Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Relevanta dokument
Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Hässleholm

Odlingssystem och bladlöss Uttjatad eller outnyttjad resurs

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

PlantComMistra. Växtkommunikation och bladluskontroll

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

PlantComMistra. Växtkommunikation och bladluskontroll

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

PlantComMistra. Växtkommunikation och bladluskontroll

PlantComMistra. Växtkommunikation och bladluskontroll

PlantComMistra. Växtkommunikation och bladluskontroll

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Resistensförädling i stort och smått

I huvudet på en växtförädlare

Växtodlingskonferens Brunnby

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

BLADLÖSS OCH STRESSADE STRÅSÄDESPLANTOR

för svensk och nordisk marknad

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning

Jordbrukardagar 2018

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Allt började långt tidigare!

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

RÖDSOTVIRUS I HÖSTSÄD - RISKVÄRDERING OCH EFFEKTER AV VARMARE KLIMAT

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Jordbrukardagarna 2010

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Bekämpningsalternativ mot bladlöss

Veckorapport - Skara vecka 26

Vad är herbicidresistens?

Nederbörd Brunnby

Jordbrukardagar 2018

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Framtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling

Biologisk och termisk utsädesbehandling

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Odla sortblandningar hur och varför

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle?

Effekter av packning på avkastning

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Slutrapport för projektet : Tiamin ett stärkande växtskyddsmedel? (H )

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

BESLUT. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Sortegenskaper. Höstvete

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Jordbrukardagar 2018

Korn, tidiga sorter. Sorter

Svampförsök i korn. Växtskydd

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?

Framgångar och utmaningar inom växtförädlingen

Växjö möte 8 december 2009

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

2kg. Innehåll: INSEKTICID

Transkript:

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete Inger Åhman et al. SLU

www.plantcommistra.com

Allelobios* *En av flera möjliga förklaringar till att sortblandningar kan ha mindre skadegörarproblem

Fas 1: 2006-2008 Fas 2: 2009-2012 Stockholm University

Havrebladlus (Rhopalosiphum padi) på korn (Hordeum vulgare)

Nya odlingssystem www.plantcommistra.com

Tvillingbur för tester i växthus

Tester i stor skala

Fältförsök med sortblandningar

Resultat Vissa moderna kornsorter påverkar andra så de blir mindre attraktiva för havrebladlus Större andel av äldre sorter påverkas men nyare sorter är oftare bättre på att inducera Vissa blandningar av moderna kornsorter minskar angreppen av havrebladlus i fält, men belagda effekter i fält är mer sällsynta än i lab

Nya genotyper www.plantcommistra.com

Allelobios

Resultat Vissa sorter är inducerare och andra kan induceras, men inte i alla kombinationer Gener som induceras i mottagaren är ofta av typen försvarsgener

Naturliga fiender och kemiska signaler www.plantcommistra.com

Allelobios

Parasitstekel: Aphidius colemani Sjuprickig nyckelpiga

Kara Alva

Resultat Bladlössens naturliga fiender attraheras mer till blandningar av vissa moderna kornsorter än till de enskilda sorterna både i fält och på lab Ännu finns ingen gemensam nämnare identifierad som särskiljer doftprofiler hos kornsorter som inducerar från dem som induceras Vissa enskilda växtsubstanser kan inducera minskad bladlusacceptans men kopplingen till allelobios är ej bevisad

Mer om.. Nya genotyper www.plantcommistra.com

Ett förädlingsprogram för havrebladusresistens startade för 20 år sedan*! Med ett vildkorn (Hordeum vulgare ssp. spontaneum) från Israel som resistenskälla *Vid Svalöf AB

Resistensurvalen baserade på labtest för reducerad tillväxt (vikt)

Korsningar och återkorsningar X X

Några anledningar till varför återkorsningar behövs!! Vildkorn till vänster och sorten Lina till höger

Breeding populations Lina x Hsp5 (90) Lina x 660-6:8 Barke x 660-6:8 Lina x 5172-28:4 (240) Barke x 5175-50:20 (170) Lina x 6652-179 (113) Lina x 5172-39:9 (210) Barke x 6655-68 (91) Scandium x 6655-68 (31) Sebastian x 6655-68 (68) BC3-korningar gjorda och testade i lab och fält Inom PlantComMistra Lina x 6653-62 (50) Lina x 6653-210 (55) Lina x 5172-48:12 (200) () = Antal DH-linjer i populationen Lina x 6654-194 (126) BC4-korsningar till 4 nya sorter gjorda 2012

En QTL-markör som förklarar ca. 20% av variationen i bladlustillväxt användes som första urvalskriterium i BC3-populationerna

Vissa sorter är inducerare (I) och andra svarare (R) men bara i vissa kombinationer t.ex är Lina svarare (och Barke inducerare) M S Alva IR Lina R Kara R Barke I Scan. R Frieda I Prest. R Isabe. I Seba. - Chris. I Hulda I Alva ns ns Lina ns ns ns ns ns Kara ns ns Barke ns ns ns ns Scan ns ns ns ns Fried ns ns ns ns Presti ns ns ns Isabel ns ns ns ns ns Seba ns ns ns ns Christ ns ns ns ns Hulda ns Åhman & Ninkovic. Plant communication from an Ecological Perspective 2010. Springer pp. 113-125

Bladlusförsök 2012 Lönnstorp, Skåne

Upplägg fältförsök Växtmaterial: 6 lab.resistenta BC3DH-linjer 4 återkorsningsföräldrar 4 blandningar 6 upprepningar 1 m 2 rutor 350 plantor/m 2 2 avläsningar 25 plantor/ruta v. 25 v. 24

De två mest resistenta linjerna och deras mödrar BC Barke BC Lina 42 1/10-del så många bladlöss 1/3-del så många bladlöss Barke Lina

Råg som bladlusresistenskälla Exempel på rågtranslokation i vetets kromosom I A B D Pavon F76, Tcl Panda Doktorandprojekt Leonardo Crespo

Resistens mot 2 bladlusarter i 2 rågtranslokationslinjer av vårvete + Foto: Växtskyddscentralen havrebladlus sädesbladlus Två linjer med korta A- eller B-armen på kromosom 1 utbytt mot rågarmen från ett rågvete

Resistens mot sädesbladlus både i tidigt och sent utvecklingsstadium hos vårvete Foto: Leo Crespo Foto: Växtskyddscentralen En linje med korta armen på kromosom 1A utbytt mot rågarmen från en rågsort

Tack till finansiärerna: Mistra Lantmännen Lantbruk Monsanto s Beachell Borlaug International Scholars Program Och till alla som samarbetat!