SANNINGAR OCH MYTER OM ANVÄNDNINGEN AV SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM, FIL.DR, DOCENT
Några utgångspunkter Nyhetsanvändning via sociala medier: Nyhetsanvändning i sociala medier drivs av nyhetsintresse och av digitala vanor Nyhetsanvändning i sociala medier kan bli väldigt smal och ensidig Tar sociala medier över som nyhetsdistributör på nätet?
80 70 Användning av sociala medier och nätnyheter (procent av befolkningen flera ggr/v) Nyhetstjänst på nätet; 71 60 Sociala medier; 63 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Åldersspridning för användning av nyheter på nätet (procent flera ggr/v, ~52) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85
Åldersspridning för användning av sociala medier (procent flera ggr/v, ~49) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85
Åldersspridning sociala medier och nyheter på nätet (procent flera gånger i veckan) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85
Frekvensfråga i samtliga formulär
Användning av olika nyhetstjänster på internet, 2016 (procent av befolkningen) Sociala medier 29 25 14 Någon lokal morgontidning 12 25 22 Sveriges Television 10 22 27 Dagens Nyheter Sveriges Radio Annan nyhetstjänst 7 7 6 17 16 10 20 24 26 Dagligen 1-6 dagar i veckan Mer sällan Utländsk nyhetstjänst 6 13 19 Svenska Dagbladet 4 13 24 Annan lokal nyhetssajt 4 12 22 0 20 40 60 80
40 35 30 25 20 15 10 5 0 Användning av nyheter i sociala medier, kvällsoch morgontidning på webben (procent minst 5 d/v bland nätnyhetsanv.) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyheter i sociala medier; 37 Kvällstidning på webben; 34 Morgontidning på webben; 27
Skäl att inte prenumerera på morgontidning (procent bland icke-prenumeranter) Får nyheter via sociala medier 46 22 31 Får nyheter från en gratistidning 24 23 53 Får nyheter via gratissajter Får nyheter via radio och tv Kostar för mycket 67 73 65 15 17 14 13 15 20 Mycket eller ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Saknar förtroende 28 32 41 Mycket eller ganska oviktigt Innehållet inte tillräckligt bra 36 30 34 0 50 100
Frekvensfråga i ett formulär
Sociala medier för att uppdatera sig på olika områden, 2016 (procent av anv.) Sport Nöje och underhållning Olyckor och brott Debatt och opinion Dagligen 5-6 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka Mer sällan Politik och samhälle 0% 50% 100%
Samband mellan användning av olika nyhetsområden i sociala medier Politik och samhälle Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln *** *** *** *** *** *** Sport ** ** *** *** *** = Pearson s r >0,50, ** = Pearson s r < 0,50
Skillnader mellan olika gruppers användning Politik och samhälle Debatt och opinion Olyckor och brott Nöje och underhålln Sport Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av sociala medier Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Anv av digitala nyheter Yngre Yngre Yngre Yngre Yngre Högre utb Högre utb Män
Reflektioner Vi ser spår av både nyhetsintresse och digitala vanor i användningen av nyheter i sociala medier Vi kan skönja kända mönster för användning av olika nyhetsinnehåll också i sociala medier Inget stöd för filterbubblor eller ekokammare: människor tar del av ett brett nyhetsinnehåll via sociala medier Sociala medier är en viktig länk mellan människor och nyheter
KONSUMTIONSTRENDER SVENSKA FOLKETS KONSUMTIONSVANOR HUR MYCKET? HUR OFTA? ULRIKA HOLMBERG, CENTRUM FÖR KONSUMTIONSVETENSKAP
Hushållens konsumtion i Sverige 2016 1 886 miljarder kronor 43% av BNP Bostad 26% Transport 13% Livsmedel 13% Fritid och kultur 11% Restaurang, café, hotell 6% Möbler och inredning 5% Kläder och skor 5% Alkohol och tobak 4% Hälso och sjukvård 3% Kommunikation 3% Övrigt 11% 40% Källa: SCB, Nationalräkenskaperna
Konsumtion i kronor per person, 16-85 år Fråga En genomsnittlig månad, hur mycket pengar lägger du på följande varor? Räkna även inköp via internet. Mat/livsmedel Kläder/skor Hemelektronik Möbler/inredning Skala Inga pengar alls Upp till 500 kronor 501 1 000 kronor 1 001 2 000 kronor 2 001 4 000 kronor 4 001 6 000 kronor Mer än 6 000 kronor
Utgifter för mat och livsmedel per månad % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2012 2013 2015 2016 23% 40% 24% 13% Mer än 4 000 kr 2 001-4 000 kr 1 001-2 000 kr 0-1 000 kr
Utgifter för kläder och skor per månad % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2012 2013 2015 2016 18% 26% 45% 11% Mer än 1 000 kr 501-1 000 kr Upp till 500 kr Inga pengar alls
Utgifter för hemelektronik per månad % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2012 2013 2015 2016 18% 41% 44% Mer än 500 kr Upp till 500 kr Inga pengar alls
Utgifter för möbler och inredning per månad % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2012 2013 2015 2016 18% 37% 45% Mer än 500 kr Upp till 500 kr Inga pengar alls
Köpvanor Fråga Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Köpt/beställt varor och tjänster via internet Handlat seconhand/begagnat Köpt kravmärkt mat/livsmedel Skala Ingen gång Någon gång senaste 12 m Någon gång i halvåret (Någon gång i kvartalet ) Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan (Dagligen)
Hur ofta har du köpt/beställt varor/tjänster via internet? % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 12% 35% 32% 78% minst en gång per år varje vecka någon gång i månaden någon-flera gånger per år
Köpfrekvens second hand och begagnat % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 13% 43% 56% minst en gång per år minst en gång per månad någon-flera gånger per år
Köpfrekvens kravmärkt mat % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 57% 20% 15% 2008 2009 2010 2013 2014 92% minst en gång per år varje vecka någon gång i månaden någon-flera gånger per år
FRÅGOR??? ULRIKA.HOLMBERG@CFK.GU.SE ULRIKA HOLMBERG, CENTRUM FÖR KONSUMTIONSVETENSKAP
EN POLITISK SKILJELINJE MELLAN STAD OCH LAND? MARIA OSKARSON MARIA OSKARSON
Källa: SCB
Stad-land i SOM 2016 (n=9553) 60,0 50,0 48,7 40,0 30,0 20,0 14,3 19,2 17,8 10,0 0,0 Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
Vad är en politisk skiljelinje? En social eller strukturell skiljelinje Som återspeglas i intressen, attityder och identifikation Och som mobiliseras av politiska partier (Lipset & Rokkan 1967; Bartolini & Mair 1990)
Det traditionella (frusna ) svenska partisystemet Land (agrar) Vänster Höger
Det frusna töar Sociala förändringar och nya skiljelinjer Ökad rörlighet i väljarkåren Fragmentering av partisystemet
3 frågor om skillnader mellan stad och land i Sverige 2016 Skillnader i levnadsförhållanden Skillnader i åsikter och förtroende Skillnader i partisympati
Socio-ekonomiska skillnader Storstadsbor är: Yngre Mer högutbildade Tjänstemän Oftare höginkomsttagare Hyr sin bostad Bor i lägenhet I högre grad inflyttade senaste 10 åren I högre grad uppvuxna utanför Sverige
Har man tar sig fram 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åkt kollektivtrafik minst en gång i månaden Kört bil minst någon gång i månaden Kört bil flera gånger i veckan Cyklat minst en gång i månaden Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
Fritidsvanor 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Varit i naturen flera gånger i veckan Restaurang/pub Inte gått på senaste månaden teater senaste 12 mån Inte gått på konsert senaste 12 mån Inte besökt bibliotek senaste 12 mån Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
Politiskt intresse (Mycket + ganska) 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
Mycket eller ganska högt förtroende (n=lägst 1475) 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
3,00 2,84 Nöjd med demokratin (höga värden avser inte nöjd) 2,50 2,00 2,69 2,65 2,61 2,46 2,30 2,17 2,19 2,62 2,47 2,38 2,53 2,35 2,35 2,33 2,29 1,50 Medelvärde 1-4 1,00 0,50 0,00 EU Sverige Landtinget/regionen Kommunen Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
Vänster-högerplacering 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort vänster höger Stockholm, Göteborg, Malmö
Partisympati SOM2016 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
Flytta statliga myndigheter från Stockholm till övriga delar av landet (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00
Höja koldioxidskatten på bensin (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00
Öka ekonomiska stödet till glesbygden (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00
Omfördela mer resurser från rika till fattiga kommuner (medelvärden 1= mycket bra, 5=mycket dåligt) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00
Utvecklingen i Sverige går åt fel håll (instämmer) 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Serie2
Skiljelinjen mellan stad och land: Tydliga skillnader i socioekonomisk sammansättning liksom i levnadsförhållanden Tydliga skiljelinjer i förtroende, där storstadsbor har högst förtroende Tydliga skiljelinjer i partisympati Tendens till svag representativitet avseende sakfrågor med tydlig stad-landrelevans
MERKEL, TRUMP, PUTIN & CLINTON: SVENSKA FOLKET TYCKER OM INTERNATIONELLA LEDARE SÖREN HOLMBERG, PROFESSOR
Internationella ledares kännedom bland svenska folket (procent) Ledare Undersökningsår Procent kännedom Barack Obama 2011 93 Hillary Clinton 2016 91 Donald Trump 2016 91 Vladimir Putin 2016 90 Vladimir Putin 2011 89 Tony Blair 2000 88 Silvio Berlusconi 2011 87 Drottning Elisabeth II 2011 87 George W Bush 2000 87 Angela Merkel 2016 86 Kofi Annan 2000 84 Vladimir Putin 2000 84 Drottning Margrethe II 2011 83 Kung Harald V 2011 83 Jacques Chirac 2000 83 Angela Merkel 2011 80 Al Gore 2000 79 Gerhard Schröder 2000 76 Tarja Halonen 2011 76 Tarja Halonen 2000 75 Jens Stoltenberg 2011 74 Ban Ki-moon 2016 73 Ban Ki-moon 2011 61 Romano Prodi 2000 58 Catherine Ashton 2011 33 Herman v. Rompuy 2011 28 Kommentar: Resultaten kommer från de nationella SOM-undersökningarna år 2000, 2011 och 2016. Svarspersoner som för var och en av politikerna markerat en uppskattning mellan -5 och +5 på svarsskalan och inte markerat svarsrutan Personen är okänd för mig har registrerats för kännedom. I mätningen av kungligheter år 2011 ingick kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria. De uppnådde en kännedom om 95%.
Internationella ledares popularitet bland svenska folket (medeltal) Ledare Undersökningsår Medeltal popularitet Jens Stoltenberg 2011 +24 Barack Obama 2011 +23 Kofi Annan 2000 +18 Angela Merkel 2016 +16 Drottning Margrethe II 2011 +14 Tarja Halonen 2011 +13 Kung Harald V 2011 +12 Angela Merkel 2011 +11 Hillary Clinton 2016 +10 Tony Blair 2000 +9 Tarja Halonen 2000 +9 Al Gore 2000 +5 Drottning Elisabeth II 2011 +4 Ban Ki-moon 2016 +3 Catherine Ashton 2011 +1 Gerhard Schröder 2000-1 Herman v. Rompuy 2011-2 Ban Ki-moon 2011-3 Romano Prodi 2000-4 Jacques Chirac 2000-5 George W. Bush 2000-7 Vladimir Putin 2000-8 Vladimir Putin 2011-16 Silvio Berlusconi 2011-32 Vladimir Putin 2016-35 Donald Trump 2016-39 Kommentar: Popularitetsskalan kan variera mellan - 50 (ogillar) och +50 (gillar). Resultatet för kung Carl XVI Gustaf är +12 och för kronprinsessan Victoria +28 i SOMmätningen 2011.
NYA KONFLIKTLINJER I SVENSK POLITIK? HENRIK EKENGREN OSCARSSON
En förändrad konfliktstruktur: Vänster och höger utmanad? Växer det fram en ny kulturell värderingsdimension som går på tvärs mot en fördelningspolitisk vänster-högerdimension? GAL-TAN Gröna-Alternativa-Libertära värderingar vs Traditionella-Auktoritära- Nationalistiska värderingar
Evalueringar av partier och ledare: Den elvagradiga ogillar-gillarskalan
gillar starkt ogillar starkt
Partirymden 2016 Skalningsanalys av väljarnas evalueringar av partier och ledare
Sakpolitiska frågor i SOM-undersökningarna (exempel)
Konflikten mellan vänster- och höger visar inga tecken på att bli mindre relevant Graden av partipolarisering i väljarnas självplaceringar längs vänsterhögerskalan (eta) 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,77 0,77 0,78 0,78 0,79 0,79 0,78 0,79 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016
Allt mer polariserad opinion Graden av partipolarisering i inställning till förslaget ta emot färre flyktingar (eta) 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,35 0,55 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2016
De mest partiskiljande sakfrågorna i 2016 års SOM-undersökning 1. Självplacering längs vänster-högerskalan (eta=.75) 2. Satsa på ett mångkulturellt samhälle (eta=.54) 3. Ta emot färre flyktingar (eta=.54) 4. Ta emot fler flyktingar (eta=.54) 5. Höja skatterna (eta=.52) 6. Införa ett förbud mot tiggeri (eta=.47) 7. Skatten bör höjas för att öka kvaliteten i den offentligt finansierade vården (eta=.47) 8. Sänka skatterna (eta=.45) 9. Låta privata företag svara för äldrevård (eta=.44) 10. Bedriva mer av sjukvården i privat regi (eta=.43) Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016
Vilken är din åsikt om följande förslag? Svenska folkets inställning till förslaget Ta emot färre flyktingar 70 60 50 40 61 56 65 59 56 56 54 54 50 47 43 44 50 50 53 48 46 49 45 46 Bra förslag 52 45 42 44 43 41 40 30 20 10 17 22 16 20 20 21 20 21 24 26 28 28 25 24 24 24 37 28 28 30 31 32 32 29 27 26 24 Dåligt förslag 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Andel positiva till förslaget att ta emot färre flyktingar bland partiernas sympatisörer 2015 och 2016 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 96 93 2015 2016 64 53 52 42 41 42 40 40 29 34 26 30 18 13 17 13 17 18 V S C L M KD SD MP FI Alla
Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Partiernas sympatisörer placerar sig längs vänster-högerskalan (medeltal) Långt till vänster Långt till höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016 Skalan är normerad mellan 0-100
Partiernas sympatisörer positionerar sig i sakfrågor som rör flyktingmottagning och mångkultur (medeltal). Bra Dåligt
Andra sakfrågor där SD-sympatisörerna står långt från andra grupper av partisympatisörer Bra Dåligt
Sammanfattning Vänster-högerrelaterade sakfrågor är alltjämt starkt partipolariserande Graden av partipolarisering ökar i frågor som rör immigration, mångkultur, globalisering Stor förändring i flyktingopinionen i restriktiv riktning efter omläggningen av den svenska asyl- och migrationspolitiken, i synnerhet bland Moderaternas sympatisörer. Sverigedemokraternas sympatisörer har en mycket tydlig sakfrågeprofil i de frågor som polariserar väljarkåren. Konfliktstrukturen i det svenska partisystemet är just nu inte lika endimensionell som vi är vana vid. Det behövs fler dimensioner för att beskriva och förklara hur väljarmarknaden ser ut och vilka ideologiska och strategiska utmaningar partierna har.
Vad händer nu? Forskarantologi nr. 70 28:e juni Vetenskapsfestivalen Nordstan 10:e maj 13:00 Samhällsförtroende 14:00 Medieförtroende Almedalen Visby 7:e juli 09:45 Statsvetenskap 13:30 Larmar och gör sig till Rapporter / Svenska trender / m.m. /publicerat www.facebook.com/sominstitutet @SOMinstitutet
TACK OCH PÅ ÅTERSEENDE SOM-INSTITUTET, GÖTEBORGS UNIVERSITET