Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Relevanta dokument
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Plan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter

Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

Plan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019

Tillskottsbevattning till höstvete

PM för höstsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

FÄLTKORT 2003 OS A018

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat

Nordic Field Trial System Version:

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat

PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Nordic Field Trial System Version:

Nordic Field Trial System Version:

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Nordic Field Trial System Version:

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Samodling av majs och åkerböna

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Graderingshjälp 2017 Norrlandslänen

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Uddevallakonferensen 2015

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

2.2 Försöksplanering i Nordic Field Trial System (NFTS)

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Försökshandboken. 3. Utläggning och allmän skötsel av fältförsök. 3.2 Sådd parcellvis. Utsäde. Sådd med konventionell såmaskin

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Transkript:

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6, B6-103. Sortförsök med vitklöver Version 2016-04-22 och gäller säsongen 2016 Magnus Halling Variabelkoder angivna för det gamla systemet frågetecken betyder skördenummer Allmänt om graderingar 1. Vid gradering efter 0-100 procentskala används i intervallet 10-90 normalt inte större upplösning än 5 eller 10 procentenheter. I intervallen 0-10 och 90-100 bör man ange värdet på en procentenhet när. Vid gradering av skadegörare kan det vid mycket små angrepp vara motiverat att gradera på en tiondedel när. 2. Vid gradering 0-100 betyder vanligtvis 0 att det som graderas, inte alls förekommer och 100 att det förekommer fullt ut. 3. Vid gradering av skador av olika slag anges hur stor andel av en given blad- eller stjälkyta som är skadad/angripen 4. Gradering av botanisk sammansättning och ogräsförekomst i procentandelar är svår och kräver god erfarenhet. Det är t.ex. lätt att överskatta andelen bredbladiga, högvuxna och lågvuxna växter och underskatta andelen gräs i ett blandbestånd. Procentandelen skall hänföras till vikten i torkad form. Vid gradering skall man vara försiktig att dra ned en art vid gradering eftersom ögat luras av att andelen icke sådda arter kan se större ut än vad den är och några % påverkar andelen ren gröda mycket vid omräkningen som sedan görs. 5. Vid gradering av marktäckning är 0=ingen täckning av efterfrågad fraktion över hela rutan, 100=full täckning av efterfrågad fraktion över hela rutan. Tips: urskilj vilken fraktion som har den största marktäckningen och gradera övriga fraktioner och beräkna den största fraktionen i efterhand i ett excelblad. Det besparar huvudräkning och felsummeringar. 6. Vid redovisning av graderingsvärdena ska alltid datum anges. ANLÄGGNINGSÅRET Vid anläggningen 2016 används databasen NFTS och därför skall data för dessa försök läggas in i den basen. Koderna gäller det gamla systemet. Plats: Utlägges på fält fritt från rotogräs. Jordprov: Rutstorlek: Gödsling: Mätare: Antal block: Före gödslingen uttages ett generalprov från matjorden. Provet skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala. Analys skall ske av jordens textur (jordart), mullhalt, ph, P-AL och K-AL. Brutto 20 25 m2 P och K enligt markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Vid sådd utan skyddssäd ges ingen kvävegödsling. Anläggning 2016 är SW Hebe mätare. Tre C:\Mina dokument\p06-0103-2016.docx

Sådd: Försöken anläggs valfritt med eller utan skyddssäd. Så blindrutor med en ren gräsart mellan varje parcell för att motverka överväxning av vitklövern. Anläggning utan skyddssäd rekommenderas. Sådden utförs på våren. Vältning före och efter sådd. Grund myllning (max 10 mm). Utsädet skickas ut av sortägarna. Vid sådd i skyddssäd används en tidig stråstyv kornsort, som sås med högst 150 kg/ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Anläggning kan ske utan skyddssäd om det bedöms ge en bättre etablering. Utsädesmängd: Vitklöversorterna sås i samodling med ängsgröe. Försöken sås med 2/3 av normal utsädesmängd för resp. sort enligt särskild utsädeslista. Därefter sås 8 kg per ha av ängsgröe tvärs över alla parcellerna. Normalt radavstånd. Ogräsbekämpning: Besprutning med lämplig herbicid enl. anvisningar för preparatet. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA.SF) rutvis Gradering av liggsäd i 0-100 procent (100 när grödan står rätt upp) (LOD) rutvis På hösten Gradering av beståndets marktäckning i fraktionerna a) levande vitklöver (CV.SF.LE) b) levande ängsgröe (CV.SF.GR), c) levande ej sådda arter (ogräs, CV.SF.WE) samt d) bar mark och döda plantor (CV.SF.BG) i 0-100 procent av fullt bestånd för varje fraktion (se Allmänt om graderingar) rutvis. Graderas efter tillväxtens slut för att bedöma beståndets ingång på hösten. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd av skyddssäd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd ca 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. Fältkort: Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan från NFTS, länk här. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, senast den 15 juni. Slutversionen av fältkortet skall vara Växtproduktionsekologi tillhanda senast två veckor efter höstgraderingen. Graderingsdata skall också skickas in elektroniskt. C:\Mina dokument\p06-0103-2016.docx 2

Fakturering Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se. VALLÅREN Redan anlagda försök 2013 (vall 3) ligger kvar i den gamla databasen (Superbase) och resultat skall skickas in på samma sätt som tidigare. Anlagda försök 2014-2015 (vall 1-2) finns i NFTS. Liggtid: 3 vallår. Mätare: Antal block: Skötsel på våren: Gränsning: Anläggning 2013-2015 användes mätaren SW Hebe för medelstora blad och Klondike för stora blad. SW Hebe är den styrande mätaren vid olika åtgärder. Tre Tidigt på våren första vallåret vältas ev. skyddssädesstubb. Ev. förna borträfsas. Då vitklöver kan sprida sig mycket fort ska försöket gränsas 1 2 gånger årligen. Mekanisk gränsning fungerar bäst. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA.SS) rutvis. Gradering av beståndets marktäckning i fraktionerna a) levande vitklöver (CV.SS.LE) b) levande ängsgröe (CV.SS.GR), c) levande ej sådda arter (ogräs, CV.SS.WE) samt d) bar mark och döda plantor (CV.SS.BG) i 0-100 procent av fullt bestånd för varje fraktion (se Allmänt om graderingar) rutvis. Graderas precis när tillväxten kommit igång för att bedöma beståndets övervintring. Före första skörd: Datum (mmdd) för begynnande knoppning antecknas (EPD?.BGN) ledvis Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning och kontrollera därefter var annan/var tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.LE) enl. skala 1-7 (i slutet av detta PM) för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis. Botanisk uppskattning i 0-100 procent (se Allmänt om graderingar) för vitklöver (LE?.EPW Klöver % i NFTS) rutvis. Förekomst av skador och deras omfattning i 0-100 procent (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur i 0-100 procent (DIS?) rutvis Ange om möjligt vilken sjukdom eller skadedjur det gäller. Vitklöverbeståndets jämnhet (1 = >75 % av ytan täckt med vitklöver, 2 = 25 75 % av ytan täckt med vitklöver, 3 = <25 % av ytan täckt med vitklöver) (E?.L3) rutvis. På hösten: Gradering av beståndets marktäckning i fraktionerna a) levande vitklöver (CV.SF.LE) b) levande ängsgröe (CV.SF.GR), c) levande ej sådda arter (ogräs, CV.SF.WE) samt d) bar mark och döda plantor (CV.SF.BG) i 0-100 C:\Mina dokument\p06-0103-2016.docx 3

procent av fullt bestånd för varje fraktion (se Allmänt om graderingar) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillförs i regel årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. vid befarad brist av K innan vintern så läggs en giva efter sista skörd på 30 kg K. Till vitklöver ges inget kväve (N). Skörd: Antal skördar: 4 skördar per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt då mätaren är i full knoppning (stadium 4). Riktdatum för skördar: 6 juni, 6 juli, 8 aug och 5 sept. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms med 0,1 kg noggrannhet och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Stubbhöjd ca 8 cm. Provtagning: Vid analys: Fältkort och etiketter: Prov för ts-bestämning som också skall användas för kemisk analys i skörd 1 i vall 1 enligt särskild beställning: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Om plastpåsar med hål utnyttjas måste de läggas i en tär plastpåse. Proven vägs (helst med 10 g noggrannhet) och vikten antecknas. För platser med Haldrup med provtagare tas ett prov om ca 1 kg ut med den. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ärnevi 63, 755 97 Uppsala om så överenskommet. Beställ fraktsedel av Agrilab och ange deras kundnummer till posten så står de för frakten. Samordna helst frakten (samla ihop från flera försök och flera skördar) vid större mängder beställ bur på 3 m 3 av Posten kostar ca 1 000 SEK. Agrilab hämtar preliminärt vid platserna i Linköping, Jönköping, Kalmar, Örebro och Västerås. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa, t.ex. att utföraren gör ts-analysen. OBS att ts-prover vall 1 skörd 1 enligt särskild utskickad lista skickas till Agri Lab AB för NIR-skanning. Proven torkas till 60 C i minst 24 h i skörd 1 vall 1 om kemisk analys. I övrigt 110 C i 3 h eller 60 C i minst 24 h för bestämning av ts halten (DM?). OBS vikten på en tom plastpåse måste dras bort både från grönvikten och den torkade vikten när ts-halten bestäms. Rutvis kemisk analys genomförs i skörd 1 vall 1 säsongen 2016. Proven kastas därefter för övriga skördar. Fältkort och listor laddas ner från Fältforsks hemsida eller via hemsidan från NFTS, länk här. Färdigskrivna etiketter skickas till utföraren. Kopiera fältkortet och sänd in det som en bekräftelse att försöket är igång senast den 15 juni. C:\Mina dokument\p06-0103-2016.docx 4

Försöksresultaten insänds i första hand elektroniskt snarast efter höstgraderingen, så att de är Växtproduktionsekologi tillhanda senast två veckor därefter. Slutversionen av fältkortet samt graderings- och datalistor skickas också in. Fakturering: Om R6-försök skickas fakturan till: SLU Fakturamottagning, Box 7090, 750 07 Uppsala. Ange referens 500MHG. Skicka också komplett fakturaunderlag direkt till magnus.halling@slu.se. Logg versioner 2016 C:\Mina dokument\p06-0103-2016.docx 5

Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier 2005-02-06 Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor C:\Mina dokument\p06-0103-2016.docx 6