Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 23 Meddelande nr 24:2
Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 23 Meddelande nr 24:2 3
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Meddelande nr 24:2 Författare Stefan Thorfve, september 24. Kontaktperson Webbplats Fotografier Kartmaterial Gunnel Hedberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon -223 64 2, e-post gunnel.hedberg@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jonkoping Stefan Thorfve, Björn Ström Lantmäteriet ISSN -9425 ISRN Upplaga LSTY-F-M--4/2--SE 5 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 24 Miljö och återvinning Länsstyrelsen i Jönköpings län 24 Rapporten är tryckt på miljömärkt papper och omslaget består av PET-plast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper. 4
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Innehållsförteckning. Sammanfattning... 6 2. Inledning... 2. Material och metodik... 2. Fältarbete - Elfiske... 2.. Val av tid för provtagning... 2.2 Rapportering... 2 2.3 Statistik och jämförelser... 3 3. Resultat... 4 3. Förhållanden vid elfisket... 4 3.2 Artförekomst... 5 3.3 Öring... 7 3.3. er 23... 9 3.3.2 Statistiska jämförelser av öringtätheter... 22 3.4 Försurningspåverkan... 25 3.4. Allmänt... 25 3.4.2 Bedömning av påverkan... 26 3.5 Bedömning av fiskfaunans status (VIX)... 27 3.6 Sambandet mellan VIX och fisktäthet... 29 3.6. Allmänt... 29 3.6.2 VIX-värdets förmåga att prediktera öringtätheter... 3 4. Referenser... 32 Bilaga... 33 Elfiskemetodik... 33 Val av lokaler och tid för provtagning... 33 Faktorer som påverkar elfiskeresultatet... 33 Kvantitativt elfiske... 33 Kvalitativt elfiske... 34 Bilaga 2... 35 Förklaring till lokalprotokoll... 35 Lokalprotokoll och kartor... 36 Register... 36 5
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23. Sammanfattning Under perioden juli till 3 augusti 23 genomfördes elfiskeundersökningar på 79 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Vid inledningen av elfiskeundersökningen var det generellt normala flöden i länet. Ett tiotal dagar utan nederbörd i början av perioden medförde att flödet i flera mindre vattendrag var lågt. I slutet av juli och i slutet av perioden regnade det vilket medförde att flödet under hela perioden pendlade mellan normala och låga flödesförhållanden. Under år 23 fångades sammanlagt 2 fiskarter samt signal- och flodkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan -7 med ett medelvärde på 3,25 vilket är något högre i jämförelse med föregående 3-årsperiod då medelfångsten var 3, arter. Den tydligaste nettoförändringen är gädda och elritsa sedan närmast föregående elfisketillfälle. Årets resultat visar generellt på en ökad förekomst av mer sjölevande arter som föredrar lägre flödeshastighet i vattendragen. Att artförekomsten i jämförelse med föregående 3-årsperiod minskat bedöms i huvudsak bero på att lokalerna som undersöktes år 23 normalt är mer artfattiga än lokalerna som fiskades i sin helhet under åren 2-22. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Den beräknade medeltätheten av öringårsungar i de undersökta vattendragen perioden 25-22 inom Motala ströms vattensystem uppgick till totalt 37 öringungar per m 2. Övriga vattensystem har avsevärt glesare öringbestånd med tätheter mellan 5-5 öringar per m 2. Den högsta tätheten av öringungar år 23 återfanns i Rödån (,/ m 2 ), av vandrande äldre öring i Rödån (4,9/ m 2 ) och för stationär äldre öring i Gnyltån i Nissans vattensystem. I ett längre tidsperspektiv kan öringtätheterna av årsungar under 23 betraktas som normala för länet i sin helhet bortsett från Lagans vattensystem som visar på de högsta tätheterna sedan år 25. Täthetsnivåerna av äldre öring har däremot ökat den senaste 4-års perioden, både på länsnivå och inom Motala ströms vattensystem i jämförelse med föregående -års period (år 2-9). I Lagans vattensystem uppvisar förekomsten av öringungar på signifikant högre tätheter av i jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle. Försurningspåverkan som baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms ur ett länsperspektiv vara låg, då 85 % av lokalerna definieras vara opåverkade eller tämligen opåverkade ur försurningssynpunkt. I Lagans och Motala ströms vattensystem definieras ingen lokal ha en negativ försurningspåverkan. VIX-klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är 47 lokaler av 79 som når god eller hög status. VIX-värdet för år 23 ligger på samma nivåer som föregående -års period. Analysen av VIX visar att det finns brister då indexet används för lokaler som har bestånd av sjövandrande öring. Länsstyrelsens sammanvägda statusklassning av VIX tar hänsyn till förekommande brister. I Tabell på följande sida redovisas en sammanfattning över 23 års elfisken uppdelat på huvudflodområden, -Nissan, 98-Lagan, 86-Mörrum, 74-Emån samt 67-Motala ström. 6
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Tabell. Sammanfattning av elfiskeresultat säsongen 23 Förkortningar Åtgomr = Åtgärdsområde för kalkning : BÅ= Biologisk återställning, KALK = Kalkeffektuppföljning, MÖV = Miljöövervakning, K avser antalet utfisken på lokalen. + avser årsungar. Total avser summan + och äldre öringar. Förv. (VIX) avser förväntad total öringtäthet på lokalen enligt beräknat VIX (index för ekologisk status). Förkortningar fiskarter: Ab=Abborre, BL=Benlöja, BS=Bergsimpa, BN=Bäcknejonöga, BR=bäckröding, El=Elritsa, FK=Flodkräfta, Gä=Gädda, La=Lake, Mö=Mört, SK=Signalkräfta, Ål=Ål Status avser Länsstyrelsens sammanvägda ekologisk statusklassning baserad på utvärdering av VIX Medel VIX avser medelvärde för VIX de senaste tio åren. Total VIX avser totalbedömning för lokalen baserat på de senaste tio åren, såvida inte någon trend föreligger. FP avser försurningspåverkan kriterier för klassindelning framgår av Tabell 9., lokal Åtg omr K Beräkn. öringtäthet (st/m 2 ) Övriga arter Bedömning ekologisk status + Totalt Förv. (VIX) Status (23) Medel VIX Total VIX FP -Nissan Jonsbobäcken, Nedan Rödjorna KALK 3,7 5,4 23,2 BS, El, SK, La,478 2 Krakhultabäcken, Mynningen/Spafors KALK 3 28,4 39,6 5, BS, BN, El, La,4474 Nissan, Sjöboforsen KALK 5, BS,574 3 Nissan, Spafors KALK 3 2 9,5 BS, El, SK, La,4526 3 Närmrebäck, Lilla betesmarken KALK 3 32,7 55,4 22,5 BS, SK,6493 Närmrebäck, Stenbron KALK 3 3,8 9,2 4,9 BS, El, La,577 2 Närmrebäck, Vägen till g:a soptippen KALK 3 9,6 32,7 22, BS, BN, El,549 Nissan, Alabo-Mårtenstorps kvarn 2 KALK,3 4,6 BS, El, La,5577 3 Västerån, 2 km N Kinnared O ön 4 KALK 3 7 9,9 7,6 El, Gä,572 Nissan, Gamla stenbron 7 KALK 3,5 2,6 El, SK, Gä, La,332 2 Nissan, Nedströms Jära 7 KALK 3 2,6 5,5 2,2 BS, SK, La,5949 2 Nissan, Vid P-plats, väg 4 7 KALK 3,9 4,2,4 BS, El, La,52 2 Älgån, Klerebo 8 KALK 3 6,2, BS, SK, Gä, La, Otillfred.,37 2 Mö Älgån, Älgaryd 8 KALK,2 4,2 3,7 BS, El, SK,5286 2 Kattån, Sågeviken nedre 9 KALK 3 2,2 7,4 5,8 Ab, SK, La, Mö,292 Kyrkbäcken, Angeredshestra 9 KALK 3 57,2 84,3 34,2 El, SK, Mö,35 kyrka Grissleån, Nedre gångbro 2 KALK 3 5,3 5,2 22,2 Ab, La,494 2 Sågån, Vägbron 2 KALK 3,3 2,6 2,9 SK,5359 2 Svanån, Ovan Sågrydet 22 KALK 6 22,5 2,8 SK, Gä, La,4964 Svanån, Vid vägen 22 KALK,5,5 9, BS,3875 2 Radan, Sandsebo kvarn 24 KALK,8 9,5 Ab, SK, La Otillfred.,64 Otillfred. 3 Svanån, Västra kvillen 24 KALK 3,4 BS, SK, Gä,489 2 Trollsjöån, 25 m ned Mellansjön 29 KALK,5 2,8 El, Gä,382 2 Valån, Vid landsvägsbron 29 KALK 3 2,5 27, 7,7 El,687 Västerån, Lid 3 KALK 3 2,2 39, 2,5 El, SK,5626 2 Västerån, Nedan bron 3 KALK 3 3,6 8,2 7,5 El,588 Flankabäcken, m nedstr bro 33 KALK 3 4 6, Ab, BN, La,49 3 7
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23, lokal Åtg omr K Beräkn. öringtäthet (st/m2) Övriga arter Bedömning ekologisk status + Totalt Förv. (VIX) Status (23) Medel VIX Total VIX FP -Nissan Flankabäcken, Sprottebo, ovan 33 KALK 7,2 FK, Gä,3448 damm Moa sågbäck, ovan RV 27 36 KALK 3 2,3 3,3 Ab, BN,323 2 98-Lagan Horsån, vid bron 77 KALK 3 5,7 8,3 Gä,586 2 Hjorsetån, Södragårdens kvarn 9 KALK 3 22,3 34,7 7,5 El, SK,74 Ekebergsbäcken KALK 3 6,7 6,7 2,6 BS, BR, SK,656 2 Gnyltån, Fredriksdal KALK 3 5,3 2, 2,8 BS, BR, SK, Gä,643 2 Gnyltån, Lundakvarn KALK 3 24,9 3,9 8, BS, BR, SK,6269 74-Emån Gårdvedaån, Beskvarn 69 KALK,3 Ab, SK, Gä, Mö Otillfred.,637 Otillfred. Gårdvedaån, Hällaverket 69 KALK 9,6 SK, Gä, Mö,65 3 Gårdvedaån, Nedan Grytesjön 69 KALK 4 3,9 2,5 Mö,46 2 Gårdvedaån, Nedströms damm 69 KALK 27,5 SK, Mö,6 2 Farstorpaån, Larmatorpet 78 KALK 6,5 6,5 25,4 Ab, El, SK, Gä,,42 2 La Hålebäcken, ovan Lenhultsvägen 78 KALK 4,9 Ab, El, La, Mö Otillfred.,3284 2 Traneboån, Nedre 78 KALK 4,4 Ab, SK, Mö,8 3 Tranebroån, S Ringhult 78 KALK 5,,85 Otillfred. Brusaån, ebro 8 KALK,5,2 2,8 Ab, BL, BS, BN,,282 2 El, Gä Brusaån, Vid väg 33 8 KALK,4 28,2,9 SK, Gä,59 Bäck fr Lillahemsgöl, Hygge ned 8 KALK 2, 23,,5738 mossen Lövsjöbäcken, m ned Lövsjön 8 KALK 2,7 24,4 El, SK,524 2 Lövsjöbäcken, Vattenfallet 8 KALK 7 24,6 SK, Gä,2829 2 Nödjehultaån, Ovan Nödjehultavägen 8 KALK 3 27,9 53,7,,799 Sågån, Ned väg till Knäppet 8 KALK 2,3 2,7,5 SK, Gä,637 Otillfred. 2 Gölabäcken, Nybygget vägtrumma 8 KALK 8,8, Gölabäcken, Ned skogsväg 8 KALK 2,8 3,7 SK, Gä Otillfred.,2573 Otillfred. 3 Bäck fr Hörtingen, Målen- 84 KALK 4,4 El, SK,2239 Otillfred. Amundarp Nyemålaån, Lindefall 88 KALK 2,5 2, Ab, SK, Gä Otillfred.,655 Otillfred. Gnyltån, Klackenhult 26 KALK 38,2 73 8,2 El, SK,683 Gnyltån, Nedre Åmjölkesbo 26 KALK 4,5 28,7,9,79 Gnyltån, NV Nymåla (2m) 26 KALK 3 33,7 42, 7,3 BS, Ne, El,64 8
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23, lokal Åtg omr K Beräkn. öringtäthet (st/m2) Övriga arter Bedömning ekologisk status + Totalt Förv. (VIX) Status (23) Medel VIX Total VIX FP 74-Emån Lillån, Beteshagen KALK 3 23,3 24,2 9,8 BN, El,5277 Lillån, Gamla stenbron KALK 3 4 2,9 5, BN, El, SK,5356 Lillån, Vägtrummebron KALK 3 9 27,5, BN, El,5453 Silverån, Nedan Svinhultsvägen KALK 3 7,3,2 3,4 BS, El, SK,5537 67-Motala ström Hökesån, Norr g:a elljusspår 47 KALK 3 45,4 78,2 46, Ne, SK,7286 Hökesån, ovan Laggaredammen 47 KALK 3 42,9 72 46,6 SK,7749 Hökesån, Reningsverket 47 KALK 3 8,9 6,3 5,5 SK,76 Hökesån, Station 2, Kråkeryd 47 KALK 3 25,8 59,4 45, SK,6686 Svedån, Kröken stenmuren 48 KALK 45,3 62,6 44,5,674 Svedån, Ned Engelsmannens 48 KALK 7,5,6 6,3 El, SK,653 damm Svedån, Ovan pegeln 48 KALK 3 8,7 27,4 5,3 SK,7879 Svedån, Torrfåran, övre del 48 KALK 3,4 7,6 26,6 El, SK,5482 2 Skämningsforsån, Skogshemmet 49 KALK 3 54, 85,3 62,6 SK, Gä,5447 nedre Rödån, Brännemossen 54 KALK 3 9, 37,4 29,3 BR, SK,6279 Rödån, nära mynningen 54 KALK 3 42,9 4,7 SK,6999 Knipån, Mellan Gäbo och Nybrokvarn 55 KALK 7,9 Ne, SK,654 2 Knipån, Ned Skårhultsdammen 55 KALK 3 39,7 72,2 49,2 El, SK, La,727 Knipån, Sjömo 55 KALK 3 55, 64,8 47,8 BN, El, SK,6938 Knipån, Träbron 55 KALK 3 5 76 56,2 Ne, SK, La,645 Knipån, Väg Kivarp/Dykärr 55 KALK 3 4,9 72,3 53,8 El, SK,67 Knipån, Öster Kivarp 55 KALK 3 7,3 22,6 5,9 Ne, El, SK,625 Bordsjöbäcken, V Oron ned MÖV 3 2,2 5,3 29,8 El, SK, La, Mö,442 2 damm norr Bordsjöbäcken, Nedre lokalen MÖV 3,9 7,3 25,8 Ab, BS, SK, Gä, Mö,27 Otillfred. 2 9
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 2. Inledning Jönköpings län är hårt drabbat av försurning och det har sedan 98-talet bedrivits en omfattande kalkning för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. I takt med att de kemiska förhållandena har blivit bättre så har fisken återkommit i många vattendrag. Elfiskeundersökningarna syftar till att följa upp förekomst och rekrytering av öring i de åtgärdsområden där öring utgör motiv för kalkning, kartlägga förekommande arter och följa upp genomförda biologiska återställningsåtgärder. Elfiskeundersökningar görs på totalt 44 lokaler i länet. Det normala provtagningsintervallet är en gång var tredje år och i de fall där försurningspåverkan påvisas är frekvensen en gång om året. Bedömningen av försurningspåverkan baseras främst på förekomst av olika arter. Viktiga arter för försurningsklassning utgör förekomst av elritsa, mört och kräftor och då speciellt förekomst av årsungar av dessa arter. Öringen bedöms som mer försurningstålig men förekomst och täthet av årsungar påverkar dock klassningen i viss utsträckning. Resultaten från elfiskeundersökningarna används även för att bedöma om målet ekologisk status nås i EU s vattenförvaltning. Under perioden juli till 3 augusti 23 genomfördes elfiskeundersökningar på 79 lokaler i vattendrag inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Förutom att följa upp kalkningen i länet samt arbetet med den biologiska återställningen elfiskades ett vattendrag inom det regionala miljöövervakningsprogrammet. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län samt av konsulter från Huskvarna Ekologi och Emåförbundet. Samtliga elprovfisken är utförda enligt de standardiserade metoder som finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 2). Det finns två olika metoder kvalitativt och kvantitativt elfiske. Kvalitativt elfiske används för att genomföra omfattande inventeringar av fiskfaunan medan kvantitativt elfiske används för att följa beståndsutvecklingen hos fisk på ett antal fasta provytor under en följd av år. I bilaga 2 återfinns lokalprotokoll med beskrivning av alla lokaler samt bedömning av försurningspåverkan och ekologisk status. I slutet av rapporten finns en lokallista med sidhänvisning till lokalprotokollen.
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 2. Material och metodik 2. Fältarbete - Elfiske Vid elfiskena användes en bensindriven generator (Honda EU Inverter i) och en varierbar likströmstransformator (LUGAB ). Den utgående spänningen som användes varierade mellan 4-8 V beroende på vattendragets konduktivitet, flöde och temperatur. Elfiskena bedrevs kvantitativt och standardiserat med hjälp av den så kallade utfiskningsmetoden på 43 av de undersökta lokalerna medan resterande elfisken utfördes kvalitativt med endast ett utfiske. Kvantitativt elfiske innebär att man på varje lokal genomför tre successiva utfisken där fångsten för varje art vid varje utfiske redovisas separat vilket gör det möjligt att matematiskt beräkna beståndstätheten inom lokalen. Fångade fiskar och kräftor längdmättes i normalfallet på individnivå med mm noggrannhet, medan fisk större än 6 mm vägdes individuellt (små årsungar i grupp) uppdelad per art och ålder (öring och bäckröding, årsungar och äldre). Vid ett fåtal lokaler där mycket höga tätheter av vissa arter fångades vägdes och räknades antalet fisk i gemensamma grupper. Efter undersökningen har fångad fisk återutsatts inom undersökningsområdet, och lokalernas yta och habitat har definierats. För att förhindra spridning av sjukdomar och parasiter desinficerades all utrustning vid byte av vattensystem eller innan fiske i vattendrag med förekomst av flodkräftor. I samband med elfisket gjordes noteringar på elfiskeprotokollet om vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och dylikt. Dessa noteringar ger, tillsammans med val av kvantitativt eller kvalitativt elfiske se nedan, en indikation på resultatets säkerhet. Vidare förs anteckningar om lokalens beskaffenhet (bottensubstrat, ved i vattnet, beskuggning, max- och medeldjup, medelbredd, längd, etc.) och närmiljön (dominerande markanvändning). Anteckningarna används för att karaktärisera lokalen och ger ett mått på lokalens lämplighet för öring och andra fiskarter. 2.. Val av tid för provtagning Under år 23 påbörjades elfisket den juli och avslutades den 3 augusti. Under ett flertal år under 2-talet har elfisket i Jönköpings län normalt startas upp den juli. Anledningen till att uppstarten av fisket sedan år 22 senarelagts tio dagar beror på att enligt fastställd standard för elfiske i Sverige bör elfisket ske vid en vattentemperatur av -2 C under perioden mitten av juli till mitten av september (Degerman, m fl., 2). Samtidigt rekommenderas att samma provtagningsdatum, ±5 dagar, bör tillämpas vid återbesök påföljande år. Uppstarten av elfisket övertrasserar rekommenderad förskjutning i tid något men genomfördes vid en tidpunkt då vattendragen normalt har en temperatur som ligger mellan 2-2 C. Målsättningen är att succesivt förskjuta undersökningsperioden till 5 juli- 5 augusti.
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 2.2 Rapportering Samtliga elfiskeresultat skickas till SLU Aqua som är datavärd för Svenskt Elfiskeregister (SERS). Beräkningar av VIX för bedömning av ekologisk status genomförs hos datavärden. I denna rapport redovisas resultat och analyser av 23 års undersökning. I Tabell (sidorna 7-) redovisas en sammanfattning av resultaten på 23 års elprovfisken uppdelat på huvudflodområden, -Nissan, 98-Lagan, 74-Emån samt 67-Motala ström. Då kvantitativa elfisken utförts har beräkningar av populationstätheter (Tabell ) genomförts enligt Zippins beräkningsmodell (Zippin, 958). Vid beräkning av öringtätheten för kvalitativa elfisken används den genomsnittliga fångsteffektiviteten (p) för första omgångens utfiske vid de kvantitativa elfiskena. Beräkningar utfördes för båda personerna som utförde elfiskena. För år 23 anges således p=,49 alternativt,5 för årsungar och p=,6 alternativt,73 för äldre öring beroende på elfiskare. Detta kan jämföras med år 22 då fångsbarheten var p=,64 för årsungar och p=,65 för äldre öring. Bedömningar av graden av försurningspåverkan på fiskbeståndet görs under kolumnen FP i Tabell. Försurningspåverkan baseras främst på förekomst av olika arter i lokalen och mänsklig påverkan. Som utgångspunkt till denna klassning används värden om olika arters försurningskänslighet (Tabell 2) från en litteraturstudie sammanställd av Degerman & Lignell (993). Viktiga arter för försurningsklassning utgör förekomst av elritsa, mört och kräftor och då speciellt förekomst av årsungar av dessa arter. Öringen bedöms som mer försurningstålig men förekomst och täthet av årsungar påverkar dock klassningen i viss utsträckning. Bedömningen av försurningspåverkan och ekologisk status, så kallat VIX-värde, presenteras även i resultatdelen under varje enskild lokal. Klassningen är utförd av Länsstyrelsen. I Bilaga 2 finns kartor som visar lokalernas geografiska läge samt en mer omfattande resultatredovisning för varje enskild lokal. Tabell 2. Sammanställning av lägsta ph-klass vid utebliven respektive störd reproduktion. (Modifierad tabell från Degerman & Lignell 993) Reproduktion av arten Saknas Störd Lektid Abborre <5 5-5,4 Vår Gädda <5 5-5,4 Vår Öring <5 5-5,4 Höst Bergsimpa 5-5,4 5,5-5,9 Vår Lake 5-5,4 5,5-5,9 Vinter Mört 5,5-5,9 6 Vår Elritsa 5,5-5,9 6 Försommar 2
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 2.3 Statistik och jämförelser Denna rapport fokuserar på att redovisa resultaten från de 79 lokaler som elfiskats under år 23 inom ramen för Länsstyrelsens kalkningsverksamhet, miljöövervakning och biologisk återställning. För att sätta in resultaten i ett större sammanhang och bättre utvärdera dem görs jämförelser med andra elfisken som utförts i Jönköpings län och vattendrag i nära anslutning till länet. Jämförelserna görs i huvudsak mot tre olika grupper: Tidigare års resultat i motsvarande undersökningsprogram (LST lokaler). Alla elfisken utförda i och angränsande till Jönköpings län som är registrerade i Länsstyrelsens elfiskedatabas. Elfisken utförda i samma lokaler som under 23 fast vid tidigare tillfällen. Statistiska jämförelser har genomförts med hjälp av programvaran Minitab,5. Vid jämförelserna har så kallat parat t-test, one-sample t-test och variansanalys (ANOVA) använts. För att få ett mått på elfiskelokalens lämplighet som öringlokal görs jämförelser av täthet med jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister (SERS) i de sammanfattande kortutvärderingarna för respektive lokal i Bilaga 2. Dessa jämförelsevärden är indelade i typ av öringstam (havsöring, insjööring och stationär öring) och geografiskt läge. Skattade tätheter jämförs också med beräknade värden från bedömningsgrunderna av ekologisk status (VIX) och försurningspåverkan. 3
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3. Resultat 3. Förhållanden vid elfisket Vid inledningen av elfiskeundersökningen den juli 23 var det generellt normala flöden i länet. Nederbördsmängden i Jönköping under elfiskeperioden illustrerar generellt förhållandet i länet som helhet (Figur ). Ett tiotal dagar utan nederbörd i början av perioden medförde att flödet i flera mindre vattendrag var lågt. I slutet av juli och andra veckan i augusti regnade det vilket medförde att flödet under hela perioden pendlade mellan normala och låga flödesförhållanden. Uppmätt vattentemperatur vid elfisket låg på normala nivåer omkring 6 ± 2 C (Figur 2) vilket var högre än föregående års undersökningar. Sammantaget var flödesförhållandet och temperaturer sådana att elfisket kunde genomföras utan problem, och liknade förhållanden som gällde under år 2. Figur. Nederbörd i Jönköping under elfiskeperioden 23. (Källa: www.klart.se).. Figur 2. Uppmätt medelvattentemperatur de dagar då vattendragen elfiskades år 23. 4
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3.2 Artförekomst Antalet fångade arter per lokal varierar beroende på biotiska och abiotiska faktorer som påverkar fisken vid elfiskelokalen. Exempel på biotiska faktorer som reglerar fiskfaunans sammansättning är konkurrens mellan- och inom arter, samt tillgång på föda. Abiotiska faktorer är exempelvis vattenkemi och tillgång på lekbottnar. Under sommaren 23 fångades sammanlagt 2 fiskarter samt signal- och flodkräfta (Figur 3). Antalet fångade arter för respektive lokal varierade mellan -7 med ett medelvärde på 3,25 fångade arter per lokal. Detta värde på artdiversiteten i länet (lokaler i Lst-databas, n=435) ligger något högre i jämförelse med föregående treårsperiod 2-22 (medelfångst ~3, arter). Öring är liksom föregående år vanligast förekommande fiskart som fångades i 84 % av lokalerna vilket är i nivå med perioden 2 22 (Figur 3). Lake och elritsa var även vanligt förekommande och fångades vid 3 respektive 4 % av lokalerna. I jämförelse med närmast tre föregående år visar det på en artförekomst som i stora delar liknar fördelningen under år 23. Förekomsten av lokaler med lake, mört och abborre har ökat. Ökningen förklaras delvis genom att flödet var relativt lågt detta år vilket gynnar förekomsten av dessa arter. Regnbågslax och ål är arter som inte fångades detta år. Att ål saknas beror delvis på att Årån, där man ofta brukar fånga arten, inte ingått i undersökningsprogrammet. Förekomsten av lokaler med signalkräfta minskade för första gången i jämförelse med närmast föregående treårsperiod. Öring Signalkräfta Elritsa Bergsimpa Gädda Lake *Nejonöga Abborre Mört Bäckröding Flodkräfta Benlöja Ål Regnbåge --- 2,5 ---,9 ---,9 ---, ---, --- 7,8 ---8,2 ---8,2 --- 23,7 --- 2,6 --- 3,2 --- 4,5 --- 49,7 --- 84, År 2-2 År 23 2 4 6 8 % Figur 3. Arternas förekomst i procent (%) på samtliga undersökta lokaler (n=79) * Bäcknejonöga och flodnejonöga läggs i samma artklass "Nejonöga" då man inte kan urskilja arterna i vattendrag som rinner till Vättern nedan vandringshinder. 5
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Om man mer i detalj studerar förändringen vid de lokaler som fiskades under 23 och närmast föregående undersökningstillfälle mellan samma lokal (n=74) får man en delvis annan bild om artförekomsten. Resultatet visar att förekomsten av signalkräfta varierar mest (Figur 4). Enligt elfiskeresultaten har arten tillkommit på 3 och försvunnit på 8 lokaler. Totalt resulterade detta i en mindre nettoökning men påvisar att arten är rörlig samt att ofta endast enstaka individer fångas. Förändringar av artförekomst på länsnivå ger en mer rättvisande bild om man endast jämför samma lokal och sedan sammanställer materialet. Signalkräftan får därför anses fortsätta att sprida sig i vattendragen även om Figur 3 visar på motsatsen. Den tydligaste nettoförändringen är gädda och elritsa sedan närmast föregående elfisketillfälle. Mört tenderar även att fångas vid fler lokaler då arten inte försvunnit från någon lokal men däremot fångats vid fyra nya lokaler. Låga flödesförhållanden som gällde under 23 förklarar till del denna ökning. Sammanfattningsvis visar årets resultat generellt en ökad förekomst av mer sjölevande arter som föredrar lägre flödeshastighet i vattendragen. Att artförekomsten i jämförelse med föregående 3-års period minskat för flertalet arter bedöms därför i huvudsak bero på att lokalerna som undersöktes år 23 normalt är mer artfattiga än flertalet av lokalerna som fiskades i sin helhet i länet under perioden år 2-22. Öring Mört Minskat Ökat Lake Gädda Signalkräfta Elritsa Nejonöga Bergsimpa Abborre - -5 5 5 Figur 4. Antal lokaler där arter tillkommit eller försvunnit. Jämförelsen avser skillnader mellan lokaler som undersökts 23 och samma lokal vid närmast föregående tillfälle. 6
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3.3 Öring Öringtätheten i de undersökta vattensystemen Nissan (), Lagan (98), Emån (74) samt Motala ström (67) varierar betydligt. Orsakerna till differenserna kan sökas i ett flertal faktorer, såväl naturliga som mänskligt betingade. Naturliga fluktuationer i beståndstäthet kan till exempel påverkas av tillgången på lämpliga habitat, näringshalt eller om det är sjövandrande eller stationära öringbestånd. Observera att både tillgången på lämpliga habitat och näringshalter ofta kan härledas till mänskliga ingrepp och det naturliga förhållandet kan ofta vara svårt att avgöra. Rent mänskliga aktiviteter som påverkar öringbeståndet är försurning, skogsbruk, dikningsverksamhet, anläggande av vandringshinder. Rent fysisk påverkan av lek- och uppväxtområden,till exempel rensning och rätning, har ofta en starkt negativ effekt på öringbestånden, men även på andra förekommande arter. En utvärdering av öringtätheten åren 25 till 23 har gjorts med Länsstyrelsens elfiskedatabas som grund. Materialet i databasen omfattar 295 lokaler inom och i direkt anslutning till länet, där det någon gång fångats öring och elfiske genomförts under juli eller augusti månad. Lokaler där det aldrig har fångats öring eller där man inte utfört elfiske under augusti-september används inte då de bedömts olämpliga som öringhabitat, alternativt fiskats under olämplig tidsperiod. Resultatet (n=964 elfisketillfällen) redovisas för olika avrinningsområden på länsnivå med värden på tätheter som viktats i förhållande till lokalens yta. Detta skiljer sig från tidigare publicerade elfiskerapporter där oviktade tätheter använts. Detta innebär att mindre lokaler med generellt högre tätheter får mindre betydelse när olika lokaler slås ihop inom avrinningsområdena. Analysen visar att öringtätheterna är högst i Motala ströms vattensystem (Figur 5). Detta beror på att nedre delen av vattendragen är tillgängliga för den sjövandrande öringen i Vättern. Vandrande bestånd har generellt sett högre tätheter av öring jämfört med stationära öringbestånd. Den beräknade medeltätheten åren 25-22 av öringårsungar i de undersökta vattendragen inom Motala ströms vattensystem uppgår till totalt 37 öringungar per m 2. Övriga vattensystem har avsevärt glesare öringbestånd med tätheter mellan 5-5 öringar per m 2. Skattat antal per m 2 6 55 5 45 4 35 3 25 2 5 5 Motala ström Emån Lagan Nissan 25 26 27 28 29 2 2 22 23 Totalt Figur 5. Skattad medeltäthet (viktat) av öringungar per huvudavrinningsområde under perioden 25-22. Källa: Elfiskedatabas, Länsstyrelsen i Jönköpings län (Lokaler där öring fångats och där man vid något tillfälle elfiskat under juli eller augusti månad - enstaka lokaler belägna utanför länet). 7
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Resultatet från 23 års fiske visar tätheter som i ett längre tidsperspektiv kan betraktas som normala för länet i sin helhet bortsett från Lagans vattensystem som visar på de högsta tätheterna sedan år 25. Vid en kontroll av resultatet visar det sig att materialet för år 23 i Lagan endast baseras på fem lokaler i Hjorsetån, Horsån och Gnyltån. Vid en jämförelse med motsvarande lokaler under de år lokalerna fiskats sedan år 25 visar även resultatet på signifikant (t-test, p<,5) högre tätheter under år 23. Orsaken till resultatet är svårt att fastställa. Då resultatet endast baseras på fem lokaler är det svårt att dra slutsatser om det är en tillfällig förändring eller inte. För att kunna göra en mer noggrann jämförelse mellan öringfångster år 23 och närmast föregående period, har resultatet (medelvärdet) från de lokaler som fiskats minst tre gånger under föregående sex år sammanställts (Figur 6 och Figur 7). Tätheter har viktats i förhållande till lokalens yta. Detta skiljer sig från föregående elfiskerapporter där oviktade tätheter använts. Detta innebär att mindre lokaler med generellt högre tätheter får mindre betydelse när olika lokaler slås ihop inom avrinningsområdena. Resultatet vid jämförelser mellan 23 och tidigare utförda fisken i samma lokaler (n=49) under perioden 27-22 visar att den uppmätta tätheten av öringungar i Motala ström vattensystem har minskat från 46 till 27 per m 2 (-4 %). Andelen av årsungar i Nissan och Emåns vattensystem var normala medan tätheterna var högre i Lagan. Skattat antal (st/m 2 ) 5 4 3 2 År 27-2 År 23 Motala ström Emån Lagan Nissan Figur 6. Den beräknade medeltätheten (viktade värden) för öringungar (+) i lokaler (n=49) som fiskats under år 23 och även under minst tre olika tillfällen under perioden 27-22. 3 År 27-2 År 23 Skattat antal (st/m 2 ) 2 Motala ström Emån Lagan Nissan Figur 7. Den beräknade medeltätheten (viktade värden) av äldre öring i lokaler (n=49) som har fiskats under år 23. och under minst tre olika tillfällen under perioden 27-22. 8
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Tätheten av äldre öring visar på ett motsatt förhållande i Motala ströms vattensystem där andelen äldre öring var större än föregående sexårsperiod. I övriga vattensystem ligger tätheterna av äldre öring år 23 på samma nivåer som föregående period. Sammantaget visar resultatet på en stark årsklass av öringungar i Lagan och en svag i Motala ströms vattensystem. I Motala ström förklaras den låga andelen av årsungar till stor del av låga flöden i vattendrag som rinner ut i Vättern under år 23 i kombination av relativt höga tätheter av äldre öring (konkurrens och predation). För Nissan och Emån var tätheten av öring normala i jämförelse med föregående period. Noterbart är att tätheterna i Nissan generellt är betydligt högre år 23 i jämförelse med 22 (Figur 5) medan jämförelser enbart med samma lokaler ger en annan bild (Figur 6-7). Skillnaderna förklaras av att lokalerna under år 23 generellt har högre tätheter än de som elfiskats under 22. Detta visar vikten av att analyser av förändringar i första hand skall göras mellan samma lokaler olika år. 3.3. er 23 Ett av syftet med föreliggande elfiskerapport är att identifiera lokaler som avviker sig från tidigare års resultat det vill säga uppmärksamma anmärkningsvärda förändringar och försöka finna orsaker och samband till detta. Av denna anledning görs en jämförelse med årets resultat och närmast föregående elfisketillfälle vid samma lokal. Under 23 utfördes elfiske på åtta nya lokaler. För övriga 7 lokaler har senast föregående fiske utförts under perioden 27-22. Lokaler med tillkommande eller försvunna arter, speciellt höga tätheter samt stora antalsmässiga och relativa förändringar sedan närmast föregående fisketillfälle finns sammanställda i Tabellerna 3-6. För de lokaler där öringen har försvunnit eller tillkommit sedan föregående elfisketillfällen, utfördes inte någon beräkning av relativ förändring (division med noll). Det visar sig att närvaron av öringungar var relativt stabil jämfört med föregående undersökningsår där det fanns fyra lokaler där öringungar tillkommit sedan förra fisket och att det fanns sex lokaler där öringungar har försvunnit. (Tabell 3). Av lokaler där öringungar hade försvunnit utmärkte sig Moa Sågbäck (ovan RV 27) där tätheten av öring vid föregående fiske låg på 8,5 öringar per m 2. Tabell 3. Lokaler där öringungar har försvunnit eller tillkommit vid elfisket 23. Diff=Förändrad täthet av öringungar per m2. Öringungar saknades vid föregående elfiske Öringungar har försvunnit sedan föregående elfiske Lokal Diff. Lokal Diff. Sågån Vägbron,3 Moa såg- Ovan RV 27-8,5 Sågån Ned väg mot Knäp- 2,3 Lövsjö- Vattenfallet -5,7 Svedån Torrfåran övre del,4 Knipån Gäbo-Nybrokvarn -,7 Brusaån ebro,5 Lövsjö- m ned Lövsjön -,5 Horsån Träbron -,5 Flanka- m nedstr bro -,6 9
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 sta tätheterna av öring återfinns liksom tidigare år i Motala ström (Tabell 4). st täthet av öringungar återfanns i Rödån (,/ m 2 ), av vandrande äldre öring i Rödån (4,9/ m 2 ) och för stationär äldre öring i Gnyltån i Nissans vattensystem. Den största antalsmässiga förändringen av öringungar i jämförelse med närmast föregående fiske var i Gnyltån (Emåns vattensystem) där tätheten ökade med drygt 2/ m 2 vid två olika lokaler (Tabell 5a). Största minskning finner man i vattendrag med sjövandrande bestånd i Motala ströms vattendrag. Tabell 4. Lokaler fiskade år 23 med speciellt höga tätheter av öringungar och äldre öring. Huvudvattendrag Lokal Parameter Årsungar/ m 2 Motala ström Rödån Nära mynningen, Nissan Kyrkbäcken Angeredshestra kyrka 57,2 Motala ström Skämningsforsån Skogshemmet nedre 54, Motala ström Hökesån N g:a elljusspåret 45,4 Motala ström Svedån Kröken stenmuren 45,3 Motala ström Hökesån Ovan Laggaredammen 42,9 Äldre/ m 2 Motala ström Rödån Nära mynningen 4,9 Motala ström Hökesån Reningsverket 4,4 Emån Gnyltån Klackenhult 34,8 Motala ström Hökesån Kråkeryd 33,6 Motala ström Hökesån N g:a elljusspåret 32,8 Motala ström Knipån Ned Skårhultsdammen 32,5 Tabell 5a. Lokaler fiskade år 23 med speciellt avvikande nivåer med avseende på tätheter (antal) av öringungar i jämförelse med närmast föregående undersökningstillfälle. Huvudvattendrag Lokal Förändring antal årsungar/ m 2 Emån Gnyltån Klackenhult +24,5 Emån Gnyltån NV Nymåla +22,8 Emån Lillån Beteshagen +7,3 Nissan Kyrkbäcken Angeredshestra kyrka +5,5 Lagan Gnyltån Lundakvarn +5,5 Motala ström Knipån Alarp väg Kivarp-Dyk -43,6 Motala ström Rödån Nära mynningen -42,7 Motala ström Skämningsforsån Skogshemmet nedre -37,3 Motala ström Hökesån Reningsverket -36,9 Motala ström Hökesån Kråkeryd -35,6 Liksom tidigare år finner man de största relativa förändringar i glesa bestånd där ett fåtal individer kan orsaka stora förändringar. Kattån (Sågeviken nedre) hade en största ökning på 2 % (Tabell 5b). En tydlig försämring både antals- och andelsmässigt av öringungar fanns i lokalen Hökesån (Reningsverket) där tätheten minskat med 66 %. För äldre öring inträffade den största ökningen i vattendrag med sjövandrande bestånd i Motala ströms vattensystem (Figur 6a). Största relativa förändringen finner man i Knipån där beståndet i en lokal (Ned Skårhultsdammen) ökat med 46 % (Figur 6b). Den relativa förändringen är betydligt lägre för äldre öring vilket visar att dödligheten är stor första vintern i bestånd med höga tätheter av årsungar. 2
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Tabell 5b. Lokaler fiskade år 23 med speciellt relativt (%) avvikande nivåer med avseende på tätheter (där n>) av öringungar i jämförelse med närmast föregående undersökningstillfälle. Huvudvattendrag Lokal Förändring (öka/minska) andel årsungar/ m 2 Kattån Sågeviken nedre + 2 % 74 Farstorpaån Larmatorpet +73 % Västerån Lid +578 % Nissan Vid p-plats väg 4 +533 % 98 Gnyltån Lunden +347 % 74 Lillån Gamla stenbron -79 % 74 Bäck fr Lillahemsgöl Hygge ned mossen -78 % 74 Gårdvedaån Nedan Grytesjön -67 % 67 Hökesån Reningsverket -66 % Västerån Nedan bron -58 % Tabell 6a. Lokaler fiskade år 23 med speciellt avvikande nivåer med avseende på tätheter (antal) av äldre öring i jämförelse med närmast föregående undersökningstillfälle. Huvudvattendrag Lokal Förändring antal årsungar/ m 2 Motala ström Knipån Ned Skårhultsdammen 26,7 Motala ström Knipån Alarp väg Kivarp-Dyk 22,7 Motala ström Hökesån Reningsverket 2,5 Motala ström Rödån Nära mynningen 7, Emån Bäck fr Lillahemsgöl Hygge ned mossen 2,7 Emån Brusaån Vid väg 33-35,7 Motala ström Hökesån Ovan Laggaredammen -4, Emån Gnyltån Nedre Åmjölkesbo -2, Emån Lillån Gamla stenbron -,4 Emån Sågån Ned väg mot Knäppet -9,5 Tabell 6b. Lokaler fiskade år 23 med speciellt relativt (%) avvikande nivåer med avseende på tätheter (där n>) av äldre öring i jämförelse med närmast föregående undersökningstillfälle. Huvudvattendrag Lokal Förändring antal äldre/m 2 67 Knipån Ned Skårhultsdammen +46 % Kattån Sågeviken nedre +42 % 67 Knipån Alarp väg Kivarp-Dyk +26 % 74 Silverån Ned bro Svinhultsväg +255 % 74 Lövsjöbäcken m ned Lövsjön +243 % 74 Farstorpaån Larmatorpet - % Svanån Vid vägen - % 74 Sågån Ned väg mot Knäppet -96 % 74 Brusaån Vid väg 33-68 % 74 Lillån Beteshagen -64 % 2
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3.3.2 Statistiska jämförelser av öringtätheter En bättre metod att bedöma årets resultat i relation till tidigare års resultat på läns- och vattensystemnivå är att testa materialet genom ett parat t-test med normalfördelade -log täthetsvärden. Där räknar man ut differensen mellan resultatet före och efter en bestämd tid (skillnaden = approximativt normalfördelad) i ett one-sample t-test. Vid en jämförelse mellan elfisket år 23 och närmaste föregående elfiske under 2-2 i samma lokal (n=66), finner man att medelfångsten 23 av årsungar var signifikant skild i Lagans vattensystem där tätheten av årsungar ökat per lokal jämfört med föregående elfiske (Tabell 7a). Vid en jämförelse mellan år 23 och hela föregående -årsperioden (medelvärdet mellan åren 23-2) ser man istället att skillnaden är det omvända det vill säga att årets tätheter av årsungar i ett längre perspektiv är lägre i Lagans vattensystem även om den inte är signifikant (Tabell 7b). Orsaken till detta är att tätheterna vid föregående elfisketillfälle för de lokaler som fiskades 23 var ovanligt låga och representerar inte vattensystemet i ett längre perspektiv. Övriga skillnader är inte signifikanta men Motala ströms vattensystem skiljer ut sig från övriga i länet då tätheten av äldre öring var relativt högre i jämförelse med föregående -års period medan övriga vattensystem påvisar relativt lägre tätheter. Tabell 7a. Resultat från parat t-test om fångsterna av öring (-log värden) har förändrats mellan år 23 och närmast föregående elfiske under perioden 2-22. Område N Medel (Differens) StDev SE Mean T P-Värde Öringungar Länet 66,436,376,456,96,34 Motala 8 -,44,267,63 -.82,7 Emån 7,56,4234,27,49,9 Lagan 5,32,3478,555,85, Nissan 26,35,3832,752 75,63 Äldre öring Länet 66,77,346,387,85,87 Motala 8,356,327,77 3,96,44 Emån 7 -,47,3562,864 -,7,6 Lagan 5 -,52,2,939 -,55,9 Nissan 26 -,,244,4 -,25,8 Tabell 7b. Resultat från parat t-test om fångsterna av öring (-log värden) har förändrats mellan år 23 och medelvärdet för tätheter under perioden år 23-22. Område N Medel (Differens) StDev SE Mean T P-Värde Öringungar Länet 7 -,44,3644,436 -.,3 Motala 6,269,334,835,32,75 Emån 23,35,4272,89,5,88 Lagan 4 -,625,52,76-2,4,2 Nissan 27 -,78,3424,659 -,79,9 Äldre öring Länet 7 -,3,3928,469 -,64,52 Motala 6 -,225,22,525 -,43,67 Emån 23,574,3656,762 2,6,6 Lagan 4 -,5,58,79 -,6,95 Nissan 27 -,978,4556,877-2,26,3 I föregående tester har man jämfört det senaste fisket mot föregående tillfällen. För att se om det finns en mer långtgående trend kan man exempelvis jämföra medelvärdet av de fyra senaste åren (29-2) med resultatet från åren 22-29. 22
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Ett parat t-test av -logaritmerade tätheter visar att fångsterna av äldre öring ökat signifikant de senaste åren på länsnivå (Tabell 8). Uppmätt skillnad baseras i huvudsak på tydlig skillnad i Motala ström som för övrigt är det enda ingående vattensystem i utvärderingen som påvisar en signifikant ökning. För tätheten av årsungar uppvisas endast små skillnader som inte är statistiskt säkerhetsställda. Ett annat sätt att studera trender är att använda en tidsserieanalys. Genom att undersöka resultatet i 34 lokaler som fiskats årligen eller minst gånger under perioden år 2-3 kan man få en överblick över årsvariationer och trender i beståndtätheten hos öringungar. För att kunna göra en samlad analys på länsnivå har medelvärdet (viktade värden) på tätheten av årsungar i respektive lokal räknats fram. Sedan har residualerna (skillnaden) mellan medelvärdet och årsvärdet för respektive lokal beräknats. Därefter har medelvärdet för dessa räknats fram för respektive år (Figur 8). Resultatet visar inte på någon större förändring över en -års period, trenden är mycket svagt minskande. Man kan se att år 28 hade relativt höga tätheter och föregående år, 27, har låga tätheter. Mellanårsvariationen är till synes stor. En uppgång av tätheterna ett visst år resulterar ofta i nedgång följande år vilket framgår av figuren. Orsaken till detta bedöms till stor del bero på inomartskonkurrens det vill säga en stark årsklass av årsungar medför en relativt stark årsklass av äldre öring påföljande år som i sin tur resulterar i en sämre årsklass av årsungar då dessa måste konkurrera med den starka årsklassen av äldre fisk. Det är svårt att analysera data i stora grupper på länsnivå, då variationen mellan lokaler och vattendrag är stor. Trots det kan man genom att fokusera på skillnaden inom samma vattendrag med logaritmerade parametrar ändå få fram användbara jämförelser i analysen. Vid motsvarande tidsserieanalys som enbart omfattar Motala ström ser man att årsklasserna de sista åren varit relativt starka. Man ser även att man i början av 2-talet hade samma tätheter som de senaste åren vilket gör att det saknas en tydlig trend för ökade beståndstätheter i ett längre perspektiv (Figur 9). Tolkningen blir att i ett mer kortsiktigt tidsperspektiv har tätheten av årsungar ökat men inte i ett längre som omfattar hela 2-talet. Sammanfattningsvis visar det sig att tätheten av årsungar och äldre öring var normala och relativt förväntade under år 23 i ett längre tidsperspektiv. Täthetsnivåerna har däremot ökat den senaste 4-års perioden, både på länsnivå och inom Motala ströms vattensystem respektive vattensystem för äldre öring. I Lagans vattensystem uppvisar förekomsten av öringungar på högre tätheter i jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle. Tabell 8. Resultat från parat t-test om medeltätheten av öring (-log) har förändrats mellan åren 2-23 i jämförelse med perioden år 2-29. Område N Medel (Differens) StDev SE Mean T P-Värde Öringungar Länet 66 -,235,378,39 -,6,55 Motala 7,927,3966,962,96,35 Emån 8 -,527,3436,8 -,65,52 Lagan 5 -,762,97,857 -,89,42 Nissan 26 -,69,254,493 -,4,7 Äldre öring Länet 66,787,269,33 2.38,2 Motala 7,232,3425,83 2.45,3 Emån 8,392,76,44,97,35 Lagan 5 -,39,646,736 -,9,86 Nissan 26,424,2722,534,79,43 23
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Öring (årsungar +),6,4,2, -,2 -,4 -,6 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23 Figur 8. Tidsserie för de elfiskelokaler som ingick i 23 års elfiske och som har fiskats vid minst tillfällen under åren 2 till 23 i Jönköpings län (34 lokaler, 428 elfisketillfällen). Diagrammet illustrerar den samlade avvikelsen (-logaritmerade tätheter) från normalfångsten under respektive år.,6 Öring (äldre >+) i Motala ströms vattensystem,4,2, -,2 -,4 -,6 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23 Figur 9. Tidsserie för de elfiskelokaler som ingick i 23 års elfiske och som har fiskats vid minst tillfällen under åren 2 till 23 i Motala ströms vattensystem (7 lokaler, 89 elfisketillfällen). Diagrammet illustrerar den samlade avvikelsen (-logaritmerade tätheter) från normalfångsten under respektive år. 24
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3.4 Försurningspåverkan 3.4. Allmänt Eftersom elfiske är en viktig del av kalkningseffektuppföljningen görs utöver bedömning av ekologisk status alltid en försurningsbedömning. Kriterierna för klassindelning framgår av Tabell 9. Några vanliga fiskarters försurningskänslighet återges i Tabell 2. Tabell 9. Klassning av försurningspåverkan. Begreppet försurningskänsliga arter avser bland annat öring, elritsa, karpfiskarter samt flod- och signalkräftor (se Tabell 2). Klass Definition Motivering Exempel Kalkmål uppfyllt Opåverkad, bra förhållanden Optimal eller nära optimal reproduktion (höga tätheter av årsyngel) hos en eller flera försurningskänsliga ar- Ja 2 Tämligen opåverkade förhållanden Reproduktionen fungerar men är inte optimal. Tätheterna av årsyngel hos försurningskänsliga arter är lägre jämfört med klass. 3 Negativ påverkan Reproduktionen påverkad av försämrad vattenkvalitet eller annan negativ påverkan.. Tätheten av årsyngel av öring är något lägre än förväntat om lokalen hade varit opåverkad. 2. Årsyngel av öring uppvisar höga tätheter, men föryngring av kräfta har minskat på lokalen.. Avsaknad av årsyngel av försurningskänsliga arter, men fjolårsyngel förekommer i relativt höga tätheter. 2. Totaltätheten av årsyngel och fjolårsyngel är låg hos samtliga försurningskänsliga arter. Ja Nej 4 Stor påverkan Utebliven reproduktion av försurningskänsliga arter.. Avsaknad av reproduktion hos samtliga försurningskänsliga arter. 2. Försurningskänsliga arter försvunna sedan föregående elfiske. Nej Ej bedömd Försurningspåverkan är inte möjlig att bedöma.. Avsaknad av försurningskänsliga arter, men lokalen är inte elfiskad tidigare. 2. Avsaknad av försurningskänsliga arter under flera års tid. Okänt 25
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3.4.2 Bedömning av påverkan Försurningspåverkan baserad på resultatet vid elfisket indikerar att en hög andel (85 %) av länets lokaler är opåverkade eller tämligen opåverkade av försurning, dvs. där kalkmålet är uppfyllt (Figur ). Vid fyra lokaler görs ingen bedömning till följd av omfattande mänsklig påverkan. Orsaken till detta är att de yttre omständigheterna (exempelvis artificiella miljöer) eller avsaknad av fiskfångst på nya lokaler inte medger att försurningskänsliga arter finns i någon större utsträckning på lokalen. Totalt bedöms fiskbeståndet på 38 lokaler ha optimal eller nära optimal reproduktion (hög täthet av årsyngel) hos en eller flera försurningskänsliga arter (Klass -opåverkade, bra förhållanden) och 29 lokaler vara tämligen opåverkade (Klass 2). I Lagans och Motala ströms vattensystem bedöms ingen negativ försurningspåverkan förekomma. Nissans vattensystem har största andelen av lokaler med negativ försurningspåverkan. Sammantaget visar bedömningen att försurningspåverkan inom länets vatten är liten och denna bedömning baseras främst på förekomst av årsungar av försurningskänsliga arter som signalkräfta och elritsa samt till en viss del av självreproducerande öringbestånd. 9 8 7 6. Opåverkade, bra förhållanden 2. Tämligen opåverkade förhållanden 3. Negativ påverkan 4. Stor påverkan. Ej bedömningsbar Lokaler (%) 5 4 3 2 Motala ström Emån Lagan Nissan Länet Figur. Försurningspåverkan på lokaler i de olika vattensystemen. 26
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3.5 Bedömning av fiskfaunans status (VIX) VIX är ett index för bedömning av ekologisk status i rinnande vatten. Ett flertal variabler används vid bedömningen av den ekologiska statusen. Det underlag som behövs för bedömningen är standardiserade elprovfisken, avrinningsområdesstorlek, sjöandel, minsta avstånd till upp- respektive nedströms liggande sjö, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår och juli månad, vattendragets bredd samt lokalareal och karaktär av lokalens öringbestånd (strömlevande, havsvandrande eller insjövandrande). Sex indikatorer ingår i modellen vid bedömning av status, sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta arter, andel lithofila (hårdbottenlekande) individer, andel toleranta individer, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig. Resultatet från beräkningen ger ett mått, indelat i fem olika klasser, på den ekologiska statusen i vattendraget (Tabell ). Resultatet visar att det finns 4 lokaler (5 %) som når hög status men att totalt 47 lokaler (59 %) har god eller hög status (Tabell, Figur ). Klassningen hög och god ekologisk status är således överrepresenterad men det finns även en del lokaler med otillfredsställande eller dålig status. Lagans vattensystem utmärker sig då de endast finns representerade i två klasser där fyra av fem ingående lokaler klassas som vara av god ekologisk status. Emån har störst spridning av VIX-värdena och återfinns i alla klasser. Motala ström har generellt den högsta VIX-klassningen där 84 % av lokalerna uppnår hög ( %) eller god (74 %) ekologisk status Klasstillhörighet ligger inom ett intervall och ger grupperade värden. Undersöker man istället medelvärde på VIX uppnår Motala ström och Lagan,6, det vill säga ett medelvärde som motsvarar god ekologisk status. För Emån och Nissans vattensystem blir motsvarande klassning måttlig ekologisk status. VIX är anpassat främst för strömmande lokaler med god syresättning. Sådana lokaler utgör också passande öringbiotoper. Däremot lämpar sig bedömningen sämre för lugnflytande lokaler där förekomsten av sjölevande arter är större. Observera att den ekologiska statusbedömningen är ett automatiskt framräknat index och att det i vissa fall krävs en expertbedömning för att korrigera statusen. Figur. Fördelning (%) av 23 års elfiskelokaler (n=79) inom olika VIX-klasser och vattensystem 27
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Tabell, VIX klassindelning med klassgränser samt fördelning av lokaler fiskade 23. t Klass Ekologisk status Klassgränser Antal lokaler 23 S:a lokaler > Klass,749 4 4 2,467-,748 43 47 3,274-,466 5 62 4 Otillfredsställande,82-,273 9 7 5,8 8 79 VIX är ingen normalfördelad variabel vilket gör att den inte går att utföra ett parametriskt statistiskt test. Förändringar kan man dock studera och testa då residualerna (skillnaderna) mellan exempelvis två olika tillfällen (år) är approximativt normalfördelad. Vid en jämförelse med samma lokaler vid närmast föregående fisketillfälle som inträffade under perioden år 22-22 (n=74) visar det att år 23 har 38 av 74 (5 %) lokaler ett förbättrat ekologiskt värde. Med andra ord så visade sig nära hälften ha ett lägre värde. Vid ett parat t-test på avvikelserna mellan elfisketillfällena påvisas inga signifikanta förändringar (Tabell ). På länsnivå var skillnaden i princip oförändrad (-,2). Enstaka lokaler påvisade stora skillnader (Tabell 2). Största förändringen var i Hålebäcken (Ovan Lemnhultväg) där VIX minskat med,474. Anledningen till detta är att andelen toleranta arter var lägre och antalet lithofila individer var högre år 23. Vid 2 års elfiske fångades bara två arter, 54 stycken elritsor och tre lakar. Vid elfisket år 23 fångades istället fyra arter och antalet elritsor var betydligt lägre. Skillnaden i fångstutfallet bedöms i sin tur till stor del bero på skillnad i flödesförhållandena vid undersökningstillfället då det var betydligt lägre flöde år 2 (Figur 2). Tabell. Resultat från parat t-test om VIX-värdet har förändrats mellan år 23 och närmast föregående elfiske under perioden 22-22. Område N Medel (Differens) StDev SE Mean T P-Värde Öringungar Länet 74 -,2,5,2 -,3,9 Nissan 27,8,7,3,25,8 Lagan 5,35,2,9,38,72 Emån 24 -,3,6,3 -,4,69 Motala 8 -,4,8,2 -,76,46 Tabell 2. Lokaler fiskade år 23 med speciellt avvikande nivåer på VIX-värdet i jämförelse med närmast föregående undersökningstillfälle i samma lokal. Huvudvattendrag Lokal Differens VIX Nissan Nissan Sjöboforsen,44 Nissan Flankabäcken Sprottebo ovan damm,338 Emån Silverån Ned bro Svinhultsväg,329 Nissan Nissan Spafors,266 Nissan Grissleån Nedre gångbro -,294 Emån Tranebroån S Ringhult -,37 Nissan Flankabäcken m nedstr bro -,48 Emån Hålebäcken Ovan Lemnhultväg -,474 28
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 År 2 År 23 Figur 2. Foton från elfiskelokalen som illustrerar flödet år 2 och 23 i Hålebäcken ovan Lemnhultväg. 3.6 Sambandet mellan VIX och fisktäthet 3.6. Allmänt Som nämnts i rapporten är VIX ett index för bedömning av ekologisk status i rinnande vatten. Man kan även använda VIX för att prediktera (förutse) den samlade tätheten av öring (årsungar + äldre) vid en specifik lokal. Frågan är hur bra VIX speglar förekomsten av öring och den ekologiska statusen. Erkända svagheter med VIX är att indexet räknar vissa arter som indikatorer för en sämre ekologisk status, så kallat toleranta arter. Når de för hög numerär klassas lokalen ner. VIX fokuserar mycket på laxfiskar som bland annat är känsliga för syrebrist, sedimentation och lågt ph. Då friktionen mot bottenytan är lägre i större vattendrag blir vattenhastigheten högre och därmed syrehalten högre och sedimentationen lägre. Stora vattendrag får därmed generellt en högre ekologisk status även om de utsätts för samma påverkan (Degerman m.fl. 22). Vid ett test av indexet konstaterades att den ekologiska statusen klassades rätt mellan påverkad (måttlig, otillfredsställande eller dålig) och opåverkad (god eller hög) i 73 % av fallen. Sannolikheten för att göra en korrekt bedömning vid korrigering av ekologisk status via expertbedömning ökar i regel ju fler undersökningar som genomförts på en lokal (Degerman m.fl., 22). De strömmande habitat där fisk, bottenfauna och påväxtalger samlas in för bedömning av ekologisk status är ofta de habitat som är minst påverkade av eutrofiering, organiska ämnen och sedimentdeposition. Detta tack vare vattenströmmen som för med sig syre och för bort sediment och VIX är utvecklat på just denna habitattyp (Degerman m.fl., 2). Däremot lämpar sig bedömningen sämre för lugnflytande lokaler där förekomsten av sjölevande arter är större. 29
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 3.6.2 VIX-värdets förmåga att prediktera öringtätheter VIX-värdet, är sannolikheten att den ekologiska statusen är hög eller god på lokalen. Är sannolikheten 75 % eller högre är statusen hög, det vill säga den klassas som hög (Tabell ). VIX ska även prediktera tätheten av lax + öring. När det gäller elfiskelokalerna i Jönköpings län så handlar det enbart om öring eftersom lax saknas i fångsterna. De predikterade värdena visar ett riktvärde på hur tätheterna borde vara i opåverkade vatten (VIXvärde = ). Ett opåverkat eller relativt opåverkat vatten, det vill säga med hög ekologisk status, ska med andra ord ha en funnen täthet vid elfisket i nivå med predikterat värde men inte högre om VIX-värdet skall anses fungera bra på regional eller lägre nivå. VIX är främst en bedömning som fungerar bra på nationell nivå. För att studera hur bra VIX fungerar att prediktera den totala öringtätheten (ungar + äldre) för de undersökta lokalerna i Jönköpings län har jämförelser mellan elfisken under 23 genomförts. Vidare har de lokaler som avviker mest studerats för att försöka förklara anledningarna till detta. Resultatet av jämförelserna visar att 37 lokaler (n=79) har predikterad täthet som överstiger faktisk fångst. För fyra lokaler överstiger predikterade tätheter med mer än 25 st/ m 2 (Tabell 3). För tre lokaler understeg VIX-predikterade tätheterna 3 st/ m 2 (>5 %). Största avvikelsen både andels- och antalsmässigt var i Bordsjöbäcken där det predikterade fångsten var 27,4 medan resultatet från elfisket var 5,3 öringar/ m 2. Lokalen ligger i direkt anslutning till en damm vilket till stor del förklarar negativ påverkan på beståndet. För dessa lokaler, som finns presenterade i Tabell 3 och har en stor positiv differens fungerar således beräkning av VIX sämre. Enligt den sammanvägda VIX-klassningen så har tre av lokalerna med negativ differens en god ekologisk status vilket är anmärkningsvärt då öringsbeståndet ligger långt under förväntade värden för lokaler med liten påverkan. Tabell 3. Lokaler fiskade år 23 med speciellt relativt avvikande nivåer med avseende på av VIX predikterade värden av den totala öringtätheten i jämförelse med erhållen täthet vid elfisket. Huvudvattendrag Lokal Differens (n) Differens (%) VIX- Klass Motala ström Skämningsforsån Skogshemmet nedre 77 9 Emån Bäck fr Hörtingen Målen-Amundarp 4 Motala ström Knipån Öster Kivarp 28 25 Emån Gårdvedaån Ned damm Tångabo 27 Motala ström Bordsjöbäcken V Oron ned damm 24 462 Otillfreds. Emån Gnyltån Klackenhult -55-75 Nissan Kyrkbäcken Angeredshestra kyrka -5-59 Otillfreds. Emån Nödjehultaån Ovan Nödjehultavä- -43-79 Nissan Närmrebäck Lilla betesmarken -33-59 Motala ström Hökesån N g:a elljusspåret -32-4 3
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 Vid en statistisk analys av residualerna mellan förväntad fångst (-logaritmerade värden) år 23 (n=79) och erhållen fångst av öring ser man att lokalerna med vandrande bestånd i Motala ström har en medeldifferens som är högre än predikterat värde (Tabell 4). Detta visar att VIX tenderar att fungera dåligt för vandrande bestånd då predikterade värden avser opåverkade bestånd och ska med andra ord normalt inte överskridas. För länet i helhet och alla vattensystem förutom Motala ström, som har alla lokaler med vandrande bestånd, finner man att predikterade värden av den totala öringtätheten signifikant överstiger den faktiska fångsten (Tabell 4). Detta är förväntat då flertalet av elfiskade lokaler är påverkade på ett sådant sätt att fisktätheten bör vara lägre än i ekologiskt opåverkade lokaler. Den största signifikansen finner man bland stationära bestånd vilket till stor del beror på att prediktering av öringtätheten inte tar hänsyn till vilken typ av bestånd som finns i lokalen det vill sägaatt stationära bestånd bör ha lägre tätheter än vandrande. I övrigt förekommer det inga signifikanta skillnader mellan vattensystem eller mellan stationär eller vandrande bestånd av öring med avseende på VIX-indexets förmåga att prediktera den totala öringfångsten (p>,5; t-test, ANOVA). Analysen visar sammanfattningsvis att VIX fungerar sämre på regional nivå inom de lokaler som elfiskades år 23 och som har bestånd av sjövandrande öring, så kallad vätternöring. I majoriteten av dessa lokaler överstiger den totala tätheten från elfisket år 23 det predikterade täthetsvärdet. Vid enstaka lokaler är avvikelsen mycket stor. Man ska med andra ord vara försiktig med att dra förhastade slutsatser baserat på VIX på regional eller lägre nivå. Helst bör man skapa ett eget lokalt index för det område man studerar. För 23 års klassning av den ekologiska statusen i länets elfiskade lokaler har Länsstyrelsen tagit hänsyn till de brister och osäkerheter som VIX-klassningen innebär. Den sammanvägda klassningen baseras i huvudsak på framräknat VIX-värde men tar även hänsyn till tidigare års VIX-värden, trender i VIX-klassningen och om lokalen har ett habitat som inte är speciellt lämpligt för öring. Totalt avvek den sammanvägda klassningen (n=79) från VIX-klassad på 2 lokaler varav 7 (58 %) fick en högre klassning. Tabell 4. Resultat från parat t-test mellan avseende på totala öringtätheten (-log) i jämförelse med predikterade värden av VIX. Område N Medel (Differens) StDev SE Mean T P-Värde Totalfångst öring Länet 79,22,5329,6 3,69,4 Motala 2,895,3468,775,5,26 Emån 25,3432,73,46 2,44,22 Lagan 5 3,28,4873,665 4,93,79 Nissan 29,2572,4794,89 2,89,74 Stationär 65,275,5667,73 3,86,3 Vandrande 4 -,36,225,62 -,23,83 3
ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 23 4. Referenser Bohlin, T., 984. Kvantitativt elfiske efter lax och öring - synpunkter och rekommendationer. - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (4). 33 p. Degerman, E. & Lingdell, P.-E., 993. phisces Fisk som indikator på lågt ph. Information från sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 3: 37-54. Degerman, m.fl., 2, Fisk i vattendrag och stora sjöar. er för miljöövervakning. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport nr: 2:7. Degerman, m.fl., 22. Analys av elfiskedata. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande nr 22:2. 79 p. Naturvårdsverket, 2, Elfiske i rinnande vatten. Version :5, 2-5-5. Zippin, C., 958. The removal method of population estimation. Journal of Wildlife Management, vol. 22, 82-9, 32
Bilaga Bilaga Elfiskemetodik Val av lokaler och tid för provtagning För standardiserat elfiske anges att utvalda lokaler ska vara grundare än m, ha en vattenhastighet <,5 m/s, helst i intervallet,2-,7 m/s. Lokalerna bör vara lämpliga lek- och uppväxtområden för laxfisk med hårdbotten och sten-grus i substratet. Provytan bör vara 2-3 m 2, om inte tätheten av nyckelarten (ofta öring) är hög. Vid förväntade populationstätheter av öring på individer per m 2 eller mer kan provytan halveras. Initialt vald provyta bör bibehållas påföljande år, även om populationstätheten förändras (Degerman, m.fl., 2). Ofta ökar sannolikheten att fånga fler arter med ökande storlek på lokalen (upp till 4 m 2 ) (Degerman, m.fl., 22). Elfisket bör ske under mitten av juli till mitten av september, beroende på klimatzon, och helst vid en vattentemperatur av -2 C. Samma provtagningsdatum, ±5 dagar, bör tillämpas vid återbesök påföljande år (Degerman, m.fl., 2). Faktorer som påverkar elfiskeresultatet Elfiske är en metod vars utfall, liksom hos många andra biologiska provtagningsmetoder, påverkas av flera olika faktorer. Olika utförare har olika vana av elfiske och fiskar därmed olika effektivt. Utöver den mänskliga faktorn kan andra förutsättningar, exempelvis vattenstånd, vattenhastighet, grumlighet och vattenfärg, påverka resultatet. Kvantitativt elfiske Kvantitativt elfiske innebär att det på varje lokal genomförs tre utfisken. en för varje art vid varje utfiske redovisas separat, vilket gör det möjligt att matematiskt beräkna beståndstätheten inom lokalen. Förutom att en kvantifiering av beståndet låter sig göras är även kvantitativt elfiske lämpligt att använda sig av då målet är att studera förändringar i tätheter och förekommande arter, jämföra tätheter och artförekomster mellan olika lokaler eller vattendrag eller bedöma ekologisk status (Naturvårdsverket, 2). effektiviteten, eller p-värdet ger ett mått på hur effektivt elfisket varit. effektivitetsmåttet baseras på att fisk fångas så effektivt att fångsterna vid en serie identiskt utförda fisken sjunker. Ju större fångsteffektivitet (p) desto snabbare faller fångsterna (Bohlin, 984). effektivitet har beräknats på varje elfiskelokal där kvantitativt elfiske utförts. Beräkningar av fångsteffektiviteten och populationstätheter (Tabell ) genomfördes enligt Zippins beräkningsmodell (Zippin, 958 och Bohlin, 984). 33
Bilaga Kvalitativt elfiske Kvalitativt elfiske innebär att lokalen endast elfiskas med ett utfiske. Kvalitativt elfiske är användbart om syftet är att inventera många lokaler och bedömning av ekologisk status och beräkning av tätheter inte är av stor vikt. Då syftet med elfisket är att följa upp kalkningens effekt på fiskfaunan kan det i vissa fall räcka att undersöka om öring eller mer försurningskänsliga arter som elritsa kan reproducera sig på lokalen. I dessa fall kan kvalitativt elfiske vara att föredra ur kostnadssynpunkt. Då kvalitativt elfiske utförts kan beståndstätheten uppskattas genom en så kallad relativ skattning. Denna skattning bygger på att även fångstbarheten för de olika fångade arterna skattas. Normalt används ett riksmedelvärde på fångsteffektiviteten för respektive fiskart som räknats fram av elfiskade lokaler i elfiskeregistret (SERS). Om det är av stor vikt att erhålla en säker beståndsuppskattning rekommenderas dock inte ett skattat värde på fångstbarhet eftersom denna normalt sett varierar något beroende på förutsättningar vid elfisketillfället och beroende på vem som utför elfisket. Av denna anledning beräknas öringtätheter vid kvalitativa elfisken i Jönköpings län av den genomsnittliga fångsteffektiviteten (p) för första omgångens utfiske vid de kvantitativa elfiskena som utförts under samma år. 34
Bilaga 2 Bilaga 2 Förklaring till lokalprotokoll : Beskrivs i en tregradig skala där jämn botten, intermediär (mellan jämn/ojämn) botten och ojämn botten. : Förekomst av död ved som är över cm i diameter noteras som antalet stockar per m 2. Påverkansgrad: Synliga företeelser som kan påverka vattendraget och dess fiskpopulation. Påverkansgraden är indelad i fyra klasser, -3, där 3 avser kraftig påverkan. : Kan antingen vara strömlevande eller sjövandrande öring. : Under denna rubrik anges datum för undersökningens genomförande, utförare, antal utfiskningar, vilken voltstyrka som användes samt storlek på den avfiskade ytan. Dessutom beskrivs vattenhastighet, vattenflöde samt vattentemperatur vid provfisketillfället. en är indelad i lugnflytande, strömmande samt stråkande (forsande). n anges som hög, medel eller låg i jämförelse med normalvattenståndet för årstiden. Vattnets grumlighet och färg anges i en tregradig skala. : en anges uppdelad per omgång och art. Laxartad fisk anges dessutom i årsungar och äldre individer. Totalvikt för respektive art samt maximi- och minimilängd anges. För samtliga arter anges den beräknade populationstätheten på lokalen. Öringtäthet: Den beräknade tätheten av öringungar, uppdelat på årsungar (+) och äldre öring (>+), för varje undersökningstillfälle visas i grafisk form. Index för bedömning av ekologisk status, se avsnitt 3.4. : för varje undersökningstillfälle visas i grafisk form. Bedömningar av ekologisk status: Bedömningen av den ekologiska statusen kommenteras kortfattat. Bedömning av försurningspåverkan: Bedömning av försurningspåverkan i femgradig skala (-4). avser att ingen bedömning kan göras medan graderna -4 är en gradering av påverkan på lokalen. avser opåverkade förhållanden och 4 avser kraftig negativ påverkan. 35
Västerån, Jonsbobäcken och Närmrebäck ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 36 ±,5 2 Kilometer
VÄSTERÅN LID Nissan () VÄSTERÅN LID Koordinater (RT9) 63985-378 29 3 st/m2 5 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 37 3 4,2 C, m 4 Färgat Kvantitativt m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 2 67 83 2 Signalkräfta 35 35, Öring 29 7 4 4 34 82 2,2 39, Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 2 987 994 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,54,2,4,6,8 987 996 998 2 22 24 26 28 2 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara minst god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Bra förekomst av både årsungar och äldre öring samt enstaka individer av signalkräfta samt elritsa vilket indikerar en liten försurningspåverkan. Hygge i anslutning till lokalen. 37
VÄSTERÅN NEDAN BRON Nissan () VÄSTERÅN NEDAN BRON Koordinater (RT9) 63866-3678 99 3 st/m2 4 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 37 3 6,3 C, m 8 Färgat Kvantitativt 22 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 3 5 8 63 4 79 49,2 Öring 23 4 37 39 28 3,6 8,2 Öringtäthet (st/ m2) 35 3 25 2 5 5 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 7 99 992 993 994 995 2 23 26 29 2 2 22 23,54,2,4,6,8 992 994 2 26 2 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år stabilt bedömts vara god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning är osäker men samtidigt visar att öringfångsten har ett lågt CV vilket indikerar det motsatta. Totalt bedöms därför att VIX-klassningen fungerar tillfredställande för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Inte optimalt habitat trots detta en god förekomst av självreproducerande öring och elritsa vilket indikerar att försurningspåverkan saknas. 38
JONSBOBÄCKEN NEDAN RÖDJORNA Nissan () JONSBOBÄCKEN NEDAN RÖDJORNA Koordinater (RT9) 6395-37739 25 3 st/m2 Kalhygge Hygge Påverkansgrad (-3) 3 Mycke Lämplig Strömlevande km km 37 3 6,3 C,9 m 8 Färgat Kvantitativt 57 m2 Låg,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 24 4 49 39 76 5,3 Elritsa 73 73,6 Lake 2 234 264,4 Signalkräfta 5 2 8 23 98 6, Öring 4 8 23 47 26,7 5,4 Öringtäthet (st/ m2) Förväntad täthet enligt VIX: 23 >+ + 8 6 4 2 995 997 998 999 2 23 25 26 27 28 29 2 2 22 23,4,2,4,6,8 995 998 2 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. VIX har en mindre vikande tendens. Den ekologiska statusen har ofta bedömts god under ett flertal år men ligger de senaste åren på gränsen att klassa som måttlig. Årets VIX ger måttlig klassning. Nytt hygge ger förväntat sämre habitat (sämre ekologi). Medel-VIX ligger på gränsen mot måttlig som gällde år 23. Statusen bör med tanke på detta sänkas. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av reproducerande bestånd av öring, bergsimpa och signalkräfta indikerar mindre försurningsgrad. Tätheter av öringungar understiger dock VIX-predikterat. 39
Närmrebäck Lilla betesmarken Nissan () Närmrebäck LILLA BETESMARKEN Koordinater (RT9) 638626-37486 94 st/m2 2 Äng Jordbruk allmänt Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 372 3 5,5 C,2 m 4 Kvantitativt 6 m2 Låg,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 25 5 3 54 29,5 Signalkräfta 2 2 47 93,9 Öring 38 8 7 53 36 65 32,7 55,4 Öringtäthet (st/ m2) 6 5 >+ + 4 3 2 Förväntad täthet enligt VIX: 22 23,65,2,4,6,8 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. En ny lokal som endast fiskats under 23. Fint öringhabitat som ger fångster betydligt över predikterat värde vilket indikerar att VIX-klassningen är osäker för lokalen. VIX-värdet är dock med marginal inom klassen god status. Klassningen för 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Fint öringhabitat. förekomst av självreproducerande bestånd av öring och bergsimpa och enstaka signalkräfta indikerar att försurningspåverkan saknas. Förekomst av öring högt över VIX-predikterat. 4
Närmrebäck Väg till g:a soptipp Nissan () Närmrebäck VÄG TILL G:A SOPTIPP Koordinater (RT9) 63862-37472 96 st/m2 4 Blandskog Röjning/gallring Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 372 3 4,9 C,2 m 4 Kvantitativt 38 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 7 2 55 86 7,9 Bäcknejonög 6 2 9 9 4 6,9 Elritsa 84 84,9 Öring 32 2 44 39 232 9,6 32,7 Öringtäthet (st/ m2) 35 3 25 2 5 5 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 22 23,55,2,4,6,8 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. En ny lokal som endast fiskats under 23. Fint öringhabitat som ger fångster betydligt över predikterat värde vilket indikerar att VIX-klassningen är osäker för lokalen. VIX-värdet är dock med marginal inom klassen god status. Klassningen för 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Fint öringhabitat. förekomst av självreproducerande bestånd av öring och bergsimpa och enstaka elritsa indikerar att försurningspåverkan saknas. Förekomst av öring högt över VIX-predikterat. 4
NÄRMREBÄCK STENBRON Nissan () NÄRMREBÄCK STENBRON Koordinater (RT9) 6386-3754 8 st/m2 7 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande 3 km km 37 3,2 C, m 6 Färgat Kvantitativt 55 m2 Medel,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 6 8 24 47 92 5,9 Elritsa 4 4,6 Lake 88 88,6 Öring 7 4 2 3 32 223 3,8 9,2 Öringtäthet (st/ m2) 9 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 5 987 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,49,2,4,6,8 987 994 996 999 22 25 28 2 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har en ökande tendens sedan 98-talet även om de senaste åren minskat något. År 23 klassning bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger lika eller något över VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar relativt bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Reproduktion av både bergsimpa och öring i vattendraget. Dock lägre täthet av öring än VIX-predikterad nivå. Bra bestånd men inte optimal. 42
Kattån, Kyrkbäcken och Krakhultabäcken ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 43 ±,5 2 Kilometer
Kattån Sågeviken nedre Nissan () Kattån SÅGEVIKEN NEDRE Koordinater (RT9) 639649-38388 98 9 st/m2 6 Barrskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande,5 km,7 km 37 3 8,7 C,7 m 6 Färgat Kvantitativt 2 m2 Medel,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 93 93,6 Lake 7 3 44 2 4,8 Mört 3 3 48 62,4 Signalkräfta 4 6 3 3, Öring 5 6 6 27 48 232 2,2 7,4 Öringtäthet (st/ m2) 3 25 >+ + 2 5 5 998 2 24 26 Förväntad täthet enligt VIX: 6 29 2 2 22 23,3,2,4,6,8 998 2 24 26 29 2 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit under denna nivå under ett flertal år men är stigande och klassningen för 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Förekomsten av flera lakar förklarar till stor del den låga statusen vilket är relativt förväntat då lokalen ligger nära sjö och ger en underskattning av VIX-värdet. Faktiskt fångst av öring ligger långt under VIX-predikterad värden vilket indikerar på att VIX-klassning fungera bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad re täthet av öring 23 i jämförelse med närmast föregående år. Även förekomst av enstaka större mörtar och självreproducerande bestånd av signalkräfta. Tätheten av öring på predikterad nivå trots närvaro av predatorer (lokal nära sjö) gör att den sammantagna bedömningen är att försurningspåverkan saknas. 44
Kyrkbäcken Angeredshestra kyrka Nissan () Kyrkbäcken ANGEREDSHESTRA KYRKA Koordinater (RT9) 639535-38658 235 9-9 st/m2 5 Äng Utplantering av fisk Påverkansgrad (-3) 3 Mycke Lämplig Strömlevande 2,8 km 2,2 km Uppströms 372 3 5,3 C,8 m 6 Färgat Kvantitativt 72 m2 Låg,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 2 3 5 7 79 3,4 Mört 2 6 9 4 28 6,3 Signalkräfta 2 59 65,3 Öring 67 28 7 2 35 249 57,2 84,3 Öringtäthet (st/ m2) 4 2 8 6 4 2 24 >+ + 25 26 27 Förväntad täthet enligt VIX: 34 28 29 2 2 22 23,26,2,4,6,8 985 994 2 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit under denna nivå under ett flertal år men är stigande och klassningen för 23 bedöms därför vara inte vara representativ för lokalen. Lokalen ligger en kraftigt påverkad miljö (betesmark och damm ovan lokalen). Trots detta mycket hög nivå av öring och nivån är stabilt över predikterade värden. Klassningen är således osäker men bedöms underskatta den ekologiska statusen. Sammantaget bedöms klassningen av lokalen vara osäker men inneha värdet måttlig ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Mycket god förekomst av öringungar och äldre öring. Även förekomst av enstaka elritsor och signalkräftor. Låg vattenföring medför dåligt habitat, stressfaktor. Även förekomst av mört och signalkräfta indikerar att lokalen inte är försurningspåverkad. 45
KRAKHULTABÄCKEN MYNNINGEN/SPAFORS Nissan () KRAKHULTABÄCKEN MYNNINGEN/SPAFORS Koordinater (RT9) 639496-387 88 st/m2 3 Barrskog Hygge Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km 5, km 37 3 5,6 C, m 4 Kvantitativt 83 m2 Låg,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 8 8 3 29 6 82 37,9 Bäcknejonög 2 2 2 2,4 Elritsa 63 63,2 Lake 4 5 42 78 6,3 Öring 2 9 2 3 38 62 28,4 39,6 Öringtäthet (st/ m2) 7 6 5 4 3 2 99 994 >+ + 995 997 998 999 2 23 Förväntad täthet enligt VIX: 5 25 26 27 28 29 2 2 22 23,5,2,4,6,8 99 993 995 998 2 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Medel-VIX ger klassningen måttlig för 23, tendensen är dock tydligt ökande. Känslig för låg vattenföring då normalvattenföring är låg vilket ger avvikande låga VIX-värden vissa år. VIX-klassningen är dock osäker då lokalens täthet av öring med god marginal överstiger predikterat värde. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Fint öringhabitat. Förekomst av självreproducerande bestånd av öring och bergsimpa och enstaka signalkräfta indikerar att lokalen är opåverkad av försurning. Förekomst av öring högt över VIX-predikterat. 46
Nissan ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 47 ±,25 2,5 5 Kilometer
NISSAN VID P-PLATS VÄG 4 Nissan () NISSAN VID P-PLATS VÄG 4 Koordinater (RT9) 6448-38693 23 7 st/m2 8 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande,7 km km Upp- & nedströms 372 3 4,4 C, m 6 Färgat Kvantitativt 35 m2 Låg,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 3 3 7 2 88 5,7 Elritsa 52 52,4 Lake 8 5 2 5 4 288 5,8 Öring 7 3 45 27,9 4,2 Öringtäthet (st/ m2) 35 3 25 2 5 5 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 988 989 99 99 992 993 994 995 996 998 2 2 24 26 29 2 2 22 23,55,2,4,6,8 988 99 992 994 996 2 24 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå en god ekologisk status. Den ekologiska statusen under föregående år stabilt bedömts vara god därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Ett högt flöde under 23, mycket högt ett par veckor före elfisketillfället, bedöms kunnat påverka fångsteffektiviteten negativ på lokalen som omfattar ett stort vattendrag. Vid årets fiske var förhållandena åter normal med högre VIX-klassning. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av ett flertal arter som elritsa, stensimpa och öring. Endast en årsunge av öring och en mört, totalt ingen bra öringtätheten och endast 5% av VIX-predikterat täthet tyder på liten försurningspåverkan. 48
NISSAN NEDSTRÖMS JÄRA Nissan () NISSAN NEDSTRÖMS JÄRA Koordinater (RT9) 6445-3874 25 7-9 st/m2 4 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande,7 km km 372 3 4,8 C,4 m 8 Färgat Kvantitativt 222 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 3 5 24 83 3,4 Lake 67 67,4 Signalkräfta,6 Öring 5 4 36 254 2,6 5,5 Öringtäthet (st/ m2) 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 2 985 989 99 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,62,2,4,6,8 985 99 994 997 2 23 26 29 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år stabilt bedömts vara god., därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger i strax under eller i nivå med VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av enstaka årsungar av öring och signalkräfta samt elritsa och livskraftigt bergsimpa vilket indikerar en liten försurningspåverkan. 49
NISSAN GAMLA STENBRON Nissan () NISSAN GAMLA STENBRON Koordinater (RT9) 6495-3899 243 7-9 st/m2 4 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km 3,8 km 372 3 3,4 C,8 m 6 Färgat Kvantitativt 29 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 9 2 2 3 36 8 6,3 Gädda 23 23,5 Lake 6 2 9 2 258 4,6 Signalkräfta 3 7 7,7 Öring 267 267,5 Öringtäthet (st/ m2) 2,5 >+ + 2,5,5 992 2 2 Förväntad täthet enligt VIX: 3 22 22 23,28,2,4,6,8 987 993 996 999 22 25 2 22 : Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara måttlig under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Habitatet är långsamflytande och det bildas ett flertal höljor vid normalt flöde vilket gör det till ett sämre habitat för öring. Förekomsten av mer toleranta arter som lake är därför med förväntad. VIX-värdet som bedöms vara underskattat ligger dock på gräns till otillfredsställande vilket gör att den ändock inte kan betraktas som god. Faktiskt fångst av öring ligger därför långt under VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera dåligt för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Olämpligt habitat för öring vid normala flöden då vattenhastigheten är låg och skapar höljor. Vilket förklarar att endast en öring fångades. Endast en signalkräfta och lägre förekomst av elritsaårsungar indikerar en liten försurningspåverkan. 5
NISSAN SPAFORS Nissan () NISSAN SPAFORS Koordinater (RT9) 639496-382 89 5 st/m2 Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Strömlevande km 5,2 km Upp- & nedströms 372 3 5,5 C,24 m 4 Färgat Kvantitativt 92 m2 Medel,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 4 3 2 9 52 77 7,4 Elritsa 76 76,5 Lake 3 4 46 233 3, Signalkräfta 3 3,6 Öring 2 3 22 284 2 Öringtäthet (st/ m2) 25 >+ + 2 5 5 99 993 998 2 23 24 Förväntad täthet enligt VIX: 25 26 27 28 2 2 22 23,44,2,4,6,8 99 998 23 25 27 2 22 : Lokalen bedöms uppnå en måttlig ekologisk status. Den ekologiska statusen har en negativ trend därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Lokalen är stor och relativt svårfiskad vilket påverkar fångsteffektiviteten negativ. VIXklassningen baserat på fiskfångst fungerar därför dåligt på lokalen vilket man ser då faktisk fångst med marginal understiger predikterad. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Förekomst reproducerande bestånd av bergsimpa och av enstaka öringar och signalkräfta. Bra öringhabitat, fortsatt vikande trend i öringfångsten genom åren ger indikation på försurningspåverkan. 5
NISSAN SJÖBOFORSEN Nissan () NISSAN SJÖBOFORSEN Koordinater (RT9) 63833-374 73 Jämn st/m2 2 Barrskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 372 5 C,7 m 6 Kvalitativt 284 m2 Medel,65 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 38 38 2 77 44,7 Öring 2 2 2 222 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 5 99 993 995 997 998 999 2 29 22 23,58,2,4,6,8 99 995 998 2 26 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Stor och bred elfiskelokal som svårfiskad. Osäkert därför att basera VIX på fångstresultat av fisk. Vikande tendens men stabilt god status. Lokalen mindre känslig för låga flöden. Låg fångst år 23 pga. svåra elfiskeförhållanden. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Bred elfiskelokal som är relativt bra att elfiska med tanke på vattendragets storlek, dock förväntad låg fångsteffektivitet. Öringtätheten som VIX-predikterad dock inga årsungar. tillgång på bergsimpa. 52
NISSAN ALABO-MÅRTENSTORPS K Nissan () NISSAN ALABO-MÅRTENSTORPS K Koordinater (RT9) 637976-3745 75 2 2 st/m2 2 Lövskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Strömlevande km 8 km 372 4,3 C,2 m 6 Kvalitativt 48 m2 Medel,45 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 9 9 4 7 3,2 Elritsa 62 62,5 Lake 2 2,5 Öring 2 2,3 Öringtäthet (st/ m2) 4 3,5 3 2,5 2,5,5 988 >+ + 989 99 995 997 Förväntad täthet enligt VIX: 5 998 999 2 26 22 23,48,2,4,6,8 988 99 997 999 23 29 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god men ligger nära gränsen för måttlig status. Lokalen är dock stor och relativt svårfiskad speciellt vid höga flödesförhållanden vilket medför att Öringtätheten som årligen är låg kan underskatts. Sammantaget bedöms därför klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring är låg och ligger därför under predikterat värde, klassning tar dock ingen stor hänsyn till detta vilket indikerar på att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Lokal i Nissan möjlig att elfiska men bitvis svårvadad. Förmodad låg fångsteffektivitet. Bör bytas till en längre lokal längs land. Enbart fångst av st äldre öring, inga års- eller fjolårsungar indikerar negativ försurningspåverkan. 53
Västerån ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 54 ±,5 2 Kilometer
VÄSTERÅN 2 KM N KINNARED O ÖN Nissan () VÄSTERÅN 2 KM N KINNARED O ÖN Koordinater (RT9) 632746-33668 99 4 st/m2 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 37 3 8,4 C,23 m 4 Färgat Kvantitativt 275 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 7 4 4 5 45 7 9, Gädda 6 6,4 Öring 3 6 4 23 45 88 7 9,9 Öringtäthet (st/ m2) 3 25 >+ + 2 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 8 985 992 996 997 998 22 23 24 25 26 28 29 2 2 22 23,65,2,4,6,8 985 996 998 23 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år stabilt bedömts vara god, därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger i nivå med VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av årsungar av öring och rikligt med elritsa indikerar låg försurningsgrad. Lokalens nedre avgränsning gränsar mot lugnområde vilket förklara närvaron av övriga arter. Öringtätheten något över predikterat indikerar på bra vattenkvalité. 55
Älgån, Sågån och Grissleån ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 56 ±,5 2 Kilometer
ÄLGÅN ÄLGARYD Nissan () ÄLGÅN ÄLGARYD Koordinater (RT9) 64525-3785 238 8-9 st/m2 7 Åker Jordbruk allmänt Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Lämplig Strömlevande km 3,5 km 37 2,8 C,2 m 4 Mycket färgat Kvalitativt 35 m2 Låg,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 7 7, Elritsa 6 6 6 99 4,9 Signalkräfta 2 2 55 74,5 Öring 32 32 42 296,2 4,2 Öringtäthet (st/ m2) 45 4 35 3 25 2 5 5 988 >+ + 99 992 994 995 997 Förväntad täthet enligt VIX: 4 998 2 24 26 29 22 23,59,2,4,6,8 992 995 998 24 29 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år stabilt bedömts vara god därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger generellt under och nivå med VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Bottensubstratet består mest av mindre fraktioner dvs. sand/sten med mer öppen odlad mark i övre delen (mindre skugga). Förekomst av självreproducerande bestånd av signalkräfta och enstaka årsungar av öring indikerar en liten försurningspåverkan. 57
ÄLGÅN KLEREBO Nissan () ÄLGÅN KLEREBO Koordinater (RT9) 6463-385 29 8 st/m2 4 Blandskog Vattenreglering Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Strömlevande,2 km km Uppströms 37 3 4,9 C,5 m 6 Mycket färgat Kvantitativt 263 m2 Låg,55 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 6 5 3 9 93 4,5 Gädda 77 77,4 Lake 5 2 3 47 29 6,4 Mört 4 3 7 92 36 2,8 Signalkräfta 2 3 4 96,4 Öring 3 2 6 28 26 6,2 Öringtäthet (st/ m2) 2 >+ + 5 5 985 99 992 994 998 2 Förväntad täthet enligt VIX: 24 26 29 2 2 22 23,24,2,4,6,8 985 994 2 26 2 22 : Otillfredställande Lokalen bedöms uppnå otillfredsställande ekologisk status. Den ekologiska statusen varierar stort mellan olika år vilket indikerar på en stor osäkerhet i klassningen men tendensen är dock vikande. Lokalen är grovblockig och djup vilket gör den känslig för fiske vid hög vattenföring. Habitatet är olämplig för öringårsungar och förklarar till del uteblivet inslag i fångsten. Faktiskt fångst av öring ligger stabilt under VIX-predikterad värden under flera år, vilket indikerar på att VIX-klassning fungerar acceptabelt i förhållandet till öringtätheten. VIX-klassningen ligger på gränsen mellan måttlig och otillfredsställande status. Med tanke på att tendensen är tydligt vikande bedöms klassningen för år 23 () överskatta den verkliga nivå. Sammantaget bedöms klassningen av lokalen vara osäker men vara otillfredsställande. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Exponerad lokal nerströms regleringsdamm. Trots dåligt habitat förekomst av äldre öring, elritsa och reproducerande bestånd av bergsimpa vilket indikerar en liten försurningspåverkan. 58
Grissleån Nedre gångbro Nissan () Grissleån NEDRE GÅNGBRO Koordinater (RT9) 645-382 95 2 Ojämn st/m2 8 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 37 3 3,4 C,2 m 4 Färgat Kvantitativt 24 m2 Låg,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 2 96 96, Lake 3 3 4 78,7 Öring 22 6 2 3 34 95 5,3 5,2 Öringtäthet (st/ m2) 6 4 2 8 6 4 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 22 22 2 22 23,36,2,4,6,8 983 984 22 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå god status. Den ekologiska statusen har en tydlig tendens att öka. Skattningen av VIX för år 23 (måttlig status)bedöms vara en underskattning då VIX-värdet påverkas kraftigt av fångst av en abborre. Modell för VIX tar inte hänsyn till att lokalen ligger direkt i anslutning till sjö som innebär att enstaka toleranta arter kan fångas. VIX-klassningen bedöms därför som mycket osäker. Förekomsten av öring i närheten av predikterade värden visar på god status. Sammantaget bedöms nivån för 23 vara god ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av öringungar samt täthet av öring nära VIX-predikterad nivå indikerar en liten försurningspåverkan 59
SÅGÅN VÄGBRON Nissan () SÅGÅN VÄGBRON Koordinater (RT9) 63984-3792 278 2 st/m2 7 Barrskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Strömlevande 3,5 km 2,8 km 37 3 5,4 C,3 m 4 Mycket färgat Kvantitativt 35 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Signalkräfta 2 2 4 5 92 3,2 Öring 7 7 3 27 34 9,3 2,6 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 22 983 984 985 986 987 988 989 99 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,72,2,4,6,8 983 987 99 995 999 23 27 2 : Lokalen bedöms uppnå god status. Den ekologiska statusen har varierat mycket och pendlat ner till otillfredsställande status, en fångad individ av tolerant art förändrar indexet radikalt. VIX-klassningen bedöms därför som mycket osäker. Då tätheten av öring varit relativt stabil och på nivåer över eller vid VIX-predikterad är det ännu märkligare att förklara variationen i VIXklassningen. Lokalens habitat är inte speciellt bra för öringungar vilket delvis förklarar frånvaron av dessa. Sammantaget bedöms nivån för 23 kunna representera lokalens status, lokalen bedöms dock inte som lämplig som referens för statusklassning. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av både ungar och äldre öring samt signalkräfta, som saknades i jämförelse med förra året. Detta indikerar en liten försurningspåverkan och lokalen kan klassas upp. 6
Svanån och Radan ( ( ( ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 6 ±,5 2 Kilometer
SVANÅN OVAN SÅGRYDET Nissan () SVANÅN OVAN SÅGRYDET Koordinater (RT9) 639225-3865 226 22 2 st/m2 6 Barrskog Flottledsrensning Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande #Fel #Fel 37 6,7 C,2 m 6 Kvalitativt 47 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda 2 2 42 62 2,7 Lake 67 67,5 Signalkräfta 2 2 32 2 9 Öring 9 9 45 239 6 22,5 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 24 >+ + 25 26 27 Förväntad täthet enligt VIX: 22 28 29 2 2 22 23,49,2,4,6,8 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara minst god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger under eller i nivå med VIX-predikterad värden under ett flertal år vilket visar att VIX-klassning fungera bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad reproduktion av signalkräfta och öring trots förekomst av enstaka predatorer. Öringtätheten i nivå för predikterat värde som gäller för opåverkade vatten indikerar att försurningspåverkan saknas. 62
SVANÅN VID VÄGEN Nissan () SVANÅN VID VÄGEN Koordinater (RT9) 638475-37575 84 22 Ojämn st/m2 4 Barrskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Strömlevande 8,6 km km 372 3,8 C,25 m 6 Färgat Kvalitativt 434 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 35 35 2 75 26,9 Öring 52 52,5,5 Öringtäthet (st/ m2) 8 6 4 2 8 6 4 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 9 988 989 99 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 22 23 25 26 27 28 29 2 22 23 23,63,2,4,6,8 988 992 995 998 22 26 29 22 : Lokalen bedöms uppnå måttlig status. Den ekologiska statusen har en tendens att minska sedan 98-talet. Skattningen av VIX på lokalen är känslig. Vid fisket år 23 fångades endast en öring viket "räddar" indexet från att vara otillfredsställande status. Förekomsten av öring var betydlig större före år 2. VIX-klassningen bedöms därför som osäker. Sammantaget bedöms nivån för 23 representera lokalen ekologiska status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av årsungar av signalkräfta, öring och bergsimpa. Täthet av öring ( st.) är dock klart under förväntad vilket tyder på en låg försurningspåverkan. 63
Svanån Västra kvillen Nissan () Svanån VÄSTRA KVILLEN Koordinater (RT9) 63845-37527 79 24 st/m2 3 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Strömlevande 4,8 km km 372 9,3 C,5 m 6 Kvalitativt 7 m2 Medel,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 4 4 22 77 27,5 Gädda 7 7,2 Signalkräfta 5 5 39 7 6,8 Öringtäthet (st/ m2),6,4,2,8,6,4,2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 3 2,43,2,4,6,8 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god status. Lokalen är endast fiskad år 2 och 23 vilket gör skattning osäker speciellt damm VIXvärdet ligger precis vid klassgränsen. VIX-värdet för år 23 () påverkas kraftigt av förekomsten av en gädda, värdet för 23 bedöms därför vara en underskattning av indexet. Sammantaget bedöms VIX vara osäkert pga. av få utförda fisken men inneha en god ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av årsungar av signalkräfta och bergsimpa. Avsaknaden av öring vilket tyder på en liten försurningspåverkan. 64
RADAN SANDSEBOKVARN Nissan () RADAN SANDSEBOKVARN Koordinater (RT9) 63885-38375 234 24 st/m2 6 Blandskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande, km,8 km Uppströms 374 2,3 C,2 m 6 Färgat Kvalitativt 5 m2 Medel,6 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 8 8 68 72,9 Lake 259 259,4 Signalkräfta 79 9 5,5 Öring 2 2 97 38,8 Öringtäthet (st/ m2) Förväntad täthet enligt VIX: 2 6 5 >+ + 4 3 2 984 987 99 994 996 29 2 23,8,2,4,6,8 984 99 998 22 26 2 23 : Otillfredställande Lokalen bedöms uppnå otillfredsställande status. Den ekologiska statusen baserat på fiskförekomst underskattas på lokalen. Förekomsten av toleranta arter som abborre och lake är förväntad då lokalen ligger strax nedströms damm. VIX-värdet fluktuerar kraftigt mellan olika år och öringförekomsten ligger långt under nivån för predikterad värden under ett flertal år vilket visar att VIX-klassning fungera dåligt på lokalen. Sammantaget bedöms nivån för 23 kunna representera lokalens status, lokalen bedöms dock inte som lämplig som referens för statusklassning. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Ingen förekomst av årsungar oavsett art utan endast förekomst av en öring och mer toleranta arter indikerar på viss negativ försurningspåverkan. 65
Valån och Trollsjöån ( ( ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 66 ±,5 2 Kilometer
VALÅN VID LANDSVÄGSBRON Nissan () VALÅN VID LANDSVÄGSBRON Koordinater (RT9) 63728-3735 9 29 st/m2 5 Blandskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande,5 km,2 km 37 3 8,4 C,22 m 6 Färgat Kvantitativt 24 m2 Medel,45 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 6 26 28 75 5,8 Öring 28 5 7 5 42 22 2,5 27, Öringtäthet (st/ m2) 5 >+ + 4 3 2 Förväntad täthet enligt VIX: 8 983 985 988 99 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 29 2 2 22 23,73,2,4,6,8 983 99 993 996 999 22 25 29 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år stabilt bedömts vara god eller vid enstaka hög, därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger i nivå med VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning relativt bra för lokalen. VIX-värdet har ökad sedan 98/9-talet. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Bra förekomst av årsungar av öring och rikligt med elritsa samt öringtätheten klart över predikterad indikerar inte någon försurningspåverkan. Lokalen ligger i anslutning till väg och artificiell terräng. 67
TROLLSJÖÅN 25 M NED MELLANSJÖN Nissan () TROLLSJÖÅN 25 M NED MELLANSJÖN Koordinater (RT9) 63727-3795 239 29 Ojämn 6 st/m2 4 Barrskog Flottledsrensning Påverkansgrad (-3) 3 Mycke Strömlevande,3 km,2 km 374 2,2 C,2 m 6 Kvalitativt 92 m2 Låg,45 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 52 52 4 77 44,3 Gädda 2 2 222 268 4,3 Öring 275 275,5 Öringtäthet (st/ m2) >+ + 8 6 4 2 Förväntad täthet enligt VIX: 2 2 2 22 22 23 23,46,2,4,6,8 985 997 23 25 27 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig god status. Den ekologiska statusen har dock varierat mycket och pendlat enda ner till otillfredsställande status. VIX-klassningen bedöms därför som mycket osäker. Trenden är dock en tydligt ökning av lokalens VIX som de tre senaste åren varit god. Ett fortsatt högt VIX-värde bör innebära en förhöjd klassning. Sammantaget bedöms nivån för 23 överskatta lokalens status som i nuläget bedöms som måttlig. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Grovblockigt kraftigt flottledsrensad. Rikligt med stockar/dödved i vattendrag. Trots sämre habitat för öringårsungar finns det en mindre förekomst. Detta tillsammans rikligt förekomst av elritsa indikerar en liten försurningspåverkan. 68
Flankabäcken och Moa Sågbäck ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 69 ±,5 2 Kilometer
FLANKABÄCKEN SPROTTEBO, OVAN DAMM Nissan () FLANKABÄCKEN SPROTTEBO, OVAN DAMM Koordinater (RT9) 63652-3642 223 33 24 st/m2 9 Äng Jordbruk allmänt Påverkansgrad (-3) Strömlevande #Fel #Fel 373 23,7 C,5 m 4 Lugnflytande Kvalitativt 82 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Flodkräfta 36 36 4 6 5,7 Gädda 23 23 2,4 Öringtäthet (st/ m2) 9 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 7 24 25 26 29,34,2,4,6,8 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig god status. Lokalen innehåller inget speciellt bra öringhabitat och har låg flödeshastighet med delvis finsedimentbotten. Lokalen utgör således inget bra underlag för skattning av VIX. VIX-klassningen bedöms därför underskattas i jämförelse med lokaler som har ett bättre öringhabitat. Sammantaget bedöms nivån för 23 representera lokalens status som i nuläget bedöms som måttlig. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Mycket hög täthet av flodkräftårsungar indikerar att försurningspåverkan saknas. Avsaknad av öring förklaras av att habitatet är dåligt för öring. 7
FLANKABÄCKEN M NEDSTR BRO Nissan () FLANKABÄCKEN M NEDSTR BRO Koordinater (RT9) 63678-3676 6 33 Jämn 6 st/m2 6 Barrskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Strömlevande 6 km,6 km 374 3 3,7 C,5 m 6 Färgat Kvantitativt 75 m2 Låg,45 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 97 97,6 Bäcknejonög 3 3 9 2,2 Lake 6 2 9 28 5,5 Öring 7 7 96 267 4 Öringtäthet (st/ m2) 45 4 35 3 25 2 5 5 986 >+ + 993 994 995 997 2 Förväntad täthet enligt VIX: 6 23 26 29 2 2 22 23,8,2,4,6,8 986 994 997 23 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig god status. Den ekologiska statusen har dock varierat mycket och pendlat mellan god och otillfredsställande status. VIX-klassningen bedöms därför som mycket osäker. Trenden är dock en försämring av lokalens VIX. Resultatet av VIX för år 23 bedöms dock i huvudsak orsakats av en fångad abborre och underskattar VIX. Sammantaget bedöms nivån för 23 underskatta lokalens status som i nuläget bedöms som måttlig. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Inte optimalt habitat, dvs. sandbotten/grusbotten, inget leksubstrat förklarar delvis avsaknad av årsungar. Ingen försurningskänslig årsunge fångades utan enbart 4 äldre öringar. Öringbeståndet har en tydlig tendens att minska de senaste åren vilket indikerar en negativ försurningspåverkan. 7
MOA SÅGBÄCK OVAN RV 27 Nissan () MOA SÅGBÄCK OVAN RV 27 Koordinater (RT9) 6358-363 68 36 Ojämn 2 st/m2 6 Barrskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Strömlevande,8 km km 373 3 22,3 C,27 m 4 Lugnflytande Färgat Kvantitativt 8 m2 Låg,55 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 64 64, Bäcknejonög 5 5,2 Öring 2 3 23 6 252 2,3 Öringtäthet (st/ m2) 3 25 >+ + 2 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 3 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,26,2,4,6,8 994 996 998 2 22 24 26 28 2 22 : Lokalen bedöms uppnå måttlig status. Den ekologiska statusen varierar mycket mellan dålig till god status vilket är ganska unikt, skattning av lokalen är därför generellt mycket osäker. Vid årets fiske fångades relativ bra med öring. Lokalen är relativt långsamflytande vilket gör att habitatet blir sämre vid låga flöden vilket kan påverka resultatet. Den ekologiska statusen bedöms underskattas vilket indikeras av att öringtätheten ofta ligger i nivå eller högre med opåverkade vatten trots detta låg klassning. Klassningen för 23 bedöms underskatta VIX dom bedöms sammantaget bedöms som inneha måttlig ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Djup och relativt långsamflytande lokal som inte korta sträckor med lämpligt öringhabitat. Ingen förekomst av öringungar bara äldre individer kan delvis hänföras till dåligt habitat för ungar. Öringtätheten över VIX-predikterade värden indikerar en liten försurningspåverkan. 72
Horsån, Ekebergsbäcken och Gnyltån ( ( ( ( ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 73 ±,5 2 Kilometer
Horsån Träbron Lagan (98) Horsån TRÄBRON Koordinater (RT9) 638453-3982 25 77 Ojämn 2 st/m2 4 Barrskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Ingen Strömlevande 3,3 km,4 km 374 3 7,8 C,2 m 6 Färgat Kvantitativt 98 m2 Medel,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda 65 65,5 Öring 5 2 2 9 38 257 5,7 Öringtäthet (st/ m2) 6 5 >+ + 4 3 2 Förväntad täthet enligt VIX: 8 27 23,37,2,4,6,8 27 23 : Lokalen bedöms uppnå god status. Lokalen är endast fiskad år 27 och 23 vilket gör skattning osäker speciellt då VIX-värdet ligger precis vid klassgränsen. VIX-värdet för år 23 () påverkas kraftigt av förekomsten av en gädda, värdet för 23 bedöms därför vara en underskattning av indexet. Antalet öring ligger under det predikterade värdet men kan förklaras av lokalen är grovblockig med dålig förekomst av lämpligt leksubstrat. Sammantaget bedöms VIX vara osäkert pga. av få utförda fisken men inneha en god ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Endast förekomst av en gädda och ett -tal äldre öring vilket är klart under predikterat värde indikerar en liten försurningspåverkan. Avsaknad av öringungar kan delvis förklaras av avsaknaden av lämpligt uppväxthabitat då lokalens bottensubstrat domineras av större block. 74
GNYLTÅN LUNDEN Lagan (98) GNYLTÅN LUNDEN Koordinater (RT9) 63827-39855 27 Jämn 5 st/m2 8 Barrskog Påverkansgrad (-3) Olämplig Strömlevande km,6 km 387 3 7,4 C, m 2 Kvantitativt 73 m2 Låg,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 4 7 5 26 9 85 8,7 Bäckröding 4 5 45 63 2,3 8,8 Signalkräfta 2 3 83 93 2, Öring 7 6 4 27 56 78 6,7 6,7 Öringtäthet (st/ m2) Förväntad täthet enligt VIX: 3 5 >+ + 4 3 2 998 999 2 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,6,2,4,6,8 998 2 22 24 26 28 2 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger nära VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Bra förekomst av årsungar av öring, bäckröding och bergsimpa samt enstaka äldre signalkräftor och öringtätheten klart i nivå omkring predikterad indikerar en liten försurningspåverkan. 75
GNYLTÅN LUNDAKVARN Lagan (98) GNYLTÅN LUNDAKVARN Koordinater (RT9) 6387-39925 2 Jämn 8 st/m2 7 Blandskog Påverkansgrad (-3) Ingen Strömlevande km,2 km Inga 387 3 4 C,5 m 2 Färgat Kvantitativt m2 Låg,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 7 5 32 23 9 38,3 Bäckröding 9 6 4 29 73 45 29,6 3,6 Signalkräfta 2 4 6 2 4 7,4 Öring 29 2 32 55 2 24,9 3,9 Öringtäthet (st/ m2) 4 35 3 25 2 5 5 998 >+ + 999 2 2 2 2 22 23 24 Förväntad täthet enligt VIX: 8 25 26 27 28 29 2 2 22 23,6,2,4,6,8 998 2 22 24 26 28 2 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger normalt nära VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Bra förekomst av årsungar av öring, bäckröding och signalkräfta och öringtätheten över predikterad indikerar att lokalen inte är försurningspåverkad. 76
GNYLTÅN FREDRIKSDAL Lagan (98) GNYLTÅN FREDRIKSDAL Koordinater (RT9) 63865-39975 2 Jämn 3 st/m2 5 Blandskog Påverkansgrad (-3) Ingen Lämplig Strömlevande,8 km,6 km Inga 387 3 3,6 C Grumligt, m 2 Färgat Kvantitativt 287 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 32 2 3 65 9 95 3,5 Bäckröding 2 3 32 6,7, Gädda 85 85,4 Signalkräfta 25 25,3 Öring 25 6 7 48 43 29 5,3 2, Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 3 988 99 992 993 995 996 997 998 999 2 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,73,2,4,6,8 988 993 997 2 23 26 29 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Bra förekomst av årsungar av öring och bergsimpa samt enstaka äldre signalkräftor och öringtätheten över predikterad indikerar på liten försurningspåverkan. 77
Hjorsetån ( ( ( ( ( ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 78 ±,5 2 Kilometer
HJORSETÅN SÖDRAGÅRDSKVARNEN Lagan (98) HJORSETÅN SÖDRAGÅRDSKVARNEN Koordinater (RT9) 63685-428 245 st/m2 8 Blandskog Röjning/gallring Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande,2 km km 38 3 6,9 C,8 m 6 Färgat Kvantitativt 46 m2 Låg,8 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 3 5 3 59 36 87 53,2 Signalkräfta 2 2 4 5 8 3 Öring 34 7 6 47 44 223 22,3 34,7 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 8 986 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23 23,73,2,4,6,8 986 995 998 2 24 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara på gränsen mellan god och hög. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Bra förekomst av årsungar av öring och rikligt med elritsa samt öringtätheten klart över predikterad indikerar att försurningspåverkan saknas. 79
Gårdvedaån ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 8 ±,5 2 Kilometer
GÅRDVEDAÅN Uppströms Säljen Emån (74) GÅRDVEDAÅN UPPSTRÖMS SÄLJEN Koordinater (RT9) 634425-4687 242 69 Ojämn 5 st/m2 8 Blandskog Vattenreglering Påverkansgrad (-3) Olämplig Strömlevande,5 km,6 km 378 9,5 C,5 m 4 Kvalitativt 74 m2 Medel,5 m Öringtäthet (st/ m2) 2 3 Tot (st/m2) + Tot Mört 6 6 3 Signalkräfta 4 6,9 Förväntad täthet enligt VIX: 27,2,4,6,8 23 : Lokalen bedöms uppnå dålig ekologisk status. En ny lokal som endast fiskats under 23 och svårbedömd pga. detta. Märklig lokal mellan två vandringshinder (dammar). Bör inte fiskas mer. Endast fångst av en mört och signalkräfta. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Märklig lokal mellan två vandringshinder. Bör inte fiskas mer. Fångat driftande signalkräfta. Observerat omkring st signalkräftor 25-7 mm, d v s mycket riklig tillgång på kräftor. Avsaknad av fisk (enbart en mört fångad) kan förklars av lokalens läge. Sammantaget indikerar fångsten en liten försurningspåverkan. 8
GÅRDVEDAÅN HÄLLAVERKET Emån (74) GÅRDVEDAÅN HÄLLAVERKET Koordinater (RT9) 63475-47427 22 69 st/m2 7 Barrskog Flottledsrensning Påverkansgrad (-3) Strömlevande, km km 378 22,6 C,2 m 6 Kvalitativt 27 m2 Medel,6 m Öringtäthet (st/ m2) 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda,7 Mört 3 3 52 62,7 Signalkräfta 5 5 9 3 4,3 Förväntad täthet enligt VIX:,,2,4,6,8 999 2 24 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå dålig ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara dålig. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Enbart toleranta arter fångas trots ett hyfsat öringhabitat. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Ingen förekomst av öring och endast förekomst av enstaka årsungar av signalkräfta och mörtar indikerar på en viss försurningspåverkan. 82
GÅRDVEDAÅN BESKVARN Emån (74) GÅRDVEDAÅN BESKVARN Koordinater (RT9) 63475-4754 26 69 st/m2 4 Lövskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Strömlevande,2 km,3 km Uppströms 378 2,6 C,3 m 6 Kvalitativt 292 m2 Medel,7 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 3 3 9 2 9,9 Gädda 2 2 88 27,4 Mört 27 27 72 95 2,6 Signalkräfta 7 7 63 23 5,6 Öringtäthet (st/ m2) 4 35 3 25 2 5 5 984 >+ + 985 986 99 998 999 Förväntad täthet enligt VIX: 2 2 22 23 24 26 29,,2,4,6,8 984 986 998 2 22 24 26 28 2 22 : Otillfredställande Lokalen bedöms uppnå otillfredsställande status. Den ekologiska statusen har försämrats sedan 99-talet. Elfiskelokalen ligger direkt nedströms en damm och omges av kulturbyggnader och har historiskt nyttjats för kraftproduktion. Närvaron av toleranta arter är att förvänta då fisk kommer från dammen och nerströms belägna lugnområden, med tanke på lokalens läge ger ett VIXvärde som underskattas. Öringen har minskat i antal genom åren bl.a. pga. av närvaron av fiskpredatorer (både fisk, fågel och mink). VIX-predikterat värde bedöms ligga för högt i förhållande till lokalens läge i vattensystemet. VIX för år 23 bedöms inte ge en representativ skattning av lokalen utan ger ett felaktigt bild av den ekologiska statusen som bör ligga på otillfredsställande status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Går ej att bedöma Låg vattenföring och mycket hög vattentemperatur. Lokalen flyter genom en bruksmiljö med flertalet anlagda trösklar och ligger i anslutning till sjöutlopp. Vilket förklarar närvaron av främst "sjölevande" arter. Ingen förekomst av öring förklaras av hög allmän påverkan. Försurningspåverkan är därför svår att utföra baserad på fiskförekomst. 83
GÅRDVEDAÅN NEDAN GRYTESJÖN Emån (74) GÅRDVEDAÅN NEDAN GRYTESJÖN Koordinater (RT9) 634745-4792 22 69 Ojämn st/m2 2 Blandskog Vattenreglering Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Lämplig Strömlevande,5 km, km 378 2,5 C,4 m 6 Stråkande Kvalitativt 252 m2,8 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Mört 5 5 78 46 3,2 Öring 5 5 5 253 4 3,9 Öringtäthet (st/ m2) 2 >+ + 8 6 4 2 Förväntad täthet enligt VIX: 2 985 986 999 2 24 27 28 2 23,34,2,4,6,8 985 986 999 2 24 27 28 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god måttlig status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara måttlig. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Lokalen är extrem med avseende på att bottensubstratet till stora delar består av häll och grova block. Lokalen ligger relativt nära Grytessjön vilket förklarar närvaron av mört som sänker VIX. Lokalen är normalt svårfiskad och därav blir resultatet till stor del beroende av flödesförhållandena. VIX blir av denna anledning varierande mellan olika år och osäker pga. av detta. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIX-predikterad värden vilket visar att VIXklassning fungerar mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Ett bra bestånd av både äldre och ungar av öring trots dåligt uppväxthabitat samt förekomst av mört indikerar på liten försurningspåverkan. 84
Farstorpaån, Tranebroån och Hålebäcken Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 85 ±,5 2 Kilometer
TRANEBROÅN NEDRE Emån (74) TRANEBROÅN NEDRE Koordinater (RT9) 63555-46365 77 78 st/m2 6 Blandskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Strömlevande 7,5 km,6 km 378 6 C,2 m 6 Kvalitativt 38 m2 Låg,35 m Öringtäthet (st/ m2) 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 6 6 23 35 9,7 Mört 3 3 8 49 4,8 Signalkräfta 5 5 6 8 8,4 Förväntad täthet enligt VIX: 5,2,4,6,8 998 2 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå dålig ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara dålig. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Enbart toleranta arter fångas trots ett hyfsat öringhabitat. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Området saknar öring sedan inventeringen inleddes år 998. Vid elfisket fångades dock årsungar av signalkräfta vilket indikerar på mindre negativ försurningspåverkan. 86
Tranebroån S Ringhult Emån (74) Tranebroån S RINGHULT Koordinater (RT9) 63537-4656 94 78 Jämn 3 st/m2 2 Myr Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Ingen Olämplig Strömlevande 5, km 3,5 km 377 6,4 C,4 m 4 Lugnflytande Färgat Kvalitativt 78 m2 Medel,6 m Öringtäthet (st/ m2) 2 3 Tot (st/m2) + Tot Ingen fångst Förväntad täthet enligt VIX: 4,2,4,6,8 27 23 : Lokalen bedöms uppnå dålig ekologisk status. Lokalen som enbart fiskats vid ett tidigare tillfälle är mycket olämplig som elfiskelokal, nästan stillastående vatten längs en "gräsmyr". Bottensubstratet domineras av mjuk finsedimentbotten. VIX kan i princip inte bedömas för lokalen då den avviker helt från referenslokalerna. Saknar helt fisk. Skattning baserad på fisk bedöms dock vara representativ för resultatet under år 23 ( ekologisk status). Bedömning av försurningspåverkan (-4): Går ej att bedöma Mycket dålig lokal, nästan stillastående vatten längs en "gräsmyr". Lokalen representerar inte normal elfiskelokal dvs årsungar kan inte förväntas. Bedömningen är att underlag för försurningsbedömning baserad på fiskfångst saknas. 87
FARSTORPAÅN LARMATORPET Emån (74) FARSTORPAÅN LARMATORPET Koordinater (RT9) 635838-475 46 78 Ojämn st/m2 3 Blandskog Flottledsrensning Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Lämplig Strömlevande,3 km, km 377 2,7 C,35 m 6 Kvalitativt 24 m2 Medel,75 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 5 5 5 98 4,6 Elritsa 4 4 25 82 42,7 Gädda 62 62,8 Lake 2 2,9 Signalkräfta 2 2 4 95,6 Öring 8 8 55 66 6,5 6,5 Öringtäthet (st/ m2) 7 6 5 4 3 2 >+ + 999 27 Förväntad täthet enligt VIX: 25 2 23,34,2,4,6,8 999 22 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god måttlig status. Den ekologiska statusen har under flera år legat på klassgränsen mellan måttlig och god status. Tendensen är dock vikande vilket gör att klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Lokalen är extrem med avseende på att bottensubstratet till stora delar består av häll och grova block. Lokalen ligger relativt nära Grytessjön vilket förklarar närvaron av mört som sänker VIX. t vald lokal, nedre del bestående av större hölja. Förekomsten av toleranta arter vänta då lokalen ligger i anslutning till ovan belägen sjö. Faktiskt fångst av öring ligger klart under VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av årsungar av öring (trots dålig uppväxthabitat), signalkräfta och elritsa indikerar en liten försurningspåverkan. Öringtätheten har ökat något i jämförelse med närmast föregående år. 88
HÅLEBÄCKEN OVAN LENHULTSVÄGEN Emån (74) HÅLEBÄCKEN OVAN LENHULTSVÄGEN Koordinater (RT9) 63535-46835 75 78 st/m2 6 Blandskog Röjning/gallring Påverkansgrad (-3) Strömlevande 2 km,3 km 377 8,3 C,5 m 6 Kvalitativt 26 m2 Låg,4 m Öringtäthet (st/ m2) 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 4 4 3 77 7, Elritsa 3 3 39 5 6, Lake 5 5 67 93 8,6 Mört 2 2 57 58 3,5 Förväntad täthet enligt VIX: 5,,2,4,6,8 998 2 27 2 23 : Otillfredställande Lokalen bedöms uppnå otillfredsställande ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara måttlig men försämrades kraftigt då inga intoleranta arter fångades. Klassningen under år 23 bedöms därför inte vara representativ för lokalen. En återkommande resultat är avsaknad av öring trots ett hyfsat habitat vilket gör att VIX-klassningen bör justeras ner. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Ingen förekomst av öring (saknas ev. naturligt) men förekomst av elritsaungar indikerar liten försurningspåverkan. 89
Brusaån ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 9 ± 2 4 Kilometer
Brusaån Vid väg 33 Emån (74) Brusaån VID VÄG 33 Koordinater (RT9) 6396-46399 23 8 Jämn 2 st/m2 6 Blandskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km 2 km 375 4,5 C,2 m 4 Lugnflytande Kvalitativt 55 m2 Låg,45 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda 32 32,3 Signalkräfta 3 3 35 83 4,5 Öring 28 28 36 5,4 28,2 Öringtäthet (st/ m2) 9 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 986 99 994 996 999 22 27 28 2 23,57,2,4,6,8 986 99 994 996 999 22 27 28 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god status. Den ekologiska statusen har under flera år legat på god status. VIX-värdet för år 23 påverkas av förekomsten av en gädda, trots detta uppnås en god ekologisk status vilket gör att VIX för 23 bedöms representerad lokalens status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Bra förekomst av årsungar av öring och signalkräfta och öringtätheten över predikterad indikerar att försurningspåverkan saknas. 9
BRUSAÅN HÖGEBRO Emån (74) BRUSAÅN HÖGEBRO Koordinater (RT9) 63882-4833 55 8 Ojämn st/m2 3 Blandskog Vattenreglering Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Strömlevande 3,2 km 7,5 km Uppströms 377 8 C,25 m 4 Kvalitativt 43 m2 Låg,8 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 57 57,5 Benlöja 7 7 82 8 3, Bergsimpa 2 2 59 88 9,7 Bäcknejonög 64 4 6, Elritsa 6 9 6,2 Gädda 2 2 35 355 Öring 3 3 53 34,5,2 Öringtäthet (st/ m2) 3,5 3 2,5 2,5,5 >+ + 99 28 Förväntad täthet enligt VIX: 3 2 23,23,2,4,6,8 99 28 2 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig god status. Den ekologiska statusen variera och pendlar runt måttlig status. VIX-klassningen bedöms därför som mycket osäker. Förekomsten av toleranta arter är förväntad då lokalen ligger direkt nedströms damm (sjö). VIX bedöms därför underskattas något och värdet för 23 är inte representativ för lokalen. Sammantaget är VIX-klassningen osäker men lokalen bedöms inneha en måttlig ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Området innehåller en mängd arter varav några årsungar av öring och både bergsimpa och elritsa. Förekomsten av öring är dock betydligt lägre en predikterad vilket tyder på liten försurningspåverkan. 92
Sågån, Gölabäcken, Nödjehultaån, Bäck från Lillahemsgöl och Lövsjöbäcken ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 93 ±,5 2 Kilometer
SÅGÅN NED VÄG TILL KNÄPPET Emån (74) SÅGÅN NED VÄG TILL KNÄPPET Koordinater (RT9) 639565-4635 243 8 st/m2 6 Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km 9,6 km 375 7,5 C,2 m 6 Kvalitativt 945 m2 Medel,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda 58 58,2 Signalkräfta 4 4 2 8 Öring 4 4 44 37 2,3 2,7 Öringtäthet (st/ m2) 5 >+ + 4 3 2 Förväntad täthet enligt VIX: 993 996 999 22 27 2 23,39,2,4,6,8 993 996 999 22 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig status. Den ekologiska statusen tenderar att minska något men har de senaste åren legat på måttlig status. År 23 fångades en gädda som drar ner indexet. Tätheten av öring är låg trots bra habitat och ligger långt under predikterat värde vilket indikerar att VIX-klassningen fungerar mindre bra på lokalen. Sammantaget bedöms lokalen inneha en måttlig ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av årsungar av både öring och signalkräfta. Öringtätheten ligger klart under predikterad vilket tyder på liten försurningspåverkan. 94
Gölabäcken Nybygget vägtrumma Emån (74) Gölabäcken NYBYGGET VÄGTRUMMA Koordinater (RT9) 639268-4672 26 8 4 st/m2 9 Barrskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3),4 km 6, km Upp- & nedströms 383 6 C,5 m 8 Kvalitativt 5 m2 Låg,5 m Öringtäthet (st/ m2) 2 3 Tot (st/m2) + Tot Ingen fångst Förväntad täthet enligt VIX: 9,2,4,6,8 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. En ny lokal som endast fiskats under 23 vilket gör VIX-klassningen osäker. Närheten till uppströms belägen sjö gör att förekomsten av åtminstone toleranta arter är förväntad. Underlaget för bedömning av VIX är så pass undermåligt att den sammantagna bedömningen är att den ekologiska statusen bör klassas som otillfredsställande tills mer elfisken utförts på lokalen.. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Går ej att bedöma Ny lokal utan förekomst av fisk gör att någon försurningsbedömning ej är möjllig. 95
Gölabäcken Ned skogsväg Emån (74) Gölabäcken NED SKOGSVÄG Koordinater (RT9) 63985-4634 23 8 Jämn 3 st/m2 8 Barrskog Rensning Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Strömlevande,4 km 5, km Uppströms 383 6 C,7 m 8 Kvalitativt 65 m2 Låg,2 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda 6 6 3, Signalkräfta 7 7 3,6 Öring 28 28 2,8 Öringtäthet (st/ m2) 3 2,5 >+ + 2,5,5 Förväntad täthet enligt VIX: 4 23,26,2,4,6,8 23 : Otillfredställande Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. En ny lokal som endast fiskats under 23 vilket gör VIX-klassningen osäker. VIX baseras i huvudsak på en fångad öring och en fångad gädda. En låg totalfångst av fisk gör att den sammantagna bedömningen är att uppmätt klassningen år 23 bedöms vara representativ för lokalen år 23. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 3 Ny lokal med förekomst av endast en äldre öring och signalkräfta gör att den samlade bedömningen att lokalen är negativt försurningspåverkad. 96
Nödjehultaån ovan nödjehultavägen Emån (74) Nödjehultaån Koordinater (RT9) OVAN NÖDJEHULTAVÄGEN 6395-46232 2 8 st/m2 6 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km km 38 3 4,5 C,3 m Färgat Kvantitativt 8 m2 Låg,34 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Öring 34 3 9 56 4 54 27,9 53,7 Öringtäthet (st/ m2) 2 >+ + 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,76,2,4,6,8 998 2 22 24 26 28 2 22 : Lokalen bedöms uppnå hög ekologisk status. Den ekologiska statusen har pendlat mellan god och hög under ett flertal år och klassningen bedöms därför för år 23 osäker men åtminstone uppnå god ekologisk status. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Lokal med enbart öringförekomst. Tätheten är hög och i högt över predikterad. förekomst av årsungar indikerar att försurningspåverkan saknas. 97
BÄCK FR LILLAHEMSGÖL HYGGE NED MOSSEN Emån (74) BÄCK FR LILLAHEMSGÖL HYGGE NED MOSSEN Koordinater (RT9) 63922-4646 23 8 Ojämn st/m2 4 Barrskog Hygge Påverkansgrad (-3) Strömlevande 2 km 2,5 km 375 5,2 C,5 m 6 Färgat Kvalitativt 98 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Öring 3 3 42 59 2, Öringtäthet (st/ m2) 5 >+ + 4 3 2 Förväntad täthet enligt VIX: 23 988 996 999 22 22 27 2 23,59,2,4,6,8 996 999 22 22 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger normalt nära VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Lokal med enbart öringförekomst. Tätheten är hög och i nivå med prediktera. Enbart en fångad öringunge vilket delvis förklaras av att bottensubstratet är mycket grovblockigt och dåligt för årsungar. Sammantaget bedöms därför fiskfångsten indikera att försurningspåverkan saknas. 98
LÖVSJÖBÄCKEN M NED LÖVSJÖN Emån (74) LÖVSJÖBÄCKEN M NED LÖVSJÖN Koordinater (RT9) 63957-46738 24 8 Ojämn 2 st/m2 3 Barrskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande, km,7 km 375 8,7 C,2 m 6 Kvalitativt 8 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 9 9 22 78 26 Signalkräfta 3 3 8 4 6,5 Öring 8 222 2,7 Öringtäthet (st/ m2) 4 2 8 6 4 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 24 22 27 2 23,5,2,4,6,8 986 99 994 995 999 22 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under de senaste åren bedömts vara god. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger generellt under VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av öring, elritsa och signalkräfta dock enbart årsungar av elritsa. Öringtätheten ligger klart under predikterad vilket tyder på liten försurningspåverkan. 99
LÖVSJÖBÄCKEN VATTENFALLET Emån (74) LÖVSJÖBÄCKEN VATTENFALLET Koordinater (RT9) 639-4678 84 8 st/m2 3 Artificiell mark; vägar etc. Artificiell markanvändning, km,3 km Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Strömlevande 376 7,5 C, m 6 Kvalitativt 73 m2 Låg,65 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda 2 2 5 67 5,5 Signalkräfta 4 4 4 2,8 Öring 9 9 26 7 Öringtäthet (st/ m2) 5 >+ + 4 3 2 Förväntad täthet enligt VIX: 25 994 999 22 27 2 23,43,2,4,6,8 994 999 22 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå otillfredsställande status. Extremt artificiell miljö då det finns ett definitivt vandringshinder (damm) direkt ovan lokal. Den ekologiska statusen varierar kraftigt pga. av detta. Närvaron av toleranta arter är att förvänta då fisk kommer från dammen ovan lokalen. Med tanke på lokalens läge blir VIX-värdet underskattat. Trots lokalens läge finns en relativt stabilt bestånd av öring som ligger i nivå med predikterat värde. Sammanfattningsvis bedöms att VIX för år 23 ger en representativ skattning av lokalen utan ger ett felaktigt bild av den ekologiska statusen som bör ligga på otillfredsställande status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa En mycket artificiell lokal, grävd kanal i bruksmiljö där övre del av lokal avgränsas av ett definitivt vandringshinder. Trots detta finns förekomst av årsungar av signalkräfta och bestånd av äldre öring. Lokalen är svårbedömd men den sammantagna bedömningen är att resultatet indikerar en liten försurningspåverkan.
Silverån och Bäck från Hörtingen Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra ±,5 2 Kilometer
SILVERÅN NEDAN SVINHULTSVÄGEN Emån (74) SILVERÅN NEDAN SVINHULTSVÄGEN Koordinater (RT9) 63998-4755 55 83 Jämn st/m2 4 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Strömlevande,5 km,5 km 38 3 4,6 C,5 m 8 Färgat Kvantitativt 356 m2 Låg,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 24 4 4 52 25 85 25 Elritsa 23 8 2 43 9 75 3,3 Signalkräfta 2 3 36 2, Öring 29 8 2 39 46 226 7,3,2 Öringtäthet (st/ m2) 4 35 3 25 2 5 5 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 3 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,65,2,4,6,8 99 994 997 2 23 26 29 22 : Lokalen bedöms uppnå måttlig status. Den ekologiska statusen har varierat mycket genom åren men legat relativt stabilt på måttlig status de senaste åren för att sedan under år 23 åter ökat., därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Skattningen av VIX-värdet är dock osäker på lokalen trots att faktiskt fångst av öring ligger i nivå med VIX-predikterad värden närvaron av toleranta arter och stora fluktuationer i vattenflödet mellan åren förklarar till del detta. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av reproducerande bestånd av öring, bergsimpa och elritsa. Täthet av öring ligger på predikterad nivå vilket indikerar att försurningspåverkan saknas. 2
BÄCK FR HÖRTINGEN MÅLEN-AMUNDARP Emån (74) BÄCK FR HÖRTINGEN MÅLEN-AMUNDARP Koordinater (RT9) 63924-478 224 84 2 st/m2 6 Kalhygge Hygge Påverkansgrad (-3) Olämplig Strömlevande 3,4 km 2,3 km 376 5,3 C,7 m 4 Kvalitativt 4 m2 Låg,4 m Öringtäthet (st/ m2) 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 2 2 4 47 2,8 Signalkräfta 47 47 5 273,3 Förväntad täthet enligt VIX: 4,34,2,4,6,8 996 999 22 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Lokalen utgörs av en mycket liten bäck utan öring. Lokalen bedöms vara känslig för låg vattenföring. Endast elritsa vilket medför att det fanns mycket höga tätheter av årsyngel av signalkräfta. VIX-klassningen är osäker för denna typ av vattendrag som inte liknar referensvattendragen. Har legat mycket stabilt på måttlig status och år 23 resultat bedöms därför vara representativ för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Lokalen är en del av en mycket liten bäck utan öring. Lokalen bedöms vara känslig för låg vattenföring vilket förklarar förekomst av endast elritsa. Detta faktum samt mycket stora tätheter av signalkräftaårsyngel indikerar att försurningspåverkan saknas. 3
Nyemålaån ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 4 ±,5 2 Kilometer
NYEMÅLAÅN LINDEFALL Emån (74) NYEMÅLAÅN LINDEFALL Koordinater (RT9) 6382-48685 25 88 st/m2 4 Lövskog Jordbruk allmänt Påverkansgrad (-3) Strömlevande, km 4,2 km Uppströms 376 2,4 C,2 m 6 Kvalitativt 77 m2 Medel,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 2 2 92 2 5,8 Gädda 3 3 2,6 Signalkräfta 7 4 3,4 Öring 7 7 58 22 2,5 Öringtäthet (st/ m2) 3 25 >+ + 2 5 5 987 996 999 Förväntad täthet enligt VIX: 2 22 27 2 23,3,2,4,6,8 987 996 999 22 27 2 23 : Otillfredställande Lokalen bedöms uppnå otillfredsställande status. Den ekologiska statusen tenderar att minska och har de senaste åren legat på otillfredsställande status. Förekomsten av toleranta arter är förväntad då lokalen ligger strax nerströms sjö vilket innebär att VIX bedöms vara något underskattat. Sammantaget bedöms dock lokalen inneha en otillfredsställande status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Går ej att bedöma Avsaknad av öringungar. Lokalen rinner genom en artificiell gammal brukskultur med ett definitivt vandringshinder mitt på lokalen. Ovan övre avgränsning ligger en sjö, biologisk spärr. Mycket hög vattentemperatur. Extrem miljö gör att försurningsgrad baserad på fiskförekomst trots att förekomst av signalkräfta (årsungar) och äldre öring indikerar på en mindre försurningspåverkan. 5
Gnyltån och Lillån ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 6 ±,5 2 Kilometer
GNYLTÅN KLACKENHULT Emån (74) GNYLTÅN KLACKENHULT Koordinater (RT9) 637235-47572 87 26 5 st/m2 7 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande 3,7 km km 377 7,5 C,22 m 6 Kvalitativt 8 m2 Medel,55 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 4 4 39 89 3,4 Signalkräfta 2 Öring 53 53 34 22 38,2 73 Öringtäthet (st/ m2) 8 6 4 2 8 6 4 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 8 994 998 2 24 27 2 23,69,2,4,6,8 998 2 24 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under de senaste åren bedömts vara god. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger generellt klart över VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Bra förekomst av årsungar av öring och elritsa öringtätheten över predikterad indikerar att försurningspåverkan saknas. 7
GNYLTÅN NEDRE ÅMJÖLKESBO Emån (74) GNYLTÅN NEDRE ÅMJÖLKESBO Koordinater (RT9) 636955-4785 54 26 st/m2 7 Lövskog Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande 7,5 km 6,5 km 376 7,4 C,2 m 4 Kvalitativt 35 m2 Medel,45 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Öring 24 24 39 72 4,5 28,7 Öringtäthet (st/ m2) 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 988 993 998 998 2 24 27 28 2 23,77,2,4,6,8 993 998 2 24 27 28 2 23 : Lokalen bedöms uppnå hög ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit god under ett flertal år och nära att klassas som hög. et är en ren öringlokal vilket medför att VIX-värdet kan överskattas något. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera mindre bra för lokalen. Sammantaget bedöms klassningen för år 23 inte representera lokalen utan lokalen klassas vara av god ekologisk status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Lokal med enbart öringförekomst. Tätheten är hög och i högt över predikterad. förekomst av årsungar indikerar att försurningspåverkan saknas. 8
GNYLTÅN NV NYMÅLA (2M) Emån (74) GNYLTÅN NV NYMÅLA (2M) Koordinater (RT9) 636692-47966 2 26 st/m2 5 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande km 3,2 km 38 3 5,8 C,7 m 6 Färgat Kvantitativt 47 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bergsimpa 2 66 89 2, Elritsa 4 2 7 38 78 2,4 Nejonöga ob 3 3 8 85 2 Öring 4 7 2 6 4 84 33,7 42, Öringtäthet (st/ m2) 9 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 7 988 993 994 995 996 997 998 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,66,2,4,6,8 993 996 998 2 22 24 26 28 2 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIX-predikterad värden de flesta åren vilket indikerar att VIX-klassning mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av flera arter (årsungar) indikerar på låg försurningsgrad. täthet av öring över predikterade värden indikerar att försurningspåverkan saknas. 9
LILLÅN (Gnyltån) GAMLA STENBRON Bilaga 2 Lokalprotokoll Emån (74) LILLÅN (Gnyltån) GAMLA STENBRON Koordinater (RT9) 63677-47525 37 st/m2 7 Barrskog Påverkansgrad (-3) Ingen Lämplig Strömlevande km 8 km 385 3 6,8 C,2 m 4 Färgat Kvantitativt 24 m2 Låg,6 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bäcknejonög 5 3 9 7 2 4,2 Elritsa 32 7 49 4 85 22, Signalkräfta 2 4 3 2, Öring 6 2 46 4 22 4 2,9 Öringtäthet (st/ m2) 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 5 99 993 997 998 998 999 2 2 22 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,56,2,4,6,8 99 997 999 2 22 24 26 28 2 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger normalt i nära nivå med VIXpredikterad värden vilket indikerar att VIX-klassning fungerar relativt bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av årsungar av öring, elritsa och signalkräfta. Tätheten av öring i nivå med predikterat värde vilket indikerar att försurningspåverkan saknas.
Lillån (Gnyltån) Vägtrummebron Emån (74) Lillån (Gnyltån) VÄGTRUMMEBRON Koordinater (RT9) 6367-47675 3 3 st/m2 7 Blandskog Påverkansgrad (-3) Ingen Lämplig Strömlevande km 6 km 385 3 7,9 C,2 m 4 Färgat Kvantitativt 88 m2 Låg,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bäcknejonög 2 2 2 6 8 99 4, Elritsa 44 43 24 2 24 87 8,4 Öring 36 4 5 4 2 9 27,5 Öringtäthet (st/ m2) 45 4 35 3 25 2 5 5 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 22 25 26 27 28 29 2 2 22 23,6,2,4,6,8 22 25 26 27 28 29 2 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. av öring har ökat något de senaste åren och ligger normalt i nära nivå med VIX-predikterad värden vilket indikerar att VIX-klassning fungerar relativt bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av årsungar av öring, elritsa och signalkräfta. Tätheten av öring i nivå med predikterat värde vilket indikerar att försurningspåverkan saknas.
LILLÅN (Gnyltån) Beteshagen Emån (74) LILLÅN (Gnyltån) BETESHAGEN Koordinater (RT9) 636645-4785 25 Jämn st/m2 6 Blandskog Jordbruk allmänt Påverkansgrad (-3) Lämplig km 3,5 km Inga 386 3 7, C, m 4 Färgat Kvantitativt 325 m2 Låg,25 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bäcknejonög 2 8 4 84 4,3 Elritsa 35 9 46 27 2 82 6, Öring 57 5 5 77 5 36 23,3 24,2 Öringtäthet (st/ m2) 3 25 >+ + 2 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 22 25 26 27 28 29 2 2 22 23,63,2,4,6,8 99 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger normalt i nivå med VIXpredikterad värden vilket indikerar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Bra förekomst av årsungar av öring och elritsa öringtätheten över predikterad indikerar att försurningspåverkan saknas. 2
Knipån och Hökesån ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 3 ±,5 2 Kilometer
Knipån Gäbo-Nybrokvarn Motala ström (67) Knipån GÄBO-NYBROKVARN Koordinater (RT9) 642526-3942 226 2 st/m2 8 Barrskog Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande,8 km 4,3 km 389 7,2 C,5 m 6 Kvalitativt 68 m2 Låg,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Nejonöga ob 79 79,6 Signalkräfta 6 6 22 2 8,3 Öring 235 235 Öringtäthet (st/ m2) 5 >+ + 4 3 2 Förväntad täthet enligt VIX: 8 26 27 23,56,2,4,6,8 26 27 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Lokalen har dock bara fiskats vid tre olika år men hittills varande fångster har påvisat hög täthet av öring samt förekomst av signalkräfta. Den ekologiska statusen har legat stabilt på god status vilket innebär att klassningen för år 23 kan vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger dock långt under VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera dåligt för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Lokalen enbart fiskad tre gånger med låga tätheter av öring dvs klart under predikterade värden. Endast en öring fångad 23. Förekomst av årsungar av signalkräfta indikerar dock på mindre försurningspåverkan. 4
Knipån väg Kivarp/Dykärr Motala ström (67) Knipån VÄG KIVARP/DYKÄRR Koordinater (RT9) 642525-3965 93 55 st/m2 2 Artificiell mark; vägar etc. Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig Lämplig km km 388 3 7,5 C,2 m 4 Kvantitativt 73 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 72 72,6 Signalkräfta 4 3 2 9 3 5 8, Öring 68 33 2 3 49 22 4,9 72,3 Öringtäthet (st/ m2) >+ + 8 6 4 2 Förväntad täthet enligt VIX: 54 98 26 27 28 29 2 22 23,58,2,4,6,8 26 27 28 29 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Tätheten av öring har varierat under senare år bl.a. genom att man har öppnat vandringmöjligheter för sjövandrande öring att nå lokalen. Lokalen ligger direkt ovan en vägtrumma längs en hustomt med en övre avgränsning vid en tröskel den ekologiska bedömning kan därför ifrågasätta. Faktiskt fångst av öring ligger normalt i nivå med VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera tillfredställande för lokalen. VIX baseras i huvudsak på hög förekomst av sjövandrande öring. Den ekologiska statusen har dock varit god under ett flertal år och klassningen bedöms därför vara representativ för lokalen år 23. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Lokal i direkt anslutning till landsväg och tomtmark ner till vandraget/lokal. Mycket exponerad lokal dessutom reglerad. Bra förekomst av öring och signalkräfta indikerar att försurningspåverkan saknas. 5
Knipån Öster Kivarp Motala ström (67) Knipån ÖSTER KIVARP Koordinater (RT9) 642572-39735 87 55 Jämn st/m2 6 Äng Kanalisering Påverkansgrad (-3) 2 Kraftig 4,4 km,7 km Inga 388 3 5,6 C,2 m 4 Lugnflytande Kvantitativt 3 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 48 79 4 367 2 85 58,7 Nejonöga ob 3 5 2 2 4 4,2 Signalkräfta 2 3 7 53,2 Öring 24 22 5 6 34 4 7,3 22,6 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 27 >+ + 28 29 Förväntad täthet enligt VIX: 5 2 22 23,64,2,4,6,8 26 27 28 29 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Lokalen, förmodligen uträtad, är speciell då den ligger omgiven av åkermark och har en låg lutning och vattenhastighet. Inte speciellt bra öringhabitat, trots detta god förekomst av årsungar men äldre öring saknas. Den ekologiska bedömning kan därför ifrågasättas och bedöms vara osäker för år 23 och rent generellt då den bedöms som kraftigt påverkad av jordbruk och boskapsskötsel (spår i och längs vattendrag). Faktiskt fångst av öring långt under VIX-predikterad för 23 vilket visar att VIX-klassning fungera dåligt för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Omges av jordbruksmark. Uträtat vattendrag med sand, finsediment och grusbotten. Relativt olämpligt öringhabitat trots detta god förekomst av öring + och signalkräfta. Tätheten av öring lägre än predikterad vilket kan förklaras av brister i habitatet. Sammantaget indikerar resultatet att försurningspåverkan saknas. 6
Knipån Ned Skårhultsdammen Motala ström (67) Knipån NED SKÅRHULTSDAMMEN Koordinater (RT9) 642585-3983 75 55 Ojämn -9 st/m2-9 Lövskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig, km 2,6 km Uppströms 382 3 4,9 C, m 8 Färgat Kvantitativt 224 m2 Låg,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 2 2 3 5,2 Lake 363 363,5 Signalkräfta 2 2 92 22,9 Öring 8 39 9 38 4 266 39,7 72,2 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + 2 22 Förväntad täthet enligt VIX: 49 23 23,68,2,4,6,8 2 22 23 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Lokalen har dock bara fiskats vid tre olika år men hittills varande fångster har påvisat hög täthet av öring samt förekomst av signalkräfta. Den ekologiska statusen har legat stabilt på god status vilket innebär att klassningen för år 23 kan vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger i närheten av VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera relativt bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av årsungar av öring, elritsa och signalkräfta. Tätheten av öring i nivå med predikterat värde vilket indikerar att försurningspåverkan saknas. 7
KNIPÅN TRÄBRON Motala ström (67) KNIPÅN TRÄBRON Koordinater (RT9) 64253-399 28 55 st/m2 8 Lövskog Avloppsrecipient Påverkansgrad (-3) Lämplig,8 km,5 km 388 3 6,5 C,5 m 4 Kvantitativt 65 m2 Låg,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Lake 365 365,7 Nejonöga ob 25 25,6 Signalkräfta 5 8 3 6 5 2 2 Öring 8 25 3 8 35 347 5 76 Öringtäthet (st/ m2) 4 2 8 6 4 2 986 >+ + 987 988 99 Förväntad täthet enligt VIX: 56 994 997 997 2 23 23,65,2,4,6,8 99 994 997 997 2 23 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring har fluktuerat mycket genom åren både under och över VIX-predikterad värden trots detta så påverkas VIX i liten utsträckning vilket visar att VIX-klassning fungera tillfredställande för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad förekomst av årsungar av öring och signalkräfta trots relativt dåligt öringhabitat. Tätheten av öring över predikterat värde vilket indikerar att försurningspåverkan saknas. 8
Knipån Sjömo Motala ström (67) Knipån SJÖMO Koordinater (RT9) 64255-4 9 55 2 st/m2 6 Blandskog Påverkansgrad (-3) Lämplig 2,3 km,2 km 389 3 5,7 C,5 m 4 Kvantitativt 273 m2 Medel,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bäcknejonög 3 3 92 5, Elritsa 67 67,5 Signalkräfta 4 2 5 2 3 9,5 Öring 22 27 2 69 34 8 55, 64,8 Öringtäthet (st/ m2) 7 6 5 4 3 2 >+ + 986 Förväntad täthet enligt VIX: 48 22 23,69,2,4,6,8 22 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. Lokalen har dock bara fiskats vid två olika år med stora variationer på VIXvärdet. Den ekologiska statusen bedöms därför vara överskattad under år 23. Faktiskt fångst av öring har varierat runt predikterat värde vilket visar att VIX-klassning fungera relativt bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av årsungar av öring och signalkräfta. Tätheten av öring över predikterat värde vilket indikerar att försurningspåverkan saknas. 9
Hökesån N g:a elljusspåret Motala ström (67) Hökesån N G:A ELLJUSSPÅRET Koordinater (RT9) 6425-39627 86 47 Ojämn 2 st/m2 7 Barrskog Jordbruk allmänt Påverkansgrad (-3) Lämplig 8,4 km,3 km Inga 389 3 5,2 C,35 m 4 Färgat Kvantitativt 96 m2 Medel,6 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Nejonöga ob 3 3 33,5 Signalkräfta 7 9 5 4,7 Öring 78 39 4 3 42 248 45,4 78,2 Öringtäthet (st/ m2) 9 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 46 26 28 29 2 22 23,74,2,4,6,8 26 28 29 2 22 23 : Lokalen bedöms uppnå hög ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år legat på gränsen till hög och tenderar att öka genom en förhöjd täthet av öring. Bedömningen är därför att den ekologiska statusen kan uppklassas till hög. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIX-predikterad för 23 medan medelfångsterna de senaste åren ligger i nivå med predikterade vilket indikerar på att VIX-klassning fungerar tillfredställande för lokalen. VIX baseras i huvudsak på hög förekomst av sjövandrande öring. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad täthet av öringungar (kraftig ökning sedan åren 26-) och årsungar av signalkräfta indikerar att försurningspåverkan saknas. 2
HÖKESÅN OVAN LAGGAREDAMMEN Motala ström (67) HÖKESÅN OVAN LAGGAREDAMMEN Koordinater (RT9) 642246-39732 6 47 2 st/m2 6 Blandskog Ingen påverkan Påverkansgrad (-3) Lämplig,3 km,3 km Uppströms 373 3 5,7 C,6 m 8 Färgat Kvantitativt 67 m2 Medel,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Signalkräfta 7 7,7 Öring 56 36 2 4 3 25 42,9 72 Öringtäthet (st/ m2) 3 25 >+ + 2 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 47 2 24 25 25 26 27 28 29 2 2 2 22 23,78,2,4,6,8 2 25 26 28 2 2 23 : Lokalen bedöms uppnå hög ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit hög under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger högt över VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera dåligt för lokalen. VIX baseras i huvudsak på hög förekomst av sjövandrande öring. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad förekomst av öringungar och en signalkräfta indikerar att försurningspåverkan saknas. Lätteroderat material skapar grumligt och färgat vatten trots relativt lågt flöde. 2
Hökesån Reningsverket Motala ström (67) Hökesån RENINGSVERKET Koordinater (RT9) 642248-3982 45 47 st/m2 7 Blandskog Biotopvårdsåtgärder Påverkansgrad (-3) 3 Mycke Lämplig,2 km 4,2 km Uppströms 373 3 4,9 C,23 m 6 Färgat Kvantitativt 23 m2 Medel,65 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Signalkräfta 2 2 67 28,2 Öring 64 33 3 36 245 8,9 6,3 Öringtäthet (st/ m2) 3 25 >+ + 2 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 5 22 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,72,2,4,6,8 22 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen pendlar mellan god och hög under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. av öring har minskat något de senaste åren men ligger normalt i nära nivå med VIX-predikterad värden vilket indikerar att VIX-klassning fungerar relativt bra för lokalen. VIX baseras i huvudsak på hög förekomst av sjövandrande öring. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad täthet av öringungar och årsungar av signalkräfta samt tätheter av öring i nivå med predikterade indikerar att försurningspåverkan saknas. 22
HÖKESÅN KRÅKERYD Motala ström (67) HÖKESÅN KRÅKERYD Koordinater (RT9) 642244-3982 44 47 st/m2 7 Lövskog Påverkansgrad (-3) Lämplig,2 km 4 km Inga 389 3 6,6 C,3 m 4 Färgat Kvantitativt 323 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Signalkräfta 3 5 4,9 Öring 9 43 23 75 37 255 25,8 59,4 Öringtäthet (st/ m2) 2 >+ + 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 45 987 988 989 99 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 24 25 25 26 26 27 28 29 2 2 22 23 23,72,2,4,6,8 987 99 993 996 999 22 24 26 29 22 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen tenderar att öka något och har legat på god status under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. av öring har minskat något de senaste åren men ligger normalt i nära nivå med VIX-predikterad värden vilket indikerar att VIX-klassning fungerar relativt bra för lokalen. VIX baseras i huvudsak på hög förekomst av sjövandrande öring. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Lokal med enbart öringförekomst. Tätheten är hög och över predikterad. förekomst av årsungar indikerar att försurningspåverkan saknas. 23
Svedån ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 24 ±,5 2 Kilometer
Svedån Ned engelsmann. Damm Motala ström (67) Svedån NED ENGELSMANN. DAMM Koordinater (RT9) 643465-3982 229 48 2 st/m2 4 Barrskog Påverkansgrad (-3) Bedömning saknas 4,7 km 4,6 km 382 6 C,2 m 6 Färgat Kvalitativt 325 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 77 77,8 Signalkräfta 4 4 3 45 2,9 Öring 2 2 42 95 7,5,6 Öringtäthet (st/ m2) 6 4 2 8 6 4 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 6 26 27 28 29 23,62,2,4,6,8 26 27 28 29 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under de senaste åren bedömts vara god. Klassningen under år 23 bedöms därför vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger generellt strax under VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Förekomst av öringungar och en signalkräfta men öringtätheten under predikterat värde. Öringhabitatet är dock inte optimalt vilket delvis förklarar lägre tätheter av öring än förväntat. Sammantaget indikerar fiskfångsten att försurningspåverkan saknas. 25
SVEDÅN OVAN PEGELN Motala ström (67) SVEDÅN OVAN PEGELN Koordinater (RT9) 64345-4 95 48-9 st/m2 6 Blandskog Jordbruk allmänt Påverkansgrad (-3) Lämplig Strömlevande 6 km,3 km Nedströms 382 3 3,4 C,2 m 6 Färgat Kvantitativt 294 m2 Medel,4 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Signalkräfta 9 3 8 2 2 8,4 Öring 36 8 2 66 5 23 8,7 27,4 Öringtäthet (st/ m2) 4 35 3 25 2 5 5 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 5 997 22 26 27 28 29 22 23,83,2,4,6,8 997 22 26 27 28 29 22 23 : Lokalen bedöms uppnå hög ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit hög under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger generellt strax under VIX-predikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungerar bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad täthet av öringungar och årsungar av signalkräfta samt tätheter av öring över predikterade värden indikerar att försurningspåverkan saknas. 26
Svedån Torrfåran, övre del Motala ström (67) Svedån TORRFÅRAN, ÖVRE DEL Koordinater (RT9) 643425-487 68 48 Ojämn st/m2 6 Blandskog Torrfåra Påverkansgrad (-3) 3 Mycke Lämplig,4 km 2,7 km Uppströms 382 3 3,7 C, m 6 Färgat Kvantitativt 63 m2 Låg,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 75 75,6 Signalkräfta 2 3 5 2 3,6 Öring 9 3 2 57 2,4 7,6 Öringtäthet (st/ m2) 4 2 8 6 4 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 27 26 27 28 29 23,57,2,4,6,8 26 27 28 29 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger klart under VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera mindre bra för lokalen. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Förekomst av enstaka öringungar signalkräftungar men öringtätheten under predikterat värde. Sammantaget indikerar fiskfångsten på liten försurningspåverkan. 27
Svedån Kröken stenmuren Motala ström (67) Svedån KRÖKEN STENMUREN Koordinater (RT9) 643354-426 98 48 2 st/m2 6 Blandskog Vattenreglering Påverkansgrad (-3) 3 Mycke Lämplig,6 km,5 km Uppströms 382 3,9 C,25 m 6 Kvalitativt 23 m2 Medel,5 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Öring 66 66 4 83 45,3 62,6 Öringtäthet (st/ m2) 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 45 27 28 29 23,7,2,4,6,8 27 28 29 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig status. Den ekologiska statusen har varierat mycket genom åren som under år 23 åter uppvisat det högsta VIX-värdet. Klassningen bedöms därför inte vara representativ för lokalen år 23. Skattningen av VIX-värdet är som nämnt osäker på lokalen trots att faktiskt fångst av öring ligger i nivå med VIX-predikterad värden. Närvaron av toleranta arter och stora fluktuationer i öringbeståndet mellan åren förklarar till del detta. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Lokal med enbart öringförekomst. Tätheten är hög och över predikterad. förekomst av årsungar indikerar att försurningspåverkan saknas. 28
Skämningsforsån och Rödån ( ( ( ( ( ( ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 29 ±,5 2 Kilometer
SKÄMNINGSFORSÅN SKOGSHEMMET NEDRE Motala ström (67) SKÄMNINGSFORSÅN SKOGSHEMMET NEDRE Koordinater (RT9) 64453-4327 29 49-9 st/m2-9 Röjning/gallring Påverkansgrad (-3) Lämplig,2 km 3,7 km 373 3 7 C Grumligt,6 m 8 Färgat Kvantitativt 78 m2 Låg,3 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Gädda 28 28,6 Signalkräfta 2 2 45 8, Öring 92 36 4 42 32 7 54, 85,3 Öringtäthet (st/ m2) 6 4 2 8 6 4 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 63 985 986 987 989 99 994 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,44,2,4,6,8 985 99 998 2 24 27 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god status. Den ekologiska statusen har under flera år legat på god status. VIX-värdet för år 23 påverkas av förekomsten av en gädda, av denna anledning bedöms VIX för år 23 inte representera lokalen utan klassning bör vara högre. Predikterat värde för öring är extremt högt vilket bedöms innebära en underskattning av VIX. Sammantaget bedöms därför den ekologiska statusen som god. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Mycket hög förekomst av sjövandrande öringungar. Även reproduktion av signalkräfta. Lokal påverkad av lekgrusutläggning som lagts ut i övre delen av lokalen. Lättgrumlande bottensediment. Öringtätheten under predikterade värden men den sammantagna bedömningen är att lokalen inte är försurningspåverkad. 3
RÖDÅN BRÄNNEMOSSEN Motala ström (67) RÖDÅN BRÄNNEMOSSEN Koordinater (RT9) 64375-4285 2 54 2 st/m2 6 Artificiell mark; vägar etc. Artificiell markanvändning 2,8 km,8 km Påverkansgrad (-3) Nedströms Lämplig Strömlevande 373 3 4,4 C,9 m 8 Färgat Kvantitativt 64 m2,45 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Bäckröding 7 3 45 7,8 9,6 Signalkräfta 4 4 38 6,2 Öring 3 4 4 2 4 224 9, 37,4 Öringtäthet (st/ m2) 2 >+ + 5 5 Förväntad täthet enligt VIX: 29 99 994 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,6,2,4,6,8 99 997 999 2 23 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har under flera år bedömts vara minst god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger normalt högt över VIXpredikterad värden vilket visar att VIX-klassning fungera dåligt för lokalen. Tendens är dock vikande VIX-värden då fångst av öring och bäckröding har minskat på senare år. Lokalen består av en liten kallvattensbäck som rinner genom gammal obebodd kulturmark. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Fina självreproducerande bestånd av öring, bäckröding (främmande art) och signalkräfta indikerar att försurningspåverkan saknas. 3
RÖDÅN NÄRA MYNNINGEN Motala ström (67) RÖDÅN NÄRA MYNNINGEN Koordinater (RT9) 64369-4435 98 54 Jämn 2 st/m2 3 Artificiell mark; vägar etc. Artificiell markanvändning Påverkansgrad (-3) Lämplig 4,4 km,2 km Uppströms 373 3 4 C,2 m 8 Färgat Kvantitativt 98 m2,35 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Signalkräfta 56 56,3 Öring 85 32 3 3 3 8 42,9 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 4 99 994 995 996 997 998 999 2 2 22 23 24 25 26 27 28 29 2 2 22 23,7,2,4,6,8 99 997 999 2 23 25 27 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen har varit god under ett flertal år och därför bedöms klassningen för år 23 vara representativ för lokalen. Faktiskt fångst av öring ligger i nivå med VIX-predikterad värden de senaste åren vilket visar att VIX-klassning fungera tillfredställande för lokalen. VIX baseras i huvudsak på hög förekomst av sjövandrande öring. Bedömning av försurningspåverkan (-4): Opåverkad Mycket hög förekomst av sjövandrande öringungar och en signalkräfta indikerar att försurningspåverkan saknas. Lokalen går längs en tomt (artificiell miljö), dock bra skuggad. 32
Bordsjöbäcken ( Elfiskelokaler ( Passerbart för öring Partiellt för öring Definitivt för öring Biotopens lämplighet för öring Inte lämplig Möjligt men inte bra Tämligen bra Bra - mycket bra 33 ±,5 2 Kilometer
BORDSJÖBÄCKEN V ORON NED DAMM NORR Motala ström (67) BORDSJÖBÄCKEN V ORON NED DAMM NORR Koordinater (RT9) 64777-4567 28 Regional miljöövervakning Jämn 2 st/m2 6 Lövskog Vattenreglering Påverkansgrad (-3) Strömlevande, km,5 km 379 3 8,9 C,25 m 4 Kvantitativt 2 m2 Medel,9 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Elritsa 8 8 2 74 9 Lake 7 7,6 Mört 8 2 33 7 6 Signalkräfta 94 94,5 Öring 6 4 2 24 2,2 5,3 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 984 >+ + 99 992 993 997 998 999 22 24 Förväntad täthet enligt VIX: 3 25 26 27 28 29 2 2 22 23,23,2,4,6,8 984 22 24 26 29 2 23 : Lokalen bedöms uppnå otillfredsställande status. Den ekologiska statusen tenderar att försämras sedan 99-talet. De tre senaste åren har flödet varit högt vilket delvis kan förklara den låga statusklassningen. Lokalen avgränsas uppströms av en damm som kan hålla flödet över naturliga förhållanden (regleringsmagasin), habitatet är inte speciellt bra då vattendraget bitvis är djup samt att bottensubstratet domineras av sand/grus. De VIX-predikterade öringnivåerna bedöms ligga över vad man kan förvänta sig dvs. VIX underskattas. Sammantaget bedöms VIX-klassningen som osäker och nivån för 23 underskattas och bör ligga på måttlig status. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Djup delvis svårfiskad lokal, enstaka öring. Förekomst av stora mört. Lokalens habitat och läge strax nerströms damm förklarar delvis låg täthet av öring. Detta samt förekomst av årsungar av signalkräfta gör att den samlade bedömningen är att lokalen har liten försurningspåverkan. 34
Bordsjöbäcken Nedre lokalen Motala ström (67) Bordsjöbäcken NEDRE LOKALEN Koordinater (RT9) 64785-4564 27 Ojämn 2 st/m2 5 Lövskog Vattenreglering Påverkansgrad (-3) Strömlevande,2 km,4 km Uppströms 379 2 8,3 C,27 m 4 Kvantitativt 24 m2 Medel,6 m 2 3 Tot (st/m2) + Tot Abborre 9 9,4 Bergsimpa 4 5 4 8 2,2 Gädda 2 2 2 35,8 Mört 5 4 9 42 72 5,3 Signalkräfta 3 4 43 2 2,4 Öring 5 2 7 5 25,9 7,3 Öringtäthet (st/ m2) 8 7 6 5 4 3 2 >+ + Förväntad täthet enligt VIX: 26 23,22,2,4,6,8 23 : Lokalen bedöms uppnå måttlig ekologisk status. En ny lokal som endast fiskats under 23 vilket gör VIX-klassningen osäker. Närheten till uppströms belägen damm gör att förekomsten av toleranta arter är förväntad och att VIX därför underskattas på lokalen. Sammantaget görs därför bedömningen att den ekologiska statusen bör klassas som måttlig. Bedömning av försurningspåverkan (-4): 2 Ringa Ny lokal med liten förekomst av årsungar av öring, elritsa och bergsimpa gör att den samlade bedömningen att lokalen har en liten försurningspåverkan. 35