Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 1304 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-01-08 1 1 (1+13) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Tak Takprodukter Takpannor av tegel Clay roofiong tiles for discontinuous laying Products definitions and specifications Europastandarden gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den svenska språkversionen av. Den har samma status som de engelska, franska och tyska språkversionerna. ICS 01.040.91; 91.100.20 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: 08-617 74 00. Telefax: 08-617 74 30 Prisgrupp P Tryckt i mars 1999
Provläsningsexemplar / Preview
EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 1304 Juli 1998 ICS 01.040.91; 91.100.20 Nyckelord: byggnader, taktäckning, takpannor, terrakotta, utformning, provning, bestämning, egenskaper, klimateffekt, frysmotstånd, märkning, kvaliletsstyrning, överensstämmelseprovning, provtagning Svensk version Tak Takprodukter Takpannor av tegel Tuiles de terre cuite pour pose en discontinue Définitions et spécifications des produits Clay roofing tiles for discontinuous laying Product definitions and specifications Tondachziegel für überlappende Verlegung Definitionen und Spezifikationen der Produkte Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 1 juli 1998. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1998 CEN Rätten till alla former av mångfaldigande och spridning i alla länder förbehållen CEN:s medlemmar. Ref. Nr. Sv
Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehåll Sida Förord... 2 1 Omfattning... 3 2 Referenser... 3 3 Beteckningar och förkortningar... 3 4 Definitioner... 3 5 Produktbeskrivning, krav och toleranser... 8 6 Märkning... 11 7 Utvärdering av överensstämmelse... 11 Bilaga A (Bindande) Typprovning och kvalitetsstyrning... 12 Bilaga B (Ej bindande) Utseende och uppbyggnad... 13 Förord Denna europastandard har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 128 Taktäckningsprodukter av överläggstyp och ytterväggsprodukter, vars sekretariat innehas av IBN. Denna europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom att publicera en identisk text, eller genom ikraftsättning senast i januari 1999, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast i januari 1999. Denna europastandard har utarbetats efter ett mandat från EU-kommissionen och EFTA till CEN och stöder de väsentliga kraven i EU:s direktiv. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser är följande länder förpliktade att anta denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Denna standard är del av en bunt standarder för takpannor av tegel. I denna standard inkluderas: en bindande bilaga: Bilaga A: Typprovning och kvalitetsstyrning, en ej bindande bilaga: Bilaga B: Utseende och uppbyggnad
AQL: 1/Pa: Provläsningsexemplar / Preview Sida 3 1 Omfattning Denna europastandard definierar takpannor av tegel och ställer allmänna krav såväl som regler för klassificering, märkning och kvalitetsstyrning av produkterna. Den är tillämpbar för alla pannor och tillbehör som definierats i 4.1. Takpannor och tillbehör av tegel som uppfyller denna standard kan också användas för fasadbeklädnad. Geometriska kriterier och böjhållfasthetskrav är inte tillämpliga på tillbehör och specialpannor. Standarden preciserar fordringar vilka om de är uppfyllda vid leveranstillfället, tillförsäkrar produkten förmågan att, med fortsatt god funktion, motstå de materialförändringar som uppstår vid normal användning. Om provningar utförs på pannor tagna vid leveransen till arbetsplatsen kan följaktligen endast resultat härrörande från geometriska uppmätningar och täthetsprov användas utan ytterligare analyser. Alla övriga kriterier och krav kan bara ställas om hänsyn tas till de spänningar som pannorna varit utsatta för efter det ursprungstillstånd då de uppfyllde kraven enligt denna standard. ANM Om pannor används på fasader, rekommenderas det att en lämplig metod för fastsättning tillhandahålles. 2 Referenser Denna europastandard innehåller genom daterade och odaterade referenser föreskrifter ur andra publikationer. Dessa bindande referenser citeras på tillämplig plats i texten och publikationerna är förtecknade nedan. Senare tillägg till eller revideringar av någon av de daterade referenserna gäller för denna europastandard endast när de införlivats med den genom tillägg eller revision. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av den publikation som anges SS-EN 538 Tak Takprodukter Takpannor av tegel Böjhållfasthetsprovning SS-EN 539-1 Tak Takprodukter Takpannor av tegel Del 1: Täthetsprovning SS-EN 539-2 Tak Takprodukter Takpannor av tegel Del 2: Frostprovning SS-EN 1024 Takprodukter Takpannor av tegel Bestämning av form och mått 3 Beteckningar och förkortningar Vid tillämpning av denna standard gäller följande beteckningar och förkortningar: accepterad kvalitetsnivå en gång per år 4 Definitioner Vid tillämpning av denna standard gäller följande definitioner: 4.1 takpannor av tegel Takpannor av tegel är takprodukter av överläggstyp för lutande tak, formtillverkade (extruderade och/eller pressade), torkade och brända med eller utan tillsatsmedel. Hela eller del av ytan kan vara engoberad eller glaserad. Utöver nedan beskrivna typer av pannor finns också specialpannor (t ex handgjorda pannor) med väsentligen estetisk funktion.
Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview Huvudtyper av pannor är: 4.1.1 pannor med sidofals och toppfals Pannor med en eller flera längsgående och tvärgående falsar ANM Dessa pannor kan vara kupade eller plana. 4.1.2 pannor med sidofals Pannor med längsgående fals men utan tvärgående. ANM De kan användas för varierande överlapp 4.1.3 plana pannor Pannor vanligtvis med plan yta som kan vara något välvd i tvärled och/eller längsled och utan falssystem. ANM Dessa pannor är i allmänhet rektangulära men kan ha en speciellt utformad framkant (t ex fiskfjällspannor med rundad eler rak framkant). 4.1.4 överlappande pannor Ofalsade en- eller flerkupiga pannor. 4.1.5 munk- och nunnepannor Rännformade pannor som kan läggas med varierande längsgående överlapp. De utförs med parallella kanter eller konformade. 4.1.6 tillbehörspannor Taktegelelement för komplettering av taket (t ex halvpannor) eller för att ansluta olika takdelar (t ex nockpannor) eller för att använda på speciella ställen på taket (t ex ventilationsgenomföring). För alla tillbehörspannor som täcks av denna standard skall utförande och dimensioner vara sådana att de överensstämmer med de krav som gäller för de pannor som formar huvuddelen av taket. 4.2 Speciella definitioner för pannor med sido- och toppfals eller bara sidofals 4.2.1 fals Anordning för att sammanfoga två angränsande pannor med en eller flera delar som kallas spont och en eller flera konkava delar kallade not. 4.2.1.1 längsgående fals (se anmärkning i 4.2.1.2) Anordning för att sammanfoga två pannor i samma horisontella rad.
Provläsningsexemplar / Preview Sida 5 4.2.1.2 tvärgående fals (se anmärkning) Anordning för att sammanfoga två pannor i på varandra följande horisontella rader. ANM Tre exempel på falsar visas i figur 1. Arrangemanget av spont och not begränsar rörelsemöjligheten mellan pannorna och förbättrar motståndsförmågan mot vatteninträngande. Figur 1 Exempel på falsar 4.2.2 pannor för rakt förband Pannorna utformas så att längsgående kanter av på varandra följande rader bildar en rak linje. 4.2.3 pannor för brutet förband Pannorna utformas så att längsgående kanter av på varandra följande rader är förskjutna en halv panna. ANM Vissa panntyper är utformade så att de kan läggas i rakt eller brutet förband. 4.2.4 plana, falsade pannor Falsade pannor vars synliga yta ej har någon upphöjd rand som åtskiljer ytan för vattenavrinning från längsgående falsar och där de längsgående falsarna ligger under ytan för vattenavrinning (se figur 2). Vattenavrinningsyta Figur 2 Tvärsktion och principskiss Fals
Provläsningsexemplar / Preview Sida 6 4.3 Speciella definitioner för munk- och nunnepannor 4.3.1 nunnepannor Pannor utformade för läggning med konkav sida uppåt och vilande på stöd. Nunnepannor kan vara utan klack eller ha en eller flera klackar för läggning på läkt. 4.3.2 munkpannor Pannor utformade för läggning med konkav sida nedåt grenslande två nunnepannor. ANM I regel används samma element som nunnepannor liggande med konkava sidan uppåt och som munkpannor liggande med konkava sidan nedåt. Emellertid kan nunnepannans kupighet skilja sig från munkpannans och ha t ex en plan undersida eller en form som tillåter att produkten ligger på sitt stöd. I det senare fallet är nunnepannan utförd med två upprätta sidor. 4.4 Ytterligare definitioner 4.4.1 tillsatsmedel Material som tillsätts lerblandningen i små kvantiteter för att underlätta tillverkningen eller förbättra egenskaperna. 4.4.2 ytförändringar Avlagring av lösliga salter på ytan av pannorna beroende på vattenvandring inifrån och avdunstning på ytan. 4.4.3 glasering Glasbaserad brännbeläggning eller material använt för att uppnå denna effekt. 4.4.4 engobering Genomtränglig eller ogenomtränglig lerbaserad brännbeläggning eller material för att uppnå denna effekt. 4.4.5 typprovning Provning av ett urval för att tillförsäkra att alla produkter av samma typ och som skall uppfylla samma krav, kan klara samma provning. Provning föreskrivs då något av följande gäller: a) introduktion av en ny produkt; b) en väsentlig förändring av tillverkningsblandningen; c) en väsentlig förändring av tillverkningsmetoden; d) ändring av produktutformningen. 4.4.6 färgvariation 1) Variation i färgton inom en färg och underförstått olika färger i en tillverkningsomgång. 4.4.7 ytegenskaper 1) Hål, reliefer, fläckar eller färgade punkter, etc. som karakteriserar en hel tillverkningsomgång och som är framställda för estetiska ändamål (till exempel för att simulera ett ålderdomligt utseende). 1) För dessa definitioner, se också bilaga B.