Artskyddsförordningen skyddade vattenväxten ävjepilört. Det har bedömts nödvändigt för att säkerställa att detaljplanen inte kommer i konflikt med bestämmelserna i Artskyddsförordningen. Utöver det ingår i uppdraget också att göra en enkel bedömning av vilka områden som har potential att hysa höga naturvärden i form av förutsättningar för biologisk mångfald. Inventeringsområdet utgörs av planområdet för detaljplan kring strandpromenaden längs Umeälven i Vännäs och Vännäsby tätorter. Metodik Inventeringen har gjorts som ett riktat utsök av områden med rapporterad förekomst av ävjepilört, samt en kartanalys av övriga möjliga växtlokaler där arten bedömdes kunna förekomma. På de utpekade lokalerna genomsöktes strandlinjen och den närmaste delen av vattenstranden efter plantor. Antalet plantor uppskattades utan att i detalj räkna alla plantor. Utöver det besöktes alla områden inom detaljplanområdet som bedömdes kunna hysa förutsättningar för en högre biologisk mångfald jämfört omkringliggande miljöer. Dessa områden beskrivs översiktligt, och utan att någon regelrätt artinventering eller någon indelning i naturvärdesklasser genomförts. Inventeringsområdet utgörs av två delar. Första delen sträcker sig längs Umeälvens norra strand från Marahällanbron fram till Tobackabron i Vännäs. Andra delområdet utgörs av sträckan mellan Tväråns utlopp ner till ett stycke nedom Brånsbron i Vännäsby, strax uppströms sammanflödet med Vindelälven. Ett mindre parti nedanför Vännäsby skola ingår inte i detaljplaneområdet. Naturvärdesbedömningen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Området besöktes i fält 2017-08-23. Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Bakgrundsinformation om området har inhämtats från Skogsdataportalen, Artportalen samt från Jonas Grahn, länsstyrelsen Västerbotten, som besitter detaljerad kunskap om ävjepilörtens förekomst i området. Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. 4

2 Naturmiljö och naturvärde I detta kapitel beskrivs inventeringsområdets naturmiljöer och naturvärde. 2 Översiktlig beskrivning Det inventerade området sträcker sig längs Umeälvens norra strand mellan samhällena Vännäs och Vännäsby. Området utgörs till största delen av parkliknande mark, med skötta, genomgallrade skogsbestånd. På många ställen utgörs marken av skötta gräsmattor i anslutning till bostadsområdena. I stort sett hela inventeringsområdet gränsar också till bebyggelse, vilket gjort att stora delar påverkats genom anläggande av gräsmattor, stigar, siktröjning av träd med mera. Även i de få smärre skogspartier som finns har äldre träd och döda eller döende träd ofta rensats bort vilket gör att naturvärdet försämrats. I områdets södra del utgörs omgivningarna till stor del av brukad åkermark. Här är också stranden påbyggd med en vall som ska förhindra översvämningar till följd av vattenkraftregleringen. Utmed i stort sett hela sträckan är stranden stenskodd med en nyanlagd grusad promenad och cykelväg direkt mot vattnet. Andelen naturlig strandzon är liten. Främst är det i mindre vikar eller bäckutlopp man finner grunda, sandiga eller dyiga strandpartier med lugnflytande eller stillastående vatten. I dessa områden är vattenvegetationen riklig med flera sedan tidigare kända förekomster av bland annat ävjepilört NT, men även andra rödlistade vattenlevande växter som fyrling NT, ävjebrodd NT och nordslamkrypa VU. I området närmast uppströms Tobackabron finns ett kortare parti med naturlig strand vid områdets enda markerade strandnipa. Även i anslutning till småbåtshamnen i norra delen av Vännäsby är stränderna mer naturliga, och bitvis tämligen långgrunda. Umeälven är dock sedan länge också påverkad av timmerflottning och vattenreglering, varför strandmiljöerna sannolikt inte heller där är helt naturliga vad gäller vegetation och vattenflöden. Vattenregleringarna med omväxlande hög och lågvatten i en onaturlig årstidrytm, och en minskad avlagring av dy och slam på lugnvattenbottnar kan ha haft en påverkan på förekomsterna av ävjepilört och andra rödlistade vattenväxter. Ävjepilört Ävjepilört noterades på totalt 7 lokaler utmed strandpromenaden, varav 6 lokaler är belägna i inventeringsområdet. Lokalerna presenteras efter läge med start längst uppströms. Utanför inventeringsområdet finns också ett flertal lokaler med större bestånd rapporterade både uppströms och på motsatt sida älven. I Tväråns nedre delar finns också rikliga förekomster rapporterade sedan tidigare (Artportalen, samt J. Grahn muntl.). I Grytvikens mynning, strax söder om Marahällanbron, noterades stora antal plantor då lokalen besöktes i samband med ett annat inventeringsuppdrag. Den växtlokalen är inte tidigare inrapporterad i Artportalen. 5

2 5 66 3 4 2 2 1 1 Översiktskarta med fyndplatser för ävjepilört markerade. 6

2 2 Översiktliga bilder av dellokalerna 1, 2, 4 och 5.. Lokal 1: Bäckravin intill Dansbanegatan, (se karta figur 1, sidan 5) En liten växtlokal i en smal vik/mindre bäckravin som samband med anläggandet av strandpromenaden fyllts till hälften med bergkross. Ett tiotal plantor noterades i vikens grundare delar med dybotten. Lokal 2: Lännbäckens ava (se figur 1 ). En större ava i Lännbäckens utlopp. Ett mindre antal plantor sågs utanför den stenskodda stranden utanför bron. Inne i avan fanns ett glest bestånd spritt längs den norra sidan, uppskattningsvis 30-50 exemplar. På södra sidan avan noterades betydligt rikare förekomster. Där är arten väl spridd med uppskattningsvis runt 500 plantor över en stor del av den inre viken. Vattenståndet var dock relativt högt, vilket i kombination med förekomster av andra vattenväxter gjorde det svårt att se alla skott. 7

2Lokal 3. En liten udde/pir 500 m öster om Johanneskyrkan. Här växte ett 30 tal plantor på dyig grusbotten i strömlä av en utbuktning eller liten pir i strandkanten. Liknande antal plantor finns noterade från lokalen tidigare, (Artportalen 2017). Lokal 4: Bäckmynningen 200 m söder om Hamptjärnen, Ett tjugotal plantor växte i bäckmynningen och i lugnvattnet utanför. Liknande antal finns rapporterade på lokalen från år 2009 (Artportalen 2017). Lokal 5: Riverhills båtklubb, 150 m nedströms Tväråns utlopp. Två exemplar funna växande i grusbotten vid båtrampen. Lokal 6: Bäckutlopp omkring 350 m nedströms Tväråns mynning. Här noterades ett hundratal plantor i det inre av viken/bäckmynningen, De flesta innanför strandpromenadens bro. Växte rikligt i öppnare delar av dy och grusbottnen. I vikens mynning växte också ett 30-tal plantor på en fast grusbotten. Utöver det noterades arten på ytterligare en lokal i anslutning till strandpromenaden, men som inte omfattas av detaljplanområdet. Det är i viken nedom Vännäsby skola. Där sågs 10-20 plantor vid ett snabbt besök. 3 Ävjepilört växer oftast på dyiga eller grusiga stränder i strandszonen. 8

2 D C B A Områden med Naturvärde 0 4 Kartan visar de naturvärdesobjekt som identifierades vid naturvärdesinventeringen. 9 0.3 0.6 km

2Vattenståndet har under hela sommaren varit ovanligt högt, enligt en medlem i båtklubben, och vid inventeringstillfället var inget undantag. Det gör att antalet plantor på vissa djupare lokaler sannolikt underskattats något. Då ävjepilört är ettårig och kn variera stort i antal beroende på vattenståndet under groningsperioden bedöms det exakta antalet inte heller vara av största vikt att kontrollera, utan det är snarare växtlokalens storlek och förutsättningar som avgör hur viktig lokalen är. I den här inventeringen bedöms Lännbäckens ava, lokal 2, samt bäckutloppet söder om Tväråns mynning, lokal 6, utgöra de rikaste och värdefullaste lokalerna. Där bör alla åtgärder som kan inverka på beståndet av ävjepilört undvikas. Det kan röra sig om allt från minskad störning vilket ger ökad konkurrens av större arter till ökad strömpåverkan eller muddring av bottensubstratet. Områden med naturvärde Inga områden som bedömdes hysa förutsättningar för mycket högt naturvärde noterades (se karta figur 4, sidan 9). A. Längs Älvdala, nedom Älvdalagatan, finns ett skogsbestånd med äldre tallskog med inslag av äldre björk. Beståndet är dock urglesat och gallrat. All död ved är också bortstädat. Det bedöms ändå ha ett visst naturvärde, genom förekomsten av äldre lövträd, och som häckningsmiljöer för fågellivet. B. Lännbäckens ava med omkringliggande lövrika trädbårder och sumpskogsparti bedöms ha ett högt naturvärde. Vattenmiljön i avan bedöms vara värdefull för både växtlivet, med rika förekomster av Ävjepilört och förutsättningar för ytterligare rödlistade arter. Det är också en gynnsam uppväxtlokal för fisk. Det bedöms särskilt värdefullt då älven i övrigt på en lång sträcka är påverkad och saknar naturliga grunda stränder. Lövskogsinslaget i framförallt de inre delarna bedöms också vara värdefullt för bland annat fågellivet. C. Den höga sandnipan strax uppströms Tobackabron bedöms också ha förutsättningar att hysa högt naturvärde. Öppna sandmiljöer är bland annat värdefulla för en rad insekter. Inventeringstidpunkten gör dock att insektslivet på lokalen är svårbedömt. I branten växer också ett antal äldre tallar som i ett så öppet och solbelyst läge kan ha goda förutsättningar att hysa ett rikt insektsliv. Då platsen används som badplats är det sannolikt att sandmiljöerna på ett gynnsamt sätt kommer att hållas fortsatt öppna genom störning av bland annat lekande barn. D. De grunda strandområdena i anslutning till småbåtshamnen vid Riverhill bör ha goda förutsättningar att hysa skyddsvärda och rödlistade växtarter som ävjepilört NT, ävjebrodd NT och fyrling NT, vilka är funna i området tidigare (Artportalen 2017). De grunda vattenområdena utgör sannolikt även goda uppväxtmiljöer för fisk. Flera stim med fiskyngel noterades både i båthamnen, vid bryggan söder om udden vid Riverhill och i bäckutloppet. I anslutning till bäckutloppet nedströms båtplatsen finns också ett mindre parti med äldre lövskog, vilket kan ha ett värde för fågellivet. 10

3 I det här kapitlet beskrivs förekomst av arter i inventeringsområdet. Fokus ligger på arter som 3 Arter omfattas av Artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter. Artskyddsförordningens bilaga 1 Ävjepilört var den art som framförallt eftersöktes i inventeringen. Arten har goda förekomster både i inventeringsområdet samt längre uppströms i Umeälven, I den närliggande Vindelälven samt i Tvärån där de största kända förekomsterna finns med flera tusen plantor (Artportalen 2017). Sedan tidigare finns dessutom uppgifter om ett flertal fågelarter som utpekas som särskilt känsliga eller rödlistade rapporterade i inventeringsområdets närhet. Någon närmare analys av fågellivet längs inventeringsområdet görs inte i denna rapport. Artskyddsförordningens bilaga 2 Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 hittades vanlig groda i samband med naturvärdesinventeringen. Alla grod- och kräldjur utom åkergroda (vilken omfattas av skydd enligt Bilaga 1) omfattas av skydd enligt 6. Vanlig groda samt vanlig padda, kopparödla, skogsödla och huggorm kan Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Fåglar Artskyddsförordningen omfattar alla vilda fåglar. Här har dock endast de arter som markerats med B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2015. Rödlistan innebär i sig inget juridiskt skydd. Däremot är listan ett viktigt hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, i arbetet med att nå Sveriges miljömål, däribland Ett rikt växt och djurliv. 11

3alla förväntas förekomma i inventeringsområdet. Vanlig groda och padda kan förväntas reproducera sig i de flesta lugnvattenmiljöer i området. Ingen av dessa arter bedöms dock ha särskilt viktiga reproduktionslokaler i inventeringsområdet. Övriga artfynd Sedan tidigare finns ett flertal fynd av andra rödlistade arter i vattenmiljöerna i inventeringsområdet. Inga av dessa arter noterades i samband med inventeringen. De rödlistade arter som finns i inventeringsområdet enligt uppgifter i Artportalen är nordslamkrypa VU, ävjebrodd NT och fyrling NT. Dessa arter är framförallt funna i Lännbäckens ava, samt i grundområdena kring Riverhills båtklubb. Dessa arter eftersöktes dock inte närmare i samband med inventeringen varför inga nya fynd gjordes. Rekommendationer Vi gör rekommendationen att man undviker negativ påverkan i de områden där ävjepilört är påträffade. Ska någon verksamhet utföras bör den anpassas så att arten kan fortleva på platsen. Ett visst mått av störning kan i många fall gynna små och konkurrenssvaga arter som ävjepilört genom att större arter hålls undan. Det kan vara fallet vid till exempel båtlänningar eller bryggor. All negativ inverkan på förekomst av ävjebrodd kan komma att föranleda krav på dispens från Artskyddsförordningen. I de områden som pekas ut som av betydelse för biologisk mångfald, dvs hyser naturvärde, rekommenderar vi att exploateringar som påtagligt förändrar naturmiljöerna undviks. I skogsbestånd kan med fördel enkla åtgärder som att friställa äldre lövträd, eller lämna död ved på marken, göras för att ytterligare gynna den biologiska mångfalden. 12

Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se 2014-06-12 Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se 2017-09-15 Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista 2017-09-15 Uppgifter om Natura 2000-områden och naturreservat har inhämtats från länsstyrelsernas hemsidor www.lansstyrelsen.se/vasterbotten De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige Litteratur Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. 1995: Sveriges grodor, ödlor och ormar Fältguide och faktasamling. ArtDatabanken och Svenska Naturskyddsföreningen. Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Komplement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Naturvårdsverket 2008, Rapport 5821, Åtgärdsprogram för Ävjepilört 2007-2011. Förf, B. Stridh. Personliga kontakter Jonas Grahn, länsstyrelsen Västerbotten, Botaniker med mycket god lokalkännedom, har tidigare inventerat Ävjepilört i området på uppdrag av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för Ävjepilört. 13