Beskrivning av utlysningens olika inriktningar

Relevanta dokument
Kommande utlysning om programbidrag

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

Fortes utlysningar 2019

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE. Fortes förslag till forskningspolitik

Välfärds- och folkhälsoprogram

Länsgemensam folkhälsopolicy

En god hälsa på lika villkor

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA

STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Det här ska jag prata om idag:

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

Integrationsplan

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Tillsammans för att möta socialtjänstens behov

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och


Sveriges elva folkhälsomål

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Lidingö stad hälsans ö för alla

Folkhälsoplan

Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

STRATEGISK AGENDA

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 27 april 2016

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

FORSKNING FÖR SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING Fortes bidrag till regeringens forskningspolitik fr.o.m. 2021

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Funktionshindrade i välfärdssamhället

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Fem fokusområden fem år framåt

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

12. Behov av framtida forskning

Folkhälsopolitiskt program

Brottsförebyggande program

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Social hållbarhet i ledning och styrning

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Fortes underlag till regeringens forskningspolitik inom hälsa, arbetsliv och välfärd FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE

Landsorganisationen i Sverige 2013

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Lidingö stad hälsans ö för alla

Äldrepolitiskt program

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Från grundforskning till. Implementering. Forte. Vinnova. Formas. Utvärdering Samverkan Kommunikation. Behovsmotiverad forskning.

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Transkript:

Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till betydande utmaningar och påverkar välfärdspolitiken och välfärdssystemens utformning. Åldrandeprocessen medför att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Det ställer krav på nya lösningar inom vård och omsorg, i arbetslivet och vad gäller utformande av trygghetsoch pensionssystemet. Den åldrande befolkningen innebär utmaningar för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen eftersom fler kommer att leva längre med funktionsnedsättningar och sjukdomar. Samtidigt gör forskningsframsteg och teknikutveckling att hälsan förbättras. Ökad kunskap behövs inom alla dessa problemområden, och forskning om åldrande, befolkning och hälsa kan beröra flera av Fortes ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Bland angelägna forskningsområden som Forte identifierat kan nämnas: Demografisk forskning som kan bidra till en ökad förståelse av hur befolkningssammansättningen förändras Forskning om välfärdens utformning när färre ska försörja fler och fler lever längre med kroniska sjukdomar Forskning som kan bidra till att främja äldre kvinnors och mäns aktiva och hälsosamma åldrande. Området kan innefatta såväl det friska åldrandet och äldres aktiva deltagande i samhället som äldres vårdbehov och funktionstillstånd. Forskning om hur äldreomsorgen ska utformas så att äldre i olika livsfaser, och med varierande omsorgsbehov kan åldras med bibehållet oberoende och med inflytande över sin vardag. Området kan innefatta nya och effektiva insatser inom äldreomsorgen, olika boendeformer samt välfärdsteknologi.

Programbidrag till forskning om arbetslivets och arbetsmarknadens omdaning och utmaningar Arbetslivsrelaterad forskning utgör ett av Fortes huvudområden. Den forskning som bedrivs inom området rör hela skalan från analyser relaterade till arbetsmarknadens funktion och reglering, via frågor om styrning och organisering i ljuset av digitaliseringen, nya yrken och förändringar i befolkningssammansättningen, till arbetsmiljö frågor av såväl fysisk som psykisk och social karaktär. Det är angeläget att bättre förstå den svenska arbetsmarknadens funktionssätt, och de risker och möjligheter som finns kopplat till den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Viktiga forskningsfrågor gäller också organisering och styrning av arbetet för att åstadkomma ett hållbart arbetsliv för arbetstagare, arbetsgivare, entreprenörer likväl som för samhället i stort. Fortes bidrag till arbetslivsforskningen kan indelas i tre områden; arbetsmiljö, arbetsmarknad och arbetsorganisation. Under året har Forte genom en serie rundabordssamtal identifierat kunskapsbehov inom alla dessa områden. Dessutom har en internationell utvärdering visat stort behov av förstärkning av forskningsmiljöer bl.a. genom ökade möjligheter till nyrekrytering och karriärutveckling så att återväxt av kvalificerade forskare inom området kan säkras. Arbetsmarknadens förändring, bl.a. med utgångpunkt i digitalisering, migration och globalisering Organisering, ledning och styrning av arbete, liksom maktförhållanden, mångfald och autonomi Inträde i arbetsmarknaden och svårigheterna särskilt för unga och nyanlända, samt utträde ur arbetsmarknaden, och möjligheter till förlängt arbetsliv Den psykosociala arbetsmiljön, och särskilt arbetsmiljön i kvinnodominerade i sektorer

Programbidrag till forskning om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) Bruk av alkohol och tobak svarar för en stor del av sjukdomsbördan i samhället. Även bruk av narkotika har omfattande skadeeffekter, liksom även dopning och spel om pengar. De sociala konsekvenserna av överkonsumtion är omfattande. Var och en av dessa substanser/beteenden har mycket olika effekter men har det gemensamt att de är beroendeframkallande, och delvis genom likartade mekanismer. Samtliga berör också beteenden som påverkas av både psykologiska och sociala faktorer, och förekomsten av bruk och skadeverkningar påverkas i hög grad av policy och regelverk kring substanserna respektive spel om pengar. Forskning om alkohol och narkotika är samordningsområde för Forte, och Forte har också regeringens uppdrag att bidra till tvärvetenskaplig forskning inom hela ANDTS-området (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Forskningsfrågor relaterade till ANDTS är aktuella inom alla tre av Fortes ansvarområden hälsa, arbetsliv och välfärd. Kunskap om hälsoeffekter på kort och lång sikt av olika beroendeformer, riskgrupper för skadeverkningar av nyttjande av olika substanser respektive spel om pengar, möjligheter till förebyggande insatser på individ och samhällsnivå, samt behandling. Inom arbetslivsområdet är det angeläget med forskning om förekomst av problem relaterade till ANDTS i arbetslivet, vilka policys man kan ha och hur dessa kan implementeras, liksom möjligheter att förebygga och behandla problem. Inom välfärdsområdet har socialtjänsten en viktig roll i prevention och behandling, och här är det angeläget med bättre kunskap om metoder som används, såväl på befolkningsnivå som individnivå. Forskning om olika socialpolitiska åtgärder för att förebygga skadeeffekter av ANDTS, och hur bruk regleras är angeläget. I detta kan ingå både interventionsstudier och effektstudier av genomförda lagändringar och regleringar. Vi ser gärna att programmet inkluderar forskning som gäller flera av ANDTS-områdena utifrån ett tvär- eller mångvetenskapligt perspektiv, samt visar på analyser eller interventioner av relevans för flera av områdena. Detta då vi vet att många har olika beroenden samtidigt, och då mekanismerna för olika beroendeformer har gemensamma drag.

Programbidrag till forskning om migration och integration Frågor kring migration och integration har länge varit viktiga frågor för samhällsliv och välfärdssystemen. Forte har sedan länge samordningsansvar för området migration och etniska relationer. Under det senaste året har flyktingsituationen kommit att bli en av våra stora samhällsutmaningar, vilket aktualiserar viktiga forskningsbehov. Det gäller bl.a. frågor om hur utbildning, arbetsmarknad kan utformas och utvecklas för att tillgodose behoven och tillvarata kompetensen hos en alltmer etnisk diversifierad befolkning och hur tendenser till diskriminering, rasism och segregering kan motverkas. Den lägre sysselsättningsgraden bland invandrare, framför allt från länder utanför Europa, jämfört med den infödda befolkningen ställer krav på utbildningssystemet och arbetsmarknaden att skapa förutsättningar för bättre integration. Bättre kunskap behövs om mottagningssystem för asylsökande och hur det kan förbättras. Mottagning och integration av ensamkommande flyktingbarn är en särskild utmaning. Forskning om migration och integration har hög relevans för samtliga Fortes områden hälsa, arbetsliv och välfärd. Forskning om migrationens effekter på ekonomi och arbetsmarknad, liksom hur olika delar av samhället kan och bör förändras i takt med att befolkningssammansättningen blir mer etniskt diversifierad. Forskning om integration av nyanlända, vilket kan gälla utbildning, boende, arbetsmarknad och andra centrala samhällssektorer och mottagning och integration av ensamkommande flyktingbarn. Forskning om mottagningssystemet för asylsökande och hur mottagning och integration kan förbättras. Forskning om attityder och syn på migration och etniska relationer, samt hur diskriminering och rasism kan motverkas

Programbidrag för forskning om jämlika levnadsvillkor Att människor från olika bakgrund har samma möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar och samma möjligheter till deltagande i samhällslivet är en grundpelare i välfärdssamhället. Klyftorna mellan olika grupper, utifrån socioekonomisk bakgrund, kön, etnicitet är betydande och i vissa avseenden ökande. Ökad kunskap behövs om hur ojämlikhet genereras och vidmakthålls, och hur ojämlikhet kan motverkas. Det gäller såväl generellt i samhället som inom de olika välfärdssektorer som jämlika villkor måste upprätthållas, d.v.s. jämlikhet i tillgång till utbildning, hälsa och vård, arbetsmarknad, osv. Forskning om jämlika levnadsvillkor kan beröra flera av Fortes forskningsområden hälsa, arbetsliv och välfärd. Följande övergripande forskningsområden kan nämnas: Forskning om sociala orsaker till och konsekvenser av ojämlikhet, hos individer genom livscykeln och över generationer, hos grupper och generellt i befolkningen Forskning om hur ojämlikhet genereras respektive kan förhindras inom olika samhällssektorer, såsom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvården Forskning om hur ojämlikhet kan minskas, antingen genom interventionsstudier inom specifika områden eller utvärdering och analys av genomförda program eller insatser