Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Årsrapport för 213 Peter Ljungberg, Björn Fagerholm Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Institutionen för akvatiska resurser
Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell. Årsrapport för 213. Peter Ljungberg, Björn Fagerholm. februari 214 SLU, Institutionen för akvatiska resurser. Kustlaboratoriet, Skolgatan 6, 742 42 Öregrund Aqua reports 214:3 ISBN: 978-91-576-921-8 (elektronisk version) Vid citering uppge: Ljungberg, P., Fagerholm, B. (214). Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell. Årsrapport för 213. Aqua reports 214:3. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 32 s. Rapporten kan laddas ned från: http://www.slu.se/aquareports Adress: SLU, Institutionen för akvatiska resurser Skolgatan 6, 742 42 Öregrund E-post: Peter.Ljungberg@slu.se Björn.Fagerholm@slu.se Rapportens innehåll har granskats av: Thomas Axenrot, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet Mattias Sköld, SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet Ansvarig utgivare: Magnus Appelberg, SLU. Finansiärer: Södra Cell AB, Södra Cell Framsida: Trålfångst skarpsill. Foto: Björn Fagerholm. Baksida: Glasål från ålinsamlaren släpps tillbaka i Viskan. Foto: Björn Fagerholm.
Sammanfattning Sedan 1983 övervakas fisksamhället utanför pappersmassafabriken Södra Cell. Undersökningarna utförs genom provfiske med bottentrål i det havsområde där processvattnet strömmar ut (recipient). För att kunna göra relevanta tidsserieanalyser utförs även motsvarande provtagning i ett opåverkat område (). Årets fångst har främst dominerats av unga individer av olika torsk- och plattfiskarter. De vanligaste förekommande arterna i fisket är sandskädda och vitling. Flera av arterna har visat stigande antal sedan provtagningarna startade, särskilt i recipienten. Fjärsing, tungevar, svart smörbult, simkrabba och krabba har ökat i båda områdena. Kolja och slätvar har ökat i recipienten, men ingen trend har kunnat urskiljas i området för dessa arter. Till de arter som minskat i antal hör rödspätta och bergtunga, som båda visar en nedåtgående trend i området. Sett till den senaste tioårsperioden har torsk och rödspätta minskat i båda områdena. Sedan provfiskets början har artrikedomen ökat i båda områdena. Undersökningarna kunde inte påvisa någon negativ effekt på fisk till följd av Södra Cell s utsläpp. Uppvandringen av ålyngel i Viskan har dokumenterats med hjälp av fällor i åmynningen sedan 1971. Även om fångsten under säsongen 213 var den högsta på åtta år så har det skett en stark nedgång i uppvandringen av ål sedan mitten av sjuttiotalet. Nedgången i Viskan har följt de trender som setts på andra platser i Europa och den bedöms inte ha något samband med verksamheten vid Södra Cell. För att undersöka bottenförhållandena och djurlivet på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Havsbotten i anslutning till tuben visade inte några tydliga tecken på syrebrist i årets filmning och djurlivet var inte förändrat jämfört med tidigare år.
Summary The impact by the Södra Cell pulp mill on the local fish community has been monitored since 1983. The waste water discharge area along with an undisturbed reference area is annually surveyed using bottom trawl. The catch is dominated by juvenile individuals of several gadioid (Gadidae) and flatfish (Pleuronectidae) species. The most common species in the survey are dab (Limanda limanda) and whiting (Merlangius merlangus). The trend with increasing catches observed in recent years has been changed. During the last decade there have been more species associated with decreasing catches than with increasing catches. Greater weever (Trachinus draco), scald fish (Arnoglossus laterna), black goby (Gobius niger), swimming crab (Liocarcinus sp.) and edible crab (Cancer pagurus) are however species that have increased in both areas on a longer term. Haddock (Melanogrammus aeglefinus) and brill (Scophthalmus rhombus) have increased in the recipient area, but no trend has been observed on the reference area. Plaice (Pleuronectes platessa) and lemon sole (Microstomus kitt), however, have had no trend in the recipient but have decreased in the reference area. Atlantic cod (Gadus morhua) has decreased in both areas over the last decade. Since the beginning of the survey period, species diversity in the catch increased in both the recipient and the reference area. Based on these studies, no clear negative effect on fish could be identified due to emissions from Södra Cell. Upstream migration of young eels (Anguilla anguilla) in the river Viskan has been documented annually by means of traps in the river mouth. A strong decline has occurred since the beginning of sampling in the late 197's, whereas the recorded number of eels sampled during 213 was the highest in eight years. The decline has followed trends seen elsewhere in northern Europe and is not believed to have any correlation with the activities at Södra Cell. The area next to the outlet tube has been filmed every fall with an ROV (remotely operated underwater vehicle) in order to investigate the sediment conditions and the surrounding animal life. The seabed close to the tube showed no obvious sign of hypoxia in this year s filming and the animal life was normal.
Innehåll 1 Inledning... 1 2 Material och metoder... 3 2.1 Uppvandring av ålyngel i Viskan... 3 2.2 Provfiske med bottentrål... 4 2.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar... 5 3 Resultat... 6 3.1 Uppvandring av ålyngel i Viskan... 6 3.2 Provfiske med bottentrål... 7 3.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar... 18 4 Diskussion... 22 4.1 Uppvandring av ålyngel i Viskan... 22 4.2 Provfiske med bottentrål... 22 4.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar... 24 5 Referenser... 25 6 Bilagor... 26
1 Inledning Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser svarar för och genomför delar av recipientkontrollen för cellulosaindustrin Södra Cell (figur 1). Kontrollerna initierades 1971 med syftet att bedöma vilken effekt anläggningens drift har på fisksamhället i recipientområdet. Kontrollprogrammets innehåll och inriktning fastställts av Länsstyrelsen i Halland och gäller från den 1 januari 1991. Resultaten av undersökningarna redovisas genom årliga rapporter. Södra Cell använder 9 m 3 vatten från Viskan varje dag. Processvattnet släpps ut i havet via en fyra kilometer lång utsläppstub, som på de sista 75 meterna är försedd med diffusordysor för att sprida ut utsläppet. Utsläppet sker på ett vattendjup mellan 15 och 18 m i öppet hav väster om massafabriken. Vattnet som släpps ut är 3 4 C varmt och har ph 8. Av den totala vattenmängden är 7 m 3 kylvatten som bara värms och passerar sedimentationsbassänger innan det går ut i tuben. Resterande 2 m 3 kommer främst från massafabrikens blekeri. Därefter går vattnet vidare i en biologisk reningsprocess där TOC (totalt organiskt kol) reduceras med ca 7%, och där även kväve och fosfor binds innan det släpps ut tillsammans med övrigt processvatten i stora sedimentationsbassänger. Där fångas träfibrer upp för att gå till slamhantering. Efter sedimentationsbassängerna når vattnet slutligen havet via tuben. I utsläppet kan det finnas en del löst EDTA (etylendiamintetraättiksyra). Det finns inte några villkor för detta ämne då det förekommer i små mängder och inte anses påverka miljön. De parametrar som mäts och följs upp av tillsynsmyndighet är TOC, kväve, fosfor och suspenderat material 1. Utsläppet av renat processvatten och den fysiska närvaron av tuben på havsbottnen kan eventuellt påverka levnadsförhållandena för fisk i utsläppsområdet. Sedan klorblekningen upphörde 1993 så är det troligen tillförseln av gödande ämnen och dess följdverkningar som har potentiellt negativ påverkan på fisken. 1 Personlig kommunikation: Knut Omholt (knut.omholt@sodra.com), 212-4-12. 1
Nidingen 1 2 3 4 5 Ustö Vendelsö 1 3 2 4 5 siktdjup videofilmning av utsläpp provfiske, bottentrålning 3 km Ringhals kraftverk ålyngelledare N. Horta utsläpp S. Horta Södra Cell (SCV) Klosterfjorden Viskan 1 2 3 4 5 Varberg, 3 km Figur 1. Översiktskarta med fiske- och provtagningslokaler. För att säkra intaget av sötvatten reglerar Södra Cell vattennivån i Viskans mynning vilket eventuellt kan påverka åluppvandringen i ån. Denna rapport redovisar tillståndet i recipienten med avseende på fisksamhället där utsläppsvattnet från Södra Cell rinner ut, hur denna har utvecklats över tid och i relation till utvecklingen i ett område. Vidare redovisas hur uppvandringen av ålyngel i Viskans mynning har förändrats över tid. 2
2 Material och metoder 2.1 Uppvandring av ålyngel i Viskan Uppvandring av ålyngel i Viskan kontrolleras med hjälp av fyra ålyngelledare i Södra Cell s dammanläggning i Viskans mynning. Ledarna är belägna utmed strandkanterna, på vardera sidan utmed Viskans två mynningsarmar. Varje ledare består av en sju till åtta meter lång ränna genom dammvallen. Rännans ena ände mynnar i havet cirka en decimeter under lägsta vattennivån och den andra änden är belägen innanför vallen cirka 1,5 meter över ytan. Ålarna slingrar sig längs rännan med stöd av upprättstående kvastar och faller vid dess slut ner i en behållare (Neuman 1977). Behållarna (ålyngelsamlarna) töms åtminstone två gånger i veckan och de insamlade ålynglens totalvikt registreras. Vid tillfällen då endast ett fåtal yngel samlats registreras endast individantalet. I dessa fall görs en skattning av totalvikten. Innan 23 användes vikten,3 gram som genomsnittlig vikt för ett ålyngel. Från och med år 23 Glasål. Foto: Björn Fagerholm Ålyngelledare Foto: Björn Fagerholm 3
har andra vikter använts. Dessa beräknades utifrån mätningar 23 till,3 gram för maj,,46 gram för juni,,5 gram för juli,,7 gram för augusti och 1, gram för september och oktober. Under perioder då stora mängder ål samlats in har dessa placerats ut i de större sjöarna inom Viskans tillrinningsområde, i enlighet med Viskans ålplan. När små mängder ål insamlats har de släppts ut i ån uppströms om ålyngelsamlaren. Kontrollen genomförs i regel från maj till och med augusti. Det har visat sig att denna period ofta täckt in den tid under vilken huvuddelen av ålarna vandrat upp. Vissa år har provtagningen förlängts, eftersom en stor andel av ålynglen vandrat upp sent på säsongen (Thörnqvist 21). 2.2 Provfiske med bottentrål öppning 5 m För att ge en uppfattning om fisksamhällets tillstånd i recipienten initierades 1983 årliga undersökningar med bottentrål (Thoresson 1992). Tre år senare fastställdes 1 m 5 m ett program som omfattade trålningar i september med standardiserad bottentrål i Södra Cell s recipient samt i ett område (figur 1 och 2). Recipienten är lokaliserad till avloppstubens mynningsområde och en är belägen cirka 15 kilometer strut 4 m norrut, väster om Ustö (figur 1). Djupet där trålningarna genomförs är 18 till 24 meter i recipienten och 24 till 28 meter i en. Inom varje område görs normalt fem parallella tråldrag med ett mellanrum på över den trål som används i Bottentrål, måttuppgifter Figur 2. Schematisk bild provfisket. minst 5 meter. De enskilda tråldragen är 12 meter långa och utförs i en följd vid varje undersökningstillfälle. Den effektiva tråltiden, det vill säga den tid trålen släpas över havsbotten, uppgår till cirka 2 minuter och med en fart av två knop. Trålningen upprepas under tio dagar, varannan dag i varddera området, med fem tråldrag per område. Det ger totalt fem dagars trålning och maska 13 varv/aln maska 4 varv/aln Överteln 9 m 4
totalt 25 drag per område. Varje tråldrag om cirka 2 minuter räknas som en ansträngning. I varje tråldrag registreras fisk, kräftdjur och bläckfisk med individuell längd per centimeterklass och sammanlagd vikt per art. Även yttre synliga sjukdomssymptom kontrolleras och registreras (Thulin et al. 1989). Beräkningarna har utförts i Microsoft Office XP Excel 21 samt statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 2 för Windows och R för Mac. För alla beräkningar har signifikansnivån,5 använts. Linjära regressioner har använts för att fastställa om en signifikant utveckling har skett över tid. För att se om fiskens längdfördelning skiljer sig åt mellan recipient och har en ANOVA-analys använts. För att jämföra om utvecklingen över tid är olika i de två områdena har en ANCOVA-analys använts. I analyser där kraven på normalfördelning eller homogen varians inte uppfyllts har värdena transformerats. I de fall dessa krav ändå inte uppfyllts genom logaritmering, har ett enklare test använts, ett icke-parametriskt Mann-Whitney U-test. Statistik för signifikanta samband presenteras i en fotnot, alternativt i tabell 1. Icke signifikanta samband presenteras inte. Vetenskapliga namn på observerade arter och andra taxonomiska grupper anges i bilagor och anges endast i texten då de inte förekommer på annan plats. 2.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar Varje år filmas utsläppstuben och havsbottnen i tubens närhet för att kontrollera synbara effekter av Södra Cell s utsläpp (Thoresson 1992). Kontrollen genomförs vid ett tillfälle varje år med hjälp av en undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Tuben och omgivande botten filmades vid två tillfällen, den 14 oktober och 6 november i cirka 6 minuter. Bottenförhållanden och djurliv runt tuben granskades och eventuella tecken på påverkan noterades. Resultaten bygger enbart på en visuell tolkning av filmen och jämförelser med tidigare års filmer. 5
3 Resultat 3.1 Uppvandring av ålyngel i Viskan Under provtagningsperioden 213, som pågick från mitten av maj till slutet av augusti, insamlades totalt ca 3 65 gram uppvandrande ålyngel (figur 3). Efter tre år med totalfångster under 5 gram innebar ålförekomsten 213 en viss ökning, men på en fortsatt historiskt låg nivå. Sedan provtagningen påbörjades 1971 ses en kraftigt minskande trend 2. I enlighet med Viskans ålplan utplanterades 3,1 kilo ålyngel från den totala fångsten uppströms sjöarna Fävren och Mäsen inom Viskans vattensystem. Under 213 fångades merparten av ålynglen under en relativt snäv tidsperiod under början av juni månad. Detta innebar att glasålens uppvandring både startade senare och upphörde tidigare än genomsnittligt för perioden 198 213 (figur 4). kg 1 5 Figur 3. Totalvikt av ålyngel insamlade i Viskans mynning 1971 213. Linjen anger signifikant trend över tid. 197 198 199 2 21 ackumulerad andel av totalvikt (%) 1 8 6 4 Figur 4 a. Kumulativa totalvikter (%) per vecka i Viskan för ålyngelfångsterna i relation till genomsnittet för insamlingsperioden 198 213 (1981 års data finns ej med). 2 genomsnitt 213 15 2 25 3 35 4 vecka 2 Linjär regression 1971 213 : p<,1, R 2 =,31. 6
fångst av glasål, g flöde m 3 /s 5 12 vikt flöde 1 4 8 6 4 2 3 2 1 18 18 19 19 2 2 21 22 22 23 23 24 24 25 26 26 27 27 28 28 29 3 3 31 31 32 32 33 34 34 35 vecka, nr Figur 4 b. Förekomst av glasål (gram) i relation till vattenflödet flöde vid Åsbro i Viskan vecka 18 35, 213. 3.2Provfiske med bottentrål Under 213 genomfördes 25 tråldrag (ansträngningar) inom varje område. Totalt fångades 27 olika fiskarter och åtta olika arter av ryggradslösa djur (evertebrater). I recipientområdet () fångades 25 olika fiskarter, vilket var en mer än i området (tabell 1, bilaga 1 och 2). Antalet fångade fiskar uppgick till 15 782 och av dessa fångades 5 32 (39 procent) i recipientområdet. Antalet arter som fångats varje år visar en statistiskt signifikant ökning för både recipienten och en sedan trålfisket startade 1983 (tabell 1). Även om man bortser från de första åren, fram till 1987, då färre tråldrag gjordes, så har artantalet ökat i båda områdena (figur 5). Sett till den senaste tioårsperioden har dock antalet arter varit stabilt i båda områdena och artantalet skiljer sig inte mellan områdena (tabell 1). antal fiskarter 3 25 Figur 5. Antalet observerade fiskarter i trålfisket 1987 213. Streckad linje visar signifikant linjär trend över tid. 2 15 199 1995 2 25 21 7
Tabell 1. Antal individer i genomsnitt per tråldrag om 2 minuter under 213 och i medeltal för hela undersökningsperioden och för de senaste tio åren, i recipientområdet och i området Ustö. Arterna är sorterade efter hur vanligt förekommande de varit i recipienten. Trend anger om förekomsten förändrats signifikant över tid. För fisk är signifikansen beräknad sedan 1983, för evertebraterna sedan 199 utom för eremitkräfta som började registreras först 22. + anger ökande trend, - anger minskande trend med signifikansnivåer * = p<,5, ** = p<,1, *** = p<,1 och ns anger att ingen signifikant förändring observerats över tiden. VÄRÖ (recipient) USTÖ () medel medel medel medel 1983-24- 1983-24- FISKAR 213 213 trend 213 trend 213 213 trend 213 trend sandskädda 157,9 239, ns 3,1 -** 256,2 325,4 ns 292,1 ns vitling 37,5 52,3 ns 46,2 -* 7,7 72,3 ns 71,9 ns rödspotta 11,4 21,9 ns 27,6 -* 9,8 2,4 -** 11,9 -** kolja 2,6 12,7 +** 29,5 ns, 9,2 ns 3,4 ns torsk 1,5 6, ns 4,2 -*,2 5,5 -** 2,3 -* fjärsing 15,6 5,7 +*** 15,8 ns 3,5 1,4 +*** 3,8 ns knot 6, 4,6 ns 6,7 -** 1, 3,9 ns 4,2 ns rötsimpa 2,9 3,5 +* 4,1 ns 5,7 4,3 -*** 2,3 ns taggmakrill,2 3,1 ns 2,7 ns,1,9 +* 1,5 ns randig sjökock 2,8 2,5 ns 4,1 -*,1,5 ns,3 -* lerskädda 1,8 1,9 ns 2, -** 6, 6,8 ns 6,1 ns tungevar 1,2 1, +*** 3, ns,8,5 +*** 1,4 ns piggvar,4,9 -**,6 ns,1,1 ns <,1 ns slätvar 1,4,8 +** 1,5 ns,7,4 ns,6 ns skäggsimpa,5,6 ns,8 ns <,1 ns <,1 ns skarpsill,,6 ns,6 ns 21,5 4,4 ns 8,9 ns småvar,5 ns,3 ns,2 ns,1 -* bergtunga,1,5 ns,4 ns <,1,7 -*** <,1 ns skrubbskädda 1,1,4 ns,4 ns,4,5 ns,4 ns kummel,5,4 ns,8 ns 5,7 1,7 ns 2,1 ns sill <,1,3 ns,1 ns,1,9 ns,5 ns svart smörbult,4,3 +***,8 ns 2,3 1,6 +*** 4,2 ns äkta tunga,1,2 ns,2 ns <,1,1 ns,1 ns skärsnultra,2 -* <,1 ns <,1 ns <,1 ns gulstrimmig mullus,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns ansjovis <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns berggylta <,1 ns <,1 -* bergvar <,1 ns <,1 ns <,1 ns femtömmad skärlånga <,1 ns fenknot,1 <,1 +*,1 ns <,1 ns <,1 ns fläckig sjökock <,1 <,1 ns <,1 ns,1 <,1 +*** <,1 ns gråsej <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns grässnultra <,1 ns <,1 ns havskatt <,1 ns <,1 ns <,1 <,1 ns <,1 ns lyrtorsk <,1 ns långa <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns makrill <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns marulk <,1 ns <,1 ns oxsimpa <,1 <,1 +* <,1 ns paddtorsk <,1 ns pigghaj <,1 ns <,1 ns,1 ns,2 ns sandstubb <,1 ns <,1 ns,1 <,1 +**,1 ns sjurygg <,1 ns,1 ns småfläckig rödhaj <,1 ns småtunga <,1 +*,1 ns 8
Tabell 1. (Forts.) VÄRÖ (recipient) USTÖ () medel medel medel medel 1983-24- 1983-24- 213 213 trend 213 trend 213 213 trend 213 trend spetsstjärtad smörbult <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns stensnultra <,1 ns tobis (kust-/havs-) <,1 ns <,1 ns tånglake <,1 ns gulål <,1 ns klarbult <,1 ns <,1 ns knaggrocka <,1 ns <,1 ns lerstubb <,1 ns <,1 ns spetsjärtat långebarn <,1 ns totalt antal fiskar 246, 36,1 ns 453, -** 385,2 461,6 ns 418,4 ns antal fiskarter 25 22,2 +*** 25,1 ns 24 2,4 +*** 23, ns EVERTEBRATER simkrabba obestämd 45,8 2,3 +** 35,1 ns 37,2 14,5 +*** 24,2 ns eremitkräfta 1,8 5,1 ns 5,5 ns 3,4 9,9 ns 1,7 -** strandkrabba 7,6 3,7 +* 6,1 ns 1,1,5 ns,9 ns krabba 4,2 1,2 +*** 2,3 ns 1,6,5 +**,9 ns maskeringskrabba,5 ns,3 -*,3,4 ns,3 ns bläckfisk obestämd,2,1 ns,1 ns,3 ns,5 ns havskräfta <,1 ns <,1 -*,1 +*,2 ns hummer <,1 ns <,1 ns <,1 +* <,1 ns Loligo subulata, <,1 ns <,1 ns nordisk kalmar <,1 ns <,1 ns sandräka <,1 ns <,1 -* total antal evertebrater 59,5 28,4 +*** 49,5 ns 43,6 21,3 +** 37,7 ns antal evertebratarter 5, 5,7 +* 6,4 ns 6, 5,4 +** 7,1 ns antal arter totalt 3 27,8 31,5 3 25,8 3,1 Den totala mängden fisk i recipientområdet har legat på en stabil nivå sedan undersökningarna startade, men visar på en minskande trend sett till den senaste tioårsperioden (tabell 1). För området (Ustö) har abundansen varit stabil både sedan undersökningen startade och den senaste tioårsperioden (tabell 1). Av ryggradslösa djur fångades under 213 fler arter, men färre individer, i området än i recipientområdet (tabell 1). Då de fångade bläckfiskarna är små (6 7 cm) och har svår systematik förblev samtliga av de totalt fyra fångade individerna obestämda med avseende på art. Abundansen av ryggradslösa djur visar en ökande trend i båda områdena, sett över hela undersökningsperioden, men har legat stabilt under den senaste tioårsperioden (tabell 1). 9
3.2.1 De vanligaste fiskarterna i trålfisket Sandskädda utgjorde som oftast den största andelen av fångsten och stod för 66 procent av det totala antalet fiskar i de båda undersökningsområdena. Den därefter vanligaste arten, vitling, stod för sammanlagt 17 procent av fiskarna i fångsten. De återstående tre vanligaste arterna, skarpsill, rödspätta och fjärsing, utgjorde tillsammans 1 procent av mängden fiskar. Torsk hörde fram till 26 till de vanligast förekommande arterna, men utgjorde 213 endast,3 procent av den totala mängden fångad fisk. 3.2.1.1 Sandskädda Sandskädda har varit den mest talrika arten i fångsten allt sedan undersökningarna påbörjades 1983 (bilaga 1 & 2). En anledning till detta är att bottnarna på bägge lokalerna främst består av lera och fin sand, vilket utgör ett utmärkt habitat för arten. Utvecklingen i de två områdena skiljer sig inte över tiden. Däremot visar arten på en negativ trend i recipienten under den senaste tioårsperioden (tabell 1). Sedan 211 har fler sandskäddor fångats i området än i recipientområdet 3. I fisket representerades sandskäddan nästan uteslutande av förhållandevis små och därmed unga individer. Likväl finns en storleksskillnad mellan individer från de två lokalerna, där området visar sig hysa större fiskar 4. antal/tråldrag 12 A antal 2 B 8 15 1 4 5 1985 199 1995 2 25 21 Figur 6. A) Fångst av sandskädda per tråldrag om 2 minuter åren 1983 213. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 213. 5 1 15 2 längdgrupp, cm 3 Kovariansanalys ANCOVA (år*område) 1983 213 : F 1,58 =5,22 p=,26. 4 Mann-Whitney U-test W=529688, p<,1. 1
3.2.1.2 Vitling Fångsten av vitling har fluktuerat kraftigt mellan åren allt sedan undersökningarna startade 1983 (figur 7). Från en bottennotering 212 tycks populationen återhämtat sig och fångsten 213 var större i såväl recipient som. Sett till den senaste tioårsperioden har vitlingen minskat i recipienten (tabell 1). Trots nedgången i recipienten under senare år skiljer sig inte utvecklingen signifikant mellan de två områdena sett till hela tidsperioden. Vitlingens längdfördelning ger två toppar, vilket syns med störst tydlighet i området, en vid 12 cm och en vid 19 cm. Det fanns en skillnad under 213 i medellängden hos individerna mellan de två områdena 5. antal/tråldrag 25 2 A antal 5 4 B 15 3 1 2 5 1 1985 199 1995 2 25 21 1 15 2 25 längdgrupp, cm Figur 7. A) Fångst av vitling per tråldrag om 2 minuter, 1983 213. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 213. 3.2.1.3 Skarpsill Skarpsill hade den tredje högsta abundansen vid 213 års provtagning, uteslutande drivet av fångster i området (figur 8). Från att under större delen av 199- talet enbart förekommet i enstaka exemplar tycks antalet ha ökat sedan början av 2-talet, framför allt i området. Trots stigande fångster så finns ingen signifikant trend över tid för något av områdena, vare sig sedan starten 1983 eller det senaste decenniet (tabell 1). Däremot har fångsten varit signifikant större i området 6. På grund av det låga antalet fångade skarpsillar från recipienten kunde inte skillnader i medellängd analyseras. 5 Mann-Whitney U-test W=971627, p<,1. 6 Mann-Whitney U-test W=21, p<,1. 11
antal/tråldrag 3 A antal 3 B 2 2 1 1 1985 199 1995 2 25 21 1 12 14 16 18 längdgrupp, cm Figur 8. A) Fångst av skarpsill per tråldrag om 2 minuter, 1983 213. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 213. antal/tråldrag 1 8 6 A antal 9 6 B 4 3 2 1985 199 1995 2 25 21 1 15 2 25 längdgrupp, cm Figur 9. A) Fångst av rödspätta per tråldrag om 2 minuter, 1983 213. Rät linje anger linjär trend över tid. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 213. 3.2.1.4 Rödspätta Fångsten av rödspätta har uppvisat periodvisa fluktuationer på båda lokalerna (figur 9). Fångsten har utvecklats olika i de två områdena över tiden 7. I recipientområdet kan ingen trend urskiljas sedan trålningen startade. I området däremot, har fångsten av rödspätta minskat över tiden (tabell 1, figur 9). Liksom hos sandskädda fanns det en stor dominans av unga individer i fångsten. Trots en relativt jämn storleksdistribution i de båda områdena under 213 (figur 9 B) var rödspättor från området större än individer från recipienten 8. 7 Kovariansanalys ANCOVA (år*område) 1983 213 : F 1,58 =6,435 p=,14, R 2 =,17. 8 Mann-Whitney U-test W=28632, p<,1. 12
3.2.1.5 Fjärsing Fångsten av fjärsing har ökat båda lokalerna sedan trålningarna startade, huvudsakligen drivet av av en ökning i abundansen sedan början av 2-talet (tabell 1, figur 1). Mängden fångad fjärsing har varit större i recipienten än i området 9. Även medellängden av fjärsing i fångsten 213 skilde sig mellan lokalerna, med större individer fångade i området 1. antal/tråldrag 5 4 A antal 9 B 3 6 2 3 1 1985 199 1995 2 25 21 2 25 3 längdgrupp, cm Figur 1. A) Fångst av fjärsing per tråldrag om 2 minuter, 1983 213. Räta linjer anger linjär trend över tid. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 213. 3.2.1.6 Torsk Sedan slutet av nittiotalet har det förekommit stora mellanårsvariationer i torskfångsten, samtidigt som fångsten har sjunkit kraftigt under de senaste sex åren (figur 11). Ingen trend kan skönjas i recipienten för hela undersökningsperioden. Däremot uppvisar den senaste tioårsperioden en negativ trend (tabell 1). I området kan negativa trender urskiljas både för hela undersökningsperioden och den senaste tioårsperioden (figur 11, tabell 1). Torskfångsten under 213 dominerades som tidigare av yngre individer. Större delen av fångsten utgjordes av storlekar mellan 12 och 2 centimeter, vilket indikerar att fiskarna var födda 212 och 213 Medellängden av torsk i fångsten 213 var större i områden än i recipienten 11. 9 Mann-Whitney U-test W=62,5, p=,48. 1 Mann-Whitney U-test W=1561, p<,1. 11 Variansanalys ANOVA: F 1,42 =5,81, p=,2. 13
antal/tråldrag 4 A antal 9 B 3 6 2 1 3 1985 199 1995 2 25 21 1 15 2 25 längdgrupp, cm Figur 11. A) Fångst av torsk per tråldrag om 2 minuter, 1983 213. Rät linje anger trend över tid. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 213. 3.2.1.7 Övriga fiskarter i trålfisket Förekomsten av flera arter har förändrats sedan provfiskena startade 1983. I recipientområdet har fångsten ökat för flera fiskarter, samtidigt med liknande utveckling för enstaka arter i området. En handfull arter, främst plattfiskar, visar på en nedåtgående långtidstrend (tabell 1). Sett till den senaste tioårsperioden visar flera, framför allt bottenlevande arter, på en vikande trend (tabell 1). Nedan redovisas resultaten för några vanligt förekommande arter samt för arter som uppvisar anmärkningsvärda förändringar. Kolja Fångsterna visar på stora fluktuationer mellan åren. Trenden i recipientområdet är stigande sedan provtrålningarna startade (tabell 1), medan ingen trend har kunnat urskiljas i området (tabell 1). Under det senaste decenniet har mest kolja fångats i recipientområdet (figur 12). Taggmakrill Innan 1997 fångades bara enstaka taggmakrillar. Sedan dess har arten blivit mer vanligt förekommande och visar på en signifikant ökning i området (figur 12). Däremot kan ingen trend påvisas för recipientområdet. Fångsten av taggmakrill skiljer sig inte mellan de två områdena. 14
antal/tråldrag 16 12 kolja antal/tråldrag 5 4 taggmakrill 8 3 2 4 1 antal/tråldrag 16 12 1985 199 1995 2 25 21 rötsimpa 1985 199 1995 2 25 antal/tråldrag 8 6 21 tungevar 8 4 4 2 1985 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 Figur 12. Genomsnittlig fångst (antal) per tråldrag av kolja, taggmakrill, rötsimpa och tungevar i recipientområdet och området 1983 213. Rät linje anger signifikant trend över tid. Rötsimpa Fångsten har minskat signifikant i området sedan trålningarna startade, medan den visar på en ökande trend i recipienten (tabell 1, figur 12). Knot Fångsten har fluktuerat sedan provtrålningarna startade, men skiljer sig inte mellan de båda lokalerna. Inom senaste decenniet visar fångsterna på en nedåtgående trend i recipienten, medan ingen trend kan påvisas för området (tabell 1). Randig sjökock Fångsten i recipientområdet har ökat tidigare, men denna trend är bruten på grund av de senaste årens låga fångster. I området ligger antalet fångade sjökockar på en låg nivå och det går inte heller här att urskilja någon trend. Däremot uppvisar båda områdena en statistiskt minskande trend under det senaste decenniet (tabell 1). Statistiskt går det inte att visa att fångsten av randig sjökock 15
har utvecklats olika över tid i de två områdena, men fångsten har varit högre i recipienten än i området sedan undersökningarna startade 12. Tungevar Efter ett flertal år med stigande fångster minskade dessa under 213, både i recipienten och i en (figur 12). Trots detta visar arten på en statistiskt säkerställd uppåtgående trend i båda områdena sedan undersökningarna startade (tabell 1). Utvecklingen över tid skiljer sig inte signifikant mellan områdena 13. Lerskädda Lerskäddan har varit talrikare i området än i recipientområdet 14. Fångsterna har minskat under den senaste tioårsperioden i området medan någon motsvarande trend inte återfinns i recipienten (tabell 1). Slätvar Fångsterna ökade kraftigt i recipientområdet under åren 26 21. Dock har fångsterna de senaste åren varit nere på samma nivå som tidigare, men steg igen under 213. Utvecklingen för recipienten visar en signifikant positiv trend (tabell 1). Även i en ökade fångsterna under de här åren, men signifikans saknas. Fångsten i recipienten har varit signifikant större än i området 15. Svart smörbult Från att arten sällan förekom har fångsten ökat i båda områdena sedan i mitten av 199-talet, vilket tydligt indikeras av signifikant positiva trender för både recipient och (tabell 1). De största fångsterna noterades 28 och uppgick då till närmare tio fiskar per tråldrag i området. Fångsten skiljer sig inte mellan de två områdena. Piggvar Piggvaren har minskat i recipienten, medan ingen trend kan skönjas i området (tabell 1). Arten har varit vanligast i området 16. 12 Mann-Whitney U-test W=822, p<,1. 13 Kovariansanalys ANCOVA (år*område) 1983 213 : F 1,58 =4,81, p=,32. 14 Kovariansanalys ANCOVA 1983 213 : F 1,58 =34,7, p<,1. 15 Kovariansanalys ANCOVA 1983 213 : F 1,58 =5,49, p=,22. 16 Mann-Whitney U-test W=939,5, p<,1. 16
Bergtunga Under perioden 1984 1996 fångades i genomsnitt 1,4 bergtungor per tråldrag, medan fångsten per tråldrag 1998 213 bara var,3, motsvarande en bergtunga vart 34:e drag. Referensområdet visar på en negativ trend, medan ingen trend finns i recipienten för hela undersökningsperioden (tabell 1). Sedan 1998 har fångsterna varit större i recipientområdet, medan förhållandet tidigare oftast var det motsatta. Sett över hela perioden så skiljer inte fångsten sig åt mellan de två lokalerna. Trålfångst. Foto: Björn Fagerholm. Sortering av trålfångst. Foto: Björn Fagerholm. 3.2.2 Kräftdjur Kräftdjuren har registrerats regelmässigt från början av 199-talet varför beräkningarna är utförda på data mellan 199 och 213. Av de olika kräftdjursgrupper som fångades under trålningen 213 dominerade simkrabbor följt av strandkrabbor (tabell 1). Fångsten av simkrabbor och krabba har ökat signifikant i båda områdena sedan trålningarna startade (tabell 1, figur 13). Den högsta noteringen av antalet simkrabbor är från år 2, varefter fångsterna minskat och varierat på en något lägre nivå. Strandkrabba var den näst vanligaste arten bland kräftdjuren under 213 års provtagning. Arten visar på en stigande trend i recipientområdet sedan provtagningarna startade, medan ingen trend kan skönjas för området (tabell 1). Krabba nådde en toppnotering i recipienten under 211, med mer än fem krabbor per tråldrag och beståndsutvecklingen skiljer sig signifikant mellan recipienten och området 17. 17 Kovariansanalys ANCOVA (område* år) 199 213 : F 1,44 =7,28, p<,1. 17
antal/tråldrag 1 simkrabba antal/tråldrag 6 krabba 4 5 2 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Figur 13. Fångst av simkrabba och krabba under tidsperioden 199 213. Trendlinje anger linjär trend över tid. 3.2.3 Förekomst av yttre skador Vid provfisken noteras alltid yttre synliga sjukdomssymptom. Under fisket 213 observerades totalt 17 fiskar (1 promille av den totala fångsten) med för ögat synliga symptom, vilket är något lägre jämfört med föregående år. Flest sjukdomssymptom hittades hos sandskädda (14 fiskar). Övriga fiskar med skador var knot, skarpsill och skrubbskädda. Det vanligaste symptomet 213 var tumörer av olika slag, vilket observerades hos totalt 12 fiskar. Andra symptom var fenröta, Lymfocystis 18, ryggradsförkortning och ryggradskrökning. Av de sjuka individerna observerades tretton i området och fyra i recipientområdet. 3.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar För att kontrollera hur utsläppet påverkar den omgivande botten filmades tubens närområde under 6 minuter med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost (sjöuggla). Filmningen påbörjades den 14 oktober, men när en träbit fastande i propellern inträffade ett motorhaveri och filmningen fick avbrytas halvvägs. Sjöugglan fick tas upp för reparation och filmningen avslutades 6 november, några veckor senare än normalt. Tuben mynnar ut vid 18 m djup och där påbörjades filmningen. Sjöugglan följde sedan tuben upp till cirka 16 meters djup och vände tillbaka (figur 14). Från tubens 18 Lymfocystis är en virussjukdom som orsakar druvliknande hudtumörer. 18
Figur 14. A) tubens mynning på 18 meters djup. Skalbotten omger mynningen. B) Mynningen är stängd med ett spjäll. Figur 15. A) tuben har ett flertal dysor utmed sidorna som sprider utsläppet jämt längs tuben. B) Skalbotten utmed tuben samt en fisk tillhörande familjen torskfiskar, troligen gråsej. Figur 16. A) Omkringliggande mjukbotten 18 m. B) Havsnejlikor på tubens fundament samt två sorters sjöstjärna, den vanliga och den något vitare och taggigare ishavssjöstjärnan. 19
Figur 17. A) På botten omkring tuben fanns det gott om musselskal. B) svart sedimentet syns i den grop som en plattfisk muddrat fram. mynning och inåt finns en mängd runda öppningar (dysor) på tubens yttersidor som fördelar utsläppet (figur 15). Sikten var något bättre än tidigare år och det rådde en svag nordgående ström. Större delen av tuben samt dess fundament var bitvis täcka av havsnejlikor (Metridium senile) och blåmusslor (Mytilus edulis). En del djurliv rörde sig på och kring tuben, som krabbtaska, strandkrabbor och två sorters sjöstjärnor, vanlig sjöstjärna (Asterias rubens) och ishavssjöstjärna (Marthasterias glacialis ) (figur 16b). Runt tuben simmade fiskarter som sjustrålig smörbult (Gobiusculus flavescens), stensnultra, skärsnultra, torsk och gråsej. På mjuk- och skalbotten en bit från tuben syntes olika sorters plattfisk, som skrubbskädda och sandskädda och även många strandkrabbor och eremitkräftor. Vid filmningen in i tubens mynning syntes det att spjället var stängt vilket förklarar det kraftiga utsläppet ut via dysorna (figur 14b). Den omgivande botten längs med tuben utgjordes till stor del av jämn sand eller skalbotten och under tuben fanns rester av skal, huvudsakligen efter musslor som troligen fallit av röret eller ansamlats där på grund av vattenströmmar (figur 15b). 2
Söder om tuben fanns en jämnare räfflad botten med inslag av sand och/eller mjukare organiskt sediment (figur 16a). I år upptäcktes inga uppenbara vita syrefria fläckar (svavelvätebakterier). Utanför den avslutande mynningen samt norr om tuben syntes stora områden av skalbotten liknande det vi sett tidigare år. Dessa skalbottnar ser ut att vara täckta med musselskal från islandsmussla (Artica islandica), hjärtmusslor (Cardium sp.) och sandmussla (Mya arenaria) Under skalen ser bottensedimentet svart ut vilket kan tyda på syrefria sediment (figur 17). 21
4 Diskussion 4.1 Uppvandring av ålyngel i Viskan Uppvandringen av glasål har varit svag de senaste decennierna. Dock var fångsten under 213 den högsta som registrerats under den senaste femårsperioden. Under 213 fångades merparten av glasålen under en relativt snäv tidsperiod under början av juni månad, vilket skulle kunna vara en effekt av den kalla våren. Inför provtagningen 213 har Södra Cell bytt ut samtliga pumpar, ventiler, spridare, ledningar samt bytt ut borsten som sitter i rännorna. Inkörning och hjälp med att få rätt flöde har gjorts i samarbete med tjänstemän från Länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland. Detta arbete kan möjligen haft en effekt på fångsten av ålar, men det är svårt att uppskatta effekten på bara en sommar, samtidigt medförde arbetet att insamlingen påbörjades ett par veckor senare än normalt. Utvecklingen i Viskan speglar den omfattande rekryteringsnedgång för ål som observerats i hela Europa. Denna negativa utveckling har även konstaterats vid Ringhals kärnkraftverk (ICES 213). Detta tyder på att det med stor sannolikhet inte finns någon specifik koppling mellan nedgången av uppvandrande ål i Viskan och uttaget av vatten till driften av massaindustrin. För att säkra sitt sötvattenintag har Södra Cell möjlighet att reglera flödet i Viskan via fördämningsluckor, men detta har sannolik inte påverkat glasålens invandring eftersom dämmet var öppet under hela provtagningen. 4.2Provfiske med bottentrål Antalet fångade arter under provtrålningarna har ökat i både recipient- och området sedan undersökningarna startade. Flera arter visar en abundansökning i recipienten men inte i området. Att artantal och förekomst av vissa arter ökar i recipienten kan möjligen bero på tillförseln av organiskt material via utsläppstuben till området runt denna. Detta kan stimulera den biologiska produktionen och öka mängden föda för fisk, med en attraktion till området som följd. Att 22
tuben även kan utgöra ett mindre konstgjort rev skulle också kunna vara positivt för småfisk i området. Sett till den senaste tioårsperioden har det dock skett en minskning i abundansen hos flera, framför allt bottenlevande fiskarter. Den bakomliggande orsaken till detta mönster är svår att utröna. Detta kan bero på naturliga fluktuationer i fisksamhället, men kan också vara en indikation på att något skett som påverkar bottenlevande fisk negativt. Tillbakagången senaste decenniet sker för flera arter parallellt i recipient och område. De två dominanterna, sandskädda och vitling, har dock haft en mera negativ utveckling i recipienten, vilket innebär att en effekt av utsläppen från Bruk inte kan uteslutas helt. Om trenden skulle vara ihållande så kan en undersökning riktad mot dessa arter vara ett alternativ, där exempelvis populationsstrukturen och tillväxt undersöks noggrannare. För flera av de arter där abundansen har ökat, till exempel svart smörbult, fjärsing och kolja, skedde ökningen framförallt under 2-talet. Någon entydig förklaring till denna utveckling, vid sidan av en attraktion till recipienten, är svår att finna. Möjligen kan utvecklingen mot ett varmare klimat (Moksnes et al. 21) ha bidragit till förändringen, vilket dock inte skulle förklara utvecklingen för de arter som endast ökat i recipientområdet. Rötsimpan har haft en intressant utveckling, då den har minskat i området parallellt med en ökning i recipienten. Det skulle kunna tyda på en starkt positiv effekt i recipientområdet på denna art. Det kan exempelvis vara ökningen av näringsämnen i vattnet som varit gynnsam. Dock är frågan varför en liknande utveckling inte kan ses för andra arter. Enligt de undersökningar som gjorts hittills tyder resultaten på att Södra Cell inte har haft en negativ påverkan på fiskbeståndet, utan snarare en positiv påverkan på vissa arters utveckling på lång sikt. Att en enskild fiskart ökar behöver inte enbart vara positivt för ett samhälle, det kan även innebära problem för andra arter ifråga om konkurrens eller predation, faktorer som i sin tur leder att förändringar av hela ekosystem. 23
Fångsten vid trålningen har till stor del bestått av ungfisk. Detta beror troligtvis på att de områden som fiskats, både recipient och, fungerar som bra uppväxtplatser för ungfisk av flera arter. Att så få stora individer fångats kan också bero på trålningsmetoden, genom att trålen rör sig för långsamt över botten och under för kort tid för att fånga de stora individerna, som på grund av detta kan undkomma redskapet. Det finns flera sjukdomssymptom hos fisk som har kopplats till pappersmassaindustrin, som skelettdefekter och fenröta (Thulin et al. 1989). Dessa förekommer, men någon tendens att de skulle vara vanligare i det påverkade området än i området kunde inte ses under 213. Förhållande var snarare det omvända, då sjuka fiskar var vanligare i området än i recipienten. 4.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar Under årets dokumentation syntes inga vita syrefria fläckar på mjukbottnarna runt tuben. Tydligt vita fläckar tyder på syrebrist och har observerats runt tuben tidigare år, men varken under 212 eller 213 syntes något. Syrebrist kan uppstå i sedimentet när organiskt material bryts ned varvid syre förbrukas. Denna process kan öka om ytterligare organiskt material tillförs eller i områden med låg vattenomsättning. Undervattensfilmningen blev uppdelad på två olika körningar, en i oktober och en i november, eftersom en träbit fastnade i sjöugglans propeller vid den första körningen och förstörde motorn. De olika filmningarna avslöjade ingen större skillnad vid bedömningen. Siktförhållanden och vattenfärg var olika, men det inverkade inte på vår totala bedömning (jämför figurerna 14 och 17). De partier som inte bestod av sedimentbotten utgjordes huvudsakligen av botten täckt av musselskal på liknande sätt som under tidigare år. På några bilder av sedimentet där man ser under musselskalen syntes ett svart sediment, vilket kan tyda på syrebrist. Det syntes speciellt tydligt på en bildsekvens där en plattfisk muddrat upp en liggplats ibland skalen (figur 17b). 24
5 Referenser ICES (213). Report of the 212 Session of the Joint EIFAAC/ICES Working Group on Eels. ICES Advisory Committee. ICES CM 212/ACOM:18. 828 s. Moksnes, P-O., Elfwing T., Tobiasson S. och Wikner J. (21). Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv. HAVET 21, 6 1. Neuman, E. (1977). Fiskeriundersökningar vid halvön. Statens Naturvårdsverk. Opubl. Rapport. SNV, 18 s. Thoresson, G. (1992). Handbok för kustundersökningar. Recipientkontroll. Kustrapport 1992:4. Fiskeriverket, 88 s. Thulin J., Höglund J. & Lindesjöö E. (1989). Fisksjukdomar i kustvatten. Naturvårdsverket, 126 s. 25
Bilaga 1. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i recipienten för Södra Cell 1994 213. Bilaga 1. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i recipienten för Södra Cell 1994 213 FISKAR Latinskt namn 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 ansjovis Engraulis encrasicolus 7 2 7 bergtunga Microstomus kitt 15 8 13 1 6 7 6 8 17 7 5 9 18 23 4 28 7 1 2 bergvar Zeugopterus punctatus 2 1 2 fenknot Chelidonichthys lucerna 1 6 2 1 7 3 3 2 fjärsing Trachinus draco 2 1 8 2 67 22 72 152 91 37 246 763 613 615 99 364 26 39 fläckig sjökock 1 gråsej Pollachius virens 1 4 1 grässnultra Centrolabrus exoletus 1 gulstrimmig mullus Mullus surmuletus 42 5 havskatt Anarhichas lupus 2 knot Eutriglia gurnardus 12 3 31 16 116 41 121 31 13 89 265 37 168 128 152 128 73 62 75 151 kolja Melanogrammus aeglefinus 11 654 114 18 176 14 37 41 167 8 92 52 362 1546 124 1765 388 836 378 378 kummel Merluccius merluccius 1 15 1 2 19 2 1 1 11 12 89 43 11 8 11 1 1 13 lerskädda Hippoglossoides platessoides 54 3 38 19 64 36 42 58 311 67 94 82 86 6 44 9 7 14 18 44 långa Molva molva 1 1 makrill Scomber scombrus 1 oxsimpa Taurulus bubalis 1 1 pigghaj Squalus acanthias 2 piggvar Psetta maxima 1 15 5 3 2 12 36 16 7 4 4 7 29 18 17 3 32 11 7 9 randig sjökock Callionymus lyra 38 9 1 12 28 11 35 95 169 74 147 155 32 45 125 17 14 8 16 69 rödspätta Pleuronectes platessa 79 142 521 188 376 21 347 75 566 353 1265 453 1255 748 49 365 774 365 389 284 rötsimpa Myoxocephalus scorpius 62 76 83 66 153 13 151 75 48 1 89 15 137 92 37 74 135 152 89 89 sandskädda Limanda limanda 768 3848 5326 3672 5245 3219 6761 2434 823 584 12361 711 13122 522 7216 782 462 6576 3921 3948 sandstubb Pomatoschistus minutus 3 1 sill Clupea harengus 9 5 6 2 32 5 26 9 3 1 4 1 1 7 6 1 sjurygg Cyclopterus lumpus 27 skarpsill Sprattus sprattus 1 9 12 4 1 18 2 13 9 15 9 12 6 1 83 1 skrubbskädda Platichthys flesus 9 9 38 4 7 4 1 4 9 29 9 11 4 1 6 7 13 12 9 27 skäggsimpa Agonus cataphractus 1 8 2 2 5 3 24 7 3 6 2 9 46 3 1 1 64 13 3 12 skärsnultra Symphodus melops 1 3 1 1 1 3 3 slätvar Scophthalmus rhombus 7 1 2 4 12 9 11 12 29 13 5 9 62 4 48 41 121 11 2 36 småtunga Buglossidium luteum 2 6 5 1 småvar Phrynorhombus norvegicus 3 5 11 15 1 5 9 25 28 4 54 3 1 1 spetsstjärtad smörbult Lesueurigobius friesii 1 svart smörbult Gobius niger 3 2 4 3 13 8 18 1 17 21 22 53 37 12 1 9 taggmakrill Trachurus trachurus 5 23 2 6 76 11 1 8 22 253 54 19 1 89 14 2 6 tobis (kust-/havs-) Ammodytidae 1 torsk Gadus morhua 115 38 2 9 694 96 79 36 14 526 88 287 369 21 75 97 27 12 3 38 tungevar Arnoglossus laterna 2 82 117 126 8 63 71 54 73 3 vitling Merlangius merlangus 1681 615 196 665 2428 128 3421 398 237 4911 2835 786 1927 1339 1473 74 359 1 9 937 äkta tunga Solea solea 5 1 4 2 2 5 2 2 9 5 3 1 11 4 2 12 3 6 2 antal fiskar 1471 5483 6421 5438 9411 5177 11475 6431 12143 12642 1755 1654 18595 1295 1154 1128 6392 878 532 6149 antal fiskarter 21 19 19 23 23 19 22 22 23 25 26 24 27 24 25 25 28 26 21 25 EVERTEBRATER bläckfisk obestämd Loligo sp. 1 3 2 16 1 4 2 9 1 7 1 4 eremitkräfta Paguridae sp. 133 11 329 37 178 13 1 12 265 231 181 45 havskräfta Nephrops norvegicus 2 2 2 1 1 1 1 1 hummer Homarus gammarus 1 1 1 1 2 3 krabba Cancer pagurus 8 4 4 11 3 11 4 14 34 43 22 31 43 26 43 99 126 18 14 tioarmad bläckfisk Allotheutis subulata 16 maskeringskrabba Hyas araneus 1 4 3 1 15 16 2 132 6 14 25 6 13 1 6 3 2 4 2 simkrabba obest. Liocarcinus sp. 1 116 59 65 158 179 147 2115 76 66 1127 514 572 666 811 39 1319 72 1442 1145 strandkrabba Cancer maenas 13 29 13 25 44 32 75 119 62 26 5 145 262 111 235 66 75 82 326 189 antal evertebrater 133 154 75 97 233 23 235 2428 938 8 1579 997 157 935 1195 622 1761 1154 281 1487 antal evert. arter 5 5 3 6 6 4 4 6 7 6 7 7 6 8 7 5 6 7 7 5 antal tråldrag 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 2 25 25 2 25 25 25 25 25 25
Bilaga 2. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i området till Södra Cell 1994 213. Bilaga 2. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i området till Södra Cell 1994 213. FISKAR Latinskt namn 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 ansjovis Engraulis encrasicolus 1 1 bergtunga Microstomus kitt 4 21 34 12 1 1 1 1 1 4 1 1 bergvar Zeugopterus punctatus 1 4 fenknot Chelidonichthys lucerna 1 1 1 fjärsing Trachinus draco 1 2 11 17 28 11 69 38 112 123 194 17 12 127 88 fläckig sjökock Callionymus maculatus 1 1 2 1 2 gråsej Pollachius virens 2 5 gulstrimmig mullus Mullus surmuletus 1 1 4 gulål Anguilla anguilla 1 havskatt Anarhichas lupus 1 1 1 knot Eutriglia gurnardus 64 19 18 72 121 31 91 81 188 164 19 244 39 12 157 41 92 67 72 25 klarbult Aphia minuta 6 knaggrocka Raja clavata 1 kolja Melanogrammus aeglefinus 13 2633 1162 177 143 26 16 1 33 5 6 16 28 278 21 364 3 11 3 1 kummel Merluccius merluccius 3 68 26 5 52 8 1 6 2 13 1 161 71 2 3 18 2 53 22 143 lerskädda Hippoglossoides platessoides 155 134 141 595 394 165 122 54 549 13 23 19 162 92 71 47 53 183 336 149 lerstubb Pomatoschistus microps 1 långa Molva molva 1 1 makrill Scomber scombrus 1 1 pigghaj Squalus acanthias 33 3 3 piggvar Psetta maxima 2 4 2 1 2 2 1 1 2 6 2 randig sjökock Callionymus lyra 4 2 6 1 1 3 35 31 17 17 9 8 4 5 9 1 5 3 rödspätta Pleuronectes platessa 761 294 282 112 14 123 16 93 468 249 415 558 548 16 167 179 27 151 184 244 rötsimpa Myoxocephalus scorpius 82 18 172 6 44 38 81 54 28 76 31 59 84 24 12 32 78 25 61 143 sandskädda Limanda limanda 8853 123 1615 6384 6847 2716 4111 2726 631 565 1327 755 838 4477 4326 587 3971 97 892 644 sandstubb Pomatoschistus minutus 5 2 5 2 sill Clupea harengus 2 5 3 1 82 41 16 12 36 6 6 3 44 2 6 1 14 1 11 3 skarpsill Sprattus sprattus 12 1 38 1 1 63 33 1 8 11 237 178 242 87 17 514 14 86 537 skrubbskädda Platichthys flesus 1 22 25 18 11 6 1 16 9 12 13 13 4 12 4 9 13 1 9 skäggsimpa Agonus cataphractus 1 2 3 1 1 1 3 skärsnultra Symphodus melops 1 1 1 2 1 slätvar Scophthalmus rhombus 4 7 3 13 3 4 5 13 4 2 6 19 13 7 12 56 8 2 18 småvar Phrynorhombus norvegicus 17 8 11 4 3 2 6 8 14 12 9 3 2 spetsstjärtad smörbult Lesueurigobius friesii 1 1 svart smörbult Gobius niger 2 11 12 5 11 42 29 88 37 32 114 69 22 248 136 55 53 58 taggmakrill Trachurus trachurus 1 2 11 9 7 223 18 61 122 32 24 1 61 22 15 2 torsk Gadus morhua 117 181 95 184 34 84 12 21 66 211 63 123 118 13 95 58 11 31 42 6 tungevar Arnoglossus laterna 18 3 31 21 33 27 46 39 72 2 vitling Merlangius merlangus 2579 1877 131 521 2466 1534 3429 2362 1219 3497 864 1165 2374 1265 3334 2179 2457 938 93 1767 äkta tunga Solea solea 1 1 4 2 1 2 2 1 3 1 2 1 4 1 antal fiskar 12687 17441 13643 8216 1643 48 8252 5758 995 14 12291 998 12311 6959 8721 935 7777 193 1953 9629 antal fiskarter 21 19 21 19 18 16 2 21 21 27 23 2 25 24 21 22 24 22 25 24 EVERTEBRATER bläckfisk obestämd Loligo sp. 1 1 2 15 22 33 1 28 4 34 6 eremitkräfta Paguridae sp. 133 154 558 578 315 219 144 83 197 137 143 85 havskräfta Nephrops norvegicus 3 1 2 8 3 1 5 5 5 7 1 7 4 hummer Homarus gammarus 1 1 3 1 4 krabba Cancer pagurus 2 2 2 1 2 14 7 13 19 9 21 17 18 3 54 34 3 4 tioarmad bläckfisk Allotheutis subulata 3 1 1 maskeringskrabba Hyas araneus 2 4 6 17 87 1 2 11 6 14 1 8 5 3 8 7 nordisk kalmar Loligo forbesi 2 sandräka Crangon crangon 1 1 simkrabba obest. Liocarcinus sp. 55 42 62 46 164 225 385 198 481 794 117 493 591 826 1298 454 117 753 129 929 strandkrabba Cancer maenas 1 2 11 25 2 3 29 26 12 21 74 8 1 4 28 antal evertebrater 59 43 65 49 173 244 417 243 732 989 1673 1119 96 112 1572 575 1435 97 1489 19 antal evert. arter 3 2 2 3 5 5 5 6 7 7 8 8 7 8 6 4 8 8 8 6 antal tråldrag 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 2 25 25 18 25 25 25 25 25 26