ABBE FÖDDES MED HJÄRTFEL

Effektrapport 2017

ABBE FÖDDES MED HJÄRTFEL I mars 2005 föddes Abbe. Elva år senare har han varit med om tre öppna hjärtoperationer. Läkarbesöken har avlöst varandra och Abbe har genom åren tillbringat mer än 80 nätter på sjukhus. Det här är Abbes vardag och det är för honom forskningen finns till. Foto omslag Anna von Brömssen

Innehållsförteckning Vi tror på forskning som vinnande lösning 2 Varför finns Hjärt-Lungfonden? 3 Vilka strategier har Hjärt-Lungfonden? 4 Hjärt-Lungfonden elva visionära forskningsmål 6 Hjärt-Lungfondens kapacitet och kunnande 8 Så här är vi organiserade 9 Så används dina pengar 10 Så mäter Hjärt-Lungfonden resultat 11 Hjärt-Lungfondens resultat 2016 14 Stöd hjärt-lungforskning 16 1

Vi tror på forskning som vinnande lösning Foto Anna Molander/Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är den största fristående finansiären av svensk hjärt-, kärl- och lungforskning. Det innebär att fonden är fri från styrning av staten, läkemedelsbolag och andra intressen. Kristina Sparreljung Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden I ÅR DÖR FLER människor av hjärt-kärlsjukdom än av något annat. Närmare hälften av all dödlighet i Sverige idag beror på sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Vi tror på forskning som vinnande lösning, forskning som ger fler mer tid att leva. Sedan Hjärt-Lungfonden bildades 1904 har vi bidragit till forskning som resulterat i bättre vård, diagnostik och behandlingar. Framstegen har varit många och bland annat lett till 10-15 extra levnadsår för en person som idag drabbas av hjärtinfarkt. Men vår kamp för att besegra hjärt-lungsjukdom fortsätter och vår lösning är mer forskning. Forskning som spänner brett inom våra fokusområden hjärta, kärl och lunga och forskning som har klinisk relevans så att den kan omsättas i praktisk vård så snart som möjligt. Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning heter SCAPIS och det är världens just nu största hjärt-lungstudie. Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-lungsjukdom och att hindra sjukdomen innan den uppstår. Vi tror att SCAPIS kommer leda till verkligt avgörande genombrott, i Sverige och internationellt. Det är endast tack vare gåvor från privatpersoner, företag och organisationer som Hjärt-Lungfonden kan dela ut pengar till SCAPIS och andra livsviktiga forskningsprojekt. Forskning som räddar liv och ger fler mer tid att leva. Kristina Sparreljung GENERALSEKRETERARE HJÄRT-LUNGFONDEN 2

Varför finns Hjärt-Lungfonden? Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. Hjärt-Lungfondens vision är en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Vi vill ge människor ett längre och friskare liv. Det är för dessa människor vi finns till I Sverige lever 1,9 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag. 1,9 miljoner svenskar lever med obotliga sjukdomar i lungorna. Hjärt-kärlsjukdomar fortsätter vara den vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för mer än en tredjedel av alla dödsfall. Det är för dessa människor och deras närstående vi finns till. Hjärt-Lungfonden har sedan starten 1904 haft forskning som sitt viktigaste instrument i kampen mot de stora folksjukdomarna. Redan under kampen mot tbc satsade vi på medicinsk forskning och gav stöd åt olika projekt och metoder som syftade till att begränsa utbredningen av tbc i Sverige. Hjärt-Lungfonden vill som den största fristående finansiären i Sverige inom forskning mot hjärt-lungsjukdom fördela forskningsresurser som möjliggör största möjliga framgång i kampen mot dessa sjukdomar. Allt det vi idag vet om olika riskfaktorer, diagnosmetoder, medicinsk teknik, vård och medicinering bygger på gedigna forskningsinsatser. Den forskning som får finansiering i dag leder till morgondagens vård. Hjärt-Lungfonden fortsätter därför på den framgångsrika vägen att ge ökat stöd till forskning för att bekämpa hjärt-lungsjukdom. Hjärt-Lungfondens ändamål är också att informera om hjärt-lungsjukdom. Hjärt-Lungfonden arbetar för ökad kunskap i samhället om allvaret och lidandet kopplat till dessa sjukdomar och för ökad kunskap om forskningens betydelse för individ och samhälle. Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. 3

Vilka strategier har Hjärt-Lungfonden? möta de behov forskarna har vill vi attrahera de bästa forskarna, vilket i sin tur skapar förutsättningar för framgångsrik forskning. Under 2016 fick vi in ansökningar till ett värde av 1,8 miljarder. 2016 kunde Hjärt-Lungfonden bevilja 16 procent av ansökt forskningsstöd. Forskning som vinnande lösning I Hjärt-Lungfondens strategi ingår att fördela pengar till bästa tillgängliga forskningen. Detta sker genom att vi utannonserar medel för forskning i fri konkurrens och där de bästa forskarna mäts mot varandra. Hjärt-Lungfonden investerar pengar i den forskning som har störst chans att bli framgångsrik och verkligen komma patienterna till nytta. En garant i Hjärt-Lungfondens ambition att stödja den bästa forskningen är ett kompetent Forskningsråd (läs mer om Forskningsrådet på sid 8). Hjärt-Lungfonden har stödformer som riktar sig såväl till nya, unga lovande forskare som till världsledande forskargrupper verksamma i Sverige. Genom att erbjuda olika typer av forskningsanslag och stödformer och Elva visionära forskningsmål Grunden för vårt arbete är omtanke om drabbade och en stark tro på betydelsen av svensk hjärt-lungforskning. Med forskningens hjälp vill Hjärt-Lungfonden bidra till att rädda liv och ge människor fler friska år. Utifrån det målet har vi valt ut följande forskningsområden som särskilt viktiga: hjärtsvikt barns hjärtsjukdom hjärtinfarkt förmaksflimmer plötsligt hjärtstopp stroke typ 2-diabetes sömnapné astma kol tuberkulos. Hjärt-Lungfonden har definierat elva visionära forskningsmål baserat på dessa forskningsområden. Dessa forskningsmål är ett sätt att mäta våra forskningsinsatser över tid samt skapar en tydlighet kring vilka resultat som forskningen förväntas leverera. Forskningsmålen revideras 2013. 4

Foto Susanne Kronholm KICKI LEVER MED KOL Minst en halv miljon svenskar lider av lungsjukdomen KOL. Kicki Narbom fick sin KOL-diagnos för drygt 10 år sedan. Hon tycker att hon lever ett bra liv även om tröttheten påverkar dagsformen och viljan att göra saker. 5

Hjärt-Lungfonden elva visionära forskningsmål Hjärtsvikt Minst 250 000 svenskar lider av hjärtsvikt. 1 5 Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och är förknippad med hög dödlighet. Forskningens mål inom 10 år är att utveckla ny behandling som förbättrar överlevnaden och gör att patienter med hjärtsvikt kan leva ett normalt liv. 2 Barns hjärtsjukdom Varje dag föds tre barn med hjärtfel. Forskningens mål inom 5 år är att alla allvarliga hjärtfel ska upptäckas och åtgärdas i tid så att hjärtsjuka barn får ett bra liv både som barn och vuxna. 3 Hjärtinfarkt I år drabbas 30 000 svenskar av akut hjärtinfarkt och 8 300 dör. Forskningens mål inom 10 år är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år. 4 Förmaksflimmer Idag har minst 300 000 svenskar förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar risken att drabbas av stroke. Forskningens mål inom 10 år är att hitta alla med oupptäckt förmaksflimmer, förbättra livskvaliteten för de drabbade och minska risken för stroke. Plötsligt hjärtstopp Varje år drabbas minst 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp. Bara 500 överlever. Forskningens mål inom 10 år är att öka antalet överlevande genom att hitta orsakerna till hjärtstopp, förebygga insjuknande och utveckla ny behandling. 6 Stroke Varje år drabbas minst 30 000 svenskar av stroke och hälften avlider eller blir svårt funktionsnedsatta. Forskningens mål inom 10 år är att halvera antalet som avlider och fördubbla antalet överlevande som klarar sig utan hjälp. 7 Diabetes Idag har 350 000 svenskar typ 2-diabetes. Diabetes ökar kraftigt risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att förstå sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes. 8 Sömnapné Idag lider minst 300 000 av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné leder till försämrad livskvalitet och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att utveckla bättre behandlingsmetoder för att förhindra uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos de drabbade. 9 Astma Idag lider en halv miljon svenskar av astma. Allt fler barn och vuxna drabbas. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt hitta en personlig och förebyggande behandling som förbättrar livskvaliteten. 10 KOL Idag lider minst en halv miljon svenskar av KOL. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå sjukdomen samt utveckla ny individanpassad behandling som bromsar sjukdomen och minskar lidande och för tidig död. 11 Tuberkulos Varje dag dör 4 000 personer i världen av tuberkulos. Det sker en kraftig ökning av tuberkulos som är resistent mot antibiotika. Forskningens mål inom 10 år är förbättrad diagnostik, nya vacciner och helt nya behandlingar som möter det globala hotet. 6

FORSKNINGEN BEHÖVER MER PENGAR Det saknas pengar till forskning inom hjärt-, kärl- och lung området. De gåvor Hjärt-Lungfonden får är avgörande för att forskningen ska kunna fortsätta rädda liv. Det behövs en ökad kunskap i samhället om allvaret och lidandet kopplat till hjärt-lungsjukdom. En strategi för Hjärt-Lungfonden är därför att på ett enkelt och engagerande sätt berätta om allvaret kring dessa folksjukdomar och betydelsen av mer pengar till forskningen. SÖKT OCH BEVILJAT BELOPP 2007-2016 Mkr 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 SÖKT BEVILJAT 7

Hjärt-Lungfondens kapacitet och kunnande Hjärt-Lungfonden har ett särskilt råd för bedömning av forskningsansökningar, Forskningsrådet. Forskningsrådet är en samlad kompetens inom hjärt-lungforskningen som saknar motstycke i Sverige. Största finansiären Hjärt-Lungfonden är den största fristående finansiären av svensk hjärt-lungforskning. Huvuddelen av den oberoende forskningen inom hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige finansieras av Hjärt-Lungfonden. Tack vare gåvor från privatpersoner, företag och organisationer har vi kunnat öka Hjärt-Lungfondens utdelning till forskning till 306 miljoner kronor 2016. Sveriges mesta experter Hjärt-Lungfonden har ett särskilt råd för bedömning av forskningsansökningar, Forskningsrådet. Forskningsrådet är en samlad kompetens inom hjärt-lungforskningen som saknar motstycke i Sverige. 21 välmeriterade experter från hela landet bedömer noggrant vilka forskningsprojekt som ska få finansiella medel. För att Hjärt-Lungfondens Forskningsråd ska kunna göra bästa tänkbara bedömningar är det viktigt att ledamöterna har såväl en bred kompetens inom vård och forskning som stor kompetens inom hjärt-lungområdet. Ett viktigt kriterium i urvalsprocessen är att forskningen har klinisk relevans så att den kan omsättas i praktisk vård så snart som möjligt. Hjärt-Lungfondens styrelseledamöter och huvudmän representerar olika professioner och branscher och har ofta ett stort personligt engagemang för Hjärt-Lungfondens frågor. Hjärt-Lungfonden har även ett nätverk av ambassadörer som på ideell basis bidrar till fondens arbete. Finansiella tillgångar och affärsmål Hjärt-Lungfonden har en placeringspolicy som beskriver hur våra finansiella tillgångar används i verksamheten. Policyn bygger på att klara de åtaganden Hjärt-Lungfonden har samt att långsiktigt och hållbart bidra till forskningen i Sverige. I vår placeringspolicy beskriver vi även våra etiska riktlinjer för investeringar. Hjärt-Lungfonden har tydliga och förankrade affärsmål och strategier och arbetar systematiskt med uppföljning av kampanjer och aktiviteter. Att ständigt mäta de satsningar som görs leder till kunskap om hur vi bäst kan arbeta med de informations- och insamlingskanaler som används. Detta arbetssätt och de personella resurser vi har till förfogande har lagt grunden till de senaste årens framgångsrika insamling, som i sin tur är en förutsättning för att nå målet att ge människor ett längre och friskare liv. 8

Så här är vi organiserade Hjärt-Lungfonden är en ideell förening med cirka 1 800 medlemmar 2016. Medlemmarna utser fondens 50 huvudmän. Huvudmännen sammanträder på det årliga huvudmannamötet, som är Hjärt- Lungfondens högsta beslutande organ. Huvudmännen utser Hjärt-Lungfondens styrelse, som i sin tur svarar för Hjärt- Lungfondens organisation i enlighet med fondens stadgar och ger i uppdrag till generalsekreteraren att ansvara för kansliets arbete. Foto Jonny Lindh Hjärt-Lungfonden har cirka 35 anställda som arbetar på kansliet i Stockholm. 1800 MEDLEMMAR VÄLJER 50 HUVUDMÄN FABIAN AKUTOPERERADES FÖR HJÄRTFEL HUVUDMÄNNEN UTSER STYRELSEN SOM ANSVARAR FÖR HJÄRT-LUNGFONDENS ORGANISATION Fabian Rost kan fira två födelse dagar. Den första efter akut kejsar snitt den 3 juli 2011. Den andra när han akutopererades för hjärtfel drygt en månad senare. STYRELSEN GER I UPPDRAG TILL GENERALSEKRETERAREN ATT ANSVARA FÖR KANSLIETS ARBETE Hjärt-Lungfondens Forskningsråd bedömer forskningsansökningar och lämnar sedan ett förslag till Hjärt-Lungfondens styrelse som fattar beslut om tilldelning av medel. Forskningsrådets ledamöter sitter på bestämda mandatperioder och utses på förslag från Svenska läkaresällskapet, Svenska Cardiologföreningen, Svensk Lungmedicinsk Förening och de medicinska fakulteterna vid landets universitet. Läs mer om vårt Forskningsråd på sidan 8. Hjärt-Lungfonden är medlem i European Heart Network och det är genom detta nätverk vi bedriver opinionsarbete på Europanivå. Hjärt-Lungfonden är även medlem i WHF (World Heart Federation) samt The International Union Against Tuberculosis and Lung Disease. 9

Så används dina pengar UTDELNING TILL FORSKNINGEN 2016 306 miljoner kronor till forskningen 2016 Rekordstor utdelning till forskningen Under 2016 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut 306 miljoner kronor till hjärt-, kärl- och lungforskare i Sverige. Det är en ökning med 37 miljoner kronor jämfört med 2015. Under 2016 fick vi in ansökningar till ett värde av 1,8 miljarder. 2016 kunde Hjärt-Lungfonden bevilja 16 procent av ansökt forskningsstöd. Svensk Insamlingskontroll granskar vår verksamhet Hjärt-Lungfondens arbete kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll som granskar att vi följer de regler som gäller för insamlingsorganisationer med 90-konto i Sverige. Enligt Svensk Insamlingskontroll får kostnaderna för insamling och administration inte överstiga 25 procent av de totala intäkterna. 2016 var kostnaderna för insamling och administration 18 procent för Hjärt-Lungfonden. Så fördelas gåvorna till Hjärt-Lungfonden Bilderna nedan illustrerar fördelning av gåvor samt fördelning av kostnader 2016. FÖRDELNING AV FORSKNINGSPROJEKT FÖRDELNING GÅVOR 2016 FÖRDELNING KOSTNADER 2016 GRUNDFORSKNING TRANSLATIONELL FORSKNING KLINISK FORSKNING GÅVOR FRÅN ALLMÄNHETEN TESTAMENTEN FÖRETAG POSTKODLOTTERIET INSAMLING ADMINISTRATION UPPLYSNING FORSKNING SPECIALPROJEKT 10

Så mäter Hjärt-Lungfonden resultat Framsteg i Hjärt-Lungfondens arbete mäts kontinuerligt och på flera sätt. Forskningen påverkar livslängden i Sverige Framsteg och resultat direkt kopplade till målet att ge människor ett längre och friskare liv mäts till exempel i de studier som har tagits fram av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på Hjärt-Lungfondens uppdrag. I dessa så kallade IHE-rapporter har Hjärt-Lungfonden kunnat visa hur många dödsfall i hjärtinfarkt och annan hjärtsjukdom som har förhindrats eller skjutits upp tack vare landvinningar inom medicinsk forskning. Hjärt-kärlforskningens landvinningar de senaste 30 åren har haft stor påverkan både på den totala dödligheten och på den förväntade livslängden i Sverige. En 65-årig man som 1980 skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt men som i dag överlever tack vare de senaste 30 årens forskning kan förvänta sig 12 extra levnadsår. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 år. Hjärtforskningen har dessutom bidragit till att skjuta upp eller förhindra fler än 150 000 dödsfall i hjärtinfarkt i Sverige de senaste 30 åren. IHE-rapporterna belyser också det samlade värdet i ekonomiska termer av medicinsk forskning inom Hjärt-Lungfondens områden. Värdet består dels av en hälsovinst som mäts i vunna levnadsår, dels av en produktionsvinst som uppstår när personer som annars skulle ha drabbats av hjärt-kärlsjukdom i stället kan fortsätta arbeta. Hjärtforskningens värde är nästan 1 000 miljarder på 30 år. Sjukvårdens statistik visar resultat Hjärt-Lungfonden har 11 forskningsmål för hjärt-lungforskningen i Sverige. Forskningsmålen är kopplade till ökad överlevnad, minskat lidande och fler friska år. För att mäta att forskningen leder till de mål som är uppsatta följer Hjärt-Lungfonden regelbundet den statistik som exempelvis Socialstyrelsen ger ut kring insjuknande och dödstal. Även de kvalitetsregister som svensk sjukvård 11

från föregående sida har upprättat ger viktig kunskap om kvaliteten på vården inom de sjukdomsområden Hjärt-Lungfonden verkar. Forskningen följs upp i rapporter Ett viktigt nyckeltal är utdelningen till forskning, som mäts utifrån sökt och beviljat belopp. Under 2016 kunde Hjärt-Lungfonden bevilja 16 procent av de ansökta medlen. Vi mäter också antal inkomna och beviljade forskningsansökningar och fördelning av beviljade medel mellan kardiovaskulär respektive lungmedicinsk forskning, som ska fördelas utifrån aktuell strategi. Hjärt-Lungfondens ambition är att fördela cirka 70 procent av tillgängliga medel till kardiovaskulär forskning och cirka 30 procent till lungmedicinsk forskning. Denna uppdelning bygger på fördelningen av antal ansökningar inom hjärt- respektive lungområdet. 2016 fördelades 67 procent av forskningsmedlen till kardiovaskulär forskning och 33 procent till lungmedicinsk forskning. De forskare som får finansiering från Hjärt-Lungfonden beskriver sina forskningsresultat i forskningsrapporter. Genom dessa får Hjärt-Lungfonden och givarna regelbunden återkoppling kring forskningens framsteg. Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och ledning gör årliga så kallade site visits och hearings i olika forskningsmiljöer för att följa upp den forskning som får stöd. Vi mäter våra insamlingsaktiviteter Hjärt-Lungfonden har noggrann uppföljning av de nyckeltal som kontrolleras av Svensk insamlingskontroll, till exempel hur ändamålskostnaderna fördelas i relation till insamlade medel. För att kunna öka utdelningen till forskning arbetar fonden strategiskt med olika typer av gåvogivande. Hjärt-Lungfonden har en systematisk uppföljning av samtliga insamlingsaktiviteter. Uppföljning av interna och externa kommunikationsmål sker årligen. Hjärt-Lungfonden kombinerar kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att följa upp och dra lärdom av kommunikationsinsatserna. Vi mäter exempelvis hur bilden av Hjärt-Lungfonden förändras och utvecklas hos de prioriterade målgrupperna, hur intresset är för vårt omfattande informationsmaterial och i vilken utsträckning Hjärt-Lungfonden blir citerade och tillfrågade som experter av allmänheten och medierna. 12

FELICIAS MAMMA ÄR HJÄRTSJUK Foto Susanne Kronholm Felicia var bara 17 år när hennes mamma Ulrika fick en allvarlig hjärtsjukdom. Tack vare forskningen har hon sin mamma kvar i livet idag. 13

Hjärt-Lungfondens resultat 2016 Dagens avancerade hjärtsjukvård är resultatet av ett oräkneligt antal forskartimmar. Med forskningens hjälp lär vi oss allt mer om riskfaktorer samt hur vi bättre ska diagnostisera och behandla hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. KOL är en vanligt förekommande sjukdom som traditionellt har varit förknippad med rökning, men omkring 20-25 procent av alla som drabbas har aldrig rökt och den gruppen vet vi fortfarande väldigt lite om. Nu får vi möjlighet att studera sjukdomen och få en förklaring till varför så många drabbas. Magnus Sköld, professor i lungmedicin på Karolinska Institutet. SCAPIS Ett världsunikt forskningsprojekt SCAPIS är en världsunik befolkningsstudie där 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldrarna 50 64 år genomgår omfattande hälsoundersökningar. Med insamlat material från 30 000 personer blir SCAPIS en unik kunskapsbank för forskare världen över som försöker få svar på varför sjukdomar som stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkt uppstår, varför vissa får dem och andra inte och hur man kan förhindra att de uppstår. Det övergripande målet är att i framtiden kunna förebygga och förhindra hjärt-lungsjukdom. Studien leds av en nationell forskargrupp och drivs av universitetssjukhusen i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. De stora befolkningsstudier som finns gjorda är över 30 år gamla, men vår livsstil har förändrats och idag är stillasittande, övervikt och diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterol. Därför behövs nya underlag, ny data och ny forskning och därför behövs SCAPIS. SCAPIS påbörjades 2013 i Göteborg, 2014 i Malmö, 2015 i Stockholm, Linköping och Uppsala och slutligen startade SCAPIS upp i Umeå under 2016. I oktober 2017 hade cirka 23 000 personer undersökts och i slutet av 2018 förväntas insamling av all data från 30 000 personer vara klar. Omkring år 2020 förväntas analyser av hela materialet kunna påbörjas. Under 2016 publicerades de första forskningsresultaten från SCAPIS. Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har med data från den pilotstudie som genomfördes i Göteborg innan den stora SCAPIS studien påbörjades, kunnat visa att få deltagare uppfyllde de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Forskare vid Sahlgrenska akademin och GIH har också kunnat visa att fysisk aktivitet minskar risken för metabola syndromet och att så lite som en minuts träning per dag minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag är det största i Sverige inom forskningsområdet hjärt-kärlsjukdomar. Anslaget delas ut varje år och är på 15 miljoner kronor som fördelas över tre år. Vår målsättning med detta anslag är att genom en kraftfull satsning under en begränsad tid skapa förutsättningar för ett avgörande forskningsgenombrott inom ett viktigt forskningsområde. Detta innefattar även stöd till nationellt samordnade interventionsstudier samt registerforskning. Stora forskningsanslaget 2016 de- 14

lades ut till professor Magnus Sköld på Karolinska institutet, för hans nationella forskningsprojekt kring KOL. Målet är att ta reda på varför icke-rökare drabbas av KOL. Foto Jonas Larsson Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare Hjärt-Lungfonden vill främja återväxten av yngre forskare i Sverige genom att dela ut ett forskningsanslag till forskare under 40 år. Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare är på sex miljoner kronor som fördelas över tre år och ger forskaren möjlighet att arbeta koncentrerat med att nå ett forskningsgenombrott som kan komma patienter och vården till del. 2016 delades detta anslag ut till docent Gustav Smith vid Lunds universitet för det fortsatta arbetet med att hitta nya biomarkörer och effektivare behandling för den livshotande diagnosen hjärtsvikt. Forskartjänster 2016 fick tio forskare varsin treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Forskningen ska leda till nya och bättre behandlingar för de som lider av hjärt- kärl- eller lungsjukdom. En forskartjänst innebär att forskaren får sin forskning finansierad på hel- eller halvtid under tre år. Hjärt-Lungfonden stödjer dessutom i varierande utsträckning cirka 250 löpande forskningsprojekt. Forskare i Lund arbetar till exempel med att kartlägga genetiska varianter som ökar risken för hjärtsvikt, förmaksflimmer och klaffsjukdom. Målet med projektet är att vi i framtiden ska kunna förutsäga dessa sjukdomar. Ett annat forskningsprojekt visar att personer med lätt förhöjt blodtryck kan ha nytta av blodtryckssänkande behandling. Om behandling sätts in minskar risken för död i hjärt-kärlsjukdom med 25 procent. Ett annat exempel på den livsviktiga forskning som pågår är en studie från Örebro som visar att influensavaccin kan stoppa återinsjuknande i hjärtinfarkter. Effekten som vaccinet beräknas ha på kärlen är att stabilisera den åderförfettning som orsakar hjärtinfarkt. 15

från föregående sida Hjärt-kärlforskningens landvinningar de senaste 30 åren har haft stor påverkan både på den totala dödligheten och på den förväntade livslängden i Sverige. Nya vapen mot tbc Specialsatsningen Nya vapen mot tbc, med medel från PostkodLotteriet, löpte mellan åren 2013 och 2016. Syftet med forskningsprojektet är att utveckla en ny behandling mot multiresistent tbc där kroppens egna celler används för att immunförsvaret ska stoppa inflammationen och undvika att lungvävnaderna förstörs. Markus Maeurer, professor på Karolinska institutet, är helhetsansvarig för forskningsprojektet som genomförs på King Dinuzulu Hospital i Durban, Sydafrika. Även om behandlingen av patienter inte har kunnat påbörjas ännu har projektet bidragit till ett helt nytt nätverk och struktur för hur sjukhus och forskningscentra samarbetar i regionen, med målet att hitta nya behandlingar av sjukdomen. På längre sikt är det mycket sannolikt att detta forskningsprojekt även kan få betydelse för andra sjukdomsområden där cellterapi kan vara av stor vikt för att hitta bättre behandlingar och botemedel i framtiden. Stöd hjärt-lungforskning Med din gåva stödjer du forskning som räddar liv och ger fler mer tid att leva. Välj det gåvosätt som passar dig. GE EN MINNESGÅVA Ge en minnesgåva för att hedra minnet av någon som stått dig nära. BLI MÅNADSGIVARE Som månadsgivare till Hjärt-Lungfonden är du med och räddar liv. TESTAMENTERA Hjälp framtida generationer till ett längre och friskare liv. GE EN GÅVA Din gåva till forskningen räddar liv och ger människor fler friska år. GE EN GRATULATIONSGÅVA Det finns mycket att fira. En gåva till forskningen räddar liv. STARTA EN INSAMLING Starta en insamling för den eller det ditt hjärta klappar för. INSAMLINGSKONTO SWISH 90 91 92 7 PLUSGIRO 90 91 92-7 BANKGIRO 909-1927 KONTAKTA OSS TELEFON 08-566 24 200 POSTADRESS Box 5413 114 84 Stockholm GÅVOSERVICE Öppet: helgfria vardagar 08.00-18.00 Telefon: 0200-88 24 00 E-post: gava@hjart-lungfonden.se 16

PATRICK LEVER MED SVITERNA AV STROKE Patrick Karlsson Edlund drabbades av stroke för sex år sedan. Här med döttrarna Liv och Sara. Han är en av omkring 100 000 som lever med sviterna av stroke, cirka 20 000 av dem klarar sig inte själva. Foto Susanne Kronholm 17

18