Varför byggde vi skivfilter och MBBR?



Relevanta dokument
Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Ann Mattsson Gryaab rapport 2005:4. Skivfilteranläggning på Ryaverket

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4

Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Lunds universitet

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Svar på fråga 4 b och c till länsstyrelsens begäran om komplettering

MBBR - Nu och i framtiden

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

SBR, Effektiv och erfaren

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Svar på fråga 24 till länsstyrelsens begäran om komplettering

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

INTRODUKTION GRUNDLÄGGANDE MBR- TEKNOLOGI

Reningskapacitet på Gryaab 2011

Införande av kväverening i Örebro

Entreprenörstorsdag Gävle

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Nätverksträff BioFiAN

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Kemisk och mekanisk rening av bräddvatten

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Processtyrning mer än bara tryck och pys

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

HUBER Membranteknologi

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

ModellEN dynamisk processmodellering av olika körsätt med ny nitrifikationsanläggning i drift

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Länsstyrelsen Västra Götalands län. Minireningsverk och kemisk fällning i slamavskiljare. Vad är ett minireningsverk. Kemisk fällning av fosfor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun. Hur? Hur? Kriterier. Varför?

Entreprenörsfredag Borås

Pilotförsök med filtrering av rejektvatten i trumfilter. Gryaabrapport 2014:9 Susanne Tumlin Malin Olsson

Berndt Björlenius

Exergi och avloppsreningsverk

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

drift av små, privata avloppsreningverk

Anammox för klimatsmart kväveavskiljning

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

VA Ingenjörerna AB Magnus Nilsson Göran Mårtensson

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk

Om man skaffar ett sandfilter är man ute efter att allt ska fungerar perfekt. Med Toveko är det roligt att se resultatet.

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Rening av avloppsvatten Introduktion (Kapitelhänvisning avser Avloppsteknik 2)

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK


Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar delrapport metaller

SKF smörjsystem. SKF/ToolsMomentum Vindkraftsdag Janne Westerlund, SKF Lubrication Competence Centre

Bästa Möjliga Teknik på Ryaverket

Teknik för förbättrad kväverening i Sverige resultat av landsomfattande enkätundersökning

Ytvattenrening

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Finsilning - en alternativ metod för försedimentering. Trumsil LIQUID-Mesh

Energieffektiv vattenrening

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING

PROBLEMFRI OCH SÄKER AVLOPPS- VATTENLÖSNING

Filtralite Pure. Filtralite Pure DRICKSVATTEN. Filtrerar framtidens vatten

Rening av avloppsvatten Introduktion.

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

Filtralite Pure. Filtralite Pure DRICKSVATTEN. Filtrerar framtidens vatten

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV

Svart- och gråvattenrening

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Transkript:

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Disc filters Secondary settlers MBBR

Upplägg 35 kompakta år på Ryaverket Vad hade vi för alternativ? Varför valde vi MBBR och skivfilter?

Kompakt byggande 1972-2010

Vad hade vi? Naturreservat Avsatt för Ryaverket? Järnväg + väg Värmepumpar Utrymningsväg hamnen

Upplägg Kompakt på Ryaverket i 35 år Vad hade vi för alternativ? Varför valde vi MBBR och skivfilter?

Problemet? Sedimenteringskapacitet begränsar recirkulation och därmed avskiljining av både N och P Villkor 10 mg N/l (vi klarar 9,5-12,5) Villkor 0,3 mg P/l (vi klarar 0,35-0,50) Tidvis begränsad kolkälla Nitrifikationskapacitet lite tillgodo Mycket svårt att bygga utanför tomten

1. Mer sedimentering och filter

1. Mer sedimentering och filter Ökad sed ökad möjlighet att recirkulera Mer av samma processer + filter Ökad pumpning över biobädden energi Kolkälla räcker inte dosera mer etanol Stor Mycket investering stor investering Ryms ej inom tomten

2. Efterdenitrifikation och (sand)filter

2. Efterdenitrifikation och (sand)filter Sedimentering behöver inte öka Nya processer - efterdenitrifikation + filter Mindre ökning av pumpning över biobäddar energi Kolkälla räcker inte dosera metanol Inte fullt så stor investering Ryms (nästan) inom tomten

3. Nytt parallellverk och filter

3. Nytt parallellverk och filter Avlastar befintligt reningsverk Helt nya processer Nya processer kräver mycket energi + kemikalier Kolkälla i avloppsvatten utnyttjas dåligt dosera metanol Mycket stor investering Ryms ej inom tomten

4. Direktfällning och efterfällning

4. Direktfällning och efterfällning Utnyttjar befintliga anläggningsdelar Helt nya och oprövade processer Nya processer kräver mycket kemikalier Kolkälla räcker inte dosera etanol Måttlig investering? Ryms inom tomten

5 (~3). Parallell membranbioreaktor

5 (~3). Parallell membranbioreaktor Utnyttjar befintliga anläggningsdelar Helt nya processer Nya processer kräver mycket energi Kolkälla i avloppsvatten utnyttjas bättre dosera etanol Måttlig Stor investering? + filter? Ryms inom tomten

Upplägg Kompakt på Ryaverket i 35 år Vad hade vi för alternativ? Varför valde vi MBBR och skivfilter?

Varför MBBR och skivfilter? Låg investering Passar med befintlig struktur = det går att få ihop flödena! Låg årskostnad även i framtiden! Kompakt = får plats innanför tomtgräns Hög kapacitet Flexibilitet redundans Känd teknik Utvecklingsbart vid strängare krav

Ryaverket 2010 Me 3+ Polymer metanol Me 2+ ED SF

Något om Vad vi Visste och Inte Visste om Skivfilter

Något om Vad vi Visste och Inte Visste om Skivfilter Kompakta Lovande kommunala tillämpningar Uppnår 0,3 mg P/l? Kapacitet? Klarar biofilm? Igensättning järn - biologisk? Arbetsmiljö?

Vad är ett skivfilter? -en mikrosil!

Designdata från pilotförsök Pore size µm 20 15 10 Ave 10.3 11.6 9.3 Feed mg SS/l Stdev. 3.7 1.5 4.3 Ave. 3.1 3.3 2.7 Effluent mg SS/l Stdev. 1.2 1.5 1.1 Capacity m/h God partikelavskiljning Ave. 9.7 10.0 8.7 Stdev. 2.4 2.8 3.1 Number of samples 44 20 34

15 µm duk gav god kapacitet och god avskiljning (feed ~ 10 mg SS/l) Capacity, m/h 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Capacity Effluent SS 5 10 15 20 25 Pore size, µm 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Effluent, mg SS/l

40 35 30 25 20 15 10 5 0 Helt rena dukar gav bättre resultat Capacity Capacity clean Effluent SS Effluent SS clean 5 10 15 20 25 Pore size, µm 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Capacity, m/h Effluent, mg SS/l Design based on tests using clean filter cloths may overestimate capacity!

Olika typer av partiklar från olika processtyper Biofilmsflagor från MBBR methanol Me 2+ MBBR DF Ej sedimenterade partiklar från sedimentering efter aktivt slam Rya WWTP in 2010

En typ av partiklar från MBBR

En annan typ från sedimentering av aktivt slam

Capacity,m/h 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Hydraulisk kapacietet Secondary settler effluent MBBR effluent 0 10 20 30 40 50 60 70 Influent SS, mg/l

Partikelfördelningsundersökning Number of particles per ml 10000 1000 100 10 Secondary settler effluent MBBR effluent 1 4-10 10-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 80-100 Particle size (um)

Avskiljningskapacitet Capacity, g SS/m 2 h 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Avskiljningskapaciteten ökar vid slamflykt Secondary settler - normal operation Secondary settler - overload MBBR 0 10 20 30 40 50 60 70 Influent, mg SS/l

Transport av partiklar. Var placeras en pilot? Utflöde = till framtida skivfilteranläggning First pilot unit placed here From activated sludge

FRAGILE! Handle with care!

Lärdomar Turbulens skall minimeras förhindra sönderslagning av flock 100% rent spolvatten 100% av tiden En pilot skall belastas med rätt vatten under en längre tid FRAGILE! Från avsedd process Hänsyn till sönderslagning av flock Handle with care!