Översynen av riktlinjerna



Relevanta dokument
Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Synpunkter på utkast till reviderade riktlinjer för båtbottentvätt av fritidsbåtar

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar.

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Miljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd

Information om miljöförvaltningen Göteborgs arbete med tillsyn av fritidsbåtshamnar

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Aktuella miljöfrågor Roland Örtengren

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Samsyn - båtbottentvättning. Borsttvätt och spolplattor

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

SPILLVATTENKONTROLL 2018

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Gifter från båtverksamhet

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen

Beslut om föreläggande enligt miljöbalken, Viggbyholms båtklubb, Hamnvägen 1, Täby kommun

Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län

LÄNSHÅLLET VATTEN. Anvisningar för hantering av länshållet vatten i Nacka kommun

Miljöinformation. Från Harald Mårtensson, SBU / Miljökommitté och Blekinge Båtförbund

Policy för fordonstvättar i Haninge

Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning

Polismyndigheten I Stockholms Län Södertörns PMD

Information om fordonstvätt

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR

Naturvårdsverkets författningssamling

Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar?

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

FO-mark båtuppställningsplatser

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Skrovmålet Konferens båtbotten

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN

Välkomna till Östhammars Segelsällskaps Årsmöte 2015

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

DOM Stockholm

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO

Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar Rent vatten. Ett jobb för livet.

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening

Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

Fortum Värme, Högdalenverket, fastställande av slutliga villkor

PM F Metaller i vattenmossa

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Magnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola

Dagvatten inom kvarteret Brännäset för fastigheterna Brännäset 4, Brännäset 6 samt del av Tälje 3:1 i Norrtälje stad.

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Spridning av biocider från båtar Undersökning av olika källor och dess bidrag

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

PM Dagvattenföroreningar

Tillståndsvillkor för krav på rening av mikroföroreningar

Svensk författningssamling

SAMMANSTÄLLNING AV INFORMATION OM FÖRORENINGAR VID BÅTUPPSTÄLLNINGSPLATSER I STOCKHOLM

Protokoll Skrovmålet 2018/2020

Inledning. Anmälningsplikt. Bakgrund

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

Fördjupad dagvattenutredning för planerad småbåtshamn inom Eldsundsviken Etapp 5

Aktuella miljöfrågor

PM Kontrollprovtagning dagvattenrening

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Västervik

Solna båtsällskap. Solna Båtsällskap. Alnäsvägen. Miljöskyddstillsyn MHN/

VeVa Tynningö Prel. version

Bakgrund och syfte. Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Vatten Avlopp Kretslopp

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

PROJEKT. Miljötillsyn av verksamheter som tvättar fordon

DOM Stockholm

Protokoll Båtmiljörådet

Transkript:

Riktlinjerna är ett resultat av att HaV (som nybildad myndighet) i juli 2011 fick i uppdrag från regeringen att i samråd med Naturvårdsverket och Transportstyrelsen kartlägga och utreda miljöpåverkan av olika metoder för båtbottentvättning och ta fram riktlinjer för vilka parametrar som ska tas hänsyn till vid bedömningen av olika alternativa tvättmetoder samt ge riktvärden som grund för bedömningen. Detta för att kommunerna ska kunna göra en lika bedömning.

Som resultat av arbetet med detta utgav HaV sin rapport 2012:9 Båtbottentvättning av fritidsbåtar samt Riktlinjer (Rapport 2012:10). Som stöd för rapporten (2012:9) finns ett antal referenser, särskilt en forskningsrapport av Erik Ytreberg (ITM-rapport 215, 2012) samt provtagningar i HaV:s regi av spillvatten från ett antal spolplattor. I Ytrebergs rapport redovisas ett fåtal mätningar, i övrigt genomförs olika beräkningar baserade på antaganden. HaV:s mätningar finns inte redovisade i någon utgiven rapport utan endast summariskt sammanfattade i rapporten (2012:9) utan metodredovisning, diskussion av förutsättningar och giltighet, felkällor, m.m.

Höga krav på spolplatta och steg-2 rening. Ej så höga krav på borsttvätt Viss teknik/metod rekommenderas, ej väl utprovade Geografiiska och lokala skillnader och behov av utredning ej tillräckligt betonade Helhetssyn (KemI, Göta älv, Mälaren), kostnad/nytta analys saknas (Miljöbalken 2-7) Rekommenderade gränsvärden för utsläpp, troligen ej ok enligt EU:s biociddirektiv. Gäller koncentration, inget om mängd Riktvärden har satts utifrån resultatet av provtagningar på utgående vatten efter reningsanläggningen vid spolplattor. Värdena baseras på vad bästa tillgängliga teknik i nuläget klarar av att rena och ska inte tolkas som biologiskt acceptabelt värde. Riktlinjer såväl som riktvärden kan komma att omprövas och förändras när teknikutveckling visat att det är möjligt med effektivare rening. Riktvärde per ämne Koppar 0,8 mg/l, filtrerat 0,4 mg/l Zink 2,0 mg/l, filtrerat 1,0 mg/l TBT 200 ng/l Irgarol 0,8 μg/l Två tredjedelar av dagens anläggningar klarar inte kraven!?

Riktlinjer har kritiserats starkt från olika håll och en översyn har begärts. Bland annat har provtagningar visat att många installerade anläggningar inte klarar av att nå de gränsvärden för biocidhalter som anges i riktlinjerna. Erik Ytreberg ansvarig för beräkningarna i forskningsrapporten ställde sig tidigt tveksam till hur resultaten i hans forskningsrapport tolkades av HaV. I ett brev till HaV i september 2013 framförde han sin skepsis över resultatens användning samt det snabba införande av HaV:s riktlinjer utan en föregående kostnads- och nyttoanalys. Som en följd av kritiken har riktlinjerna sett över och en ny version presenterades 2014-09-22 för medlemmarna i Båtmiljörådet för yttrande.

Ändringar jämfört med tidigare Förtydligande av tillsynsmyndighetens roll (ansvarsförhållanden) Förtydligande av behov av utredning för anpassning till lokala förhållanden Möjlighet till alternativa lösningar i stort sett samma som tidigare Inget om ej asfalt Kortare skrivning om borsttvättar (lägre krav?) Mindre strikt tidsplan Två anläggningsstorlekar <30 tvättar: Hårdgjord yta, grovrensränna och sedimentationsbrunn snarast >30 tvättar: Som ovan samt bör snarast kompletteras med steg-2 rening. Riktvärden bör uppfyllas och redovisas till tillsynsmyndigheten I stort samma omfattande provtagning som tidigare Samma gränsvärden som tidigare (halter) (koppar, zink, TBT, Irgarol)

Båtorganisationernas kritik (remisstid till 18 november) A. Steg 2-rening och gränsvärdena tas bort - grundläggande fakta, statistiskt säkerställda nivåer och metoder - steg 2 reningens effektivitet/ båt och totalmängd utsläpp - investerings- och driftskostnader kontra miljönytta B. Målstyrning i stället för anvisning av teknik C. Geografisk och logistisk hänsyn beroende på lokala förhållanden och i vilka vatten båtarna används D. Lärdomar av rättsfallet i Nacka kommun E. I samarbete med båtlivets organisationer ta fram en guide och handbok i syfte att tillsammans arbeta för en giftfri miljö. (Överenskommet vid möte med HaV 6 nov.)

Ett exempel från Önnereds Båtlag Analysen från båtlaget 2014 (1 månad gammalt) Zn 9,9 mg/l, Cu 8,8 mg/l Utsläpp/båt Zn = 0,396 g, Cu = 0,352 g med steg-2 rening: Zn = 0,198 g, Cu = 0,088 g Steg-2 reduktion: Zn = 0,198 g (50 %), Cu = 0,264 (75 %) Det är väldigt låga värden jämfört med vad en båt släpper ifrån sig när den ligger i sjön (värden i g per båt och dag) Zn = 0,48 g, Cu 0,81 g per båt och dag Steg-2 rening reducerar/båt i snitt ca 0,149 g Zn, 0,163 g Cu till en investering av ca 250 000 kr + drift ca 50 000 kr med avskrivning ca 75 000 kr/år, dvs. 750 kr/båt/ca 0,3 g metall Kan detta vara försvarbart? Mer utredning och nyttoanalyser krävs. Kunskapen om vad slammet innehåller är dålig, likaså om reningseffekten.