Textilier som Byggnadskomponenter

Relevanta dokument
Väderskyddsdukar. Julia Lennartsson Sofia Majtorp. Antändlighet och brandspridning. Department of Fire Safety Engineering Lund University, Sweden

Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt

Bränder i mekanisk ventilerade rum - OECD PRISME 1 och 2 projekt

Allmänt om projektet och validering av modellerna CFD-modeller Analyserade scenarier Tunnlar. CFD-modeller som ingår i studien.

Nyanserad dimensionering av brandgasventilation

Personsäkerhet & utrymning vid brand

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Sandwichelement

HALLBYGGNADER I KLASS BR1 OCH BR2 BÄRANDE TAKKONSTRUKTIONER OCH BRAND

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS

BRANDTEKNISK UTLÅTANDE KINGSPAN THERMA

Utbildningar SP Brandteknik 2013

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

STATUS: Kostnad/nytta studie Tekniska system för att förhindra och begränsa anlagda bränder

Fasader och brand. Lars Boström, SP Fire Research

Förslag till ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 1993:57) Boverket Byggregler, BBR avsnitt 5-brandskydd

Valet av takisolering är viktigt

Brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader FÖRSLAG TILL STÖD FÖR TILLÄMPNING

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner

Modell av naturligt brandförlopp skapar möjligheter att optimera bärande konstruktioners brandmotstånd

ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner

Kvalitetsmanual för brandtekniska analyser vid svenska kärntekniska anläggningar

Konstruktioners brandmotstånd Nu och imorgon. Patrik Johansson

Det brinner i knutarna CPR Expertgruppen Kraft- och Installationskablar Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Tekniska åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenserna av anlagd brand

Effektiv och säker i svart design. CONLIT brandisolering av ventilationskanaler

Aktivering av boendesprinkler: Försök med olika glasbulber

Verifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo

RISKANALYS Trädgårdsstaden i Bro BILAGA B

Verifierar vi rätt saker och på rätt nivå? Brandskydd 2016 Håkan Frantzich Brandteknik, LTH

TAKDUK. Enskiktstäckning för yttertak

VI FOKUSERAR PÅ BRAND- SÄKERHET

Resultat av försök med brandskyddsfärg Robert Jansson McNamee, efter 1 dec

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 3

Brandgasspjäll EKO-JB

Brandförsäkringsmodell

Europeisk brandklassning av träprodukter D-s2,d0

CPR Nya brandklasser på kabel

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande

ROMANS PARK STOCKHOLM. Nybyggnad av flerbostadshus VERIFIERING AVSEENDE RISK FÖR BRANDSPRDNING MELLAN BYGGNADER

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren

REC Textildon. Få luften dit du vill dragfritt! Generation 2. Experter på inneklimat i lågenergihus

Sverige FIRE GLASS SOLUTIONS

Branddörrar i vägtunnlar

Säkert, effektivt och smart. CONLIT brandisolering av ventilationskanaler

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR Begrepp

Byggforskningen inom SP

Akustisk forskning för hållbar utveckling

BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR Status

Skydd mot brandspridning inom byggnader? BIV lokalgrupp Syd

Brandsa kerhet i tra hus, 5 hp

Brandsäkerhet i flerbostadshus

MW SS-EN T5 DS(TH) CS(10)70 TR15 PL(5)100 WL(P)- MU1

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

BRANDSPJÄLL UTFÖRANDE. PRODUKTER BRAND

lindab vi förenklar byggandet LindabRenrum Produktöversikt renrum

UnoTech. ett beprövat och säkert tätskikt för taket

Byggsystem i aluminium

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD

MONTERINGSANVISNING Protecta FR Akryl

Brandstandarder för byggprodukter i Europa

BRANDDÖRR BRANDDÖRRAR

HAKI. Ställningssystem och väderskyddslösningar

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare:

LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR

Patrick van Hees, Nils Johansson Lunds Tekniska Högskola Petra Andersson, Lars-Gunnar Klason SP Brandteknik

Sonar sortimentet. Sonar Activity

D-UPPSATS. Kategorisering av brandfarliga varor med parametern FIGRA. Ulrika Beckman. Luleå tekniska universitet

Brand-/brandgasspjäll EKO-SRBG

VI GÖR DIG REDO FÖR EN NY STANDARD

4.2 Brandskydd Begrepp. Verksamhetsklasser. Allmänna förutsättningar. Dimensionering ...

Beräkning av skydd mot brandspridning mellan byggnader

Brandskydd och lös inredning - en vägledning

Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav

ETT TAK STARKT SOM EN TJUR! TAKAVVATTNING I ALUMINIUM PREFAS HELHETSSYSTEM

Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion.

Simulering av brand i Virtual Reality

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

ABC-Protect 60. Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd Monteringsanvisning

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING

UR ETT SÄKRARE PERSPEKTIV

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

PARAFON ROYAL UNDERTAK OCH BAFFLAR. Elegant, Effektivt och Enkelt

Mobiltäckning i energieffektiva byggnader

Simulering av biogasprocesser

Ewa Svensson Skattegårdsvägen Vällingby

Förundersökning Brand i lägenhet

STÅLBYGGNADSDAGARNA NOVEMBER 2015 GÖTEBORG HANS JOHANSSON

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Vibrationer och akustik i lätta byggsystem

EXAMENSARBETE. Analys av kravspecifikation för trägolv i konkalorimeter. Simon Nilsson Brandingenjörsexamen Brandingenjör

Nybyggnad. Bygglovshandling Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm

Ridhus av Semullit Byg y g med naturla på lag med g n artn u a ren

alkordesign System RENOLIT WATERPROOFING

TBT FIRESTOP 50 MONTERINGSANVISNING

FIRE SAFETY DESIGN. NULLIFIRE S Dimensioneringstabeller för brandisolering av bärande stålkonstruktioner baserade på NT FIRE 021

Huvudfunktioner Arbetet i DEROB-LTH är grupperat i sju huvudfunktioner: File, Project, Case, Library, Model, Simulation och Results.

Transkript:

Textilier som Byggnadskomponenter EU-projektet contex-t Per Blomqvist SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Textila membran - Arkitektur

Textila membran - Funktion

Textila membran diverse applikationer

Contex-T Forskningsprojekt finansierat av EU för små till medelstora företag (6th FP) 30 partners från 10 länder Totalbudget: 10 miljoner euro Tid: sep 2006 - aug 2010 Utveckling av nya lätta byggnader med textila strukturer och material Byggnaden skall vara säker, hälsosam och ekonomisk

Contex-T: Egenskaper textila membran

Contex-T: Applikationer textila membran

Contex-T: Kablar och byggelement Konstruktion GFR-vubonite beam Simulated seismic action Cable termination 1-4m -1 Kablar

Contex-T: Modellering av miljön i den textila byggnader Brand Akustik Klimat

Brandforskprojektet Stöd för arbetet i EU-projektet Budget ca 7% av SPs budget i contex-t SP, LTH Brandteknik, Brandskyddslaget projektdeltagare Fokuserat mot brandsäkerhet Referensgrupp: brandkonsulter, textilindustri, MSB, räddningstjänst Resultat: Bollplank under projekttiden Input till behov och design av referensförsök Input till rapporter

Textila membran och brand Applikationen bestämmer de preskriptiva kraven, t ex byggnadskomponent, tält eller inredningsmaterial Nationella system används till stor del fortfarande, t ex Tysk B-klass eller Fransk M-klass EN 13501 är den Europeiska klassifikationsstandarden för byggnadsmaterial EN 13501-1 krav för textila membran i Tjeckien, Polen, Sverige, Norge, Danmark samt delvis Belgien och Frankrike För större textila byggnader används ofta funktionsbaserad brandteknisk dimensionering, i länder där det tillåts

Rapport 1:

Rapport 2:

Preskriptiva krav - provning av textila membran Typiska membran på marknaden tillverkades i contex-t Applikation: fritt monterade membran (luft båda sidor) Karakterisering med konkalorimetern (ISO 5660) Brandklassificeringstest (EN 13501-1) Storskaliga referensförsök

Textila membran i undersökningen Textilt membran Bastextil Coating Ytvikt (g/m 2 ) Tjocklek (mm) PVC 1 PES PVC 650 0.5 PVC 2 PES PVC 730 0.6 PVC 3 PES PVC 1050 0.8 PVC 4 PES PVC 1300 1.1 Silikon Glasfiber Silikon 1270 1.0 PTFE Glasfiber PTFE 1150 0.7 PES = Polyester

Karakterisering med konkalorimeter 50 kw/m 2 exponering

Klassificering: EN 13823 (SBI) Provkropp 1.0 1.5 m + 0.5 1.5 m 30 kw brännare i hörn Testet utvärderar: Energi - FIGRA, THR Rök - SMOGRA, TSP Flamspridning - LFS Brinnande droppar - FDP

SBI: montering av textila membran viktigt Standard Hörnstöd

Klassificeringstest - sammanfattning PVC/PES fick Euroklass C-D från SBI Membran med glassfiberväv fick Euroklass B Monteringen av ett textilt membran i SBI är avgörande för testets resultat och därmed brandklass Standardmonteringen har dålig repeterbarhet för lätta membran med genombrinning och ger ofta en bättre brandklass Den föreslagna monteringsmetoden med ett hörnstöd ger repeterbara resultat Detaljerad provningsanvisning kan ges i en produktstandard

Rapport 3:

Storskaliga referensförsök Testrum liknande ISO 9705 och ISO 13784-1 Brännare i hörn av rummet 3.6 m 2.4 m 2.4 m

Storskaliga referensförsök Stor kalorimeter för mätning av effektutveckling Effekt (HRR) från brännare: 100 kw 10 min 300 kw 10 min

Försök med tre olika textila membran PVC 1 PVC 4 Silikon

Referensförsök - sammanfattning Repeterbara försök som kunde separera membranen efter brandbeteende Brandeffekten i försöken var låg för alla membranen som testades Det var aldrig nära övertändning i testrummet De testade membranens brandbeteenden m a p effektutveckling var accepterbara och skulle motsvara Euroklass B med samma kriterier som används för andra byggnadsmaterial

Klassificeringstest vs Referensförsök Jämförelse av klassificeringsresultat från EN 13501-1 och storskaliga referensförsök: Silikon/Glasfiber membran - korrekt klassificering PVC/PES membran - konservativ klassificering SBI separerar PVC/PES membran korrekt men ger ett konservativt klassificeringsresultat SBI testet med befintliga klassificeringskriteria verkar inte direkt lämpligt för membran med hålbrinning Ett storskaligt försök kunde vara ett alternativ Notera att undersökningen bara omfattade enkellager applikationer av membran

Rapport 4:

Funktionsbaserad dimensionering Analytisk dimensionering används ofta i stora byggprojekt Genombrinning och hålöppning behöver hanteras i en matematisk simulering av brand i en byggnad med textila material Modellering av hålöppning i genombrinnbara textila membran (PVC/PES) Tillverkare hävdar att genombrinning av textila membran leder till naturlig brandgasventilation En modell togs fram för simulering av hålöppning i membran vid CFD beräkningar Modellen provades vid olika byggnadsscenarier och validerades mot storskaliga försök

Modellering av genombrinning och hålöppning Modell i CFD programmet FDS (Fire Dynamics Simulator) Utnyttjar Burn away option Två olika pyrolysmodeller har använts: Prescribed rate, baserad på temperaturkriterium Ahrrenius type, baserad på reaktionskinetik Applikation av båda modellerna kräver materialdata som värmeledningsparametrar, effektiv förbränningsenergi m.m. Indata från konkalorimeter, TPS och TGA (Ahrrenius modellen)

Storskaliga valideringsförsök

Simulering av hålöppning

Modellering - summering FDS kan modellera genombrinning och hålöppning Båda pyrolysmodellerna fungerade men resultaten var bättre för Ahrreniusmodellen Svårt att bestämma korrekt indata då hålöppningen är en komplicerad process Valideringsförsöken (och simuleringarna) visade att det krävs att flamman är nära membranet i taket för att ge genombrinning och hålöppning Det finns alltså ingen praktiskt användbar effekt av naturlig hålöppning vad gäller brandgasventilation för de testade materialen

Rapport 5:

Situationen i Sverige Vilken är användning av textila material som byggnadskomponenter? Kommer vi att se en ökande användning? Hur hanteras tester och krav på brandklasser? Hur bedömer man en lagerbyggnad eller sporthall med textila väggar och tak? Hanteras det schablonmässigt som tält? Temporära textila byggnader för utställningar och sportarrangemang blir allt mer komplexa. Räcker det att man hanterar dom som temporära byggnader tält?