Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Relevanta dokument
ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

Specialundervisning 2013

Sökande till utbildning 2009

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

Regionalräkenskaper 2010

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Nya och nedlagda företag

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år

Nya och nedlagda företag

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Avbrott i utbildningen 2008

Nya och nedlagda företag

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen

Sysselsättning bland studerande 2012

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

Förhandsuppgifter om befolkningen

HELA LANDET

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade jobb under åren

TILL MEDIERNA Material får användas fritt

Studerande och examina vid läroanstalter 2012

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

Utbildningsanordnare och läroanstalter 2013

Förhandsuppgifter om befolkningen

Regionalräkenskaper 2011

Nya och nedlagda företag

Universitetsutbildning 2013

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

Inkvarteringsstatistik

Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Hur kan vi säkra våra barns framtid?

Inkvarteringsstatistik

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Förhandsuppgifter om befolkningen

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Förhandsstatistik över befolkningen

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen

Sysselsättning bland studerande 2009

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Förhandsstatistik över befolkningen

Specialundervisning 2009

Yrkeshögskoleutbildning 2014

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2017

Placering efter utbildning 2010

Antalet konkurser ökade med 7,3 procent från året innan

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarnas resor 2018

7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS

Avbrott i utbildningen år 2011

Finländarnas resor 2017

Förhandsstatistik över befolkningen

Inkvarteringsstatistik

Studentexamen 2006 A B I

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor 2016

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Enkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Svenska hushåll 1960 och 1975

Inkvarteringsstatistik

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Inkvarteringsstatistik

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Utsökningsärenden 2011

Inkvarteringsstatistik 2014

Fritidsresorna till Kanarieöarna och kryssningarna till Sverige ökade under september december 2016

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2016

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2018

Avbrott i utbildningen år 2016

Enkät om hemkommunsersättning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning (6)

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.

Inkvarteringsstatistik

Studentexamen Studentexamensnämnden

Finländarnas resor till Kanarieöarna och Mellaneuropa ökade under januari-april 2017

Transkript:

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen inom gymnasieutbildningen var under samma period 11 procentenheter och inom yrkesutbildningen 8 procentenheter. När det gäller den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har minskningen under samma period procentuellt varit mindre och i Egentliga Finland har egentligen inga förändringar skett i antalet läroanstalter. Antalet läroanstalter inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet och förändringen åren 2010 2016. Förändringen åren 2010 2016 Läroanstalter 2010 2012 2014 2016 (antal) (%) Hela landet Läroanstalter som erbjuder grundläggande utbildning Hela landet 2938 2828 2679 2495-443 -15,1 Egentliga Finland 242 237 227 215-27 -11,2 Läroanstalter som erbjuder gymnasieutbildning Hela landet 438 427 413 388-50 -11,4 Egentliga Finland 34 33 31 31-3 -8,8 Läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning Hela landet 240 237 227 220-20 -8,3 Egentliga Finland 19 21 22 17-2 -10,5 Svenskspråkig utbildning Läroanstalter som erbjuder grundläggande utbildning All svenskspråkig utbildning 269 266 260 249-20 -7,4 Svenskspråkig utbildning i Egentliga Finland 20 21 21 20 0 0,0 Läroanstalter som erbjuder gymnasieutbildning All svenskspråkig utbildning 36 36 36 35-1 -2,8 Svenskspråkig utbildning i Egentliga Finland 3 3 3 3 0 0,0 Läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning All svenskspråkig utbildning 11 9 10 10-1 -9,1 Källa: Statistikcentralen. Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst. 1 (6)

Gruppstorlekarna inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen Gruppstorlekarna har i medeltal varit mindre i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga skolorna alla de år som gruppstorleken har statistikförts med hjälp av Statistikcentralens insamling, det vill säga åren 2008, 2010, 2013 och 2016. Gruppstorleken i de svenskspråkiga skolorna var i medeltal 17 elever år 2016 och i de finskspråkiga skolorna var det i medeltal nästan 20 elever i varje grupp. Från år 2008 till 2013 minskade gruppstorlekarna i våra skolor, medan det i den senaste insamlingen år 2016 framkom att det igen blir flera elever i grupperna det här gäller både de svensk- och finskspråkiga skolorna. Gruppstorlekarna i medeltal i årskurserna 1 6 enligt undervisningsspråk åren 2008, 2010, 2013 och 2016. Undervisningsspråk 2008 2010 2013 2016 Förändring åren 2008 2010 Förändring åren 2010 2013 Förändring åren 2013 2016 Finska 20,0 19,6 19,2 19,7-0,4-0,4 0,5 Svenska 17,4 17,0 16,6 17,2-0,4-0,4 0,6 Totalt 19,8 19,4 19,0 19,5-0,4-0,4 0,5 Källa: Statistikcentralen. Lärarförfrågan våren 2008, 2010, 2013 och 2016. Intensifierat och särskilt stöd Inom den grundläggande utbildningen i hela landet fick 16,3 procent av eleverna antingen intensifierat eller särskilt stöd år 2016. Samma år var andelen 13,8 procent inom den svenskspråkiga utbildningen. Inom den svenskspråkiga utbildningen omfattades 8,8 procent av eleverna i årskurserna 1 9 samt förskola och påbyggnadsundervisningen av intensifierat stöd och 5,0 procent av särskilt stöd år 2016. År 2012 förändrades fördelningen mellan intensifierat och särskilt stöd i de svenskspråkiga skolorna, så att en större andel av eleverna numera får intensifierat stöd i förhållande till andelen elever som får särskilt stöd. I hela landet skedde motsvarande förändring år 2014. Andelen som får intensifierat stöd har ökat årligen sedan år 2011, både inom den svenskspråkiga utbildningen och i hela landet. Under perioden 2011 2016 ökade andelen i hela landet stegvis från 3,3 procent till 8,9 procent och inom den svenskspråkiga utbildningen från 3,9 procent till 8,8 procent vilket betyder att ökningen har varit en aning större inom den finskspråkiga utbildningen. På fem år är ökningen 4,9 procentenheter inom den svenskspråkiga utbildningen och 5,6 procentenheter inom utbildningen i hela landet. År 2011 var andelen elever med intensifierat stöd större i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga skolorna, medan andelen år 2015 var den samma oberoende av undervisningsspråk. År 2016 var andelen elever med intensifierat stöd större i de finskspråkiga skolorna. Inom den svenskspråkiga utbildningen är andelen elever med särskilt stöd (5,0 procent) mindre än i hela landet (7,4 procent). Det här stämmer bra överens med den trend som rådde fram till år 2010, det vill säga att andelen elever som togs in till eller överfördes till specialundervisningen vanligare var något större i hela landet än på svenskt håll. Av de 1 719 eleverna som fick särskilt stöd i de svenskspråkiga skolorna år 2016 hade cirka en fjärdedel förlängd läroplikt (408 elever). Statistiken visar att 65 70 procent av dem som årligen får intensifierat eller särskilt stöd är pojkar, medan 30 35 procent är flickor. 2 (6)

Nyland Egentliga Finland Österbotten Mellersta Österbotten Åland Övriga Svenskspråkig utbildning totalt Procent (%) Antal elever med intensifierat och särskilt stöd inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen år 2016, enligt region. Antal elever Elever med Elever med särskilt inom den intensifierat stöd stöd grundläggande Antal Antal utbildningen elever % elever % Nyland 15 741 1 326 8,4 915 5,8 Egentliga Finland 2 688 237 8,8 147 5,5 Satakunta 231 18 7,8 3 1,3 Birkaland 246 18 7,3 3 1,2 Kymmenedalen 201 15 7,5 6 3,0 Österbotten 11 343 1 017 9,0 549 4,8 Mellersta Österbotten 798 90 11,3 27 3,4 Åland 2 850 288 10,1 69 2,4 Övriga 75 6 8,0 3 4,0 Svenskspråkig utbildning totalt 34 173 3 015 8,8 1 722 5,0 1) På Åland används inte indelningen i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Källa: Statistikcentralen. Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst. 16.0 Andelen elever med intensifierat och särskilt stöd inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen år 2016, enligt region 14.0 12.0 10.0 8.0 5.8 5.5 4.8 3.4 2.4 2.0 5.0 Elever med särskilt stöd 6.0 4.0 2.0 8.4 8.8 9.0 11.3 10.1 7.6 8.8 Elever med intensifierat stöd 0.0 Region Källa: Statistikcentralen. Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst. 3 (6)

Poäng Resultaten i PISA enligt undervisningsspråk och kön 570 Finlands genomsnittsresultat i PISA åren 2000 2015 560 550 540 530 510 500 490 480 470 PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012 PISA 2015 Matematiska färdigheter, hela landet Läskunnighet, läsförståelse, hela landet Naturvetenskapliga färdigheter, hela landet Matematiska färdigheter, svenskspråkiga Läsförståelse, svenskspråkiga Naturvetenskapliga färdigheter, svenskspråkiga PISA-resultaten i läsning enligt undervisningsspråk och kön PISA 2015 484 506 505 530 528 552 PISA 2009 484 511 510 538 538 565 PISA 2000 486 513 522 533 548 574 420 440 460 480 500 540 560 580 600 Svenskspråkig utbildning Flickor i svenskspråkig utbildning Pojkar i svenskspråkig utbildning Finskspråkig utbildning Flickor i finskspråkig utbildning Pojkar i finskspråkig utbildning 4 (6)

Skillnad i poäng mellan flickor och pojkar i läsning PISA 2000, 2006 och 2015 2000 2009 2015 Finskspråkiga ± 51,9 ± 55,2 ± 46,5 Svenskspråkiga ± 46,7 ± 54,3 ± 45,8 PISA-resultaten i matematik enligt undervisningsspråk och kön PISA 2015 507 511 514 523 518 PISA 2012 521 519 518 PISA 2003 530 534 539 544 541 549 480 490 500 510 530 540 550 560 Svenskspråkig utbildning Flickor i svenskspråkig utbildning Pojkar i svenskspråkig utbildning Finskspråkig utbildning Flickor i finskspråkig utbildning Pojkar i finskspråkig utbildning 5 (6)

Skillnad i poäng mellan flickor och pojkar i matematik PISA 2003, 2012 och 2015 2003 2012 2015 Finskspråkiga ± 7,3 ± 2,7 ± 7,8 Svenskspråkiga ± 8,0 ± 0,4 ± 4,6 PISA-resultaten i naturvetenskapliga färdigheter enligt undervisningsspråk och kön PISA 2015 513 522 522 531 534 541 PISA 2006 526 531 536 563 567 563 480 490 500 510 530 540 550 560 570 580 Svenskspråkig utbildning Flickor i svenskspråkig utbildning Pojkar i svenskspråkig utbildning Finskspråkig utbildning Flickor i finskspråkig utbildning Pojkar i finskspråkig utbildning Skillnad i poäng mellan flickor och pojkar i naturvetenskap PISA 2006 och 2015 2006 2015 Finskspråkiga ± 3,7 ± 18,9 Svenskspråkiga ± 9,9 ± 21,0 6 (6)