Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (22) Allmänna val, valdeltagandeundersöningen 2002 ME0105 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistiområde... 2 0.3 SOS-lassificering... 2 0.4 Statistiansvarig... 2 0.5 Statistiproducent... 2 0.6 Uppgiftssyldighet... 2 0.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter... 2 0.8 Gallringsföresrifter... 3 0.9 EU-reglering... 3 0.10 Syfte och histori... 3 0.11 Statistianvändning... 3 0.12 Uppläggning och genomförande... 3 0.13 Internationell rapportering... 4 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar... 4 1 Översit... 5 1.1 Observationsstorheter... 5 1.2 Statistisa målstorheter... 5 1.3 Utflöden: statisti och mirodata... 6 1.4 Doumentation och metadata... 7 2 Uppgiftsinsamling... 8 2.1 Ram och ramförfarande... 8 2.2 Urvalsförfarande... 8 2.3 Mätinstrument... 9 2.4 Insamlingsförfarande... 10 2.5 Databeredning... 10 3 Statistis bearbetning och redovisning... 12 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler... 12 3.2 Redovisningsförfaranden... 19 4 Slutliga observationsregister... 21 4.1 Produtionsversioner... 21 4.2 Ariveringsversioner... 21 4.3 Erfarenheter från senaste undersöningsomgången... 21 Bilaga Frågeformulär... 22
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (22) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Demorati 0.2 Statistiområde Statistiområde: Allmänna val 0.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig Myndighet/organisation: Statistisa centralbyrån Postadress: Box 24300, 104 51 Stocholm Besösadress: Karlavägen 100, Stocholm Kontatperson: Richard Öhrvall Telefon: 08-506 941 58 Telefax: E-post: valstatisti@scb.se 0.5 Statistiproducent Myndighet/organisation: Statistisa centralbyrån Postadress: Box 24300, 104 51 Stocholm Besösadress: Karlavägen 100, Stocholm Kontatperson: Richard Öhrvall Telefon: 08-506 941 58 Telefax: E-post: valstatisti@scb.se 0.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger inte. 0.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentlighets- och seretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (22) reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien. 0.8 Gallringsföresrifter Gallring enligt lagen (2001:99) om vissa personregister för officiell statisti. 0.9 EU-reglering Undersöningen berörs inte av någon EU-reglering. 0.10 Syfte och histori Syftet med undersöningen är att producera utförlig statisti över valdeltagandet vid allmänna val. Av röstsammanräningen framgår valdeltagandet totalt sett och i olia geografisa områden. Valdeltagandeundersöningen ompletterar den bilden genom att ta fram information om andelen röstande i olia grupper i samhället. Mer allmänt an sägas att syftet är att allsidigt redovisa och ge en samlad bild av allmänna valen som en doumentation av ett av de vitigaste inslagen i den svensa demoratin. Valstatistien har i olia former producerats av SCB från och med 1872 års val. Valdeltagandeundersöningar i samband med allmänna val har genomförts från och med risdagsvalet 1911. Undersöningen har genomgått ett flertal större förändringar under årens lopp, exempelvis vad gäller upplägg och undersöningspopulation. 0.11 Statistianvändning Huvudanvändare är de politisa partierna, massmedia, den samhällsvetensapliga forsningen och den politist intresserade allmänheten. Resultaten används för att belysa den demoratisa processen, det politisa livet och medborgarnas politisa engagemang. Valstatistien utgör en grund för redovisningar av vitiga seenden och förhållanden i svens politi och demorati. 0.12 Uppläggning och genomförande För att unna redovisa valdeltagandet i olia grupper är undersöningen uppbyggd av ett antal urval. För att allsidigt besriva valdeltagandet bland svensa medborgare folboförda i Sverige används dels Arbetsraftsundersöningens urval i åldersgruppen 18-74, dels ett ompletterande urval bestående av äldre personer (utan övre åldersgräns). För att besriva valdeltagande bland svensa medborgare som bor utomlands (utlandssvensar) och i Sverige röstberättigade utländsa medborgare dras separata urval från den preliminära röstlängden.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (22) Datainsamlingen går till på så vis att SCB framställer blanetter som via post sicas ut till alla länsstyrelser. På blanetterna marerar länsstyrelserna om urvalspersonerna har röstat i respetive val samt om de har förtidsröstat. Uppgifter om valdeltagande hämtar länsstyrelserna från röstlängderna. Därefter sicar länsstyrelserna in blanetterna till SCB. Det insicade materialet sannas och bearbetas innan det slutligen används för att framställa statisti. Valprövningsnämnden beslutade att 2002 års val till ommunfullmätige i Orsa sulle göras om. Omval ägde rum den 16 mars 2003. Den här undersöningen avser det ordinarie valtillfället den 15 september 2002. 0.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering ser. 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar Inga onreta förändringar är planerade.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (22) 1 Översit Valdeltagandeundersöningen är en urvalsundersöning som genomförs i samband med allmänna val. Syftet är att besriva valdeltagandet i olia samhällsgrupper. 1.1 Observationsstorheter Målpopulationer Röstberättigade i risdagsval Röstberättigade i landstingsfullmätigval Röstberättigade i ommunfullmätigval Variabler Röstberättigade Röstande Valdeltagande Dessutom finns även variabeln röstat i förtid som doc inte går att oppla till ett specifit val, utan endast till själva valtillfället. Den används inte heller för den ordinarie resultatredovisningen, men för övriga variabler görs sattningar för respetive målpopulation och för olia redovisningsgrupper inom dem. För att unna definiera redovisningsgrupper används olia bagrundsvariabler. Undersöningsobjeten i valdeltagandeundersöningen är individer. 1.2 Statistisa målstorheter Nedan anges vila redovisningar som publicerades vid offentliggörandet av undersöningens resultat. Nya redovisningsgrupper och analyser avseende andra grupper an omma att tas fram senare. Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Röstberättigade i risdagsval, samtliga Kön och ålder Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Röstberättigade i risdagsval, folboförda i Sverige Kön, ålder, region, födelseland, svens/utländs bagrund, blivit svensa medborgare/alltid varit det, medborgarsapsdatum, civilstånd, sammanboendeform, inomst, utbildningsnivå, arbetsraftsstatus, yre, Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (22) Röstberättigade i risdagsval, utlandssvensar Röstberättigade i landstingsfullmät igval, samtliga Röstberättigade i landstingsfullmät igval, svensa medborgare Röstberättigade i landstingsfullmät igval, utländsa medborgare Röstberättigade i ommunfullmäti gval, samtliga Röstberättigade i ommunfullmäti gval, svensa medborgare Röstberättigade i ommunfullmäti gval, utländsa medborgare socioeonomis grupp, anställningssetor och faclig centralorganisation Kön och ålder Kön, ålder och landsting (i Statistidatabasen redovisas dessutom sattningar efter civilstånd och inomst) Kön och ålder (i Statistidatabasen redovisas dessutom sattningar efter landsting, civilstånd och inomst) Kön, ålder, landsting, senaste invandringsår, civilstånd och inomst Kön, ålder och län (i Statistidatabasen redovisas dessutom sattningar efter civilstånd och inomst) Kön och ålder (i Statistidatabasen redovisas dessutom sattningar efter län, civilstånd och inomst) Kön, ålder, län, senaste invandringsår, civilstånd och inomst Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Röstberättigade, Röstande, Valdeltagande Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal Antal i 1000-tal, andel i procent, felmarginal 1.3 Utflöden: statisti och mirodata Valdeltagandeundersöningens resultat presenteras i form av resultatredovisningar som en del av Sveriges officiella statisti. Redovisningen ser framför allt i form av tabeller och diagram. För en mer ingående besrivning av redovisningen, se avsnitt 3.2 Redovisningsförfaranden. Förutom den ordinarie redovisningen görs olia specialbearbetningar och analyser som presenteras i olia former. Det datamaterial som samlades in 2002 låg exempelvis senare till grund för analysrapporten Svenst
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (22) valdeltagande under hundra år, vilen togs fram på uppdrag av regeringen och publicerades av SCB i rapportserien Demoratistatisti den 6 december 2012. Rapporten finns tillgänglig eletronist via SCB:s webbplats. Mirodata finns tillgängligt för ytterligare bearbetningar och analyser. För mer information om hur statistien tillgängliggörs, se avsnitt 3.2 Redovisningsförfaranden. 1.4 Doumentation och metadata Valdeltagandeundersöning finns doumenterad i enlighet med SCB:s doumentationssystem. Doumentationen finns tillgängliggjord på SCB:s webbplats. Där finns doumentation av undersöningens valitet, vilet bland annat innefattar redovisningar av bortfall, med mera. Doumentationen innefattar även doumentation av metadata för de register som tas fram inom ramen för undersöningen.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (22) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Valdeltagandeundersöningen 2002 är en urvalsundersöning som består av fyra urvalsdelar: ett urval från SCB:s arbetsraftsundersöning (AKU), ett ompletterande urval av äldre personer, ett urval med utländsa medborgare och ett urval med utlandssvensar. För mer information om urvalsdelarna, se avsnitt 2.2 Urvalsförfarande. Den övergripande ramen som används i undersöningen är den preliminära röstlängden som tas fram 30 dagar innan valdagen. I röstlängden finns de personer som är röstberättigade i respetive val. Alla de urval som används i undersöningen är antingen dragna ur eller matchade mot röstlängden. Urvalsramen för AKU utgörs av SCB:s register över totalbefolningen (RTB) ompletterat med uppgifter om sysselsättningsstatus från Sysselsättningsregistret (SREG). Urvalsramen för äldreurvalet är ocså RTB. Dessa urval matchas den preliminära röstlängden. Urvalsramen för utlandssvensar är den preliminära röstlängden. Urvalet av utländsa medborgare dras från den preliminära röstlängden efter att den har ompletterats med information om medborgarsapsland från RTB. 2.2 Urvalsförfarande För att täca in samtliga röstberättigade baseras valdeltagandeundersöningen på ett antal delurval. Valdeltagandeundersöningen år 2002 består av 4 ömsesidigt uteslutande delurval. Dessa besrivs nedan. 1. Urvalen från Arbetsraftsundersöningens undersöningsomgångar i september och otober 2002. Urvalen från Arbetsraftsundersöningarna är begränsade till svensa medborgare bosatta i Sverige. Urvalsdelen omfattar cira 40 000 röstberättigade i åldrarna 18-74 år. För mer information om urvalsförfarandet i Arbetsraftsundersöningarna, se information om den undersöningen på SCB:s webbplats, www.scb.se/aku. 2. Ett urval om cira 1 000 svensa medborgare 75 år och äldre som dragits från Registret över totalbefolningen (RTB). Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval. Urvalet har matchats mot den preliminära röstlängden och de personer som inte fanns med i den preliminära röstlängden har betratats som övertäcning. Vid estimationen har urvalsdelen sedan ompletterats med personer som ingic i Partisympatiundersöningen som valdeltagandeontrollerats och var 75 år och äldre. Detta för att förstära urvalsdelsdelen till 1 400 personer. Urvalsdelen betratas sammantaget som ett obundet slumpmässigt urval.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (22) 3. Ett urval om cira 28 200 i Sverige röstberättigade utländsa medborgare som dragits från den preliminära röstlängden (efter matchning cira 28 100 personer). Urvalet är stratifierat efter 13 länder och 2 grupperingar av länder, och draget som ett obundet slumpmässigt urval inom strata. Länder Antal Finland 2000 Norge 1900 Danmar 1900 Tysland 1800 Storbritannien 1800 Bosnien-Hercegovina 1800 Ira 1800 Polen 1700 Jugoslavien 1700 Turiet 1700 Chile 1600 Iran 1600 USA 1600 Somalia 1400 Övriga inom EU 1900 Resterande övriga 2000 Totalt 28 200 4. Ett urval om cira 1 200 röstberättigade svensa medborgare boende utomlands (utlandssvensar) som dragits från den preliminära röstlängden. Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval. Inom ramen för valdeltagandeundersöningen 2002 ontrollerades även valdeltagandet för ytterligare ett antal urvalsdelar. Det gäller olia urval ingående i SCB:s valundersöningar, Partisympatiundersöningen, samt Undersöningarna av levnadsförhållanden (ULF). Dessa urvalsdelar ingår doc inte i sattningarna för valdeltagandeundersöningen och de doumenteras inom respetive undersöning. 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet består, förutom Arbetsraftsundersöningens intervjublanett, av en blanett som sicas till länsstyrelserna för avpricning mot röstlängden (se bilaga).
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 10 (22) 2.4 Insamlingsförfarande Underlaget till statistien inhämtas huvudsaligen genom att SCB sänder länsstyrelserna underlag i form av listor på urvalspersoner. Länsstyrelserna går igenom de avpricade röstlängderna och marerar om personen röstat eller inte i respetive val. Dessutom noterar länsstyrelserna om urvalspersonen enligt röstlängden har förtidsröstat eller inte. De avpricade blanetterna sannas in och logisa ontroller görs av datamaterialet. Vid sanade uppgifter eller vid ologisa värden görs återontater med berörd länsstyrelse och materialet rättas därefter upp. Samtliga länsstyrelser sicar in blanetter som är helt ifyllda. Undersöningen sanar bortfall i det avseendet. För bagrundsvariabler som hämtas från Arbetsraftsundersöningen finns ett bortfall som motsvarar det i den undersöningen. Bortfallet i det avseendet uppgår till cira 16 procent. 2.5 Databeredning Det är endast ett fåtal variabler som samlas in i valdeltagandeundersöningen. I samband med sanningen görs vissa logisa ontroller, se avsnitt 2.4 Insamlingsförfarande. Variabler som hämtas från Arbetsraftsundersöningen (AKU) har ontrollerats i samband med datainsamlingen för den undersöningen, se doumentation för den undersöningen på SCB:s webbplats. Variabler från SCB:s Registret över totalbefolningen (RTB) matchas på redan i samband med urvalsdragningen. Detta då vissa variabler, som civilstånd och medborgarsapsland, an förändras över tid. Efter avslutad datainsamling och efter att datamaterialet har sannats och ontrollerats matchas ytterligare variabler från olia register på. Det gäller variabler avseende inomst från SCB:s Inomst- och taxeringsregistret (IoT) och variabler avseende utbildning från SCB:s utbildningsregister. Från röstlängden hämtas information om vila val urvalspersonen har rösträtt i och vilet i valdistrit han eller hon är upptagen i. Dessutom hämtas variabler som avser intervjusvar i AKU för den urvalsdel som hämtats därifrån och matchas på. I samband med den statistisa bearbetningen sapas en del härledda variabler. Det gäller dels variabler som definierar atuella redovisningsgrupper (se avsnitt 1.2 Statistisa målstorheter), dels variabler som identifierar tillhörighet med avseende på den hjälpvetor som används vid alibrering (se avsnitt 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler). Vid de statistisa beräningarna tas ett antal olia viter fram och läggs till datamaterialet. Det gäller dels viter som behövs för de sattningar som ligger till grund för de resultat som publiceras (se avsnitt 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler), dels alibrerade viter som an användas vid olia former av analyser (för information om alibreringen se avsnitt 3.1 Sattningar: antaganden och
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 11 (22) beräningsformler). Det behandlade datamaterialet lagras sedan i form av ett slutgiltigt datasetet som läggs i en databas i SQL-miljö.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 12 (22) 3 Statistis bearbetning och redovisning Publiceringen av resultat från valdeltagandeundersöningen i samband med 2002 års allmänna val sedde ursprungligen i form av två statistisa meddelanden: den 27 februari 2003 i ME14SM0301 Valdeltagandet bland utländsa medborgare vid ommunfullmätigvalen 2002 och den 9 april 2003 i ME13SM0301 Valdeltagande vid valen 2002. Resultat från valdeltagandeundersöningen ingic även i Allmänna valen 2002, del 4, specialundersöningar, vilen publicerades den 30 januari 2004. Efter dessa publiceringar har SCB reviderat estimation och tabellplaner för valdeltagandeundersöningarna. Med anledning av det har även resultatframställningen för valdeltagandeundersöningen i samband med 2002 års val setts över och reviderats vad gäller estimation och tabellplan. Dessa revideringar har inte inneburit några större förändringar. Den besrivning som ges här avser doc den reviderade estimationen, då denna ligger till grund för de variabler som ingår i det dataset som SCB har doumenterat och för de sattningar som presenteras på SCB:s webbplats och i Statistidatabasen. För besrivning av metoden som ligger till grund för den ursprungliga publiceringen hänvisas till rapporten Allmänna valen 2002, del 4, Specialundersöningar (vilen finns tillgänglig via SCB:s webbplats). Det reviderade estimationsförfarandet har använts för att ta fram resultat enligt en reviderad tabellplan som underlättar jämförelser mellan år (se avsnitt 3.2 Redovisningsförfaranden). 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler Urvalet till valdeltagarundersöningen består av ett urval från Arbetsraftsundersöningarna (AKU-urval) och av tre tilläggsurval. Tilläggsurvalen innefattar urval med utländsa medborgare, utlandssvensar samt äldre (75 år och äldre). Sattningar beränas för redovisningsgrupper som dels definieras av variabler från RTB (Registret över totalbefolningen) och dels av variabler från AKU. För sattning i redovisningsgrupper definierade av RTB-variabler an hela urvalet användas medan för sattningar i redovisningsgrupper definierade av AKU-variabler an endast de svarande i AKU-delen av urvalet användas. Sattningar för de två typerna av redovisningarna (RTB- respetive AKU-variabler) görs på olia sätt eftersom den tillgängliga informationen, både variabler och observationer, siljer sig åt. 3.1.1 Sammanvägning av års- och delurval i AKU
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 13 (22) Urvalet från AKU består av urvalen till de två mätmånaderna september och otober 2002. AKU-urvalet består i sin tur av två urval, ett grundurval som omfattar åldrarna 18-64 och ett tilläggsurval som omfattar åldrarna 65-75 år. Bägge urvalen är dragna årsvis under åren 2000, 2001 och 2002. Hela AKU-urvalet måste vägas ihop för att de sa unna ränas upp till en population som motsvarar Sveriges befolning i åldrarna 15-74 år. Låt n i vara antalet personer i urvalet som är dragna år i där i=1,2,3 motsvarar urvalsåren 2000, 2001 och 2002. Varje individ tilldelas en ( ar ) årsvit, p i, som anger hur stor andel urvalsåret i bidrar med till det totala urvalet. Årsviten bildas genom: p ( ar ) i = n / i 3 i= 1 n i I grundurvalet till AKU ingic ett separat tilläggsurval i Malmö ommun i A åldrarna 16-64 år. Dessa måste vägas ihop med ordinarie AKU. Låt n q vara antalet i ordinarie AKU som tillhör ategori q, där q betecnar de B som tillhör Malmö ommun och låt n q vara motsvarande antal i tilläggsurvalet i Malmö ommun. För varje urvalsår i, bildas viten: v iq n = 1 n 1 A iq B iq A B ( n + n ) iq A B ( n + n ) iq iq iq om individ ategori q i ordinarie AKU om individ ategori q i ordinarie AKU om individ tilläggsurvalet om individ AKU - urvalet 65-74 år Årsviten dvs. ( ar ) p i multipliceras med motsvarande υ-vit och allas för q ( ar ) i νiq q = p. Viterna q används vid beräning av de slutgiltiga viterna, se nästommande avsnitt. 3.1.2 Estimation utifrån RTB-variabler I detta avsnitt ges en ortfattad besrivning av en GREG-estimator som är en slags regressionsestimator, vilen används vid estimation där redovisningsgrupper är definierade utifrån RTB-variabler. För en mer utförlig besrivning av regressionssattningar hänvisas till Särndal C-E., Swensson B. och Wretman J. (1992).
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 14 (22) 3.1.2.1 Regressionsestimatorn för RTB-variabler Den generaliserade regressionsestimatorn, GREG, är en sattningsprocedur som utnyttjar hjälpinformation i estimationsfasen. Idén med att utnyttja hjälpinformation bygger på att hjälpvariabler samvarierar med undersöningsvariabeln. Utnyttjandet av hjälpinformation syftar till att reducera urvals- och bortfallsfelet. Regressionsestimation innebär att för urvalsobjeten observeras (y, x ) där y är ett mätvärde från undersöningen medan x är en vetor med hjälpinformation vars populationstotal t x är änd. x = U Från en population U bestående av N individer dras ett slumpmässigt urval s av storleen n s enligt designen p( ) som är sådan att alla individer har en änd sannolihet > 0 att omma med i urvalet. I valdeltagandeundersöningen innebär designen p( ) bl.a. att populationen delas in i H strata, där stratum h innehåller N h individer. Inom varje stratum h dras ett slumpmässigt urval av storleen n h så att alla individer inom strata har samma sannolihet att omma med i urvalet. Om bortfall föreommer an data om y-variabeln endast samlas in för en delmängd av storleen m h. I valdeltagandeundersöningens RTB-del föreommer inget bortfall, varför m h =n h. Inlusionssannoliheten, π, för objet är sannoliheten att objet ingår i urvalet. Under OSU ges inlusionssannoliheten för objet i stratum h av: nh π = N h där N h är antalet i stratum h i populationen och n h är urvalsstorleen i stratum h. Designviten definieras som inversen till inlusionssannoliheten. Under OSU är designviten för objet : N h d = n h Genom att utnyttja GREG-estimatorn transformeras designviten d till en alibrerad vit. När den alibrerade viten används för att satta totalerna för hjälpvariablerna erhålls de exata populationstotalerna som är givna i hjälptotalen. En regressionsestimator för totalen t y = U y an srivas i formen: tˆ y = s w y (3.1.1) tˆ y = Sattning av en total, t.ex. antalet röstberättigade. s = Urvalsmängden, vid bortfall ersätts s med svarsmängden r.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 15 (22) y = Värdet av variabeln y för objet. w = Uppräningsvit som beror av både urvalsdesignen och hjälpvetorn x w = g d g 1 xxq ( t tˆ ) xq = 1+ x x r (3.1.2) π g an ses som en orretionsfator till d som an minsa urvalsfelet om hjälpinformationen i x samvarierar med y. ( t,, t,, t ) t x = x1 xj xj är en vetor av längden J som innehåller ända totaler från t ex ett register. ( tˆ,, tˆ,, tˆ ) tˆ x = x1 xj xj är en vetor som innehåller sattningar av elementen i vetorn t x där sattningen av varje element t xj ges av tˆ d x x = s ( x,, x,, x ) x hjälpvariabler. = 1 j J är en vetor av längden J där J är antalet q är en änd onstant, se avsnitt 3.1.1 Sammanvägning av års- och delurval i AKU. Variansen för tˆ y sattas med: 2 ˆ N 2 2 1 (ˆ ) 1 ; 1 = s h n g e h h V t y s = h eh seh g s e (3.1.3) n h N h nh h nh där s h är urvalsmängen i stratum h, när bortfall föreommer ersätts s h med svarsmängden r h och n h ersätts med m h. e =, ( ) y Bˆ x Bˆ 1 = d x x q d x y q (3.1.4) s I statistipubliceringen redovisas ocså mått som ger information om osäerheten i sattningarna, som beror på att de baserar sig på ett urval (och inte hela populationen). Måtten består av 95-procentiga onfidensintervall som definieras på följande sätt: tˆ ± 1,96 Vˆ ( ˆ ) y t y s 2
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 16 (22) Såväl y Vˆ tˆ y beränas i alla redovisningsgrupper definierade av RTB-variabler med SAS-programmet CLAN97, se Andersson och Nordberg (1998). tˆ som ( ) 3.1.2.2 Konstrution av hjälpvetor för RTB-variabler Vid beräningen av viter används olia hjälpinformation för de tre valen. Varje individ tilldelas värden på hjälpvetorn, x. Både hjälpvetorn och dess totaler hämtas från den definitiva röstlängden. Tabellerna 3-5 nedan visar vila hjälpvariabler som har använts vid de tre valen. I risdagsvalet är hjälpvetorn onstruerad utifrån variablerna ön, ålderslass, bosatt i Sverige/bosatt i utlandet och röstat/ej röstat i risdagsvalet per län. Hjälpvetorn har formen ön ålderslass bosatt i Sverige/bosatt i utlandet + röstat/ej röstat i risdagsvalet per län och innehåller 62 element (2 5 2+2 21). De första 20 positionerna i vetorn består av 19 nollor och en etta där ettan pear ut vilen ombination av ön, ålderslass och boställe som individ tillhör. De 42 sista positionerna pear ut i vilet län individen tillhör samt om personen har röstat eller inte. Tabell 1. Hjälpvariabler i risdagsvalet Variabel Kategorier Kön Man, vinna Ålder 18-29, 30-49, 50-64, 65-74, 75- år Bosättningsort Bosatt i Sverige, bosatt i utlandet Län 21 län Valdeltagande Röstat, ej röstat i risdagsvalet I landstingsfullmätigevalen är hjälpvetorn onstruerad utifrån ön ålderslass svens medborgare/utländs medborgare + röstat/ej röstat i landstingsfullmätigevalen per län. Denna vetor innehåller 60 element (2 5 2+2 20), se tabell 2.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 17 (22) Tabell 2. Hjälpvariabler i landstingsfullmätigevalen Variabel Kategorier Kön Man, vinna Ålder 18-29, 30-49, 50-64, 65-74, 75- år Medborgarsap Svens medborgare, utländs medborgare Län 20 län (Gotland sanar landsting) Valdeltagande Röstat, ej röstat i landstingsfullmätigevalen I ommunfullmätigevalen är hjälpvetorn onstruerad utifrån ön ålderslass svens medborgare/utländs medborgare + röstat/ej röstat i ommunfullmätigevalen per län. Denna vetor innehåller 62 element (2 5 2+2 21), se tabell 3. Tabell 3. Hjälpvariabler i ommunfullmätigevalen Variabel Kategorier Kön Man, vinna Ålder 18-29, 30-49, 50-64, 65-74, 75- år Medborgarsap Svens medborgare, utländs medborgare Län 21 län Valdeltagande Röstat, ej röstat i ommunfullmätigevalen 3.1.3 Estimation utifrån AKU-variabler Vissa redovisningsgrupper definieras med hjälp av variabler i AKU, t.ex. arbetsraftsstatus. I de fallen baserar sig vitberäningen och sattningarna på den del i svarsmängden i AKU som tillhör målpopulationen i vår undersöning, dvs. 18-74 år och röstberättigad till något av de tre valen. Här används en tvåfas-ansats där första fasen är det urval som ser från befolningen till AKU och den andra fasen utgörs av de som har svarat i AKU. Då uppgifterna om valdeltagandet avser samtliga individer i urvalet i första fasen an det onstateras att det är betydligt lägre valdeltagande bland bortfallet i AKU än bland de som svarat i AKU. Denna information bör användas i estimationen för att minsa bortfallsfelet. I tvåfas-ansatsen görs två alibreringar. Den första fasens alibrering använder hjälpinformation vars totaler är ända för hela populationen, dvs. antalet röstberättigade. Den andra fasens alibrering använder hjälpinformation vars totaler finns för hela urvalet. Andra fasens
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 18 (22) alibrering tar även hänsyn till de viter som första fasens alibrering genererat. AKU är i sig sammansatt av två delurval som är dragna under tre år. Dessa måste vägas ihop för att de sa ränas upp till en population som motsvarar Sveriges befolning i åldrarna 15-74 år. I första fasen är detta redan gjort, läs mer om det i avsnittet 3.1.1 Sammanvägning av års- och delurval i AKU. För fas två görs detta med exat samma tillvägagångssätt med enda sillnaden att här vägs endast samman de svarande, m, i AKU. Antalen n ij, i=1, 2, 3, j=1, 2, ersätts alltså med m ij. 3.1.3.1 Kalibreringsestimatorn för AKU-variabler Vid estimationen utnyttjas två uppsättningar hjälpinformation, dels den del som är änd för hela populationen och dels den del som bara är änd för urvalet. Varje uppsättning hjälpinformation an utnyttjas för att beräna g-viter av samma typ som i formel (3.1.2). Låt g 1 vara viten som erhålls genom att utnyttja hjälpinformationen i fas ett, och g 2 var viten som erhålls genom att utnyttja hjälpinformationen i fas två. Den slutliga viten erhålls då som, w =d g 1 g 2. Variansestimatorn består av summan av två omponenter, en från fas ett och den andra från fas två. Komponenterna är funtioner av residualerna som erhålls från användningen av hjälpinformationen i respetive fas. En mer ingående besrivning av estimationen i denna situation finns i Estevao och Särndal (2002). För estimation har programvaran SAS används (sas-macrot som inom SCB benämns TOPECA har använts). 3.1.3.2. Konstrution av hjälpvetor för AKU-variabler Ålder är här lassindelat i följande fyra grupper då AKU endast omfattar befolningen upp till 74 år; 18-29, 30-49, 50-64, 65-74. Hjälpvariablerna för sattningarna av deltagande i risdagsvalet för AKUvariablerna består i fas ett av hjälpvetorn röstberättigad per län + ön ålderslass för svensa medborgare i åldrarna 18-74 år. Antal element i denna hjälpvetor är 29 (21+2 4). I fas två används samma hjälpvariabler som i fas ett, tillsammans med informationen om personen har röstat eller ej, för alla som om med i urvalet till AKU. Hjälpvetorn i fas två består av röstberättigad per län + ön ålderslass röstat och innehåller 37 element (21+2 4 2).
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 19 (22) 3.1.4 Referenser Särndal, C-E., Swensson, B. och Wretman, J., (1992). Model Assisted Survey Sampling. New Yor: Springer Verlag. Andersson, C. och Nordberg, L. (1998). A User s Guide to CLAN97 a SAS program for computation of point- and standard error estimates in sample surveys. Stocholm: Statistisa centralbyrån. Estevao, V.M. och Särndal, C.E. (2002). The Ten Cases of Auxiliary Information for Calibration in Two-Phase Sampling, Journal of Official Statistics, 18: 233-255. 3.2 Redovisningsförfaranden I den ordinarie publiceringen redovisas samtliga puntsattningar för grupperna män, vinnor och alla. De puntsattningar som redovisas i form av tabeller på SCB:s webbplats är; a) Röstberättigade i 1000-tal b) Röstande i 1000-tal c) Röstande i procent av röstberättigade (valdeltagandet) Sattningen i c) redovisas med tillhörande 95%-igt onfidensintervall. I Statistidatabasen redovisas puntsattningar med tillhörande 95%-iga onfidensintervall för: a) Röstande i procent av röstberättigade. b) Röstberättigade i 1000-tal c) Röstande i procent av röstberättigade (valdeltagandet) Det rävs minst 50 observationer för att värdet för en redovisningsgrupp sa redovisas. Resultaten från undersöningen sedde ursprungligen i form av två statistisa meddelanden: den 27 februari 2003 i ME14SM0301 Valdeltagandet bland utländsa medborgare vid ommunfullmätigvalen 2002 och den 9 april 2003 i ME13SM0301 Valdeltagande vid valen 2002. Resultat från valdeltagandeundersöningen ingic även i Allmänna valen 2002, del 4, specialundersöningar, vilen publicerades den 30 januari 2004. Dessutom publicerades pressmeddelanden i samband med att dessa publiationer offentliggjordes. De publicerade resultaten ingår i Sverige officiella statisti. Tabellplanen för SCB:s valdeltagandeundersöningar har efter dessa publiceringar setts över och reviderats. Dessutom har den statistisa metoden förbättrats. Med anledning av detta har en ny uppsättning
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 20 (22) resultattabeller tagits fram för publicering på SCB:s webbplats. Dessa tabeller linar till stor del de tabeller som publicerades i samband med det ursprungliga offentliggörande av undersöningens resultat, men de har bättre precision i sattningarna och ger förbättrade möjligheter till jämförelser med resultat från övriga undersöningsomgångar av SCB:s valdeltagandeundersöningar i avseende deltagande i val till Europaparlament, risdag, landstings- och ommunfullmätige. De reviderade tabellerna publicerades på SCB:s webbplats och i Statistidatabasen samtidigt med att 2010 års valdeltagandeundersöning publicerades, det vill säga den 18 april 2011. Excelfilerna på webbplatsen har under 2015 struturerats om, men det har inte inneburit någon förändring av de tabeller och de resultat som publicerats. Förutom denna resultatredovisning ommer materialet att användas för olia specialbearbetningar och analyser. Resultaten från sådana bearbetningar an omma att redovisas på olia sätt beroende på vad som för det givna fallet är mest lämpligt.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 21 (22) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner I det här doumentet (SCBDOK) har framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister besrivits. Register Registervariant Registerversion 2002 Allmänna val, valdeltagande Valdeltagande Fortsatt doumentation, av registrens detaljerade innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där besrivs alla variabler och värdemängder m.m. Doumentationen hittar du här: www.metadata.scb.se. Klica dig fram med hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanstående tabell. 4.2 Ariveringsversioner Ej atuellt. 4.3 Erfarenheter från senaste undersöningsomgången Arbetet gic enligt plan.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 22 (22) Bilaga Frågeformulär Se följande sida
Valdeltagande i VAL 2002 Anm: Län Kom Dist Nr i längd Personnummer Utl. medb. Ej i längd Röstat med fönsteruvert 25 80 0106 462 999999-8990 eller med brevröst (P, V el. B) Anson, Ante Agatan 12 B 2TR 999 99 LULEÅ 01108133 Risdag: Ja Kommunfullmätige: Ja Landstingsfullmätige: Ja Län Kom Dist Nr i längd Personnummer Utl. medb. Ej i längd Röstat med fönsteruvert 25 80 0106 1185 888888-8888 eller med brevröst (P, V el. B) Beson, Bertil Bgatan 39 3TR 999 99 LULEÅ 01629005 Risdag: Ja Kommunfullmätige: Ja Landstingsfullmätige: Ja Län Kom Dist Nr i längd Personnummer Utl. medb. Ej i längd Röstat med fönsteruvert 25 80 0106 462 999999-8990 eller med brevröst (P, V el. B) Anson, Ante Agatan 12 B 2TR 999 99 LULEÅ 01108133 Risdag: Ja Kommunfullmätige: Ja Landstingsfullmätige: Ja Län Kom Dist Nr i längd Personnummer Utl. medb. Ej i längd Röstat med fönsteruvert 25 80 0106 1185 888888-8888 eller med brevröst (P, V el. B) Beson, Bertil Bgatan 39 3TR 999 99 LULEÅ 01629005 Risdag: Ja Kommunfullmätige: Ja Landstingsfullmätige: Ja Län Kom Dist Nr i längd Personnummer Utl. medb. Ej i längd Röstat med fönsteruvert 25 80 0106 462 999999-8990 eller med brevröst (P, V el. B) Anson, Ante Agatan 12 B 2TR 999 99 LULEÅ 01108133 Risdag: Ja Kommunfullmätige: Ja Landstingsfullmätige: Ja Län Kom Dist Nr i längd Personnummer Utl. medb. Ej i längd Röstat med fönsteruvert 25 80 0106 1185 888888-8888 eller med brevröst (P, V el. B) Beson, Bertil Bgatan 39 3TR 999 99 LULEÅ 01629005 Risdag: Ja Kommunfullmätige: Ja Landstingsfullmätige: Ja