YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2002

Föreskrift 17/011/2002 YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2002 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2

Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1604-7 (häft.) ISBN 952-13-1605-5 (pdf) 3

OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 17/011/2002 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 4.4.2002 Giltighetstid fr.o.m. 15.4 2002 tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/1998 13 2 mom F 812/1998 1 1 mom GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för yrkesexame n inom marknadsföringskommunikation. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m. 15.4.2002 tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beakta nde av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller a vvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör JUKKA SARJALA Jukka Sarjala Undervisningsråd HILLEVI FRANKENHAEUSER Hillevi Frankenhaeuser Hakaniemenkatu 2 Hagnäsgatan 2 PL 380 PB 380 00531 HELSINKI 00531 HELSINGFORS Puhelin (09) 774 775 Telefon (09) 774 775 4

INNEHÅLL Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM... 7 1 Fristående examina... 7 2 Förberedande utbildning för fristående examina... 7 3 De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna... 8 Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION... 8 1 Examensdelarna... 8 Kapitel 3 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNINGSGRUNDERNA I YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION... 10 3 A Inriktningsalternativet för marknadsföringsassistent 1 Kampanj- och projektplanering... 10 a) Kraven på yrkesskicklighet... 10 b) Mål och kriterier för bedömningen... 10 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 13 2 Marknadsföringskommunikationens produktionsprocess... 14 a) Kraven på yrkesskicklighet... 14 b) Mål och kriterier för bedömningen... 14 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 15 3 Informationsanskaffning, -bearbetning och -förmedling... 16 a) Kraven på yrkesskicklighet... 16 b) Mål och kriterier för bedömningen... 16 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 16 3 B Inriktningsalternativet för visuell marknadsförare 4 Uppgörande av en visuell plan... 18 a) Kraven på yrkesskicklighet... 18 b) Mål och kriterier för bedömningen... 18 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 19 5

5 Visuell planering pch användning av utrymme... 21 a) Kraven på yrkesskicklighet... 21 b) Mål och kriterier för bedömningen... 21 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 22 6 Visuell planering och exponering... 23 a) Kraven på yrkesskicklighet... 23 b) Mål och kriterier för bedömningen... 23 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 24 3 C Valfri examensdel 7 Företagsamhet... 25 a) Kraven på yrkesskicklighet... 25 b) Mål och kriterier för bedömningen... 25 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 26 6

Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 Fristående examina De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. De färdigheter som examinanderna har skaffat sig genom ut bildning, i arbetslivet eller genom sina fritidsintressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshel heter, som utgår från arbetslivet och dess utvecklingsbehov och kännetecknande för examina är att i dem förenas arbetet med den teoretiska bakgrunden. Typiskt för examina är också en mångsidig yrkesskicklighet och att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. I stället för att avlägga hela examen, kan målsättningen vara att avlägga en eller flera delar av en examen. Utgångspunkten för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskriv ningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskan det av arbetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR FRISTÅENDE EXAMINA Systemet med fristående examina kan inte formellt ställa examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. I huvudsak avläggs dessa examina i sam band med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för ut bildningen enligt examensgrunderna. Ut bildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildnings anordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildnin g som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beakt as dock som tillämpliga delar i läroplanen och i arrange mangen för undervisningen. 3 De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yr kesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven 7

på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön där de fristående yrkesproven avläggs skall vara möjligast realistisk och autentisk. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt och i första hand olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom observationer, intervjuer, frågor och portföljer samt självvärdering och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp för varje examensdel så att man vid proven kan bedöma om examinanden upp fyller de centrala målen som hör till den ifrågavarande yrkeskompetensen. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid i bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdig heterna och man ser till att examinanden behärskar de n kunskap som ligger till grund för arbetet samt att han/ hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, materia l och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de beskriver och preciserar vad som krävs för en godkänd prestation. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 1 EXAMENSDELARNA I yrkesexamen inom marknadsföringskommunikation finns två inriktnings alternativ. Dessa är: 8 a) Inriktningsalternativet för marknads föringsassistent b) Inriktningsalternativet för visuell marknadsförare I yrkesexamen inom marknadsföringskommunikation är inriktningsalternativet för marknadsföringsassistent avsett för personer som arbetar med marknadsförings - assistentens uppgifter i ett marknadsföringsföretag, i företag som säljer medieutrymme, på reklam- eller mediebyrå eller annat serviceföretag inom marknads - föringskommunikation. Yrkesbenämningen kan vara marknadsförings -, kontakt-, medie-, produktions- eller projektassistent eller planerare. Examen består av tre obligatoriska delar. Utöver dessa kan examinanden av lägga en valfri examensdel i företagsamhet och inkludera den i sin examen. Examen är klar då alla obligatoriska delar har avlagts med godkänt betyg. Examensdelarna inom inriktningsalternativet för marknadsföringsassistent är följande: De obligatoriska examensdelarna:? Kampanj- och projektplanering? Produktionsprocessen inom marknadsföringskommunikation

? Informationsanskaffning, -bearbetning och -förmedling Valfri examensdel:? Företagsamhet I yrkesexamen inom marknadsföringskommunikation är inriktningsalternativet för visuell marknadsförare avsett för personer som arbetar i varuhus, central - och partiaffärer, specialaffärer, dekorationsateljéer eller byråer som planerar mässor och utställningar. En del visuella marknadsförare arbetar som frilansare. Yrkes benämningen kan vara dekoratör eller visuell marknadsförare. Examen består av tre obligatoriska delar. Utöver dessa kan examinanden av lägga en valfri examensdel i företagsamhet och inkludera den i sin examen. Examen är klar då alla obligatoriska delar är avlagda med godkänt betyg. Delarna i examen inom inriktningsalternativet för visuell marknadsförare är följande: De obligatoriska examensdelarna:? Uppgörande av en visuell plan? Visuell planering och användning av utrymme? Visuell planering och exponering Valfri examensdel:? Företagsamhet 9

Kapitel 3 YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNING 3A INRIKTNINGSALTERNATIVET FÖR MARKNADSFÖRINGSASSISTENT 1 KAMPANJ- OCH PROJEKTPLANERING a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden förstår marknadsföringskommunika - tionen som en del av organisationens marknadsföringsverksamh et känner till den egna organisationens roll i marknadsföringskommuni - kationsprocessen kan bilda sig en uppfattning om sin egen roll och sitt ansvar i sin arbetsgemenskap 10 Kännedom om sambandet mellan marknadsföringskommunikation och marknadsföring kan presentera och beskriva branschen, den egna organisationen, dess verksamhetsprincip, affärsidé, värder ingar och marknadsföringsmiljö för personer som man samarbetar med i en arbetsgrupp eller ett team i en marknadsföringskommunikations process kan koppla ihop organisationens marknadsföringsmål med marknads - föringskommunikationen kan granska ändamålsenligheten och lönsamheten i att lägga ut marknads - föringskommunikation på entreprenad Kännedom om marknadsföringskommunikationen i den egna organisationen kan följa med och bedöma hur utvecklingen i branschens och organisation ens marknadsföringsmiljö förändras och beakta dess inverkan på det egna arbetet kan presentera den egna organisa tionens roll och uppgifter i en marknadsföringskommunikationsprocess t.ex. för det egna teamet eller för kundens team kan i sitt arbete beakta de faktorer som påverkar lösningarna i organisationens marknadsföringskommunikation Att fungera i en arbetsgemenskap värdesätter sitt arbete och kan föra fram sitt eget kunnande handlar ansvarsfullt i sitt arbete och utför arbetsprestationer av god kvalitet

kan bedöma sin egen yrkesskicklighet och ta ansvar för att utveckla den förstår ansvarsfördelningen och dess betydelse i marknadsföringskommunikationsprocessens olika skeden handlar i enlighet med de lagar; regler och avtal som berör marknadsföringskommunikation känner till de centrala medierna och serviceföretagen inom marknadsföringskommunikation och förstår deras principer för prissättning kan sammanställa en kampanjplan kan handla i enlighet med vad som förutsätts av arbetstagaren och arbetsgivaren när det gäller ansvar och skyldigheter känner till den arbetslagstiftning som är central med tanke på arbetsuppgifterna och kan handla i enlighet med arbetarskyddsföreskrifterna och sköta om trivseln i arbetsgemenskapen kan sköta om sin egen arbetsförmåga och uthållighet, kan planera sin tids användning och kan vid behov använda sig av sakkunnig service för att lösa frågorna Att utveckla den egna yrkesskickligheten kan värdesätta sitt eget professionella kunnande kan målmedvetet utveckla sin yrkesskicklighet och sin yrkeskunskap och kan vid behov använda sig av sakkunnig service för att fördjupa sina professionella färdigheter Att indela marknadsföringskommunikationsprocessen i skeden kan indela marknadsföringskom - munikationsprocessen i skeden kan definiera aktörerna inklusive uppgifterna som hör till varje skede har klart för sig vilken arbetsfördelningen är inom arbetsgruppen/teamet och kan handla ansvarsfullt, initi ativrikt och aktivt som medlem i teamet eller arbetsgruppen Att iaktta regler och avtal i lagstiftningen kan i sin verksamhet beakta centrala lagar, regler och avtal inom branschen samt kan använda sakkunnig hjälp för att lösa situationer Mediekunskap kan jämföra centrala medier inom marknadsföringskommunikation med tanke på ändamålsenlighet, lämplig het och lönsamhet kan jämföra centrala serviceföretag inom marknadsföringskommunikation med tanke på de tjänster de erbjuder och deras prissättningsprinciper Att göra upp en kampanjplan 11

kan sammanställa en kampanj - presentation och delta i presentationen kan följa upp framskridandet av en kampanj kan jämföra olika kampanjtyper med tanke på deras ändamålsenlighet, effektivitet och kostnadsstruktur kan aktivt söka information och samla material som behövs i kampanjplanen och sammanställa den till en kampanj plan i enlighet med given uppbyggnad kan sammanställa kampanjens budget på basis av det material han erhållit kan definiera ansvarsfördelningen i kampanjens planering och genom förande och få saker godkända i enlighet med den Att sammanställa och framföra en presentation kan sammanställa en klar och åskådlig presentation av en kampanj av givet material med hjälp av dat orprogram kan delta i presentationen av en kam panj genom att utnyttja moderna tekniska hjälpmedel Uppföljning av en kampanj kan följa upp och bedöma genomförandet av en kampanj kan vid behov vidta åtgärder som uppföljningsinformationen förutsätter kan utnyttja feedback i sitt arbete 12

c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten som förutsätts för examensdelen Kampanj- och projektplanering påvisas i verklig arbetsmiljö i form av yrkesprov. Vid bedömningen används metoder och miljöer där nivån på examinandens yrkesskicklighe t kan preciseras på ett tillförlitligt och heltäckande sätt. Yrkesproven skall vara övergripande och mångsidiga. Med hjälp av dessa bedöms samtidigt om examinanden har den baskompetens och de specialfärdigheter som krävs av dem som arbetar yrkesmässigt med marknadsföringskommunikation. De olika delarna av yrkesprovet skall täcka behärskandet av kommunikations - processen i sin helhet. Med yrkesproven skall examinanden kunna påvisa en övergripande syn på hur kampanjen ansluter sig till marknadsföringskommu nikationens helhetsmodell i enlighet med givna krav samt färdigheter att handla i enlighet med kraven i de olika skedena i kampanjens planering och genom förande. Som yrkesprov fungerar de uppgifter och skriftliga arbetsplaner inklusive uppföljningsrapporter som ansluter sig till uppgörandet av en kampanjplan in om marknadsföringskommunikationen i den egna organisationen eller kund organisationen. Särskilt vid bedömningen av individuella färdigheter och utvecklingen av dem skall man utnyttja examinandens egna analyser och utvecklingsplaner. Yrkesprovet fördjupas med hjälp av samtal, varvid examinandens färdigheter på ifrågavarande kompetensområde fokuseras och preciseras. Vid bedömningen ägnas uppmärksamhet också åt hans förutsättningar att granska sin verksamhet kritiskt och hans förmåga att bedöma och utveckla sin egen yrkesskicklighet. Bedömningen sker i samarbete med arbetsgivaren, arbetstagaren och repre sentanter för utbildningsanordnaren. I bedömningen skall också användas självvärdering och jämförande bedömning, (dvs. studerandena bedömer varandra sinsemellan). Det bästa bedömningsresultatet uppnås om flera olika metoder används samtidigt. 13

2 MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATIONENS PRODUKTIONSPROCESS a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden känner till de olika aktörerna i marknadsföringskommuni kationens produktionsprocess och förstår deras arbetsfördelning kan köpa tjänster som hänför sig till marknadsföringskommunikation och övervaka att de genomförs i enlighet med avtalet kan uppgöra en tidtabell för det tekniska genomförandet av kampanjens produktionsprocess samt övervaka det kan förse olika medier med material som motsvarar deras materialkrav kan styra och inspirera teamets eller samarbetspartnernas arbete Kännedom om produktionsprocessen kan indela produktionsprocessen i skeden kan definiera de olika aktörernas uppgifter och ansvar i de olika skedena Att köpa tjänster för marknadsföringskommunikation kan skriva anbudsbegäran och jämföra anbuden med iakttagande av instruk tioner kan inköpa de tjänster som behövs för kampanjplanens genomförande med iakttagande av givna anvisningar förstår leveransavtal och kan klargöra ansvarsområdena och skyldigheterna i dessa. Att behärska kampanjens produktionsprocess kan uppgöra en projekttidtabell för kampanjens tekniska genomförande kan följa med hur kampanjens tekniska genomförande framskrider kan reagera snabbt och spontant på eventuella avvikelser och informera berörda parter om dem kan utföra kampanjspecifik kostnadsuppföljning kan sköta reklamationer utgående från kundens synpunkt kan i sitt arbete handla i enlighet med upphovsrättsliga betämmelser kan handla miljöansvarigt i sitt arbete Att förse serviceföretag med material kan i sitt arbete beakta de olika mediernas produktionskrav med tanke på bl.a. papperskvalitet, tryckningsmetoder, spaltbredd, storlekar och elektronisk form kan överföra material i elektronisk form kan använda elektroniskt bokningssystem Samarbetsfärdigheter kan i sitt arbete styra samarbetet så att det framskrider enligt tidtabellen 14

behärskar de kommunikationsfärdigheter som krävs inom branschen kan i sitt arbete handla noggrant och omdömesgillt också då arbetsuppgifterna hopar sig kan arbeta interaktivt och uppmuntrande med samarbetsparterna Kommunikationsfärdigheter kan kommunicera flexibelt, effektivt och kundorienterat i olika kommunikativa situationer med hjälp av olika medier också i internationella kontakter c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten som förutsätts för examensdelen Marknadsföringskommunikationens produktionsprocess påvisas i verklig arbetsmiljö med hjälp av yrkesprov. Vid bedömningen används metoder och miljöer där nivån på examinan dens yrkesskicklighet kan preciseras på ett tillförlitligt och heltäckande sätt. Yrkesproven skall vara övergripande och mångsidiga. Med hjälp av dessa bedöms samtidigt den baskompetens och de specialfärdigheter som krävs av en person som arbetar yrkesmässigt med marknadsföringskommunikation. Proven för examensdelen skall täcka de uppgifter och den verksamhet som krävs för att examinanden skall behärska marknadsföringskommunikations processen. Som yrkesprov fungerar de uppgifter och skriftliga arbetsplaner inklusive uppföljningsrapporter som ansluter sig till marknadsföringskommu nikationens produktionsprocess i den egna organisationen eller kundorganisationen. Särskilt vid bedömningen av individuella färdigheter och utvecklingen av dem skall man utnyttja examinandens egna analyser och utvecklingsplaner. Yrkesprovet fördjupas med hjälp av samtal, varvid examinandens färdigheter på ifrågavarande kompetensområde fokuseras och preciseras. Vid bedömningen ägnas uppmärksamhet också åt examinandens förutsättningar att granska sin verksamhet kritiskt och förmåga att bedöma och utveckla sin egen yrkesskicklighet. Bedömningen sker i samarbete med arbetsgivaren, arbetstagaren och repre sentanter för utbildningsanordnaren. I bedömningen skall också användas självvärdering och jämförande bedömning, (dvs. studerandena bedömer varandra sinsemellan). Det bästa bedömningsresultatet uppnås om flera olika metoder används samtidigt. 3 INFORMATIONSANSKAFFNING, -BEARBETNING OCH FÖRMEDLING a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden kan söka information från de vikti gaste inhemska och internationella informationskällorna Informationssökning kan självständigt använda de centrala informationskällorna inom marknads - föringskommunikation kan effektivt söka information som är central med tanke på kunden och 15

kan plocka ut den information som är central med tanke på uppdraget ur den information som han tagit fram kan presentera resultat av uppdraget uppdraget kan effektivt utnyttja datanätens sökredskap Att bearbeta information kan bedöma resultatet av informationssökning och kan välja sådan information som är central med tanke på uppdraget kan i sitt arbete beakta de viktigaste bestämmelserna i upphovsrättslagen (kopiering) kan bearbeta informationen till en form som är mest användbar med tanke på uppdraget kan sammanställa ett sammandrag med hjälp av datatekniska program Att presentera information kan presentera sitt sammandrag för ett planeringsteam eller annan sam - arbetspartner på ett ledigt och förståeligt sätt kan använda teknisk apparatur vid sin presentation c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten som förutsätts för examensdelen Informationshantering påvisas i verklig arbetsmiljö. Vid bedömningen används metoder och miljöer där nivån på examinandens yrkesskicklighet kan preciseras på ett tillförlitligt och heltäckande sätt. Yrkesproven skall vara övergripande och mångsidiga. Med hj älp av dem bedöms samtidigt den baskompetens och de specialfärdigheter som krävs av dem som arbetar yrkesmässigt inom marknadsföringskommunikation. Provet i examensdelen skall täcka behärskandet av informationsanskaffning, - bearbetning och -förmedling som hänför sig till uppdraget och ansluter sig till beslutsfattande inom marknadsföringskommunikationen. Examinanden skall kunna välja ändamålsenlig information och presentera den centrala infor mationen tydligt och begripligt. Som yrkesprov fungerar de uppgifter och skriftliga arbetsplaner inklusive uppföljningsrapporter som ansluter sig till informationsanskaffning, -bearbetning och - förmedling. Särskilt vid bedömningen av individuella färdigheter och utveckling en av dem skall man utnyttja examinandens egna analyser och utvecklingsplaner. Yrkesprovet fördjupas med hjälp av samtal, varvid examinandens färdigheter på ifrågavarande kompetensområde fokuseras och preciseras. Vid bedömningen ägnas uppmärksamhet också åt hans förutsättningar att granska sin verksamhet kritiskt och förmåga att bedöma och utveckla sin egen yrkesskicklighet. Bedömningen sker i samarbete med arbetsgivaren, arbetstagaren och representanter för utbildningsanordnaren. I bedömningen skall också användas självvärdering och 16

jämförande bedömning, (dvs. studerandena bedömer varandra sinsemellan). Det bästa bedömningsresultatet uppnås om flera olika metoder används samtidigt. 17

3 B INRIKTNINGSALTERNATIVET FÖR VISUELL MARKNADSFÖRARE 4 UPPGÖRANDE AV EN VISUELL PLAN a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden uppfattar den visuella marknadsföringen som en del av organisationens marknadsföringsverksamhet känner till den egna organisatio nens roll i den visuella marknadsföringsprocessen kan bilda sig en uppfattning om sin egen roll och sitt ansvar i sin arbetsgemenskap Den visuella marknadsföringens roll i organisationen kan presentera och beskriva branschen, den egna organisationen, dess verksamhetsidé, affärsidé, värderingar och marknadsföringsmiljö för samar betspartner t.ex. i en planeringsprocess för visuell marknadsföring kan koppla ihop organisationens marknadsföringsmål med planeringen och genomförandet av den visuella marknadsföringen Kännedom om den visuella marknadsföringen i organisationen kan följa med och bedöma förändringar och utveckling i branschens och organisationens marknadsföringsmiljö och beakta hur de inverka på det egna arbetet kan presentera vilka uppgifter den visuella marknadsföringen har i den egna organisationen t.ex. för det egna teamet eller för kundens team är insatt i vilka målgrupper och marknadsföringsprinciper som gäller för lösningarna inom marknadsföringskommunikationen och den visuella marknadsföringen i sin egen organisation kan koppla ihop det egna arbetet med organisationens övergripande marknadsföring Att fungera i en arbetsgemenskap värdesätter sitt arbete och kan föra fram sitt eget kunnande handlar ansvarsfullt i sitt arbete och kan prestera arbetsresultat av god kvalitet kan handla i enlighet med det ansvar och de skyldigheter som förutsätts av arbetstagaren och arbetsgivaren känner till den arbetslagsti ftning som är central med tanke på arbetsuppgifterna och 18

kan göra upp en kampanjplan kan bedöma sin egen yrkesskicklighet och ta ansvar för att utveckla den kan handla i enlighet med arbetar - skyddsföreskrifterna och vinnlägger sig om trivseln i arbetsgemenskapen kan sköta om sin egen arbetsförmåga och uthållighet, kan planera sin tids användning och vet var man får sakkun nig service vid behov för att lösa frågorna Att göra upp en kampanjplan kan delta i uppgörandet av en kam panjplan till den del som berör hans eget arbete och beakta målgrupperna och målen för företagets marknadsföringskommunikation kan indela kampanjen i skeden och definiera de olika åtgärderna i varje skede kan uppgöra en tidtabell för kampanjens genomförande kan göra en kostnadsberäkning för kam - panjen till den del som berör hans eget arbete kan följa med kampanjens framskrid ande och reagera på avvikelser kan ansvarsfullt samarbeta med andra som en medlem i ett team/en arbetsgrupp Att utveckla den egna yrkesskickligheten kan bedöma sitt eget yrkeskunnande kan målmedvetet utveckla sin yrkesskicklighet och yrkesrelaterade verksamhet och vet var man vid behov får sakkunskap för att fördjupa sin yrkesskicklighet c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten som förutsätts för examensdelen Uppgörande av en visuell plan påvisas i verklig arbetsmiljö med hjälp av yrkesprov. Vid bedömningen används metoder och miljöer där nivån på examinandens yrkesskicklighet kan preciseras på ett tillförlitligt och heltäckande sätt. Yrkesproven skall vara övergripande och mångsidiga. Med hjälp av dessa bedöms samtidigt den baskompetens och de specialfärdigheter som krävs av den som är yrkesverksam inom visuell marknadsföring. I denna examensdel skall examinanden kunna påvisa att han i enlighet med givna krav behärskar organisationens visuella marknadsföring i sin helhet samt de planeringsfärdigheter som behövs för att genomföra en kampanj. I yrkes proven skall examinanden kunna påvisa att han har en helhetssyn på hur kampanjen ans luter sig till organisationen och dess marknadsföringsmål samt påvisa färdigheter att arbeta med de uppgifter som en visuell marknadsförare har inom organisationen. 19

Som yrkesprov i denna examensdel fungerar de uppgifter och skriftliga arbetsplaner inklusive uppföljningsrapporter som ansluter sig till uppgörandet av en kampanjplan i den egna organisationen eller kundorganisationen. Särskilt vid bedömningen av individuella färdigheter och utvecklingen av dem skall man utnyttja examinandens självbedömning och personliga studieplan. Yrkesprovet fördjupas med hjälp av samtal, varvid examinandens färdigheter på ifrågavarande kompetensområde fokuseras och preciseras. Vid bedömningen ägnas uppmärksamhet också åt hans förutsättningar att granska sin verksamhet krit iskt och förmåga att bedöma och utveckla sin egen yrkesskicklighet. Bedömningen sker i samarbete med arbetsgivaren, arbetstagaren och representanter för utbildningsanordnaren. I bedömningen skall också användas självvärdering och jämförande bedömning, (dvs. studerandena bedömer varandra sinsemellan). 20

5 VISUELL PLANERING OCH ANVÄNDNING AV UTRYMME a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden kan utnyttja olika utrymmen i rumsplaneringen kan planera ett utrymme så att det blir en fungerande helhet i enlighet med uppdraget kan göra upp och presentera planer kan genomföra en utrymmesplan Att gestalta och utnyttja ett utrymme kan gestalta olika utrymmen, såsom en butikslokal, ett skyltfönster, en mässavdelning eller annat utrymme och utnyttja dess dimensioner och former vid planeringen av utrymmet så att det blir en fungerande helhet Att planera ett utrymme kan planera ett utrymme så att resultatet motsvarar uppdragsgivarens behov och önskemål kan vid planeringen beakta de uppgifter som uppdragsgivaren gett och det koncept som finns kan uppgöra en kostnadsberäkning för planen kan diskutera med uppdragsgivaren om frågor som ansluter sig till utrymmets planering och planens genomförande kan i planeringen beakta de faktorer som i olika verksamhetsmiljöer inverkar på kundströmningen. kan göra en möbleringsplan för ett utrymme kan göra en belysnings- och färgplan för ett utrymme Att producera ritningar kan producera planritning, fasadritning och tredimensionell ritning i skala kan producera snygga och åskådliga planer manuellt eller med organisatio nens datatekniska apparatur kan presentera planerna Att genomföra en utrymmesplan kan självständigt ta reda på leverantör - och produktalternativ för genomförandet av en utrymmesplan kan diskutera genomförandet av en utrymmesplan med olika leverantörer kan jämföra olika material, konstruk tioner och möbler som behövs vid inredning, möblering och dekorering av ett utrymme med tanke på deras lämplig het, kostnader 21

c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten och miljökonsekvenser kan vid ovannämnda jämförelse beakta om genomförandet är av temporär eller bestående natur kan välja och skaffa möbler och material i enlighet med instruktionerna kan genomföra belysnings- och färgplanerna effektivt kan inreda utrymmet så at t det är fungerande behärskar de vanligaste arbetsmetoderna, kan bearbeta de vanligaste materia len som används i branschen och hantera verktyg som behövs i arbetet för att prestera arbetsresultat av god kvalitet kan i sitt arbete handla i enlighet med arbetarskyddsföreskrifterna och miljöansvarigt kan hålla fast vid den planerade tid tabellen i sitt arbete och vid behov påskynda personer som utför arbetet kan samla in feedback om arbetsresultatet och beakta den i sitt arbete Yrkesskickligheten som förutsätts för examensdelen Visuell planering och användning av utrymme påvisas i verklig arbetsmiljö i form av yrkesprov. Vid bedömningen används metoder och miljöer där nivån på examinandens yrkes skicklighet kan preciseras på ett tillförlitligt och heltäckande sätt. Yrkesproven skall vara övergripande och mångsidiga. Med hjälp av dessa bedöms samtidigt den baskompetens och de specialfärdigheter som krävs av en som arbetar yrkesmässigt inom visuell marknadsföring. Examensdelarna skall enligt de givna kraven täcka behärskandet av organisa tionens utrymmesplanering och -användning i sin helhet. I yrkesproven skall examinanden påvisa en helhetssyn och förmåga i att planera utrymmen, pro ducera ritningar och genomföra planeringen med beaktande av målsättningarna för företagets marknadsföring och visuella linje. Som yrkesprov fungerar de uppgifter, ritningar, skriftliga arbetsplaner inklu sive uppföljningsrapporter och presentationer som ansluter sig till planering och användning av utrymmen i den egna organisationen eller kundorganisationen. Särskilt vid bedömningen av individuella färdigheter och utvecklingen av dem skall man utnyttja examinandens egna analyser och individuella studieplan. Yrkesprovet fördjupas med hjälp av samtal, varvid examinandens färdigheter på ifrågavarande kompetensområde fokuseras och preciseras. Vid bedömningen ägnas uppmärksamhet också åt hans förutsättningar att kritiskt granska sina alster och sin förmåga att bedöma och utveckla sin egen yrkesskicklighet. 22

Bedömningen sker i samarbete med arbetsgivaren, arbetstagaren och repre sentanter för utbildningsanordnaren. I bedömningen skall också användas självvärdering och jämförande bedömning, (dvs. studerandena bedömer varandra sinsemellan). 6 VISUELL PLANERING OCH EXPONERING a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden kan planera och genomföra exponering och komposition Att planera och genomföra exponering och komposition kan göra upp en exponeringsplan i olika miljöer, såsom i butiker, vid evenemang och mässor med iakttagande av företagets visuella linje kan utnyttja produktens särdrag i exponeringen kan använda produkturvalet på ett sätt som aktiverar försäljningen kan utnyttja exponeringen för att åstadkomma ökad försäljning och skapa upplevelser för att väcka köpbehov kan göra upp en inköpsplan för dekorationsmaterial inklusive kostnadsförslag behärskar användningen av färger kan på ett ekonomiskt sätt använda olika slags material som effektmedel vid exponering kan välja rätt möbel och utnyttja möjligheterna till variationer i exponer ingen och försäljningen av en produkt kan hantera och klä dockor och torsor både tekniskt och stilmässigt kan i sitt arbete beakta dekorationsmaterialens miljöverkningar kan genomföra en kampanj i en butiksmiljö Att genomföra en butikskampanj kan genomföra den visuella delen av en kampanj i samarbete med olika aktörer kan delta i arbetet med att ta fram och bedöma kampanjmaterial kan utnyttja färdigt marknads föringsmaterial vid genomförandet av kampanjen 23

kan producera kundinformation i sin arbetsmiljö kan fungera som ansvarig medlem av ett team/ en arbetsgrupp Att producera kundinformation kan planera informationsmaterial för kunder för olika tillfällen kan självständigt producera informationsmaterial för kunder både manuellt och med dator c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Den yrkesskicklighet som förutsätts för examensdelen Visuell planering och exponering påvisas i verklig arbetsmiljö med hjälp av yrkesprov. Vid bedömningen används metoder och miljöer där nivån på examinandens yrkesskick lighet kan preciseras på ett tillförlitligt och heltäckande sätt. Yrkesproven skall vara övergripande och mångsidiga. Med hjälp av dessa bedöms samtidigt den baskompetens och de specialfärdigheter som krävs av dem som arbetar yrkesmässigt inom visuell marknadsföring. I denna examensdel skall examinanden kunna påvisa att han behärskar planering och genomförande av exponering i organisationen i sin helhet i enl ighet med givna krav. Han skall kunna påvisa en helhetssyn och färdighet i att planera och genomföra exponering i olika verksamhetsmiljöer med beaktande av målsättningarna för företagets marknadsföring och visuella linje. Som yrkesprov fungerar de uppgifter, skisser, skriftliga arbetsplaner inklusive uppföljningsrapporter och presentationer som ansluter sig till visuell planering och exponering i den egna organisationen eller kundorganisationen. Särskilt vid bedömningen av individuella färdigheter och utvecklingen av dem skall man utnyttja examinandens egna analyser och individuella studieplan. Yrkesprovet fördjupas med hjälp av samtal, varvid examinandens färdigheter på ifrågavarande kompetensområde fokuseras och preciseras. Vid bedömningen ägnas uppmärksamhet också åt hans förutsättningar att kritiskt granska sina alster och sin förmåga att bedöma och utveckla sin egen yrkesskicklighet. Bedömningen sker i samarbete med arbetsgivaren, arbetstagaren och repre sentanter för utbildningsanordnaren. I bedömningen skall också användas självvärdering och jämförande bedömning, (dvs. studerandena bedömer varandra sinsemellan). 3 C VALFRI EXAMENSDEL 7 FÖRETAGSAMHET Examinanden har rätt att inkludera en examensdel i företagsamhet i sin examen. Kraven på yrkesskicklighet samt målen och kriterierna för bedömningen av denna valfria examensdel är följande: a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden 24

kan bedöma sina personliga möjligheter och förutsättningar att eventuellt verka som företagare inom branschen kan granska branschen och de möjlig heter och risker den erbjuder då man startar och utvecklar företagsverksamhet känner till olika sätt och former att starta företagsverksamhet och kan utveckla en grov affärsidé för sitt eget företag kan skapa kund- och nätverksrelationer kan handla i enlighet med de viktigaste Att bedöma sina företagarfärdigheter vet vilka personliga förutsättningar som stöder en framgångsrik företagsverksamhet och kan på basis av denna kunskap specificera sina värderingar samt bedöma sina egna förutsättningar att verka som företagare kan under ledning av sakkunniga göra upp en utvecklingsplan för sig själv med tanke på egen företagsverksamhet Att klargöra verksamhetsförutsättningar för ett företag har bekantat sig med branschen så att han kan granska dess framtidsutsikter och utveckling samt marknadsläge med tanke på möjligheterna att eventuellt starta ett eget företag kan granska om ett eventuellt eget företag är resultatrikt och lönsamt, d.v.s. kan man försörja sig på företaget Att utveckla en affärsidé kan jämföra alternativa sätt att starta företagsverksamhet, eftersom han känner till de vanligaste sätten att starta företag i Finland, bl.a. olika företagsformer, inledande åtgärder samt ansvar och risker och kan diskutera med sakkunniga om alternativen för eventuell egen företagsverksamhet kan tillsammans med sakkunniga ut veckla en grov affärsidé för sitt företag och vet vilka ekonomiska, produktionsrelaterade och andliga resurser som startandet av ett eventuellt eget företag förutsätter kan tillsammans med sakk unniga bedöma om det finns möjligheter för företagsidén att lyckas Att skapa kund- och nätverksrelationer kan granska alternativ och med tillbudsstående möjligheter bygga upp betydelsefulla kund-, leverantör- och andra nätverksrelationer kan göra utkast till avtal med ovan nämnda nätverkspartner genom att utnyttja sakkunniga tjänster Ekonomisk verksamhet 25

principerna för företagsverksamhetens ekonomi kan använda sakkunniga tjänster kan välja åtgärder som påverkar företagets lönsamhet och prissätta tjänster också med beaktande av marknadsrelaterade faktorer kan förstå företagets bokslut bl.a. med tanke på kapital, tillgångar, betal - ningsförmåga och resultat kan uppgöra en grov resultatprognos för sitt företag och köpa sakkunnigtjänster för att lösa beskattningsfrågorna Användningen av sakkunniga tjänster kan söka den information och de sakkunnigtjänster han behöver då han startar ett företag och i olika skeden av verksamheten c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Vid avläggandet av examensdelen Företagsamhet är det centralt att examinan den kan bedöma sina egna förutsättningar att verka som företagare. Examinan den kan granska förutsättningarna för framgångsrikt före tagande, utveckla en affärsidé med tanke på eventuell företagsverksamhet och beräkna om den tilltänkta verksamheten är lönsam och om den kan försörja företagaren. Examinanden kan utnyttja olika nätverk och sakkunnigtjänster då han överväger och påbörjar företagsverksamhet. Som yrkesprov fungerar en grov affärsidé om ett eget företag kompletterad med utredningar, alster och rapporter som kartlägger förutsättningarna och riskerna för verksamheten. I yrkesprovet skall man också utnyttja examinandens personl iga bedömning och egen utvecklingsplan om sina möjligheter och färdigheter att verka som företagare. Yrkesprovet fördjupas med hjälp av samtal, varvid examinandens förutsätt ningar att fatta beslut om eventuellt startande av företagsverksamhet fokuseras och preciseras. Bedömningen sker i samarbete med representanter för näringslivet, sakkun niga i företagsamhet och representanter för utbildningsanordnaren. I bedömningen skall också självbedömning och jämförande bedömning, (dvs. studerandena bedömer varandra sinsemellan) användas. 26

Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen/försäljning Hagnäsgatan 2 Pb 380 00531 Helsingfors Tfn: försäljning (09) 774 774 50 växel (09) 774 774 fax (09) 774 774 75 E-mail: myynti@oph.fi Internet: www.oph.fi 27