F Y n d och F a s t a f o r n l ä m n i n g a r. S i d e n s j ö. Äng. )
Ångermanland Sidensjö. Suar om den bejiärt Monumenters och antiquiteters upspanande som effter frågor wthi 9 puneter och i Punet Wys uppsatte så hafua wij här om efterfrågat om de gambia Sackerna och här på Orten och i denna Sochen inga sådanna Monlimenter och antiquiteter finas kan huarkien wed Kiörkan heller wthe på Markenne att så sandt ähr här under Sochnens wanlige Sigennäte Sedensiö Sochen den 24 december 1684. Sigill) ter och tolfmän Sedensiö sochen Martinus Joannis Holenius P. Loq. Mplia. Sidensjö med Skorped. Rannsakningar om Antiquiteterna 1667-1684. Till Nätra pastorat, som vid 1300-talets början saknade annex, hörde under senare delen av samma århundrade Sidensjö kapell, om - nämnt första gången under namnformen Sidunxsiö i ett av ärkebiskop Henrik den 17 juli 1386 utfärdat brev SRP n. 2248). Kapellförsamlingens avsöndring till eget pastorat synes ha ägt rum vid över - gången från medeltiden till nya tiden se inledn. till Nätra) Gället räknades, liksom Grundsunda, till de svagaste i Ångermanland, varför khden i Sidensjö genom kon. Johan III:s brev Il juni 1569 tillerkändes ett årligt vederlag om 8 t:r spl., särskilt på grund av den betungande gästning av krigsfolk, som fejden med Norge medfört Vederlaget, som bekräftades 1579, indrogs emellertid av kon. Carl XI, men sedan det intygats, att båda de bemälda pastoraten Sidensjö och Gr~unda) voro av så svaga villkor, att pastorerna för sin bärgning voro beroende av dett~ lönetillskott, lät konungen dem genom brev 8 juni 1694 nådigst återfå detsamma. I dec. 1774 ingingo några av de avlägsnare byarna i socknen till konsist. med anhållan att få bygga ett kapell, där gudstjänst kunde hållas 4 gånger om sommaren och 4 om vintern. I en senare inlaga 23 apr. 1775 förbundo de sig att för varje predikan erlägga 3 dir och hålla prästen med skjuts för fram- _och återresan. Som lämplig plats för kapellet angavs först Mosjö, sedan Skorped. Konsist. tillstyrkte ansökan 24 maj 1775 och byggnaden uppfördes s.å. i sistforts.
densjö jämte prästbordet, uppläts jämlikt kgl. bre 5 febr. 1839 till några träskulpturer från omkring 1500, nu deponerade i Hsands museum. Sidensjö kyrka är avbildad i Cornell, NarrI. Kyrkl.konst s. 95. forts. Sidensjö m. Skorped. nämnda by. Kapellborna anhöllo i april följande år, att deras nybyggda kyrka jämte kyrkogården måtte invigas och helgas Herranom. på grund av hög ålder och skröplig hälsa anmodade biskopen kontraktsprosten Carl Genberg i Arnäs att verkställa förrättningen. Skorpeds kapell erhöll egen predikant 20 jan. 1779, vilken befattning ombildades till komministratur 7 maj 1823. Anordningen med tvänne komministrar i pastoratet varade ej längre än till 1841, då K.M:t 23 nov. föreskrev att komministraturen i Sidensjö skulle förflyttas till Skorped och förenas med därvarande. Genom kgl. brev 6 febr. 1863 avskildes slutligen Skorped från moderförsamlingen, och sedan dess har Sidensjö khde varit ensam ordin. prästman inom s-itt pastorat. En del av stomhemmanet Bredåker, som innehaves av khden i Si boställe åt församlingens komminister. Då emellertid komministraturen i Sidensjö flyttades till Skorped, skulle jorden återfallit till stomhemmanet, men överläts i stället genom kgl. bro 25 febr. 1843 till boställe åt församlingens skollärare, mot av Kgl. Maj:t fastställd arrendeavgift, som tillfaller khden. Den medeltida stenkyrkan i Sidensjö, 35 aln. lång, 18 aln. bred, har utpräglat romboidisk grundplan se Cornell fig. 40) och saknar torn. Vapenhuset är av sten, sakristian av trä, byggd vid 1700-talets mitt som ersättning för en äldre av sten. Kyrkans stjärnvalv äro ej ursprungliga. År 1728 hade man fullbordat en större reparation med spånläggning av tak, förnyande av golv och bänkar samt förfärdigande av skrank och pyramider. Altaruppsatsen, som omramar korfönstret, härrör från 1700-talets senare hälft, predikstolen från dess förra hälft. Klockorna hänga i en trästapei med 'årtalet 1736 i flöjeln. Av medeltida inventarier återstå endast Natten till den 31 juli 1859 förövades ett inbrott i sakristian, varvid en del silversaker bortstulos, däribland en kalk om 34 lod med årtalet 1585 och inskriptionen å foten: " G o t h i s t m e i n T r o s t ", samt åtskilliga altarkärl, skänkta av församlingens herdar. L. Bygden 1923
Sidensjö Kyrkan. Kyrkan av sten är ett l ånghus under 2 korsvalv. I sakristian förvaras en gammal grön mässhake med broderi å ryggen, av vilket nu synes ej mera än i mitten: en ström i rött fält och ett djur i gyllene fält ; till höger därom: en hund i gyllene fält, och till vänster: tre gäss i blått fält. Figurerna tyckas hava varit omgivna av var sin sköld. - I härbärget förvaras: ett crucifix i nära kroppsstorlek, dåligt gjort ; en madonna med barnet, väl gjort arbete; två ljuslockiga prelater," II " en bild, föreställande någon andlig person; en tavla med bilder, föreställande en knäböjande kvinna och invid hennes huvud en måne i ny; en blå mässhake med madonnan på korset och invid henne å korsarmarna två bröstbilder; en grön mässhake, som ägt kors; I.N.R.I. läsas; diverse gamla oformliga kläden; I 1831 års inventarium läses: II l Silfverkalk med paten -- af år 1585, paten omgffiren med Runbokstäfver." Kyrkans silver bortstals 1859). Karl Sidenbladh 1866. Sidensjö. Oct. 9. Fol. 27) Inga märkwärdigheter träffades. N.J.Ekdahl 1827-1830. Denna socken tycks sakna fasta fornlämningar. Eskil Olsson 1910. Inv.nr 7555 Sidensjö Brynge. Spjutspets. Av ljust rödbrun skiffer. Svagt ryggad ~ bägge sidor. Med tånge. Avslagen och hoplimmad. Spetsen saknas. Funnen vid skördearbete å ett torp ställe i Brynge. L. 18,8 cm., Br. 3 cm., Tj. 0,8 cm Murberget
Sidensjö Nordanås Inv.nr Norra Ångermanl. Fornminnesför. 3135 Eldsten av grågul kvartsit. Oval, spetsiga Samlingar. ändar, bred och grund ränna, märken i ändarna efter slag. Svaga fördjupningar på båda plansidorna. Längd 97 mm., St. bredd och tj:lek 32 x 20 mm. F. vid dikesgrävning i Nordanås. V/B) Drömme. ATA ÅN D.nr 2314. 28/5-1943. Gravhö il.? Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Sedan urminnes tider har här i bygden gått en sägen att en Ifskatt" skulle vara nergrävd i Lihöle en skogstrakt strax söder om byn). Som liten pojke var jag till stället för att se hur där var. Det har också talats om, att "skatten" har blivit grävd efter, men en del omständigheter gjorde att den inte kunde bärgas. När jag för en kort tid sedan, satt och tittade på en bild i en bok aven gravhög kom jag att tänka på skatten i Lihöle. Nu har jag varit dit igen. "Skatten l1 är inte nergrävd utan en rätt stor jordhög är uppkastad över den. Sedan jag var där för omkr. 30 år sedan har någon varit där och grävt, varvid grävningen gjorts från toppen av högen och rakt ned, dock inte så djupt som till botten av den. I varje fall är den värd en närmare undersökning, och. om Riksantikvarieämbetet sänder mig några specialfrågor om den så skall jag lämna svar på dem så långt det är möjligt. Jag har tagit några fotografier av högen, och så fort jag får dem framkallade så skall jag sända kort. Den här platsen ligger just i den kil som bildas mellan Grötnäsån och Himsjöån vid deras sammanflöde i Drömme. Himsjöån leder vattnet från bl.a. sjöar Äbosjön, där den stora stenen med hällmålningen finns. - - - -. Drömme är belägen i Sidensjö socken. Drömme den 26 maj 1943. Gunnar Sandström
Inv.nr 3139 Drömme. Yxa av svart flinta. Mycket tjockeggad. Vackert slipad runt om. Profilen O-formad.- L. 103 mm., St.br. o. tj. 50 x 33 F. i nyodling, söder om ~römmeån, Drömme. V/B) mm. Norra ÄngermanI. FQrnminnesfören. Samlingar. Fynd. Näs by. på Johan Norbergs gårdsplan har man bl. a. hittat 2 nordbottniska hackor l bryne l yxa eller bryne. Jag hittade på samma plats en del keramik, troligen do ck ej från stenåldern. Ett stycke kritflinta. O.B. Santesson, juli 1929. ATA AN 19122 Krukskärvor. troligen ej retaucherad benbitar. - Ett 50-tal oornerade krukskärvor, st.å.) brända l erklumpar, en bit grå flinta, svallad kvartsitbit, brända F. på J. Norbergs gårdsplan. SHM 18532 Näs n:r 2. Bryne eller möjligen yxa av glimmer-) skiffer. Funnen på l fots djup vid en dikesren å ett skifte söder om ån från Teg och öster om vägen från Näs till Drömme alltså mellan vägen och Drömmesjön ). Gåva till Stat.Hist. Mus. av hittaren, hemmansäg. Jonas Thelin i Näs, Sidensjö. O.B. Santesson 1926. SHM 8688 a Näset --- Spjutspets. Av rödbrun skiffer. Ryggad å bägge Murberget sidor. Avslagen. "Funnen c:a 20 m. från J. Thelins nuvarande mangårdsbyggnad å 80-90 cm. djup.1i L. 9, 2 cm., Br. 2, 7 cm., Tj. 0, 6 cm
Sidensjö. Näs. 3133 Yxa av~rå skiffer. Genomskärning plankonvex. Kanterna slipade. Eggen är på ena sidan hårdare slipad. L. 98 mm., St. bro o. tjo 53 x 20 mm V/B) ---- Norra ÅngermanI. Fornminnesfören. Samlingar. RÖsjö. Norra ÅngermanI. Fornminnesfören. 3128 Skafthålsyxa av grå grönsten. Degenererad Samlingar. båtformig, rak, baksidan något planslipad. Tjock egg. Hålet koniskt. L. 140 mm., St. bre o. tj o 56 x 46 mm F. i Rösjö, Sidensjö, av J. Netterlund, Rösjö. V/B) Ödsbyn byn n : r 3. 18536 Skafthålsyxa av diabas, med ännu icke påbörjat hål. SHM Tillformad genom tillslagning och) bultning- slipningen endast påbörjad. Hitt ad av hemmansägaren Ol of Thelin å n:r 3 Ödsbyn å l m. djup vid täck - dikning halvvägs mellan de två vägar som från Ödabyn gå österut till stora landsvägen och c:a 600 m. öster om de två vägarnas utgångspunkt i byn. Gåva till St. Hist. Mus. av hemmansägaren Olof Thelin, Ödsbyn, Sidensjö. O.B.Santesson 1926. 0-------