Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Relevanta dokument
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Guidade turer vid Bulls måse

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

med fortsättning 2009

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(7) vattenvårdskommitté Handläggare Ekolog Datum Beteckning Olle Nordell

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(8) vattenråd Handläggare

Saxån-Braåns ANTECKNINGAR 1(5)

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer:

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Saxån-Braåns 1(9) vattenvårdskommitté

Saxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Planer och program som berör Saxån och Braån

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

till dig som ska åka regionbuss till skolan Ht 2009

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

VA-organisationerna och Vattenråden

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Thomas Quist. Pensionerad företagsledare och egenföretagare Politiker (M) i Sjöbo sedan 1998 Ordförande i kommunfullmäktige sedan 2006

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Vad är ett vattenråd?

Resultat nationella ämnesprov årskurs 3 läsåret 2009/2010

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang.

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Handlingsplan för naturvårdsarbete. Eslövs kommun

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté

Handlingsprogram för naturvård

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Avvattningssystemet och klimatanpassning

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Treårsrapport Helgeåns vattenråd åren

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vattenförvaltingen samråd

Miljöersättning för våtmarker

Miljö- och byggnadsnämnden Plats och tid Centrumhuset, Högholmen, torsdag kl. 08:15-12:00

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Ekonomibyggnaderna ligger i vinkel mot varandra och bostaden vilket bildar en trelängad gårdsbild med en innergård.

Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i våtmarksarbetet

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott föreslås besluta att bevilja Transfer Syd ett bidrag om kr.

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Chrome, Internet Explorer 9 eller senare eller Safari rekommenderas som webbläsare. Sök fastigheter och adresser. Gräns mellan avrinningsområden

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

108B Ängelholm - Helsingborg - Lund - Malmö - Hyllie (-København) Alla tåg Lund-Malmö-Hyllie tab 106,

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Sammanställning regionala projektledare

Våtmarker och fosfordammar

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Delrapport - urval. Enhet: Glumslöv skola. Årskurs 3

Delrapport - urval. Enhet: Glumslöv skola. Årskurs 4

Delrapport - urval. Enhet: Glumslöv skola. Årskurs 9

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Kvalitetsundersökning - vårdnadshavare Mitt barn är: Delrapport - urval. Enhet: Härslöv skola. Årskurs Förskoleklass

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Transkript:

Guidade exkursioner vid Saxån-Braån 2017 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Sammanfattning Knappt 300 elever och lärare från grundskolan deltog i årets exkursioner till olika våtmarker och å-sträckor längs Saxån-Braån för att uppleva livet där och lära sig om hur man sköter åar och våtmarker idag. Totalt sett har nu drygt 2500 personer deltagit i exkursionerna som startade 2010. Två tredjedelar för- eller efterarbetade exkursionen med material som finns på internet (Rååns Vattenråds hemsida). Turerna gick till Dösjebro, Häljarp, Trollenäs och Marieholm! Grupperna uppmuntras att ta sig ut kollektivt till Saxån-Braån och drygt hälften gjorde det övriga hyrde buss för att komma ut. Bussen ut till Trollenäs har ersatts av beställningstrafik, så därför blev antalet som åkte kollektivt lägre än vad det brukade. Klasser från alla kommuner i avrinningsområdet har deltagit. Under åren har också lärargrupper kommit för fortbildning. Fokus är att deltagarna ska få uppleva allt liv som finns i och vid ån och våtmarkerna. De blir visade de fina exkursionsmålen och promenadstigarna som anlagts längs ån. Genom mera kunskap ökar intresset och förståelsen för att bevara och sköta åar och våtmarker. När kunskapen om det ökar i samhället så blir det också lättare i förlängningen att genomföra åtgärder. Det är viktigt att resurser avsätts för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. (Miljötillståndet i Skåne, temanummer Vatten, 2005) Vattenskorpioner, sländlarver,posthornssnäckor och liten vattensalamander hur lever djuren? Hur är de beroende av varandra i näringsvävar? Hur mycket nitrat finns det i den anlagda dammen respektive ån? Vad har hänt med vattnet sedan det passerat dammen? 2

Kort beskriver vad arter som lever vid och i ån behöver för att trivas - fladdermöss, öring, kungsfiskare, grodor hur kan vi göra miljön bättre för dem här? Klass från Teckomatorp besöker Vallarna, ett f d förorenat område som gjorts om till ett natur- och friluftsområde. f Var kan vi hitta mer material om historik kring åar? Länkar tips på fördjupningsmaterial delas ut. Ryggsimmare har med sig en luftbubbla ner under ytan för att kunna andas. De kan flyga iväg från sin damm om de inte trivs! Bakgrund. Under de senaste 200 åren har stora förändringar skett i landskapet i Skåne. Förändringar i jordbruket och djurhållningen har gjort att arealen slåttrade marker och naturbetesmarker har minskat betydligt. För att vinna åkermark har många våtmarker och mängder av småbäckar dikats ut och lagts ner i rör under marken. Åar har rätats ut och sjöar sänkts. Detta har minskat landskapets vattenhållande förmåga och orsakat både översvämningar och torka. De naturliga processer som tidigare renat vattnet har till stor del satts ur spel, vilket har orsakat övergödningsproblem. Den biologiska mångfalden har minskat till följd av förändringarna. Saxån-Braåns Vattenråd är ett samarbetsorgan för de nämnder som har ansvar för miljö- och naturvårdsfrågorna i kommunerna inom Saxån-Braåns avrinningsområde. Kommittén arbetar med ån och dess omgivningar ur ett hälso-, miljö-, naturvårds- och naturresursperspektiv samt verkar för att de nationella, regionala och lokala miljömålen som berörs blir uppfyllda. Som exempel kan nämnas anläggande av ett 60-tal dammar, återmeandring av åsträckor, utökning av arealen betesmark och slåttrade marker invid ån, rekreationsåtgärder och åtgärder för fisk.

Exkursionerna Under exkursionerna får besökarna uppleva allt det liv som finns i och kring Saxån-Braån. De får lära känna de promenadstigar och fina exkursionsmål som finns längs ån. Genom att jämföra hur ån såg ut för 200 år sedan jämfört med nu får de en förståelse för landskapets förändring och vad detta fått för följder för vattenkvalitét, landskapets vattenhållande förmåga och biologisk mångfald. Vi mäter nitrat i ån och i dammen för att se hur det påverkar vattenkvaliteten att anlägga dammar. Vi jobbar med näringskedjor och djur som lever i och kring ån som fladdermöss, grodor, kungsfiskare och öring. Deltagarna får se broschyrer och informationsmaterial som vattenrådet har gjort om andra vandringsstigar och om vattenvård. Förhoppningen är att detta i förlängningen kan ge ökat engagemang hos allmänheten och underlätta vid framtida vattenvårdande åtgärder. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. Hur var det att leva här i Marieholm för 200 år sedan? Varför började man dika ut? Vad har det fått för följder idag? Elever vid en våtmark på åkermark i Marieholm. 294 personer har besökt Saxån-Braån under årets turer. Totalt har 2562 personer besökt ån på exkursioner sedan 2010 då turerna började. Se ålderfördelningen på besökarna genom åren nedan. 4

Deltagande skolor 2010: Asmundtorps skola, åk 8 Billeshögsskolan Svalöv, åk 5 Dösjebroskolan, åk 5-6 Marieskolan, fritids + åk 2 och åk 5-6 Månsaboskolan Svalöv, åk 4-5 Sandåkersskolan, åk 4 2011: Alleskolan Landskrona, åk 2 Annelundsskolan Kävlinge, åk 6 Asmundtorps skola, åk 8 Barsebäcks montessori, åk 5 Dösjebroskolan, åk 4 och 5 Glumslövs skola, åk 3-5 Linåkersskolan Svalöv, åk 7 Parkskolan Teckomatorp, åk 5 Stehagsskolan Eslöv, åk 4,5 och 6 Svalövs montessori, åk 3-5 Västra skolan och Norrevångsskolan, introd.klasser 2012: Annelundsskolan Kävlinge, åk 5 Dammhagsskolan Landskrona, åk 4-5 Glumslövs skola, åk 4-5 Norrevångsskolan Eslöv, åk 2-3 Olympiaskolan, Kävlinge, åk 3 Parkskolan Teckomatorp, åk 4-6 Sandåkersskolan, Häljarp, åk 8 Sandåkersskolan, Häljarp, åk 9 Svalövs gymnasieskola, lärare för fortbildning + en grupp gy-elever 2013: Alleskolan, Landskrona, åk 3 och 5 Bergagymnasiet, Eslöv, naturvetenskaplig inriktning Norrevångsskolan, Eslöv, åk 6 Svalövs gymnasie, särskolan Parkskolan, Teckomatorp, åk 5 och 6 Sallerupsskolan, Eslöv, åk 3 Tolvåkersskolan, Kävlinge, åk 7 2014: Parkskolan, Teckomatorp, åk 4 Säbyholms montessori, Landskrona, åk F1, åk 2 och åk 3 Annelundsskolan, Kävlinge, åk 4 och åk 5 Östra skolan, Eslöv, åk 5 Svalövs montessori, Svalöv, åk 3 och åk 4 Dösjebroskolan, Döjsebro, åk 4 Sallerupsskolan, Eslöv, åk 3+åk 3 2015: Seminarieskolan, Landskrona, åk 7 Dösjebroskolan, Kävlinge, åk 3 och 4 Karl Oskarsskolan, Eslöv, åk 5 Asmundtorps skola, åk 2 Annelundsskolan, Kävlinge, åk 6 Norrevångsskolan, Eslöv, åk 2 och 4 Svalövs montessori, åk F-2 2016: Tolvåkersskolan, Kävlinge, åk 9 Särskolan på Bergagymnasiet, Eslöv Västervångsskolan, Landskrona, åk 4 Källebergaskolan, Eslöv, åk 8 Svalövs montessori, åk 1, 8 och 9 2017: Tolvåkersskolan, Kävlinge, åk 8 Östra skolan, Eslöv, åk 5 Eslövs montessori, åk 3-6 Svalövs montessori, åk F Sandåkersskolan, Landskrona, åk 4 Källebergaskolan, Eslöv, åk 8 För frågor om turerna kontakta Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se,therése Ehrnstén therese.ehrnsten@gmail.com eller Ingegerd Ljungblom, naturifokus@gmail.com. För mer information om turerna se http://www.naturifokus.se