FÖRTÄTNING (URBANISERING) ELLER FUNKTIONELL REGION? RSAS Lars Westin Professor i Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet Trafikanalys Vetenskapliga råd Kulturanalys Vetenskapliga råd (Stadsmiljörådet) BA3NET Interreg Botnia Atlantica Friedrich Bünsow Träpatron, Sundsvall Bünsowska huset, Strandvägen 29-33, Östermalm, Stockholm 1
OSTKUSTBANAN GÄVLE - HÄRNÖSAND 1927 Härnösand blir en del av Uppsala universitets rekryteringsområde 8 7 6 5 4 3 2 1 STADSBILDNING I NORRA SVERIGE ANTAL STÄDER 0 1400-1450 1451-1500 1551-1550 1551-1600 1601-1650 1651-1700 1701-1750 1751-1800 1801-1850 1851-1900 1901-1950 Stockholm Åbo Uppsala Gävle Hudiksvall Härnösand Falun Söderhamn Sundsvall Piteå Luleå Umeå Oulu (1605) Vaasa (1606) ÖstersundBorlänge Sollefteå Haparanda Boden Skellefteå Bollnäs Örnsköldsvik Sandviken Lycksele Kramfors Kiruna 2
HELA LANDET ÄR INTE BEFOLKAT MARKANVÄNDNING 2010 KÄLLA: MARKANVÄNDNINGEN I SVERIGE, SCB, 2013 SÖDRA PERIFERIN REGION SÖDRA PERIFERIN : Dan Bäcklund REGIONER: * NORRLAND (NORRA PERIFERIN) * STOCKHOLM * SÖDRA PERIFERIN * MALMÖ OCH GÖTEBORG 3
Procent Befolkningsandelar 2017-10-23 Befolkningsandelar för Sveriges Storregioner med Södra periferin 1805-2000 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1805 1820 1835 1850 1865 1880 1895 1910 1925 1940 1955 1970 1985 2000 År Stockholm Norrland fem Malmö och Göteborg Södra periferin DATA:SCB Värmland och Örebro län: Andelar av Sveriges befolkning 7,00 6,00 1871: Värmlandsbanan invigs 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 1875: Järnvägen Hallsberg- Örebro Frövi invigs Örebro Värmland 0,00 1805 1815 1825 1835 1845 1855 1865 1875 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 År DATA:SCB 4
DOMINERANDE MARKANVÄNDNING: SKOG SOURCE: MARKANVÄNDNINGEN I SVERIGE, SC STOCKHOLM TAR KONTROLLEN LÄNENS ANDEL AV SVERIGES BEFOLKNING DATA:SCB 5
Invånare 350 000 Norrlands befolkning, Norra stambanan, Stambanan genom Övre Norrland och Malmbanan 300 000 Kiruna 1901 250 000 200 000 Boden1894 Ånge 1880 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 150 000 100 000 50 000 Östersund 1880 0 1805 1825 1845 1865 1885 1905 1925 1945 1965 1985 ÅR DATA:SCB ANTAL SÅLDA MOTORSÅGAR I SVERIGE 1948-1964 Källa: Hjelm (1991) och Helgesson m.fl.(1979) 6
NORRLAND 4 BEFOLKNING 1950 7
NORRLANDSKOMMITTÉN 1949 Om en Centralort funnes i Norrland, skulle av allt att döma en del av den folkström, som nu drages söderut, istället ledas till ( ) centralorten. en plattform för gemensamma norrländska strävanden. Hit borde förläggas institutioner Emellertid har kommittén för sin del icke ansett sig böra taga upp föreliggande spörsmål till närmare övervägande Beslut: Rikssjukhus till Umeå (av lokaliseringsskäl) Utredning om 2 län ska blir 3 eller 4 län Kommunsammanslagningar och urbanisering i glesbygden Varför lämnar kvinnor? NATURRESURSER, SPÅRBEROENDE OCH SJÄLVDESTRUKTIVA REGIONER Naturresursernas förbannelse Stapelfällan/Holländska sjukan Eliter låser in regioner i destruktiva processer (spårberoende) Kreativt skapande och förnyelse! Vägen ur förbannelsen: Lärande kreativa städer! 8
SVERIGES STÄDER: HÅRD KONKURRENS OCH KOMMUNAL/STATLIG UTJÄMNING Källa: SNA. Befolkningen CENTRALORTSTEORI WALTER CHRISTALLER AUGUST LÖSCH 9
STADEN TÄTORTEN? UMEÅ REGIONEN: UPPSKATTADE FASTIGHETS- VÄRDEN VILLOR Källa: K. SANDBERG 10
Sandberg, K. and Brandt, B.F. (2011) Accessibility Improvements, Property Values and Regional Growth. Trafikanalys Generalized travel cost, work trips with car, SEK per person and trip in 2006 to Umeå. Von Thünen IN THE CITY VALET MELLAN BOENDEKOSTNAD OCH RESKOSTNAD Antal förvärvsarbetande i hushållet Hushållets inkomstnivå Kontaktintensiva yrken Antal barn Preferenser land/stad Körkort 11
BILAR PER 1000 INVÅNARE SVERIGE 1920-2000 E. Lindgren et. al (2010) : Driving from the centre to the perifhery ANDEL PASSAGERARKILOMETER MED BIL OCH KOLLEKTIVA FÄRDMEDEL 1950-2002. Källa SIKA PROCENT BILAR KOLLEKTIVA TRANSPORTER YEAR 12
STADEN KOMMUNEN INDELNING 1952 FUNKTIONELL ANPASSNING KOMMUNREFORMEN 1972 13
STADEN - LOKAL ARBETSMARKNADSREGION LA-REGION SCB: LA2003 LA2025? FA-REGIONER 14
PARAMETERFRIA LOKALA ARBETSMARKNADER FYSISK RIKSPLANERING 1600-talet RUTNÄTSPLAN OCH BYGGNINGSBALKEN 1971: HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN TVÅ AV SJUTTON RIKSINTRESSEN KULTURMILJÖ NATURMILJÖ 15
TÄTORTER I STAGNATION 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 Lund Umeå Sundsvall Luleå Östersund Skellefteå 20 000 10 000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 STÄDER I NORRLAND 16
NORRLAND 4 - ANDEL AV SVERIGES BEFOLKNING 1930 BEFOLKNINGSANDELAR 1950-2015 17
NORRLAND4 OCH STOCKHOLMS LÄN ANDEL AV SVERIGES BEFOLKNING GLESBYGD VÄXER DÄR STÄDER STAGNERAR 18
NYA SMÅORTER FÖDS DÄR STÄDER TRIVS Källa: Välfärd, 2013,SCB NORRLANDS RIKSDAGSLEDAMÖTER 19
ANTAL INVÅNARE OCH PLATSERS SPECIALISERING Företagsinriktade privata tjänster Humankapital genererande Forskningsintensiv industri Bygg, handel och offentliga tjänster Arbets- och kapitalintensiv industri Jordbruk, Gruvor Fler än 300 000 Fler än 100 000 Fler än 100 000 och runt 25 000 Överallt Färre än 25 000 10 000 och färre AGGLOMERATIONSFÖRDELAR Storlek ger ofta Mångfald ger ofta Storlek ger ofta Mångfald (men det räcker inte alltid) 20
TÄTHET OCH INTERAKTION Interaktion Hög Låg Täthet Tät A C Utspridd B D STADENS INTERAKTION OCH TÄTHET STADEN SOM KOLLEKTIV DANS STADEN SOM AUTONOM TRANSPORTYTA 21
SAMMANFATTNING Ge alla förutsättningar för mobilitet Som för många vita män Medel: Arbete, Inkomster och färre arbetsgivarmonopol Fler män i hemmet, fler kvinnor på byggen Skapa interaktion: Fastighets- och transportmarknaderna Förnya fastighets- och bostadspolitiken Hindra inte små städer, som inte hann före 1970, att bli stora städer idag Etablera nya stadscentrum om de äldre ska sparas Konkurrerande stadscentra i en stad är bra Bygg stora städer i Norrland CITIES AND CULTURE 22