Kv Revisorn 8, Kristianstad

Kv Revisorn 8, Kristianstad Tony Björk Arkeologisk utredning 2018 Kv Revisorn 8 Kristianstad Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:30

Kv Revisorn 8, Kristianstad ARKEOLOGISK UTREDNING 2018 Tony Björk SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:30

Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Kv Revisorn 8, Kristianstad Arkeologisk utredning 2018 Tony Björk Arkeologisk utredning 2018 Kvarteret Revisorn 8 Kristianstad, Kristianstad kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:30 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Utsättning av exploateringsytan, Schakt 382, Sebastian Liahaugen följer avbaning av schakt 369 och detekterar vid öppnande av schakt 395. Foton: Tony Björk. Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 SYFTE 5 METOD 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 TOPOGRAFI 6 FORNLÄMNINGSMILJÖ 6 Utredningsresultat 7 SYDÖSTRA DELEN 7 VÄSTRA DELEN 9 NORRA DELEN 10 Förslag till fortsatta åtgärder 10 Referenser 11 Ordlista 12 Administrativa uppgifter 14 Bilaga 1- Schaktbeskrivningar 15 Bilaga 2- Schaktplan 18 Bilaga 3 - Fyndlista 19

Figur 1. Skånekarta Figur 2. Utdrag ur Vägkartan med läget för den aktuella utredningen i västra delen av Kristianstad. 4

Sammanfattning Inför exploatering av den aktuella fastigheten gjordes en arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Utredningsområdet är beläget inom vad som anges som den gamble hofgårdsvången, på äldre kartmaterial och det gränsade till Härlövs bytomt i norr. Området är flackt och beläget mellan ca 5-6 m.ö.h. och jordmånen är sandig. Inom området, som består av ca 3,5 ha (35 000 m 2 ), har tidigare bedrivits handelsträdgård. Två större ytor inom fastigheten bestod av hårdgjord yta, respektive förrådsbyggnad och grunder efter växthus. Dessa ytor berördes ej av utredningsschaktning. Växthusodlingen har uppenbart påverkat även andra delar av området ganska hårt, i form av avschaktade hårdgjorda ytor, nivellering av ytor i olika grad, betonggrunder och -fundament, etc. Totalt grävdes 28 schakt med en sammanlagd längd av 355 m (538 m 2 ). Matjordsdjupet varierade påtagligt, mellan ca 0,1 och 0,5 m. Undergrunden utgjordes huvudsakligen av sand. I schakten påträffades 10 anläggningar i form av gropar och diken, samt ett antal sentida störningar. Dikena och groparna förmodas vara från sen historisk tid baserat på fyllningarnas karaktär och förekomst av tegelflis och enstaka porslins- och glasbitar i vissa av dem. Den nordligaste delen av området var påverkat av ett stråk med moderna VA-ledningar. Fynd gjordes främst i odlingslagret i form av tegel, yngre rödgods, stengods, porslin, kritpipsfragment, glas och djurben. Det påträffades även ett antal metallföremål i samband med metalldetektering, framför allt i den nordligaste delen av området, närmst Härlövs bytomt. Metallerna bestod i huvudsak av sentida skrot, men det påträffades även en remlöpare, en kam, en knapp, ett par smältor m.m. Det gjordes inga fynd av förhistorisk karaktär. Lämningarna daterades till sen historisk tid. Inledning Inför planerat husbyggande inom en yta av ca 3,5 ha, fastigheten Revisorn 8, gjordes en arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Den aktuella fastigheten ligger inom ett område som på äldre kartor benämns den gamble hofgårdsvången och ansluter i norr nära till Härlövs bytomt (fornlämning Kristianstad 267:1). En utredning motiveras av exploateringsytans storlek, det topografiska läget, arkivaliska källor samt närheten till registrerade fornlämningar. Inom fastigheten har tidigare bedrivits handelsträdgård, och vid utredningtillfället fanns det kvar en förrådsbyggnad, hårdgjorda ytor och rester av växthus. Syfte och metod SYFTE Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inför upprättande av detaljplan över området. Utredningen syftade till att visa om det fanns fornlämningar inom området och om möjligt också ge svar på eventuella fornlämningars utbredning och datering. Det framtagna materialet skall vara ett planeringsunderlag för det fortsatta planarbetet och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet Kulturmiljölagen (1988:950 - KML) men också ett underlagsmaterial i företagarens fortsatta planeringsprocess. 5

METOD Utredningen utfördes dels genom en översiktlig metalldetektering och dels genom sökschaktning med hjälp av grävmaskin. Syftet med metalldetekteringen var att fastställa om det förekommer metallfynd från förhistorisk eller historisk tid i området. Metalldetekteringen gjordes huvudsakligen i de schakt som öppnades upp. Den gjordes dels i avgränsande syfte samt för att få indikationer om kronologiska och socioekonomiska förhållanden. Sökschaktningen gjordes för att fastställa om det finns under mark dolda fornlämningar, samt för att om möjligt avgränsa eventuella sådana och mycket översiktligt bedöma bevaringsförhållanden. Schaktdragningen gjordes så att framkomna lämningar tog så liten skada som möjligt. Efter avslutat fältarbete återfylldes schakten. Schakt, anläggningar och fynd mättes in med GPS och registrerades i Intrasis. Framkomna anläggningar tolkades okulärt (ex. stolphål, härd) direkt vid inmätning genom kodval. Fynd som är daterande och funktionsbestämmande tillvaratogs och registrerades i Intrasis. Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Den aktuella fastigheten var belägen nordost om trafikplats Härlöv och norr om väg E22. Ytan som planeras bebyggas utgjordes av igenväxande odlingsmark med ett växthus i centrum. Landskapet präglades av åkermark söder om E22 och stadsbebyggelse norr om E22. Exploateringsytan var belägen i ett gynnsamt topografiskt läge i den sydligaste delen av den så kallade Härlövsplatån, som långt fram i historisk tid varit omgiven av våtmarker. Platsen ligger ca 2 km väster och söder om Helgeå, men har legat betydligt närmre de ånära våtmarker som staden Kristianstad tog i anspråk under sin expansion under 1800- och 1900-talen. Topografiskt sett var platsen flack, med en svag sydsluttning. Nivån låg omkring 5-6 m öh, vilket innebär att den varit direkt kustnära under delar av mesolitikum och neolitikum. Jordarten är postglacial sand, men det finns både lera, morän och isälvssediment i omgivningarna. FORNLÄMNINGSMILJÖ Fornlämningarna i Härlövsområdet domineras av under mark dolda lämningar, framför allt boplatser från förhistorisk tid. Merparten av dessa har påträffats vid fornminnesinventering och i samband med markexploateringar. Drygt 350 m nordväst om planerad exploateringsyta ligger ett stort fornlämningskomplex bestående av boplatser och gravar från neolitikum till yngre romersk järnålder, som blivit föremål för ett antal arkeologiska insatser (Kristianstad 350 m.fl., se t.ex. Lilja 2007, 2009, Björk 2008). Den aktuella ytan ligger strax söder om Härlövs historiska bytomt (Kristianstad 267:1 och :2), som den är känd genom kartmaterial från 1700-talet. Byn låg tidigare i Norra Åsums socken, men Härlöv inkorporerades under 1900-talet i Kristianstad stad. Lämningarna av byn har förundersökts vid flera tillfällen (se t.ex. Dahlén 2000, Kockum 2008). En utförligare beskrivning av Härlövs by och fornlämningarna i Härlövsområdet finns i en utredningsrapport för den planerade nya vägsträckningen Vilanleden (Ohlsson 2014). 6

Fig. 3. Fornlämningar i utredningsområdets närhet. Utdrag ur FMIS (Fornsök). Utredningsresultat Utredningsområdet var ca ca 3,5 ha stort (35 000 m 2 ). Inom området har tidigare bedrivits handelsträdgård. Två större ytor inom fastigheten bestod av hårdgjord yta, respektive förrådsbyggnad och grunder efter växthus (fig. 4). Dessa ytor berördes ej av utredningsschaktning. Växthusodlingen har uppenbart påverkat även andra delar av området ganska hårt, i form av avschaktade hårdgjorda ytor, nivellering av ytor i olika grad, betonggrunder och -fundament, etc. Utredningsområdet var beläget inom vad som anges som den gamble hofgårdsvången, på äldre kartmaterial och den gränsar till Härlövs bytomt i norr. Området var flackt och beläget mellan ca 5-6 m.ö.h. och jordmånen var sandig. Vid utredningen drogs sökschakt med hjälp av grävmaskin. Totalt grävdes 28 schakt med en sammanlagd längd av 355 m (538 m 2 ). Matjordsdjupet varierade påtagligt, mellan ca 0,1 och 0,5 m. Undergrunden utgjordes huvudsakligen av sand. Den översiktliga metalldetekteringen gjordes framför allt vid gräsavtorvning i de schakt som togs upp. Resultaten av detekteringen redovisas nedan i beskrivningen av de olika delarna av utredningsområdet. SYDÖSTRA DELEN I den södra delen av utredningsområdet noterades skikt av sandlager. För att avgöra om det fanns lager översandade av transgressionssand eller flygsand grävdes djupschakt i två av utredningsschakten (Schakt 201 och 218). Det visade sig att det fanns upp mot 0,5 m tjocka matjordslager och därunder minst en meter sand. Sanden var varvig, med tunna skikt, och på ca 1,3 m djup från markytan fanns en tydlig, roströd nivå med järnutfällning (fig. 6). Därunder vidtog en grå sand med grövre kornstorlek och ytligt grundvatten sipprade fram. Det fanns inga tecken på översandade äldre marknivårer eller lager ned till ca 1,5 m djup, men det går inte att utesluta att det det kan finnas ännu längre ned. 7

Fig. 4. Exploateringsområdet och utredningsschakten. De grå ytorna med beteckningarna VH är grunder efter rivna växthus. I dessa fanns många fundament till den bärande konstruktionen och betonggjutna gångar (jfr fig. 5 samt bilaga 2). Gröna punkter utgörs till merparten av punktinmätta fynd vid metalldetektering. Fig. 5. Växthusgrund med betonglagda gångar. I bakgrunden ses schakt 476, 492 m.fl. Foto mot öster. 8

Fig. 6. Djupschaktat parti av schakt 218, med varviga sandlager och järnutfällning. Foto mot öster. Fig. 7. Gropar i schakt 328. Nerifrån räknat A334, 344 och 355 (jfr bilaga 1). Foto mot nordväst. VÄSTRA DELEN I den västra delen av utredningsområdet påträffades ett fåtal anläggningar i schakten. Det rörde sig om fyra gropar och ett dike, samt ett metallfynd (fig. 7). Diket och groparna förmodas vara från sen historisk tid baserat på fyllningarnas bleka och melerade karaktär (frånsett AG355 som hade något sotig fyllning). Det gjordes inga fynd av förhistorisk karaktär. 9

NORRA DELEN I den nordligaste delen av området påträffades tre gropar i schakt 423 och 476. Groparna var bleka och det var tveksamt om de utgjorde fornlämningar. Området var påverkat av ett stråk med moderna VA-ledningar. Vid grävning av sökschakt här påträffades det ganska många fynd av olika slag. Fynd gjordes främst i odlingslagret i form av tegel, yngre rödgods, stengods, porslin, kritpipsfragment, glas och djurben. Det påträffades även ett antal metallföremål med metalldetektor i denna del av utredningsområdet. Metallerna bestod i huvudsak av sentida skrot, men det påträffades även en remlöpare, en kam, en knapp, ett par smältor m.m. (fig. 8 och bilaga 3). Lämningarna daterades till sen historisk tid. Fig. 8. Till vänster: en kam i kopparlegering (FM 394, Fnr 11). Till höger: en liten remlöpare, möjligen från en väska eller sko (FM 407, Fnr 12). Sammantaget visade utredningen på mycket begränsade mänskliga aktiviteter förutom odling i området. Fynden i utredningsområdets nordligaste del sticker ut och är sannolikt ett resultat av att det är denna del som ligger närmst Härlövs by (Kristianstad 267:1 och 261:2). Förslag till fortsatta åtgärder Utredningen gav ett magert resultat, med ett fåtal anläggningar och fynd. Flera av de bleka och svårtydda färgningar som mättes in kan dessutom vara annat än fornlämningar. Det föreslås därför inga ytterligare arkeologiska åtgärder inför en eventuell exploatering av området. 10

Referenser LITTERATUR Dahlén, J. 2000. Arkeologiska förundersökningar 1999-2000. Skåne, Kristianstads kommun, Norra Åsums socken, Härlöv 50:25, 50:39 m.fl., RAÄ 267. Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne rapport 2000:19. Kristianstad. Björk, T. 2008. Gårdarna vid Ringelikors två brons- och järnåldersbosättningar. Arkeologisk förundersökning 2008, RAÄ 307 och 309, Kristianstad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad rapport 2008:86. Kristianstad. Kockum, J. 2008. Härlöv 50:27 & 50:53. Arkeologisk förundersökning 2008, RAÄ 267, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad rapport 2008:36. Kristianstad. Lilja, H. 2007. Härlövs industriområde boplatslämningar och grav. Utredningar, förundersökning och slutundersökning 1999-2005. Regionmuseet Kristianstad rapport 2007:10. Kristianstad. Lilja, H. 2009. Flatmarksgravar och boplatslämningar i Härlöv. Förundersökning 2009, Härlöv 50:61. Regionmuseet Kristianstad rapport 2009:56. Kristianstad. Ohlsson, T. 2014. Vilanleden. Arkeologisk utredning steg 1, 2014. Härlöv 50:26 m.fl., Kristianstad socken och kommun. Sydsvensk Arkeologi rapport 2014:47. Kristianstad/Malmö. INTERNET Länsstyrelsen i Skåne webbgis Kulturmiljö: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/skane/kulturmiljoprogram/ Sveriges Geologiska Undersökningar, Kartgeneratorn: http://www.sgu.se/produkter/kartor/kartgeneratorn/ Fornsök, FMIS: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 11

Ordlista Anläggning Arkeologiska lämningar i form av nedgrävningar (t.ex. stolphål, gropar, härdar, gravar etc.) Avbaning Borttagande av jordlager med grävmaskin Byråinventering Genomgång av arkiv- och kartmaterial. Föregår i regel fältarbetet. Bytomt Läge för historiskt kända byar. Utbredningen av dessa är oftast skattad baserad på det äldsta kartmaterialet. 14 C-analys Naturvetenskaplig metod för datering. Görs genom mätning av halten av en kolisotop. Kallades tidigare även kol14-analys. Exploateringsområde Det område som skall bebyggas eller tas i anspråk inom ramen för en exploatering Fornlämning Lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergiven. Lämningen behöver vara tillkommen före år 1850, eller i fråga om fartygslämning, förlist före 1850 (Kulturmiljölagen 2 kap.). Se även Raä-nr. Fyndenhet Teknisk term som används för de fynd eller ansamlingar av fynd vars läge mäts in med GPS. GPS (ibland RTK GPS) Används för inmätning av bl.a. arkeologiska lämningar Humus Nedbrutna växt- och djurdelar i det övre jordlagret (matjorden) Hägnad Anordning för att hägna in och avskilja ett område eller för att binda samman det med andra Härd/härdgrop Eldstad anlagd på markytan/eldstad i grop, med eller utan stenkonstruktion Intrasis Statens historiska museers program för hantering och lagring av arkeologiska data. Här samlas och analyseras all dokumentation. I Intrasis finns även karta över inmätt data (som görs med GPS). Inventering Okulär avsökning av undersökningsyta KML Kulturmiljölagen Kolluvium Jordlager bildat genom markomflyttning (erosion) Kulturlager Avsatta jordlager med fynd och lämningar efter mänsklig aktivitet. Bildas generellt av intensiv och långvarig aktivitet på en plats. Lösfynd Enstaka fynd som inte återfunnits i anläggning. Oftast rör det sig om fynd som påträffats i matjorden. Raä-nr Inventarienummer i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Röjningsröse Ett stenröse som tillkommit då man röjt mark från sten. I odlingsmark benämns de även odlingsröse. Röse Gravanläggning med markerat välvd profil, uppbyggd av stenar utan synlig inblandning av sand eller jord Skifte Termen syftar på de jordbruksreformer, så kallade 12

Sökschakt Underlag (ibland alv) Undersökningsplan Utredningsobjekt Yngre rödgods Äldre rödgods Östersjökeramik skiften, som genomfördes under fr.a. 1800-talet för att rationalisera jordbruket så att gårdarna fick sina marker mer samlade än tidigare. Schakt som öppnas med grävmaskin, vanligen en skopbredd (1,6 1,8 m). Används främst i samband med arkeologisk utredning och syftar till att lokalisera och avgränsa fornlämning. Den del av markprofilen som ofta ligger direkt under matjorden, ibland även på större djup (under t.ex. kolluvium) Dokument som upprättas inför en arkeologisk undersökning och som ska godkännas av Länsstyrelsen innan undersökningsstart. Undersökningsplanen anger bl.a. de vetenskapliga målen, de metoder och analyser som ska användas för att uppnå målen, hur undersökningen ska avrapporteras samt kostnaderna för undersökningen. Yta/ytor inom exploateringsområde som bedömts kunna innehålla fornlämning. Fastställs efter byråinventering och fältbesiktning av exploateringsområdet. Typ av keramik med datering till 1400-tal och framåt Typ av keramik med datering till 1200 1300-tal Typ av keramik med datering från och med sen vikingatid till början av medeltid, 900 1200-tal 13

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: 170053 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-18091-2017 Datum för beslut: 2017-10-04 Län: Skåne län Kommun: Kristianstad kommun Socken: Kristianstad stad & socken Fastighet: kv Revisorn 8 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: X 6208580 Y koordinat: Y 445082 M ö.h. 5-6 m ö.h. Fältarbetstid: 2018-05-02 05-04 Antal arbetsdagar: 3 dagar Antal arkeologtimmar: 41 timmar Antal maskintimmar: 20 timmar Exploateringsyta: ca 35 000 m 2 Undersökt yta: 355 löpmeter schakt (538 m 2 ) Platschef: Tony Björk Personal: Sebastian Liahaugen Underkonsulter: Degeberga grus & schakt AB Företagare: Säljfast Revisorn 8 AB Tidigare undersökningar: - Fynd: Fyndnr 1-15 förvaras i Lunds Universitets Historiska Museum under LUHMnr 32843 Dokumentationsmaterial: Dokumentationsmaterialet förvaras i Regionmuseet Kristianstads arkiv 14

Bilaga 1- Schaktbeskrivningar OS 201 Schakt nord-sydligt, 13,8 m långt. Matjord - mörkbrun till 0,4 m djup. Därefter äldre matjord - spräckligt gul/brun 0,1 m. Ett fynd av keramik, FK211. OS 207 Djupschakt i schakt 201, nord-sydligt 3,4 m långt. Under den äldre matjorden fanns skiktvis ljus sand, under det en mer siltig sand med järnutfällning. OS 212 Schakt nord-sydlig riktning, 19,7 m långt. Matjord 0,5 m. Under det sand/matjord. Inslag av ej slagen flinta, porslin och tegel. OS 218 Schakt nord-sydlig riktning, 14,6 m långt. Matjord 0,5 m, sand/matjord under. Inslag av porslin och tegel. Ett dike, AD 228, avlångt i Ö-V riktning. OS 224 Djupschakt i OS218. Matjord 0,5 m, skiktvisa sandlager 0,7 m (transgressionssand?), kompakt, siltig sand med järnutfällning 0,15 m. OS 232 Schakt nord-sydlig riktning, 9,7 m långt. Matjord 0,5 m djup. Ett dike, AD 236, med kolfnyk och tegel i schaktad yta. Påminde om AD 228. Avlångt i Ö- V riktning. OS 243 Schakt i nord-sydlig riktning, 17,5 m långt. Matjord 0,5 i S, 0,35 i N. Ljus sand i S. En bit rödgods (FK248, ben av trefotsgryta) i övergången mellan matjord och sand. OS 249 Schakt nord-sydlig riktning, 13,9 m långt. Matjord 0,25 m, ljus sand i botten. Modernt ledningsschakt/dike längs med hela schaktet i N-S riktning. OS 253 Schakt nord-sydlig riktning, 10,3 m långt. Matjord 0,25 m, ljus sand i botten. Samma ledning/dike från OS249 fortsätter i S delen. Även sentida ledning/dike i Ö-V riktning. OS 257 Schakt i nord-sydlig riktning, 17,2 m långt. Matjord 0,25 m, ljus sand i botten. OS 261 Schakt i nord-sydlig riktning, 10,3 m långt. Matjord 0,2 m, därunder fläckig ljusbrun sand. Sentida dike i Ö-V riktning. OS 265 Schakt nord-sydlig riktning, 14,4 m långt. Matjord 0,35, därunder siltig sand. Påminner om den siltiga sand som fanns vid djupschaktningen i OS207 och 224. Något rödaktig i färg. Sentida dike i Ö-V riktning. 15

OS 269 Schakt öst-västlig riktning, 19,5 m långt. Utfyllnads-/bär-lager 0,1 m, matjord 0,2 m, därunder ljus sand. Många rötter, mycket omrört och nedtryckt material. OS 273 Schakt nord-sydlig riktning, 10,8 m långt. Matjord 0,35 m, under ljusbrun sand. En möjlig grop, AG277, som hade en mellanstark fyllning med enstaka kolfnyk. OS 294 Schakt i nord-sydlig riktning, 8,5 m långt. Matjord 0,25 m, därunder spräcklig ljusbrun sand. OS 298 Schakt nord-sydlig riktning, 13,5 m långt. Matjord 0,4 m, därunder ljusbrun sand. Ett längsgående dike (AD307) med relativt mörk fyllning och enstaka ben i fyllningen. N-S riktning. OS 303 Schakt öst-västlig riktning, 6,5 m långt. Matjord 0,5 m, därunder ljusbrun till rödaktig sand med mycket järnutfällning. OS 328 Schakt nord-sydlig riktning, 10,5 m långt. Matjord, därunder ljus sand med djurgångar och rötter. Tre färgningar - AG334, 344 och 355. De två första blekt brungrå. AG355 mörkt grå, något sotig och med sten. OS 365 Schakt öst-västlig riktning, 12,9 m långt. Matjord 0,3 m, därunder ljusbrun sand. Mycket rötter. OS 369 Schakt nord-sydlig riktning, 8,8 m långt. Inne i buskage. Matjord 0,5 m, mycket rötter, en skörbränd sten och en spik. Därunder ljus sand. OS 374 Schakt nord-sydlig riktning, 4,5 m långt. Matjord 0,45 m, därunder fanns ljus sand. Mycket rötter. OS 382 Schakt nord-sydlig riktning, 18,8 m långt. Ca 0,2 m matjord i N, i mellersta och S delen 0,25-0,3 matjord. En anläggning, A390, stor grop/dike/brunn(?). Ca 4 m tvärs över. Brungrå fyllning med enstaka tegelflis och små träkolsbitar. Ett kritpipsfragment (ytligt). Mer än 0,5 m djup. (Efterkommentar: Vid djupschaktning i anläggningen framkom dräneringsrör i botten se OS 505). OS 395 Schakt nord-sydlig riktning, 11,5 m långt. Matjord 0,25-0,3 m tjock. En anläggning A401, som är en fortsättning av A390. Se A390 för beskrivning. Botten av schaktet gul sand med mycket djurgångar. OS 409 Schakt nord-sydlig riktning, 9,7 m långt. Matjord 0,35 m, därunder ljus fläckig sand. Ett dike i Ö-V riktning, A413. Fortsättning av A390 (se A390 för beskrivning). 16

OS 423 Schakt nord-sydlig riktning, 11,8 m långt. Matjord 0,25 m, därunder ljusbrun/gulaktig sand. Två anläggningar, dike A434, vilket är en fortsättning av A390, och en möjlig grop strax S om A434, AG440. Enstaka fynd av järn, djurben och keramik. Schaktet hade en störning i N av modern avlopps- /kabelgrävning. OS 459 Schakt i nordost-sydvästlig riktning, 3,6 m långt. Matjord ca 0,4 m, därunder gul sand. I schaktet fanns A463 som var en fortsättning av A390. Schaktet hade även en störning i N i form av modern avlopps-/kabelgrävning (AZ470). OS 476 Schakt i nord-sydlig riktning, 19,0 m långt. Matjord 0,25-0,3 m. En anläggning (tveksam) AG484. Relativt mörk, homogen fyllning. Steril botten var sand. OS 492 Schakt i nord-sydlig riktning, 13,8 m långt. Matjord 0,25 m, därunder ljus sand. OS 499 Schakt i nord-sydlig riktning, 23,6 m långt. Matjord 0,2-0,25 m. Botten gul sand. OS 505 Djupschakt i nord-sydlig riktning i OS409, för att verifiera om A309 var fornlämning eller ej. Det kom ett dräneringsrör av tegel i botten. OS 509 Schakt i öst-västlig riktning, 6,4 m långt. Matjord och fyllnadsmassor till ca 0,7 m djup. Därunder gul sand. 17

18 Bilaga 2- Schaktplan

Bilaga 3 - Fyndlista Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Anmärkning Fyndenhet 1 Keramik Kärl 1 55 Yngre rödgods. 211 Ben, trefotsgryta. 2 Keramik Kärl 1 5 Yngre rödgods. 248 3 Keramik Kärl 1 4 Yngre rödgods. 405 4 Keramik Kärl 3 15 En yngre rödgods, 428 två stengods. 5 Keramik Kärl 1 3 Yngre rödgods. 498 6 CU-leg Bleck 1 5 302 7 Metall Smälta 1 3 378 8 CU-leg Bleck 1 4 379 9 CU-leg Smälta 1 6 380 10 Bly Hylsa 1 11 Vikt? 381 11 CU-leg Kam 1 4 Fragmentarisk. 394 12 CU-leg Spänne 1 2 Remlöpare till sko 407 eller väska? 13 Järn Spik 1 2 Smidd. 406 14 CU-leg Knapp 1 1 408 15 CU-leg Beslag 1 1 Del av beslag m nithål. 427 I fyndlistan redovisas endast de punktinmätta fynd som vid schaktningen sågs som betydelsefulla för dateringar. De fynd av porslin, bränd lera, glas, djurben etc som noterades i fr.a. matjordslagret tillvaratogs ej. 19

20

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE 2018 1. Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år 2016-2017. Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning 2017. Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning 2018. Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, 2018. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2016. Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2016-2017. Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning 2018. Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2018. Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning 2018. Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 21

22 25. Vä 2:72. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 26. Fjälkinge 9:6. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 27. Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä. Tullsåkra 1:2 och 2:5, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2017. Tony Björk. 28. Balsby 114:7. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Kristian Brink. 29. Pilbladet 1. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Åsa Berggren. 30. Kv Revisorn 8, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk.

DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?seq uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

24

Kv Revisorn 8, Kristianstad ARKEOLOGISK UTREDNING 2018 Under våren 2018 gjordes en arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning och metalldetektering inför exploatering av den aktuella fastigheten. Denna rapport redovisar utredningsresultaten och är ett underlag för Länsstyrelsens och företagarens fortsatta handläggning och planering. Utredningsområdet låg strax söder om Härlövs bytomt och inom en yta som på äldre kartor anges som den gamble hofgårdsvången. Inom en yta av ca 3,5 ha (35 000 m 2 ) grävdes sökschakt och utfördes metalldetektering. På fastigheten har tidigare bedrivits handelsträdgård, som påverkat delar av området hårt i form av avschaktade hårdgjorda ytor, nivellering av ytor i olika grad, betonggrunder och -fundament, etc. I schakten påträffades ett tiotal anläggningar i form av gropar och diken, samt ett antal sentida störningar. Anläggningarna förmodas vara från sen historisk tid. Fynd gjordes främst i odlingslager i form av tegel, yngre rödgods, stengods, porslin, kritpipsfragment, glas och djurben. Det påträffades även ett antal metallföremål, framför allt i den nordligaste delen av området, närmst Härlövs bytomt., i huvudsak sentida skrot, men det påträffades även en remlöpare, en kam, en knapp, ett par smältor m.m. SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:30