Avfallsplan uppföljning 2017

Tjänsteskrivelse 1 (1) 2018-01-29 SBN 2018.0019 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Andreas Eriksson Avfallsplan uppföljning 2017 Sammanfattning Kommunens avfallsplan ska följas upp minst en gång/år och resultatet från arbetet ska redovisas för samhällsbyggnadsnämnden. I rapporten finns en sammanställning över målen och åtgärderna från avfallsplanen. I rapporten finns även uppföljning över vad som har gjorts och vad som är inplanerat för att målen ska nås. Samhällsbyggnadsförvaltningen har det övergripande ansvaret för arbetet med målen och åtgärderna i avfallsplanen. Arbetet med att uppfylla målen utförs främst av Samhällsbyggnadsförvaltningen och Renhållningsbolaget i Mellansverige AB. En viktig del för att kunna följa upp flera mål är plockanalyser av avfallet. Redovisning från plockanalysen som utfördes i slutet av 2017 kommer ske vid separat tillfälle för samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-01-29 Rapport: Avfallsplan uppföljning 2017 Bilaga 1: Sammanställning MIFO deponier Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner rapporten Avfallsplan uppföljning 2017. Andreas Eriksson Miljösamordnare Expedieras till: Renhållningsbolaget i Mellansverige AB

Avfallsplan uppföljning 2017 Framtagen av: SBN xx 2018-02-06 Diarienummer: SBN. 2018.0019

Innehåll Innehåll... 1 Uppföljning av mål och åtgärder... 1 Målområde A1: Minska avfallet och nedskräpningen... 2 Målområde A2: Avgifta kretsloppet... 4 Målområde A3: Utnyttja avfallet som resurs... 5 Målområde A4: Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering... 8 Uppföljning av mål och åtgärder Avfallsplanens mål och åtgärder kommer att följas upp kontinuerligt av samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig för renhållningen i kommunen. Redovisning sker årligen till samhällsbyggnadsnämnden. Mål och åtgärder i avfallsplanen sträcker sig till och med. I kolumnen uppföljning beskrivs vad som har gjorts och vad som är inplanerat för att få målen att uppfyllas. I kolumnen status görs en bedömning huruvida målet bedöms uppfyllas senast. Bedömningen redovisas med hjälp av smileys. Målet redan uppnått eller bedöms att uppnås utan ytterligare insats från SBF. Oklart om målet kommer att uppnås, data eller utredningar saknas än. Målet bedöms att inte nås trots planerade eller genomförda åtgärder. 1

Målområde A1: Minska avfallet och nedskräpningen Att förebygga att avfall uppkommer har högst prioritet i avfallstrappan. I kommunens egen organisation arbetar vi med åtgärder som underlättar detta arbete samt med information till våra medarbetare. I kommunens geografiska område arbetar vi med information till hushåll och verksamheter. Dessutom underlättar vi genom att utveckla/stödja system för avfallsminimering för våra invånare. I den nationella avfallsplanen är återbruk av produkter och material prioriterade områden att arbeta med. Ett annat prioriterat område i den nationella avfallsplanen är att minska nedskräpningen då skräpiga platser minskar trivseln och upplevs otrygga. Även i kommunen lyfts detta arbete fram. Det nationella avfallsförebyggande programmet innehåller inriktningsmål för minskning av avfallet inom bl.a. mat-, textil-, bygg- och elektronikområdena och delar av detta har en plats i kommunens mål. Lokalt mål Åtgärd Uppföljning Status A1:1 Möjlighet finns att lämna saker till återbruk på återvinningscentral en. A1:2 Minskat matsvinn i kommunens verksamheter. a) Utreda lämpligt system och ansvarsoch kostnadsfördelning. b) Informera kommuninvånare om möjligheten och nyttan med återbruk. Använda nya eller befintliga nulägesanalyser och åtgärdsprogram. Kontroll av genomförd åtgärd. 2016: 2016-09-01 Invigning av fritidsbanken på Mosserud. 2017: Infört insamling av årerbruksmaterial i samarbete med myrorna. 2018: Planerat utbyggnad av återbruket på Mosserud. Mätning av matavfall. 2016: 1,49 kg/100 portioner (2013:1,72 kg). 2017: 0,84 kg/100 portioner. 2018: Kosten har nulägesanalyser och använder sig av livsmedelsverkets nationella program. Mätning inplanerad. A1:3 Få kunskap om omfattningen av nedskräpning. Genomföra skräpinventering enligt den metod som Håll Sverige rent har tagit fram eller liknande. : Mätning inplanerad. Mätning av mängden skräp. 2017: Nätverksträff med HSR. Skräpmätning utförd. 2018: - : Skräpmätning inplanerad. 2

A1:4 Minskad nedskräpning. A1:5 Återbruk för kommunens verksamheter ska uppmuntras och underlättas. a) Ta fram en handlingsplan för hur kommunen ska jobba med nedskräpningen. b) Samordna och delta i skräpplockardagarna. Informera om Återbruket och få fler inom kommunens verksamheter att använda tjänsten. Mätning av mängden skräp. 2016: Skräpplockardagarna genomförda. 2017: Skräpplockardagarna genomförda. Nätverksträff med HSR. Skräpmätning genomförd. 2018: Framtagande av handlingsplan inplanerad. Mätning av användandet. 2016: 100 annonser. 2017: 93 annonser (uppskattning). 2018: Nytt Intranät på plats, enklare att använda Återbruket. A1:6 Möjlighet finns för kommunens verksamheter att lämna fungerande IT-utrustning för återbruk. a) Utreda lämpligt system och ansvarsoch kostnadsfördelning. b) Informera anställda om möjligheten och nyttan med återbruk. Kontroll av genomförd åtgärd. 2017: - 2018: Projekt inplanerat tillsammans med IT. 3

Målområde A2: Avgifta kretsloppet Att få bort farliga ämnen ur kretsloppet är en viktig del i avfallshanteringen. Att källsortera detta och sedan lätt kunna lämna materialet på rätt sätt är viktigt då farligt avfall är mycket svårt att skilja ut senare i hanteringskedjan. I den kommunala verksamheten är vi föredöme genom att våra medarbetare har tillgång till bra system och information på sin arbetsplats. I kommunens geografiska område arbetar vi med information till hushåll och verksamheter. Dessutom underlättar vi genom att utveckla avfallshanteringssystemen för farligt avfall för våra invånare. Av Sveriges avfallsplan 2012-2017 framgår ett mål för giftfri miljö där hanteringen av farligt avfall är en viktig del och innebär bl.a. att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kommunens mål ansluter till denna strävan. Lokalt mål Åtgärd Uppföljning Status A2:1 Andelen farligt avfall (inklusive elavfall) i kärlavfallet ska minska från 2015 till. A2:2 Alla nedlagda hushållsavfallsdepo nier ska åtgärdats utifrån behov. a) Informera kommuninvånarna om vad som är farligt avfall och hur det ska sorteras. b) Utreda behov av fler Samlare och placering av dem. Planera och åtgärda utifrån behovet för varje deponi. Plockanalys. 2016:- 2017: Utredning samlarna som tyvärr inte gav fler samlare i butiker. Plockanalys gjord. 2018 Kontroll av genomförda åtgärder. 2016: De allra flesta är städade och/eller provtagna. 2017: Kontroll av åtgärder, sista städningen inplanerad. Inventering Öfalla. 2018: Övertäckning inplanerad för Öfalla samt kontroll av städningen vid Smedstorp. Se även bilaga 1. 4

Målområde A3: Utnyttja avfallet som resurs För att kunna utnyttja de resurser som förpackningar, matavfall mm är, krävs att de har tillräcklig renhet. Detta uppnås genom att invånarna har tillgång till system som gör det enkelt att göra rätt och alla har tillräcklig kunskap. I den kommunala verksamheten är vi föredöme genom att våra medarbetare har bra system och information på sin arbetsplats. I kommunens geografiska område arbetar vi med information och utveckling av avfallshanteringssystemen för våra invånare. På nationell nivå betonas återvinning av material som ett viktig steg i avfallstrappan efter förebyggande av avfall och återbruk. Lokalt mål Åtgärd Uppföljning Status A3:1 Slammet från kommunens reningsverk har sådan kvalité att det kan REVAQcertifieras. Fortsatt uppströmsarbete för att få bort oönskade ämnen i avloppsvattnet. Provtagning av slamkvalitén. 2016: Kvaliten på slammet klarar de gränsvärden på metaller som finns beskrivet i förordningen 1998:944. Slammet ifrån reningsverket i Aggerud får alltså användas som gödselmedel på åkermark. Men troligen vill ingen ta emot det då det inte är certifierat. Lite höga värden på koppar/zink. 2017: Mål att få ett revaq-certifierat arbetssätt på reningsverket. Under 2017 har de påbörjat arbete med att skapa ett revaqcertifierat arbetssätt, vilket innebär att reningsverket på sikt skall kunna bli revaqcertifierat. Målen för 2017 var att se över provtagningspunkter och analyser på reningsverket, vilket de gjort. De har även fyllt i slamtestaren, analyserat 60 spårämnen på slammet i 3 månader, vilket gett och en bra bild över hur de ligger till. De har gjort studiebesök i Karlstad och Örebro för att ta del av deras tillvägagångssätt i revaqarbetet. För att kunna ta ytterligare steg i arbetet krävs det mer resurser i form av en tjänst. Status slam: zink, koppar och bly har för höga värden för revaq-certifieringen. 2018 5

A3:2 Skapa system för nyttiggörande av växtnäring från fosforhaltiga avfall från enskilda avlopp. Utreda möjligheten att orda kretsloppsanpassade system för det fosforhaltiga avfallet från enskilda avlopp. Kontroll av genomförda åtgärder. 2017: Upphandling gjord i samarbete med Örebro och Storfors kommuner. Det fosforrika avfallet kommer till nytta genom spridning på åkermark. 2018: Avstämning med bygg- och miljökontoret inplanerat. Taxejustering inplanerad. A3:3 All latrin ska hanteras i lokala kretslopp på den plats där den uppkommer. Informera latrinkunder om alternativ till abonnemang för hämtning. : Revidering föreskrifter inplanerade. Kontroll av genomförda åtgärder. 2016 111 Kunder har hämtning (15-08:133). 2017: 107 Kunder har hämtning. Utskick med information om lösningar. 2018: Taxejustering inplanerad. A3:4 Alla kommunala verksamheter har system för källsortering som är anpassade för respektive verksamhet. A3:5 Andelen förpackningar, tidningar och matavfall i den gröna tunnan (restavfallet) har minskat från 2015 till. Alla förvaltningar ska införa system för källsortering av de fraktioner som uppkommer, samt informera sina medarbetare om hur man sorterar och vilken nytta det gör. a) Utreda val av system för att öka källsorteringen. Justering av taxan vid behov. b) Informera kommuninvånarna om miljönyttan av sortering. Kontroll av genomförda åtgärder 2017: Uppstart BUN. BUN har påbörjat arbetet med att införa komplett sortering på alla sina verksamheter. 2018: Uppstart KUF och övriga delar av kommunen. Mätning (plockanalys) 2017: Uppstart referensgrupp för avfallstaxan. Plockanalys genomförd. 2018: Taxejustering inplanerad. 6

A3:6 Fler abonnenter har delade kärl. Information om delning till abonnenter. Översyn av förutsättningarna för delning av kärl. Mäta antalet abonnenter med delade kärl. 2016: 105 st. 2017: 138 st. 2018: Taxejustering inplanerad. A3:7 Fastighetsnära insamling bör finnas vid alla flerbostadshus. Riktade utskick med förslag på lösningar. Se över taxan för flerbostadshusen. Andel fastigheter med fastighetsnära insamling. 2017: 2018: Utskick inplanerat. A3:8 Ta fram förslag på system för källsortering i publika miljöer. Utreda hur sortering i publika miljöer kan utformas tillsammans med parkenheten. Hämta erfarenhet från andra kommuner. Kontroll av genomförda åtgärder. 2017: Nätverksträff HSR, fått förslag på publik sortering. 2018: Utredning med parkenheten inplanerad. A3:9 Införa system för källsortering av textilavfall. Utreda möjligheter och utformning av system. Hämta erfarenheter från andra kommuner. Kontroll av genomförda åtgärder 2017: Insamling påbörjad på Mosserud. 2018: 7

Målområde A4: Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering Att ordna en bra avfallshantering underlättas genom att avfallsfrågorna tas upp som en naturlig del i planprocessen. Det handlar om utformning av byggnader, miljöer och placering. Detta underlättar för de boende att göra rätt. Det innebär också god framkomlighet, säkerhet och arbetsmiljö för dem som arbetar med avfallshantering. Genom regional samverkan når vi samordningsvinster från enkla upphandlingar till gemensam formaliserad avfallshantering inom specifika områden. Karlskogas geografiska läge och tillgång till en rad olika kommunala anläggningar inom avfallsområdet kan komma till stor nytta i en utökad regional samverkan. Även nätverken inom avfallsbranschen regionalt och nationellt är viktiga för den lokala utvecklingen och fungerar som viktiga inspirationskällor. Lokalt mål Åtgärd Uppföljning Status A4:1 Avfallstaxan ska vara utformad så att den styr mot de bästa lösningarna ur miljö och arbetsmiljösynpunkt. Utreda vilka arbetsmiljöproblem som finns. Justering av taxan vid behov. Kontroll av genomförda åtgärder. 2017: Riskanalysprojekt i tätort. Beredning av ny avfallstaxa. 2018: Taxejustering inplanerad. A4:2 Vid all ny bebyggelse och vid alla större ombyggnationer beaktas avfallshanteringen, inklusive arbetsmiljöaspekter, redan i den inledande planeringen och även i alla följande steg. A4:3 Den regionala samverkan har utvecklats och leder till samordningsvinster på flera plan. Se över rutiner för framtagande av detaljplaner och handläggning av bygglov. Fortsätta med de återkommande träffarna mellan kommunerna i Avfallsgrupp Östra Värmland. Kontroll av genomförda åtgärder. 2016: Detaljplanerna tar mer o mer hänsyn till en effektiv och bra avfallshantering för både de som hämtar och lämnar. 2017: RIM och miljösamordnare får nya planer på remiss och kallas även till interna samråd rörande nya planer. 2018: Avstämning med bygglov. Rutinen vid bygglov beaktar transporter med tunga fordon. Kontroll av genomförda åtgärder. 2016: Nätverksträffar har genomförts. Samverkan fortsätter utvecklas. Inplanerade gemensamma upphandlingar. 2017: Nätverksträffar genomförda. Gemensamma upphandlingar har genomförts, dock utan Karlskogas medverkan. 8

2018: Nätverksträffar inplanerade. 9

Namn Klassning Motivering Åtgärder När 2016 Plan 2017 Folkets park 4 Äldre deponi (innan 50-talet), låg kemikalieanvändning i samhället, samt hög grad av återanvändning/återvinning. Asfalterad yta, vilket innebär att ett naturligt ekosystem saknas. Liten risk för människors hälsa eftersom de inte vistas på platsen mer än tillfälligt. Inga - Halläningsgatan Äldre deponi (innan 50-talet), låg kemikalieanvändning i samhället, samt hög grad av återanvändning/återvinning. 4 Inga - Haren 4 Deponi från slutet av 1800-talet. Uppgifter osäkra. Läge osäkert. Finns inget som tyder på att en deponi ligger i området. Finns inga uppgifter på vem som har lämnat uppgifterna till Ulf Boren på Miljökontoret. Inga - Karlsdal 3 Deponin har undersökts med avseende på föroreningsspridning till grundvattnet och inga förhöjda halter har kunnat konstateras. Deponin är troligtvis tämligen liten, volymmässigt sett (ca 1 500 kbm) vilket gör att den inte har så stor potential att förorena omgivningen. Inga dricksvattentäkter finns nedströms deponi, men däremot ca 140 m uppströms. Provtagning har gjorts i denna brunn (bergborrad 80-90 m djup)1992 och ingen påverkan från deponin kunde då ses på vattnet. Inga - Provtagning gjord Kilsta 2 Deponin har undersökts med avseende på föroreningsspridning till grundvattnet och förhöjda halt av bly har kunnat konstateras. Deponin är medelstor, volymmässigt sett (ca 40 000 kbm). Under lång tid > 10 år har det deponerats hushållsavfall och industriavfall på platsen. Provtagning har gjorts 1992 och 1998. Ny provtagning/utredning bör göras för att se om spridning sker till Kilstabäcken. Provtagning/Utredning Provtagning gjord. Inga ytterligare åtgärder nödvändiga. Mon 3 Deponin är troligtvis tämligen liten, volymmässigt sett (ca 2 000 kbm). Grundvatten har goda förutsättningar att spridas till närliggande mosse och sjö som är naturreservat. Det är dock inte troligt att föroreningsmängderna är stora. Vid platsbesök syntes mest spår av anläggnings- och täckmassor. Troligtvis finns endast en enskild dricksvattentäkt i närheten (140 m s/ö). finns nedströms deponi, men däremot ca 140 m uppströms. Ingen provtagning är gjord. Inga - Mörtvik Norråsvägen Smedstorp 2 4 3 Deponin har undersökts med avseende på föroreningsspridning till ytvattnet, men eftersom ytvattnet ligger så nära Städning/Övertäckning och det bara har tagits ett prov så skulle det vara bra att ta ytterligare prov för att bekräfta att spridningen av samt provtagning föroreningar till ytvattnet är liten, särskilt som analysnoggrannheten på de tagna proven inte var tillräckligt hög för att kunna jämföra mot riktvärden. Vidare finns ett behov att städa av deponin från skrot och skräp som djur och människor kan skada sig på och där efter ordna en tillräcklig täckning med massor över hela deponin. Äldre deponi (avslutad 1945), låg användning av kemikalier i samhället, samt hög grad av återanvändning/återvinning. Väl övertäckt deponi med heltäckande växtskikt av gräs. Området likar en åker med vallodling och vegetationen består av, för trakten, vanliga arter. Området ligger i Rävåsens naturreservat, men bedöms inte ge någon påverkan på biotopen inom reservatet i övrigt. Syftet med reservatet är att bevara en geologisk bildning (del av Lokaåsen), samt tätortsnära natur. Liten risk för människors hälsa eftersom de inte vistas på platsen mer än tillfälligt. Grovavfallsdeponi enligt de uppgifter som finns. Trolig verksamhetsperiod 50-talet. Tippen är övertäckt, men en del skrot finns i anslutning till tippfronten, och detta bör städas bort för att inte djur och människor ska skada sig på det. Tippen ligger på morän och spridningen av föroreningar till grundvattnet bedöms därför som måttlig till låg. Inga diken eller bäckar finns i anslutning till deponin, varför spridningen via ytvatten bedöms som låg. Inga - Städning 2017 Provtagning gjord. Visar att åtgärder behöver göras Ev. redan städad Sveaskog har avverkat och KEMAB ska städa och täcka under sommaren (när vädret tillåter)

St Villingen 3 Deponin verkar inte innehålla så mycket avfall och det som syns är mest järnskrot av olika slag samt virke. Risken att människor utsätts för föroreningar från deponin bedöms som små. Läckaget från deponin bedöms som lågt till måttligt. Ingen påverkan på vegetationen syns. Eventuellt behov av att städa bort ytligt liggande skrot. Ev städning Uppstädad av fortifikationsverket (2015). Timsåsen 3 Äldre deponi (innan 50-talet), låg kemikalieanvändning i samhället, samt hög grad av återanvändning/återvinning. Deponin ligger inom inre skyddsområde för s dricksvattentäkt, vilket får anses som ett känsligt område. Provtagning av grundvattnet tyder dock på att det inte har spridits några föroreningar till grundvattnet i grusåsen. Deponin underlagras av lera och är förlagd i en f d tjärn som det nu inte syns några spår efter. En viss spridninga av föroreningar verkar ske till ytvattnet. Halterna är låga och utspädningseffekten i recipienten Timsälven är så stor att påverkan med största sannolikhet inte blir mätbar. Skyddsvärdet för ekosystemet är låg med tanke på att tippen utgör en upplagsyta och att deponin ligger mellan en storväg och en kraftledningsgata, således starkt påverkade områden. Inga - Villingsberg Skjutfält 2 Deponin är medelstor, volymmässigt sett (ca 3 600 m3). Under okänd tid har det deponerats grovavfall samt farligt avfall i form av skrotbilar på platsen. Behov finns att städa och täcka deponin, eventuellt provtagning på ytvatten. Städning/Övertäckning samt ev provtagning 2017 Träden fällda. Städning/Övertä ckning. Öfalla 3 Deponin har undersökts med avseende på föroreningsspridning till grundvattnet och vissa förhöjda halter av kväve och fosfor har kunnat konstateras liksom hög halt av järn och aluminium. Blyhalter är hög, men inga andra tungmetaller har höga halter. Deponin är troligtvis tämligen liten, volymmässigt sett (troligtvis mindre än 500 kbm) vilket gör att den inte har så stor potential att förorena omgivningen. Grundvattennivån ligger enligt tidigare gjorda undersökningar 11,5 m under markytan vilket innebär att deponin med största sannolikhet inte är genomströmmad av grundvatten. Avståndet till dricksvattentäkter och ytvatten är relativt stort > 200 meter. Anledningen att vi har valt att klassa deponin som 3 är att det finns stora osäkerheter om vad som har deponerats, hur mycket som har deponerats, om spridning trots allt sker via grundvattnet och att bostäderna i området har egna brunnar. Ett provresultat är litet underlag för att utesluta påverkan på grundvattnet. Ytterligare provtagning borde göras av grundvattnet för att eventuellt helt kunna utesluta skadlig påverkan. Provtagning/Täckning Provtagning gjord. Visar att åtgärder behöver göras Platsen hittad

Plan 2018 Plan Kontroll inplanerad

Täckning inplanerad