Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 Sida Page Miljö och väder Environment and weather 24 8 Väder Weather 26 9 Klimat i förändring A changing climate 28 10 Miljö markanvändningen Environment land use 30 11 Skyddad natur Protected nature 32 12 Växthuseffekten The greenhouse effect 33 13 Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860 2007, avvikelse från normalvärdet för perioden 1961 1990 Average temperature, deviation from normal values in Sweden and worldwide 34 14 Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur Warmest June, July, August and warmest summer, average temperatures (Celsius) 36 15 Medeltemperaturen i juni, juli och augusti Average temperatures in June, July, August (Celsius) 38 16 Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna juni, juli och augusti) Average summer temperatures (Celsius) 39 17 Nederbörd i mm Precipitation 40 18 Medeltemperatur Average temperature (Celsius) 41 19 Nederbörd i mm, maxvärde Precipitation, maximum values 41 20 Temperatur, extremvärden Average temperatures, extreme values (Celsius) 42 21 Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser runt om i landet Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden 44 22 Markanvändningen omkring år 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Land use, by county, hectares 45 23 Bebyggd mark och tillhörande mark år 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares 45 24 Nationalparker, areal och år för beslut om avsättande som nationalpark National parks, area and year of decision to set aside land as a national park 46 25 Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, länsvis Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county 47 26 Översikt över antal rödlistade arter (taxa) i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status 48 27 Rödlistade arters förekomst i olika landskapstyper Red-listed species in different types of landscape 48 28 Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates 49 29 Däggdjur efter rödlistekategori och naturtyp år 2005 Mammalia by red list category and type of natural environment 50 30 De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och omsättning i ton år 2006 The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes 50 31 De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass år 2006 Products hazardous to health and available to consumers, classified in terms of hazard category 51 32 Försäljning av bekämpningsmedel efter olika användningsområden Sales of pesticides by category of use 51 33 Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel 2007 Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county 22 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder Sida Page 52 34 Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters 52 35 Sammanställning av areal av tillrinningsområde, vattenföring, belastning samt genomsnittlig arealförlust av närsalter på havsbassänger år 2007, baserat på mätningar i flodmynningarna och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden List of areas of catchment regions, discharges, load and average area loss of nutrient salts in sea basins, based on measurements from river estuaries and area-weighted calculations for unmonitored regions 52 36 Sammanställning av belastning av metaller på havsbassänger år 2007, baserat på mätningar nära flodmynningarna och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden List of loads and area losses of metals in sea basins, based on measurements from river estuaries and area-weighted calculations for unmonitored regions 53 37 Utsläpp och vattenmängder från större kommunala reningsverk 2006, efter storleksklass Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges 53 38 Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2006, medelvärden för storleksklasser Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treatment plants, weighted means 54 39 Utsläpp till luft av koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 55 40 Vattenanvändning per användarkategori och län år 2005, 1 000 m 3 Water use by category of use and county 56 41 Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility 57 42 Miljöräkenskaper för den primära miljösektorn i Sverige Environmental accounts for the primary environmental industry in Sweden 58 43 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2005 Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households 59 44 Miljöskatter i Sverige, löpande priser, mnkr Environmental taxes, current prices, SEK m 59 45 Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor Environmental sanction charges, number and amounts i SEK 60 46 Miljömotiverade direkta subventioner i Sverige, löpande priser, miljoner kronor Environmentally motivated direct subsidies, current prices, SEK m Statistiska centralbyrån 23
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 8 Väder Weather Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 24 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder Statistiska centralbyrån 25
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 9 Klimat i förändring A changing climate I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför SMHI, i enlighet med en internationell överenskommelse, för närvarande uppmätta värden med den så kallade standardnormalperioden 1961 1990. Detta ska så ske fram till år 2021 då en ny 30-årssperiod, 1991 2020, är fullbordad. År 2005 hade halva denna period gått och man kan se vartåt det lutar genom att jämföra de senaste femton åren med de trettio närmast föregående. Sammanfattningsvis har vi i Sverige under de senaste 15 åren haft varmare och blötare väder än tidigare. Temperaturökningen är närmare en grad för året som helhet och den ökningen är statistiskt signifikant. Nederbördsökningen är omkring 7 procent, men den är däremot inte statistiskt signifikant. Av de uppmätta värdena kan man se att flera månader har både blivit varmare/mildare och blötare. Speciellt vad gäller juni kan man konstatera att den inte precis stärkt sina aktier som semestermånad eftersom den blivit både kyligare och blötare. Temperaturförändringar från perioden 1961 1990 till 1991 2005 Nederbördsförändringar från perioden 1961 1990 till 1991 2005 +0,9 110 105 115 115 115 115 +1,0 110 105 110 115 115 115 115 115 110 105 115 115 115 105 +0,9 +1,0 +1,0 105 105 105 100 +0,9 105 +0,8 +0,8 +1,0 +0,9 C +1,2 +1,0 +0,8 +0,6 110 110 110 110 110 110 110 110 110 105 105 100 Procent 120 115 110 105 100 95 26 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 Störst temperaturökning längs Norrlandskusten För året som helhet var temperaturökningen störst i mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten. (Se karta på föregående sida.) Den genomsnittliga ökningen för hela landet var 0,9 o från 1961 1990 till 1991 2005. Vintern visar sig vara den årstid då temperaturen ökat mest med drygt 2 o grader i nordvästra Svealand och i större delar av Norrland. Förändringen i medeltemperaturen motsvarar en förflyttning av isotermer från södra Skåne till sydligaste Småland eller från Stockholm till Gävle. Ökningarna under vår och sommar är något större i södra än i norra delen av landet. Sommartid är det Östersjöns kusttrakter som uppvisar den största ökningen. Hösten uppvisar den klart minsta ökningen och allra minst är den i västra Götaland med nästan oförändrad temperatur närmast kusten. Medeltemperaturen (C) Månad 1991 2005 1961-1990 Förändring Januari -4,0-6,5 +2,5 Februari -4,3-6,0 +1,7 Mars -1,2-2,5 +1,3 April 3,3 2,2 +1,1 Maj 8,5 8,2 +0,3 Juni 12,8 13,2-0,3 Juli 15,8 14,8 +1,0 Augusti 14,8 13,6 +1,2 September 10,1 9,4 +0,7 Oktober 4,7 5,0-0,3 November -0,1-0,7 +0,6 December -3,4-4,6 +1,2 Året 4,8 3,9 +0,9 Gotska Sandön är så att säga kärringen mot strömmen Årsnederbörden har ökat i så gott som hela landet. (Se karta på sidan 26.) Endast i ostligaste Svealand och på Gotska Sandön har mindre minskningar observerats. Ökningarna är störst i mellersta och norra Norrland med i allmänhet 10 15 procent. På kartan som visar kvoten mellan värdena för 1991 2005 och 1961 1990, motsvarar det värden på 110 115. Även i Götaland är ökningen påtaglig med omkring 10 procent främst i de västra och inre delarna. Vinternederbörden uppvisar tydliga ökningar i västra Götaland och norra Norrland med lokalt 20 30 procent. Förändringarna under våren liknar ganska mycket förändringarna under vintern. Miljö och väder Sommaren uppvisar i allmänhet de största ökningarna med 20 30 procent inom stora områden främst i mellersta och norra Norrland. Hösten avviker markant från övriga årstider då nederbörden minskat i nära nog hela landet. Bara i tre lite större områden har höstnederbörden ökat nämligen sydöstra Götaland, runt Sveriges geografiska mittpunkt och Kebnekaise-Sarek. Medelnederbörden (mm) Månad 1991 2005 1961 1990 Förändring % Januari 49,1 46,0 +7 Februari 38,6 32,8 +17 Mars 35,0 36,7-4 April 40,6 35,9 +13 Maj 45,9 40,9 +12 Juni 72,2 53,0 +36 Juli 82,0 73,7 +11 Augusti 74,6 69,6 +7 September 58,9 67,9-13 Oktober 63,2 60,0 +5 November 58,2 60,9-4 December 53,3 51,7 +3 Året 671,6 629,1 +7 Källa: Klimat i förändring, faktablad nr 29 (www.smhi.se). Statistiska centralbyrån 27
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 10 Miljö markanvändningen Environment land use Av landets totala areal på 45 miljoner hektar upptar skogsmark den dominerande andelen med 53 procent. Vattenarealen uppgår till 9 procent, varav de fyra största sjöarna tillsammans svarar för 2 procent. Jordbruksmarken uppgår till 8 procent och den bebyggda marken till endast 3 procent av landets totala yta. Markanvändningen 2005, procent av total areal Markanvändning Procent Jordbruksmark 7,6 Skogsmark 53,1 Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 Golfbanor och skidpister 0,1 Täkter 0,1 Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. 7,2 Berg i dagen och övrig mark 11,6 Vatten 8,9 Totalt 100,0 Nära en tredjedel av den bebyggda marken är avsedd för transporter I den bebyggda marken inräknas tillhörande mark som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor inom industrin osv. Mark för transporter, t.ex. vägar, inräknas också i den bebyggda marken, dock inräknas inte golfbanor, slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator. Den bebyggda arealen uppgår endast till 3 procent av den totala landarealen. Av den bebyggda marken är 43 procent bostadsmark (29 procent permanentbostäder och 14 procent fritidshus). Vidare är 31 procent mark avsedd för transporter av olika slag. Resterande 25 procent fördelar sig på industri, handel osv. till betydligt lägre procentsatser. Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp Typ Procent Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 Fritidshus 14,4 Industri 5,9 Handel och affärsverksamhet 1,5 Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 Transporter 30,9 Tekniska anläggningar 0,9 Övrig bebyggd mark 13,8 Totalt 100,0 Omkring 30 procent av den bebyggda marken ligger i tätorterna. Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 procent av länets totala landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens andel av den bebyggda marken i särklass högst. Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste länen utgör mark avsedd för transporter en betydligt större andel av den bebyggda marken än genomsnittet för landet. Endast 3 procent är bebyggt! Halva Skåne är jordbruksmark Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs av jordbruksmark. Skåne är det län som utan jämförelse har den största andelen jordbruksmark nära hälften (48 procent) av länets totala areal. Som god tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel (33 procent) av arealen utgörs av jordbruksmark. Man ser knappt skogen för alla träd Det finns i landet 23,9 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 53 procent av totalarealen (dvs. med vatten inkluderat). De största skogsarealerna finns i norrlandslänen. Andelen skog är störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län med 86 respektive 79 procent av landarealen. 28 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 Virkesförrådet på skogsmark består till 38 procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent av björk. Resterande 9 procent utgörs av andra trädslag eller torra träd. Få orörda sjöar Tillsammans täcker sjöar, kanaler och större vattendrag en yta av närmare 40 000 km 2, vilket utgör 9 procent av rikets totalareal. I denna areal är inte vattendrag, sex meter och smalare samt sjöar mindre än några 10- tal m 2, inräknade. Ytan av dessa vattendrag och sjöar kan beräknas till cirka 1 200 km 2, motsvarande 0,3 procent av landets yta. Sedan århundraden tillbaka har ett stort antal av Sveriges sjöar dikats ut eller sänkts för att erhålla ny odlingsbar mark. I många vattendrag är flödet reglerat i syfte att producera vattenkraft. Den reglerade sjöytan omfattar närmare 20 000 km 2, vilket utgör hälften av den totala vattenarealen i landet. Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/mi0803). Miljö och väder Procent av totala arealen inom respektive län som är jordbruksmark och skogsmark Län Jordbruksmark Skogsmark Stockholms 16 43 Uppsala 24 60 Södermanlands 23 53 Östergötlands 23 55 Jönköpings 14 65 Kronobergs 10 69 Kalmar 18 63 Gotlands 33 39 Blekinge 16 64 Skåne 48 35 Hallands 24 55 Västra Götalands 23 51 Värmlands 7 71 Örebro 13 62 Västmanlands 22 56 Dalarnas 3 65 Gävleborgs 4 79 Västernorrlands 3 74 Jämtlands 1 51 Västerbottens 2 56 Norrbottens 1 39 Totalt 8 53 Statistiska centralbyrån 29
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 11 Skyddad natur Protected nature Totalt omfattade skyddsformerna nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde och djur- och växtskyddsområde 5 miljoner hektar vid årsskiftet 2006/07. Det motsvarar 17 stycken Gotland eller 11 procent av Sveriges areal. Nationalparker till största delen fjäll De första nationalparkerna (9 stycken) avsattes redan år 1909, den senast tillkomna nationalparken är Fulufjället i Dalarna som avsattes under 2002. Av den sammanlagda skyddade arealen (nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och djur- och växtskyddsområden) utgör nationalparkernas areal 15 procent. Drygt 86 procent av den totala nationalparksarealen ligger inom fjällområdet eller i fjällnära områden i Norrbottens län. Nationalparksarealen utgörs till 10 procent av vatten. Fyra nationalparker har en areal som till övervägande del består av vatten (Djurö 87 procent, Blå Jungfrun 65 procent, Ängsö 62 procent och Haparanda skärgård 57 procent). Naturreservat i Gotlands län mest vatten Sedan 1967, året då Naturvårdsverket och länsstyrelsernas naturvårdsenheter bildades, har antalet naturreservat ökat från 360 till 2 839. Under samma tid har reservatens totala areal ökat från ca 25 000 till 4 083 893 hektar. Av den skyddade arealen utgör naturreservatens areal 81 procent. Huvuddelen (77 procent) av naturreservatsarealen ligger i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Inom dessa län ligger merparten av reservaten i fjällområdet eller i det fjällnära området. Naturreservaten utgörs till 16 procent av vatten. Naturreservaten i Gotlands län består till stor del av vatten 87 procent. Andra län där naturreservaten till stor andel utgörs av vatten är Skåne och Södermanland. 30 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder Naturvårdsområden utgör 3 procent av den skyddade naturen Skyddsformen naturvårdsområde, som infördes i naturvårdslagen 1974, upphörde i och med införandet av miljöbalken 1999. De områden som avsatts som naturvårdsområden skall vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat. Det finns dock ett skäl att särskilja naturvårdsområdena i statistikredovisningen även fortsättningsvis. Lagstiftningen gav nämligen denna skyddsform en stor begränsning (föreskrifterna får inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet). Skyddsformen ansågs lämplig att använda i stället för reservatsbildning i de fall det inte var nödvändigt att avsevärt försvåra den pågående markanvändningen för att uppnå syftet med förordnandet. Exempel var ytterskärgårdar, marina miljöer och skogsområden för friluftsliv. Naturvårdsområdena utgör endast en mindre del av den skyddade arealen 3 procent. Den totala arealen för naturvårdsområdena utgörs till 26 procent av vatten. Fågelrika djur- och växtskyddsområden De allra flesta djur- och växtskyddsområden är avsatta till skydd för fågellivet. Områden kan även avsättas till skydd för sälar, för en kombination av fågel- och sälskydd eller för sällsynta eller störningskänsliga växtarter. Av den skyddade arealen utgör djur- och växtskyddsområdena 2 procent. Mer än hälften (55 procent) av djurskyddsområdenas areal finns i Norrbottens län, med bland annat det arealmässigt helt dominerande objektet fågelskyddsområdet Tjålmejaure om 50 000 hektar. Drygt en tredjedel (36 procent) av djur- och växtskyddsområdenas totalareal utgörs av vatten. Sammanfattning av skyddade arealer 2006/07 Typ av skyddat område Antal Totalareal, hektar Andel landareal Nationalparker 28 699 899 90,4 Naturreservat 2 839 4 083 893 84,2 Naturvårdsområden 132 161 850 73,6 Djur- och växtskyddsområden 1 022 93 978 64,4 Totalt 4 021 5 039 620 84,3 Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden MI 41 SM 0701 (www.scb.se/mi0603). Statistiska centralbyrån 31
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 12 Växthuseffekten The greenhouse effect Växthuseffekten är inte i sig ett miljöproblem utan en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på jorden. Utan förekomsten av koldioxid och vattenånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara omkring 33 grader lägre än idag det vill säga -18 grader och planeten skulle vara frusen. Det är den förstärkta växthuseffekten på grund av utsläpp av växthusgaser som är ett miljöproblem. Den förstärkta växthuseffekten leder till ökad temperatur på jorden, vilket i sin tur leder till klimatförändringar. (Se avsnitt 13, som ger en bild av den globala temperaturstegringen.) Under de senaste 150 åren har atmosfärens halt av koldioxid ökat med 30 procent på grund av utsläpp orsakade av mänskliga aktiviteter. Om inte havet hade varit en stor så kallad sänka för koldioxid hade ökningen varit närmare 60 procent. Jordens medeltemperatur har ökat med en halv grad under 1900-talet, men de senaste 25 åren har ökningen accelererat. Koldioxiden är den viktigaste växhusgasen, men även andra gaser som metan, lustgas, marknära ozon samt de så kallade industrigaserna fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid, bidrar till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser ger per molekyl eller per kg ett större bidrag till växthuseffekten än koldioxid, men på grund av de låga halterna av dem i atmosfären utgör de inte ett lika stort problem som koldioxid. Länderna inom OECD står för drygt hälften av världens koldioxidutsläpp, och USA står för den största delen av OECDländernas utsläpp, 45 procent. Andra länder med stora utsläpp är Japan, Tyskland, Kanada och Storbritannien I fråga om koldioxidutsläpp per invånare kommer Luxemburg på första plats. Sedan följer USA, Australien och Kanada. Sverige svarar för några promille av koldioxidutsläppen i världen. Sveriges utsläpp per invånare är lägre än genomsnittet i OECD. Förklaringen till Sveriges låga utsläppsnivå är att energisystemet till stor del är uppbyggt av vattenkraft och kärnkraft, det vill säga energikällor som inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläpp i OECD-länderna 2005 Nr Land Miljoner ton totalt CO 2 Procentuell fördelning 1 USA 5 817,0 45,1 2 Japan 1 214,2 9,4 3 Tyskland 813,5 6,3 4 Kanada 548,6 4,2 5 Storbritannien 529,9 4,1 6 Italien 454,0 3,5 7 Sydkorea 448,9 3,5 8 Mexiko 389,4 3,0 9 Frankrike 388,4 3,0 10 Australien 376,8 2,9 11 Spanien 341,8 2,6 12 Polen 295,8 2,3 13 Turkiet 218,9 1,7 14 Nederländerna 182,9 1,4 15 Tjeckien 118,1 0,9 16 Belgien 111,7 0,9 17 Grekland 95,7 0,7 18 Österrike 77,2 0,6 19 Portugal 63,0 0,5 20 Ungern 57,7 0,4 21 Finland 55,4 0,4 22 Sverige 51,0 0,4 23 Danmark 47,5 0,4 24 Schweiz 45,0 0,3 25 Irland 43,8 0,3 26 Slovakien 38,3 0,3 27 Norge 37,0 0,3 28 Nya Zeeland 34,9 0,3 29 Luxemburg 11,3 0,1 30 Island 2,2 0,0 OECD totalt 12 909,9 100,0 Källa: Statens energimyndighet, Energiläget 2005 (www.stem.se); OECD in Figures, 2007 edition (www.oecd.org). 32 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 13 Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860 2007, avvikelse från normalvärdet för perioden 1961 1990 Average temperature, deviation from normal values in Sweden and worldwide Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 37 stationer fördelade över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste, västligaste och östligaste stationen markerats. Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som utgör ungefär en promille av jordens yta. Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climate Research Unit på University of East Anglia. Miljö och väder Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). Statistiska centralbyrån 33
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 14 Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur Warmest June, July, August and warmest summer, average temperatures (Celsius) Station Juni June 1901 2007 Juli July 1901 2007 Augusti August 1901 2007 Sommar Summer 1901 2007 Temp. År Year Temp. År Temp. År Temp. År Mätningarna börjar Start year Naimakka 13,8 1953 15,7 1973 12,7 1951 12,2 2002 1944 Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879 Katterjåkk 11,5 2002 13,3 1980 12,5 2006 11,8 2002 1969 Kiruna-Esrange 14,9 1953 16,2 1927 14,2 2006 13,7 1937 1901 Tarfala 7,7 1986 9,6 1980 10,6 2006 8,6 2002 1965 Nikkaluokta 14,0 1953 14,9 1973 13,3 2006 12,7 2002 1951 Ritsem 11,5 2002 13,8 1988 14,0 2006 12,4 2002 1981 Gällivare............ 14,3 2002 1996 Kvikkjokk-Årrenjarka 15,1 1953 16,9 1927 15,2 2002 14,7 2002 1889 Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860 Arjeplog 15,2 1953 16,6 1973 15,8 2002 14,7 2002 1945 Arvidsjaur............ 15,3 2002 1996 Hemavan 13,8 1953 16,0 1925 14,4 1917 13,0 1937 1901 Dikanäs 14,7 1953 15,8 1973 14,9 2002 14,2 2002 1944 Stensele 15,8 1953 17,7 1901 16,3 2002 15,6 2002 1860 Gunnarn 16,0 1970 17,3 1988 16,5 2002 15,9 2002 1951 Lycksele 17,4 1953 17,6 1973 16,4 2002 15,9 2002 1945 Vilhelmina............ 15,1 2002 1996 Pajala 16,1 1953 18,2 1941 15,5 2006 15,4 2002 1940 Överkalix-Svartbyn 16,2 1980 19,1 1973 16,7 2006 16,0 2002 1962 Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859 Luleå flygplats 16,8 1953 19,3 1973 17,6 2006 16,7 2002 1944 Piteå 16,7 1980 19,6 1973 17,3 1937 17,1 1937 1859 Bjuröklubb 15,0 2002 19,0 1925 18,1 2006 16,4 2002 1879 Vindeln 15,7 1970 17,9 1997 16,9 2006 16,2 1997 1946 Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 1939 16,9 1937 1860 Holmögadd 14,7 2002 18,9 1973 18,7 1939 16,9 2002 1879 Gäddede 14,5 1953 16,7 1937 16,4 1969 14,8 2002 1905 Storlien-Visjövalen 12,6 1970 14,7 1994 15,7 2002 13,6 2002 1962 Höglekardalen 13,4 1970 15,4 1994 15,0 2002 13,7 2002 1962 Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860 Junsele 16,7 1930 19,4 1925 17,2 2002 16,3 2002 1909 Forse 16,8 1953 20,8 1901 17,6 2002 16,6 2002 1901 Skagsudde 15,0 2002 18,5 1973 18,3 2002 16,9 2002 1964 Härnösand 16,2 1966 18,8 1914 18,5 2002 17,5 2002 1858 Torpshammar 17,0 1936 18,4 1994 17,5 2002 16,6 2002 1931 Sundsvalls flygplats 15,8 1966 18,2 1973 17,9 2002 17,0 2002 1943 Brämön 15,5 2002 17,7 2002 18,9 2002 17,4 2002 1986 Hede 15,4 1953 16,8 1937 15,8 1947 14,2 2002 1937 Sveg 15,6 1953 18,6 1994 17,2 2002 15,8 1997 1875 Delsbo 16,9 1936 19,6 1994 18,1 2002 17,1 2002 1878 Hudiksvall 16,7 2002 19,3 1994 18,8 2002 17,7 2002 1934 Järvsö 17,0 1970 19,8 1994 18,4 2002 17,4 2002 1961 Söderhamn 16,2 2002 19,2 1994 18,4 2002 17,4 2002 1946 Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858 Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,0 1997 14,9 2002 1892 Grundforsen 15,5 1970 17,8 1994 15,9 1997 14,8 2006 1931 Ulvsjö 13,4 1986 17,1 1994 16,0 2002 14,3 1997 1978 Mora 16,7 1970 20,1 1994 18,2 1997 17,0 1997 1941 Malung 15,9 1970 19,0 1994 17,3 1997 16,0 1997 1916 Falun 17,8 1917 21,3 1901 18,8 2002 18,3 2006 1860 Östmark 16,6 1970 19,2 1955 17,4 1997 16,6 2002 1943 Gustavsfors 17,5 1970 19,7 1994 17,5 2002 16,3 2006 1917 Arvika 17,8 1970 20,3 1994 18,8 1947 17,3 2006 1945 Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,1 2002 18,4 1997 1858 Blomskog 17,0 1988 18,9 2006 18,3 2002 16,8 1997 1964 Ställdalen 16,7 1970 17,9 2006 18,4 1997 16,8 1997 1967 Västerås 17,8 1970 21,7 1914 19,9 1997 18,5 2002 1859 Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860 Örskär 16,0 2002 20,2 1941 20,2 2002 18,1 2002 1941 34 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 14 Station Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur (forts.) Juni 1901 2007 Juli 1901 2007 Augusti 1901 2007 Sommar 1901 2007 Temp. År Temp. År Temp. År Temp. År Miljö och väder Mätningarna börjar Films Kyrkby 16,6 1999 20,0 1994 19,3 1997 17,7 2002 1982 Uppsala 18,4 1917 21,4 1914 20,5 1997 18,7 1997 1722 Svenska Högarna 15,7 2002 19,6 1914 21,2 2002 18,4 2002 1879 Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756 Landsort 16,1 1992 19,8 1914 21,0 1997 17,9 2002 1879 Norrköping 17,7 1953 20,7 1994 20,6 1997 18,4 2006 1944 Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860 Harstena 16,5 1992 20,0 2006 21,1 2002 18,4 2002 1942 Skara 17,6 1992 20,5 1994 19,9 1997 17,8 1997 1860 Såtenäs 17,0 1992 19,6 1994 19,5 1997 17,4 1997 1944 Vänersborg 17,9 1940 20,4 1914 19,4 1997 17,8 1914 1860 Borås 17,5 1992 20,0 2006 19,3 1997 17,6 1997 1884 Nordkoster 18,1 1992 19,6 2006 20,2 1997 18,4 1997 1967 Måseskär 18,3 1992 19,7 1914 20,8 1997 18,4 1997 1908 Säve 17,9 1992 20,0 1994 19,5 1997 17,6 1997 1944 Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859 Nidingen 17,9 1992 20,2 2006 21,0 1997 18,4 1997 1969 Varberg 17,8 1992 19,9 1901 20,2 1997 18,1 2002 1879 Torup 16,7 1992 19,2 1994 19,3 1997 17,4 1997 1972 Halmstad 18,4 1917 20,4 1994 20,8 1997 18,8 2002 1860 Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860 Gladhammar 17,5 1917 20,7 2006 20,2 1997 18,3 2006 1859 Målilla 16,7 1953 20,1 1994 19,4 1997 17,8 2006 1946 Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 1914 20,1 1997 18,1 2006 1860 Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860 Ljungby 17,0 1992 20,1 1994 19,4 1997 17,5 1997 1962 Ölands norra udde 17,0 1992 20,4 1994 21,1 1997 18,9 2006 1854 Ölands södra udde 17,4 1992 19,7 2006 20,6 1997 17,4 1997 1944 Gotska Sandön 15,6 2002 20,9 1914 20,6 1997 18,1 2002 1879 Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860 Hoburg 17,1 1992 20,7 1914 21,1 1997 18,2 1997 1879 Bredåkra 17,9 1992 20,4 1994 20,1 2002 17,6 2002 1946 Karlshamn 17,8 1992 20,3 1914 20,5 2002 18,0 1868 1859 Hanö 17,4 1992 20,5 2006 20,9 1997 17,6 1997 1944 Osby 17,3 1940 19,8 2006 19,6 2002 17,4 1997 1928 Kristianstad 17,6 1953 20,0 1914 20,1 1997 17,8 1997 1880 Helsingborg............ 17,9 1997 1996 Lund 18,3 1992 20,7 1994 20,9 1997 18,8 2006 1859 Malmö 18,7 1992 21,3 2006 20,8 1997 18,5 2006 1936 Falsterbo 18,0 1992 21,0 2006 21,5 1997 18,3 1997 1880 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). Statistiska centralbyrån 35
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 15 Medeltemperaturen i juni, juli och augusti Average temperatures in June, July, August (Celsius) Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av de redovisade åren. Station Juni månad June Juli månad July Augusti månad August 1997 2002 2006 2008 1997 2003 2006 2008 1997 2002 2006 2008 Naimakka 9,4 11,8 10,1 8,4 13,7 15,3 12,1 12,1 11,7 11,8 12,4 8,6 Karesuando 11,3 13,3 11,4 9,5 15,7 16,8 13,4 13,1 13,0 13,2 13,7 9,5 Katterjåkk 7,7 11,5 7,5 8,4 12,8 14,3 10,5 11,6 10,8 12,0 12,5 8,6 Kiruna-Esrange 11,9 13,8 11,1 9,9 15,4 16,9 13,6 13,3 12,3 13,3 13,8 9,6 Tarfala 4,3 7,1 4,4 4,2 9,2 11,3 8,1 8,5 8,0 10,1 10,6 4,9 Nikkaluokta 9,9 12,1 10,2 9,4 13,8 15,8 12,5 12,9 11,5 12,9 13,3 9,0 Ritsem 9,0 11,5 8,1 8,8 13,7 15,3 11,3 12,6 11,8 13,5 14,0 9,2 Gällivare 12,7 13,7 12,1 10,7 15,7 17,0 14,2 13,7 13,1 14,5 14,6 9,6 Kvikkjokk-Årrenjarka 11,9 14,1 11,1 10,8 15,5 17,1 14,2 14,5 12,8 15,2 14,8 10,6 Jokkmokk 13,4 14,7 12,7 11,3 16,7 17,9 14,8 14,7 14,1 15,6 15,5 10,6 Arjeplog 12,6 13,7 11,3 10,9 16,1 17,1 14,1 14,0 13,5 15,8 15,6 10,4 Arvidsjaur 13,4 14,2 12,6 11,3 16,4 17,6 15,3 14,5 13,9 16,0 15,7 10,5 Hemavan 10,0 12,6 9,8 10,4 14,0 15,6 12,3 13,3 12,2 14,2 14,2 10,1 Dikanäs 11,4 13,2 11,3 10,8 14,8 16,3 13,5 13,6 12,3 14,9 14,3 9,8 Stensele 13,4 14,6 12,5.. 16,7 17,8 14,9.. 14,2 16,3 15,6.. Gunnarn 13,7 14,9 13,0 12,1 17,0 18,0 15,3 15,2 14,1 16,5 16,0 11,1 Lycksele 14,2 14,9 13,8 12,7 17,2 18,4 16,2 15,1 14,9 16,4 16,3 11,4 Vilhelmina 13,2 14,1 12,5 11,9 16,6 17,5 14,9 14,5 14,1 15,7 15,2 10,6 Pajala 13,8 15,1 13,2 11,5 16,9 18,5 15,0 13,6 13,9 14,8 15,5 9,9 Överkalix-Svartbyn 14,2 15,2 13,8 12,4 17,9 19,0 15,9 15,3 14,9 16,0 16,7 11,6 Haparanda 13,7 15,7 12,9 12,3 18,5 19,5 15,7 15,2 15,2 16,4 17,1 12,3 Luleå flygplats 13,8 15,6 13,1 12,4 18,1 19,2 16,2 15,7 15,6 17,3 17,6 12,6 Piteå 15,3 15,5 14,2 12,3 18,8 18,8 16,5 15,5 16,3 16,8 16,5 12,3 Bjuröklubb 12,0 15,0 12,6 11,6 17,7 18,3 15,6 14,9 16,2 17,6 18,1 13,5 Vindeln 14,5 14,8 13,3 12,1 17,9 18,4 15,9 14,5 16,1 16,7 16,9 11,5 Umeå flygplats 14,0 15,5 13,6 12,6 18,4 18,8 16,0 15,1 16,6 17,0 17,6 12,9 Holmögadd 11,7 14,7 11,9 12,4 17,8 18,2 15,9 15,2 17,2 18,6 18,6 14,0 Gäddede 11,8 13,7 10,9 11,7 16,0 16,9 13,9 14,4 14,0 16,0 15,3 10,1 Storlien-Visjövalen 9,8 12,2 10,0 10,1 14,6 15,3 13,4 13,1 14,0 15,7 14,3 9,8 Höglekardalen 11,2 12,5 11,7 10,8 14,4 15,6 14,4 13,3 13,9 14,9 13,6 9,6 Frösön 13,0 14,4 12,9 12,7 16,7 17,5 15,9 15,3 15,7 17,9 16,4 11,6 Junsele 14,7 15,1 13,7 13,3 17,8 18,3 16,0 15,7 15,9 17,2 16,6 11,8 Forse 14,6 15,4 14,5 13,3 17,0 18,7 16,5 15,6 16,2 17,6 16,4 12,2 Skagsudde 12,4 15,0 11,8 12,6 17,6 18,3 15,7 15,7 16,4 18,3 18,1 14,0 Härnösand 14,1 16,1 14,1 13,8 18,1 19,2 16,7 16,2 17,2 18,5 17,8 13,7 Torpshammar 14,2 15,6 14,6 13,7 17,3 18,5 17,0 16,2 16,9 17,5 16,7 12,7 Sundsvalls flygplats 14,1 15,6 14,3 13,5 17,7 18,9 16,6 16,2 17,0 17,9 17,7 13,6 Brämön 12,5 15,5 12,9 13,1 17,5 18,0 15,9 16,1 17,4 18,9 18,2 14,5 Hede 12,1 13,2 12,2 12,0 14,9 15,8 15,0 13,5 14,8 15,2 14,4 10,6 Sveg 13,7 14,1 13,7 12,9 16,9 17,0 16,7 15,3 16,9 17,2 15,1 11,4 Delsbo 14,4 16,0 14,8 14,2 17,7 18,6 17,5 16,2 17,8 18,1 17,1 13,3 Hudiksvall 14,1 16,7 14,9 14,6 18,1 19,0 18,0 16,8 17,9 18,8 18,2 14,5 Järvsö 14,8 16,4 15,5 14,5 18,0 18,9 18,3 15,8 18,0 18,4 17,0 13,2 Söderhamn 13,8 16,2 14,8 14,6 17,2 18,6 18,2 16,8 17,9 18,4 17,5 14,2 Gävle 14,0 16,0 15,3 14,8 17,2 18,2 18,4 16,7 17,9 18,3 17,4 14,2 Särna 12,5 13,4 13,6 12,4 15,5 16,6 16,5 15,1 16,0 16,4 14,7 11,6 Grundforsen 12,5 13,2 13,6 12,4 15,7 16,2 16,6 14,7 15,9 15,7 14,3 11,2 Ulvsjö 11,9 13,0 12,4 11,6 15,2 15,6 15,3 13,9 15,7 16,0 14,0 10,2 Mora 14,8 15,6 15,7 14,6 17,8 18,2 18,2 16,6 18,2 18,0 16,5 13,1 Malung 13,9 14,4 14,7 13,6 16,9 17,2 17,4 15,7 17,2 17,1 15,3 12,1 Falun 15,4 16,2 16,9 15,8 18,2 18,9 19,6 18,0 18,8 18,8 17,9 14,2 Östmark 14,0 15,3 15,2 14,1 16,9 17,6 18,3 16,2 17,5 17,5 16,4 13,6 Gustavsfors 14,3 14,7 14,8 13,8 17,0 17,6 18,0 16,1 17,4 17,5 16,2 13,1 Arvika 15,2 15,7 15,7 15,0 18,0 18,2 19,2 17,2 18,5 18,2 16,9 14,2 Karlstad 16,2 16,5 16,1 15,7 19,0 19,2 20,2 18,1 20,0 20,1 18,3 15,4 Blomskog 14,7 14,9 14,8 14,3 17,3 17,6 18,9 16,8 18,3 18,3 16,6 14,2 Ställdalen 14,7 14,8 15,2 14,0 17,3 17,8 17,9 16,3 18,4 17,8 16,3 13,0 Västerås 15,4 16,9 16,5 16,1 18,0 19,6 20,2 18,4 19,9 19,5 18,3 15,2 Örebro 16,3 16,6 16,4 15,3 18,6 19,2 19,7 17,5 20,2 19,3 17,8 14,6 Örskär 13,7 16,0 14,9 14,9 17,8 18,9 18,5 17,3 19,6 20,2 18,4 15,2 36 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder 15 Medeltemperaturen i juni, juli och augusti (forts.) Station Juni månad Juli månad Augusti månad 1997 2002 2006 2008 1997 2003 2006 2008 1997 2002 2006 2008 Films Kyrkby 15,4 16,1 15,9 15,1 18,2 19,1 18,9 17,0 19,3 18,7 17,7 14,4 Uppsala 16,4 17,0 16,7 16,1 19,2 20,2 20,1 18,2 20,4 20,2 18,5 15,2 Svenska Högarna 13,3 15,7 12,8 14,0 18,2 18,8 18,1 17,3 20,0 21,2 19,1 15,8 Stockholm 16,2 17,5 17,0 16,5 19,6 20,6 20,8 18,8 21,3 21,3 19,2 16,0 Landsort 13,6 15,5 13,8 14,3 18,2 18,6 19,1 17,3 20,7 20,9 19,2 16,3 Norrköping 15,6 16,5 16,8 15,5 18,2 19,2 20,5 17,8 20,6 20,0 17,8 15,6 Malmslätt 15,3 15,5 16,2 14,8 17,4 18,1 20,0 17,2 19,9 19,0 17,2 14,8 Harstena 14,6 16,3 15,2 15,3 18,9 19,1 20,0 17,9 21,0 21,1 19,1 16,7 Skara 15,8 15,4 15,8 14,6 17,7 18,1 19,6 17,4 19,9 18,7 16,9 14,8 Såtenäs 15,0 15,4 15,7 14,7 17,6 18,2 19,4 17,5 19,5 19,1 17,2 15,3 Vänersborg 15,3 15,3 15,4 14,5 17,6 17,8 19,1 17,6 19,4 18,9 17,0 15,2 Borås 15,8 15,5 15,9 14,7 17,6 18,2 20,0 17,6 19,3 19,0 16,7 15,2 Nordkoster 16,2 16,0 14,6 15,3 18,8 18,7 19,6 18,1 20,2 19,9 18,3 16,5 Måseskär 15,5 16,1 14,7 15,2 18,9 18,7 19,6 18,2 20,8 20,2 18,3 17,1 Säve 15,6 15,6 15,1 15,1 17,7 18,1 19,4 18,6 19,5 19,3 17,1 16,2 Göteborg 16,7 16,6 16,6 16,2 19,0 19,4 21,0 19,3 20,9 20,6 18,2 16,9 Nidingen 15,5 16,0 15,3 15,5 18,7 18,9 20,2 18,4 21,0 20,4 18,2 17,1 Varberg 15,8 16,2 15,7 15,4 18,1 18,5 19,9 18,2 20,2 20,1 17,1 16,5 Torup 15,4 15,4 15,3 14,3 17,4 17,8 18,9 17,1 19,3 18,8 15,7 15,3 Halmstad 16,3 17,0 16,0 15,4 18,3 19,3 20,4 17,9 20,8 20,5 17,0 16,3 Jönköpings flygplats 14,6 14,4 15,1 13,9 16,7 16,9 18,9 16,7 19,0 17,5 15,4 14,4 Gladhammar 15,1 16,1 16,6 15,2 18,0 18,6 20,7 17,8 20,2 19,3 17,6 15,8 Målilla 15,5 15,6 16,6 14,6 17,7 18,3 20,1 17,1 19,4 18,8 16,6 14,9 Kalmar flygplats 15,3 16,5 16,3 14,9 18,0 18,7 20,4 17,2 20,1 19,7 17,6 16,1 Växjö 15,5 14,9 15,8 14,3 17,4 18,4 19,8 17,1 19,7 19,1 16,3 15,2 Ljungby 15,6 15,3 15,9 14,6 17,5 18,0 20,0 17,3 19,4 18,8 16,2 15,4 Ölands norra udde 14,8 16,4 16,2 15,9 18,5 18,8 21,2 18,4 20,9 20,8 19,3 17,2 Ölands södra udde 13,9 15,0 14,2 14,5 17,8 17,9 19,7 16,9 20,6 20,2 18,3 16,1 Gotska Sandön 14,4 15,6 14,2 15,0 18,4 19,0 19,2 17,5 20,6 20,0 18,7 16,8 Visby flygplats 15,1 16,1 15,7 14,9 18,0 18,8 20,2 17,2 20,1 20,0 18,2 16,4 Hoburg 14,9 16,1 14,6 15,4 18,7 18,6 20,4 17,8 21,1 20,7 19,1 16,5 Bredåkra 15,2 15,5 15,5 14,6 17,7 18,3 19,9 17,2 19,7 20,1 16,7 15,6 Karlshamn 15,4 16,1 16,2 15,0 18,4 18,7 20,3 17,8 20,2 20,5 17,5 16,2 Hanö 14,0 15,1 15,2 14,6 17,9 17,9 20,5 17,0 20,9 19,8 17,9 15,9 Osby 15,1 15,4 15,8 14,5 17,6 18,4 19,8 17,3 19,6 19,6 16,3 15,5 Kristianstad 15,1 16,2 16,2 14,9 18,3 19,1 19,9 17,3 20,1 19,5 17,0 16,2 Helsingborg 15,5 16,0 15,9 15,5 17,7 18,6 20,4 18,2 20,4 20,0 17,2 16,9 Lund 15,9 16,7 16,8 16,0 18,4 19,3 21,7 18,8 20,9 20,6 17,8 17,3 Malmö 15,7 16,5 16,6 16,0 18,0 18,9 21,3 18,4 20,8 20,0 17,7 17,3 Falsterbo 15,1 16,3 15,7 15,7 18,4 18,4 21,0 18,0 21,5 20,2 18,2 17,6 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). Statistiska centralbyrån 37
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 16 Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna juni, juli och augusti) Average summer temperatures (Celsius) Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av de redovisade åren. Station Sommaren Whole summer Station Sommaren 1997 2002 2005 2006 2007 2008 1997 2002 2005 2006 2007 2008 Naimakka 11,6 12,2 11,7 11,5 11,0 9,7 Falun 17,5 17,5 15,5 18,1 16,6 16,0 Karesuando 13,3 13,6 12,6 12,8 12,1 10,7 Östmark 16,1 16,5 14,7 16,6 15,2 14,6 Katterjåkk 10,4 11,8 10,3 10,2 10,3 9,5 Gustavsfors 16,2 16,1 14,6 16,3 14,7 14,3 Kiruna-Esrange 13,2 13,9 12,6 12,8 12,0 10,9 Arvika 17,2 17,1 15,8 17,3 15,6 15,5 Tarfala 7,2 8,5 6,4 7,7 6,2 5,9 Karlstad 18,4 18,3 16,6 18,2 16,3 16,4 Nikkaluokta 11,7 12,7 11,6 12,0 11,2 10,4 Blomskog 16,8 16,6 15,2 16,8 15,2 15,1 Ritsem 11,5 12,4 10,9 11,1 10,7 10,2 Ställdalen 16,8 16,4 14,5 16,5 14,8 14,4 Gällivare 13,8 14,3 12,9 13,6 12,4 11,3 Västerås 17,8 18,4 16,2 18,3 16,6 16,6 Kvikkjokk-Årrenjarka 8,7 14,7 12,8 13,4 12,5 12,0 Örebro 18,4 18,0 16,4 18,0 15,9 15,8 Jokkmokk 14,7 15,4 13,5 14,3 13,3 12,2 Örskär 17,0 18,1 15,6 17,3 15,4 15,8 Arjeplog 14,1 14,7 12,5 13,7 12,5 11,8 Films Kyrkby 17,6 17,6 15,3 17,5 15,7 15,5 Arvidsjaur 14,6 15,3 13,2 14,5 13,1 12,1 Uppsala 18,7 18,7 16,3 18,4 16,9 16,5 Hemavan 12,1 13,4 11,3 12,1 11,7 11,3 Svenska Högarna 17,2 18,4 15,7 16,7 15,8 15,7 Dikanäs 12,8 14,2 11,8 13,0 12,2 11,4 Stockholm 19,0 19,3 17,2 19,0 17,1 17,1 Stensele 14,8 15,6 13,0 14,3 13,2.. Landsort 17,5 17,9 16,1 17,4 15,7 16,0 Gunnarn 14,9 15,9 13,4 14,8 13,7 12,8 Norrköping 18,1 18,3 16,5 18,4 16,5 16,3 Lycksele 15,4 15,9 13,9 15,4 14,0 13,1 Malmslätt 17,5 17,3 15,7 17,8 15,8 15,6 Vilhelmina 14,6 15,1 12,8 14,2 13,2 12,3 Harstena 18,2 18,4 16,7 18,1 16,4 16,6 Pajala 14,9 15,4 14,2 14,6 13,3 11,7 Skara 17,8 17,2 15,4 17,4 15,7 15,6 Överkalix-Svartbyn 15,7 16,0 15,0 15,5 14,3 13,1 Såtenäs 17,4 17,2 15,8 17,4 15,7 15,8 Haparanda 15,8 16,5 15,6 15,2 14,5 13,3 Vänersborg 17,4 17,1 15,7 17,2 15,7 15,8 Luleå flygplats 15,8 16,7 15,3 15,6 14,7 13,6 Borås 17,6 17,3 15,5 17,5 15,9 15,8 Piteå 16,8 16,6 15,0 15,7 14,2 13,4 Nordkoster 18,4 17,7 16,1 17,5 16,4 16,6 Bjuröklubb 15,3 16,4 14,4 15,4 14,4 13,3 Måseskär 18,4 17,9 16,1 17,5 16,4 16,8 Vindeln 16,2 15,9 13,9 15,4 13,9 12,7 Säve 17,6 17,4 15,8 17,2 16,0 16,6 Umeå flygplats 16,3 16,6 14,8 15,7 14,4 13,5 Göteborg 18,9 18,6 17,0 18,6 17,1 17,5 Holmögadd 15,6 17,0 14,4 15,5 14,2 13,9 Nidingen 18,4 18,0 16,3 17,9 16,6 17,0 Gäddede 13,9 14,8 12,1 13,4 12,8 12,1 Varberg 18,0 18,1 16,2 17,6 16,5 16,7 Storlien-Visjövalen 12,8 13,6 10,5 12,6 11,6 11,0 Torup 17,4 17,3 15,0 16,6 15,6 15,6 Höglekardalen 13,2 13,6 11,2 13,2 12,1 11,2 Halmstad 18,5 18,8 16,3 17,8 16,5 16,5 Frösön 15,1 15,9 13,1 15,1 14,1 13,2 Jönköpings flygplats 16,8 16,1 15,1 16,5 14,7 15,0 Junsele 16,1 16,3 14,0 15,4 14,3 13,6 Gladhammar 17,8 17,8 16,2 18,3 16,4 16,3 Forse 15,9 16,6 14,3 15,8 14,4 13,7 Målilla 17,5 17,3 15,7 17,8 15,9 15,5 Skagsudde 15,5 16,9 14,3 15,2 14,4 14,1 Kalmar flygplats 17,8 18,0 16,5 18,1 16,3 16,1 Härnösand 16,5 17,5 14,9 16,2 14,8 14,6 Växjö 17,5 17,1 15,3 17,3 15,6 15,5 Torpshammar 16,1 16,6 14,6 16,1 14,9 14,2 Ljungby 17,5 17,1 15,4 17,4 15,6 15,8 Sundsvalls flygplats 16,3 17,0 14,7 16,2 14,8 14,4 Ölands norra udde 18,1 18,4 17,2 18,9 16,9 17,2 Brämön 15,8 17,4 14,4 15,7 14,6 14,6 Ölands södra udde 17,4 17,0 15,8 17,4 16,0 15,8 Hede 13,9 14,2 11,8 13,9 12,7 12,0 Gotska Sandön 17,8 17,9 16,0 17,4 16,1 16,4 Sveg 15,8 15,5 13,2 15,2 13,8 13,2 Visby flygplats 17,7 18,2 15,9 18,0 16,8 16,2 Delsbo 16,6 17,1 14,8 16,5 15,0 14,6 Hoburg 18,2 18,2 16,2 18,0 16,5 16,6 Hudiksvall 16,7 17,7 15,3 17,0 15,5 15,3 Bredåkra 17,5 17,6 15,8 17,4 16,1 15,8 Järvsö 16,9 17,4 15,0 16,9 15,4 14,5 Karlshamn 18,0 18,0 16,2 18,0 16,7 16,3 Söderhamn 16,3 17,4 15,2 16,8 15,0 15,2 Hanö 17,6 17,0 15,5 17,9 16,0 15,8 Gävle 16,4 17,4 15,2 17,0 15,1 15,2 Osby 17,4 17,4 15,5 17,3 15,9 15,8 Särna 14,7 14,9 13,1 14,9 13,7 13,0 Kristianstad 17,8 17,8 15,7 17,7 16,4 16,1 Grundforsen 14,7 14,6 13,2 14,8 13,3 12,8 Helsingborg 17,9 17,9 16,1 17,8 16,5 16,9 Ulvsjö 14,3 14,3 12,0 13,9 12,4 11,9 Lund 18,4 18,6 16,9 18,8 17,3 17,4 Mora 16,9 16,8 14,9 16,8 15,2 14,8 Malmö 18,2 18,2 16,8 18,5 17,2 17,2 Malung 16,0 15,8 13,9 15,8 14,2 13,8 Falsterbo 18,3 18,2 16,3 18,3 16,9 17,1 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 38 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 17 Månad Month Nederbörd i mm Precipitation Miljö och väder Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 Januari 45 23 47 30 78 44 60 40 50 27 104 50 Februari 21 19 28 23 28 32 16 29 12 21 22 42 Mars 16 23 23 24 65 35 40 33 32 23 63 46 April 22 23 11 23 31 29 4 30 11 28 3 43 Maj 81 28 120 35 57 32 48 38 30 35 30 45 Juni 30 42 34 48 44 41 30 41 28 57 29 44 Juli 66 75 126 78 100 49 66 55 68 76 83 58 Augusti 59 63 84 74 62 65 185 74 37 60 79 77 September 37 45 75 50 85 66 73 69 50 59 70 81 Oktober 39 44 22 41 67 64 16 61 33 37 17 73 November 46 34 76 41 81 59 80 67 63 31 71 79 December 22 24 33 32 46 42 86 48 26 31 85 66 Året 484 442 679 497 744 558 704 582 440 484 656 703 Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 Januari 67 36 64 51 79 43 73 39 76 44 59 35 Februari 24 28 35 37 34 31 26 27 29 34 42 24 Mars 18 32 17 34 42 37 19 26 34 32 47 29 April 4 35 6 42 23 37 17 30 15 37 17 31 Maj 54 52 50 41 79 42 25 30 62 41 50 38 Juni 52 70 59 46 46 53 67 45 57 50 90 45 Juli 65 85 74 73 99 62 51 72 71 76 100 66 Augusti 60 71 59 86 39 73 17 66 71 66 46 61 September 61 75 82 70 73 70 74 55 65 72 53 59 Oktober 17 58 18 57 25 67 39 50 17 57 13 44 November 66 48 81 59 58 71 49 53 37 58 32 46 December 51 42 72 54 73 48 45 46 52 46 34 39 Året 539 631 617 650 670 635 502 539 586 614 583 516 Månad Jönköpings Flyg Säve Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 Januari 149 61 150 62 87 48 103 52 87 37 99 54 Februari 40 39 43 41 35 28 33 35 35 30 52 33 Mars 49 46 73 50 24 32 36 41 24 29 35 44 April 30 47 42 42 16 29 20 40 16 29 17 40 Maj 50 50 48 51 17 29 57 48 17 35 37 43 Juni 160 61 137 61 24 31 78 55 58 39 130 54 Juli 127 83 113 68 63 50 215 75 151 59 218 66 Augusti 70 75 90 77 63 50 70 57 75 50 52 63 September 117 84 93 81 67 59 97 71 43 50 78 63 Oktober 11 71 48 84 31 50 26 58 19 39 35 60 November 48 74 85 84 68 57 36 63 36 46 34 69 December 76 66 110 75 60 51 59 56 33 41 57 65 Året 927 757 1 032 774 555 517 830 651 594 484 844 655 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). Statistiska centralbyrån 39
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 18 Medeltemperatur Average temperature (Celsius) Månad Month Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 Januari -16,3-16,0-17,2-16,6-9,5-12,1-5,9-9,1-4,3-8,6-4,5-7,1 Februari -17,7-14,6-18,0-14,0-14,8-11,4-9,9-8,6-7,5-7,3-7,1-6,6 Mars -3,6-10,0-3,6-8,3-2,4-6,8-0,6-4,3 0,8-3,6 1,0-2,7 April -1,3-3,7 1,2-1,3 1,5-0,5 4,3 1,2 3,5 1,0 5,6 2,0 Maj 3,8 3,4 6,1 5,5 6,7 6,1 7,6 7,3 7,5 7,2 8,4 7,6 Juni 11,0 10,3 12,4 11,9 13,5 12,8 13,1 13,0 13,9 11,8 13,8 13,3 Juli 13,6 12,8 14,4 14,2 15,7 15,4 15,6 15,2 14,4 13,4 15,5 15,3 Augusti 11,7 10,4 12,5 11,9 14,4 13,2 14,6 13,5 14,1 12,3 15,2 14,2 September 4,7 5,0 5,3 6,4 7,7 8,0 8,6 8,7 7,7 8,0 9,1 9,8 Oktober 1,6-1,6 1,6 0,6 5,4 2,5 5,5 3,8 5,1 3,8 5,7 5,2 November -8,1-9,1-8,9-8,6-2,8-4,2-1,6-2,4-1,1-2,2-0,5-0,6 December -6,3-14,0-7,0-13,7-1,0-9,5-0,8-6,6-1,7-6,1-0,3-4,8 Året -0,5-2,3 0,0-1,0 3,0 1,1 4,3 2,7 4,4 2,5 5,2 3,8 Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 Januari -8,4-11,7-2,0-4,8-0,6-4,6 0,4-2,8-0,5-4,1 0,7-3,2 Februari -9,7-9,9-5,4-4,5-3,2-4,7-2,8-3,0-3,7-4,1-2,8-3,4 Mars -1,0-5,1 2,8-1,0 3,7-1,1 4,7 0,1 3,7-0,6 4,3-0,2 April 2,8 0,4 6,9 3,4 7,2 3,6 8,2 4,6 7,5 4,1 7,4 4,5 Maj 7,7 7,0 9,5 9,3 10,6 9,9 11,4 10,7 10,8 10,5 11,1 10,5 Juni 14,0 12,1 14,1 14,6 16,2 14,7 16,6 15,6 15,9 15,1 15,7 15,0 Juli 13,6 13,4 15,5 16,3 16,2 16,1 17,0 17,2 15,9 16,3 15,6 16,2 Augusti 13,4 11,8 15,6 14,9 16,5 14,9 17,8 16,2 15,8 15,0 16,2 15,3 September 7,1 7,3 10,5 10,6 11,4 10,9 12,2 11,9 11,1 10,7 11,2 11,2 Oktober 2,8 2,3 6,0 6,0 7,0 6,5 7,7 7,5 6,2 6,4 6,3 7,0 November -3,8-5,0 0,5 0,6 1,8 1,2 2,4 2,6 1,4 1,1 1,6 2,0 December -8,9-10,3-0,2-3,3-0,3-2,9 1,8-1,0 1,0-2,5 2,1-1,6 Året 2,5 1,0 6,2 5,2 7,3 5,4 8,2 6,6 7,2 5,7 7,5 6,1 Månad Jönköpings Flyg Säve Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 2007 1961/90 Januari 0,5-3,6 3,0-1,6 2,4-1,1 1,7-2,7 2,8-1,6 4,2-0,6 Februari -2,5-3,8-0,3-1,6-1,7-1,8-1,5-2,6-0,3-1,8 1,3-0,5 Mars 3,3-0,9 5,0 1,2 4,4 0,1 4,8 0,4 4,7 0,8 6,3 1,9 April 7,0 3,7 7,9 5,2 6,3 4,0 8,0 4,9 7,8 4,8 9,3 6,0 Maj 10,1 9,6 11,0 10,9 11,2 9,6 11,5 10,8 12,2 10,1 12,9 11,4 Juni 14,9 13,9 16,3 14,9 16,6 14,3 16,1 14,9 16,3 14,7 17,4 15,4 Juli 14,4 15,0 15,4 16,2 16,4 16,3 14,9 15,9 16,0 16,3 16,7 16,8 Augusti 14,7 14,1 16,4 15,6 17,5 15,9 15,8 15,2 16,6 15,7 17,8 16,5 September 10,4 10,2 12,3 12,2 12,9 12,1 11,4 11,2 12,3 12,1 13,1 13,0 Oktober 4,9 6,4 7,2 8,5 7,6 8,1 6,6 7,2 7,0 7,9 8,5 9,1 November 1,0 1,5 3,1 3,7 3,6 3,9 1,9 2,5 3,0 3,4 4,4 4,5 December 0,9-2,0 3,1 0,3 3,3 0,7 1,5-1,1 2,1-0,1 3,3 1,1 Året 6,7 5,3 8,8 7,1 8,4 6,8 7,8 6,4 8,4 6,9 9,6 7,9 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 40 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2009 19 Station Nederbörd i mm, maxvärde Precipitation, maximum values Maxvärde Max. value Under ett dygn 1 During 24 hours 2007 Datum 2 Date 1901-2007 Under en månad During a month Datum 2 2007 Månad 1901-2007 Månad och År Miljö och väder Under ett år During a year 1901-2007 År Karesuando 17,5 24/5 50,2 1967-08-06 81 maj 214 juli 2004 667 2004 Jokkmokk 24,2 17/5 48,0 1947-09-10 126 jul 196 juli 1981 735 1935 Haparanda 31,0 16/8 55,8 1942-09-22 100 jul 185 juli 1954 934 1935 Umeå flygplats 118,5 27/8 118,5 2007-08-27 185 aug 224 dec 1966 1 024 2000 Frösön 19,3 29/7 71,8 1942-07-10 68 jul 214 juli 2000 759 1987 Härnösand 30,5 14/1 187,3 1908-06-18 104 jan 278 dec 1966 1 048 2000 Särna 26,5 1/12 63,7 1924-08-18 67 jan 201 juli 1957 855 1924 Gävle 29,0 8/7 120,1 1979-08-26 82 sep 253 aug 1986 887 1981 Karlstad 31,5 1/12 68,4 1952-05-05 99 jul 200 aug 1902 1 003 2000 Stockholm 27,0 27/6 68,3 1903-08-16 74 sep 192 juli 1960 801 1960 Örebro 21,8 8/8 71,1 1917-08-15 76 jan 229 juli 2000 950 2000 Malmslätt 34,0 8/7 72,7 1972-07-13 100 jul 197 aug 1945 690 1960 Jönköpings Flyg 63,2 26/6 82,7 1940-06-25 160 jun 229 juli 2004 1 027 1998 Säve 48,5 26/6 74,0 1910-06-05 150 jan 220 okt 1967 1 229 2006 Visby flygplats 22,0 27/8 89,3 1907-07-02 87 jan 188 juli 1907 720 1912 Växjö 26,5 14/7 141,0 1945-08-14 215 jul 327 aug 1945 961 1945 Kalmar 36,4 4/7 70,4 1905-07-19 151 jul 211 aug 1945 782 1960 Lund 58,2 5/7 81,2 1941-07-17 218 jul 264 aug 2006 845 2006 1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901 2007 avser högsta värdena sedan år 1901. Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 2) Avser den senaste observationen av det angivna maxvärdet i föregående kolumn. Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 20 Station Temperatur, extremvärden Temperatures, extreme values (Celsius) Abs. maximum 1 Abs. minimum 1 2007 Datum 2 1880 2007 Datum 2 2007 Datum 2 1880 2007 Datum 2 Karesuando 29,1 8/8 32,5 1927-07-09-37,0 23/2-49,0 1999-01-27 Jokkmokk 28,9 7/8 34,5 1945-07-17-39,1 6/2-46,0 1924-01-22 Haparanda 26,3 5/7 33,0 1896-07-03-31,9 6/2-41,7 1966-02-08 Umeå flygplats 26,7 8/8 33,5 1882-06-27-27,3 7/2-38,2 1978-02-15 Frösön 27,7 7/8 31,5 1947-06-30-24,0 21/2-38,1 1978-12-31 Härnösand 25,1 9/6 36,5 1891-06-25-22,0 7/2-35,0 1893-01-15 Särna 29,3 7/6 33,0 1947-06-29-33,5 21/2-46,0 1941-01-03 Gävle 27,4 6/8 36,4 1947-06-30-25,4 22/2-33,7 1956-02-09 Karlstad 31,5 10/6 34,0 1933-07-09-15,7 24/1-36,0 1966-02-09 Stockholm 31,5 9/6 35,4 1975-08-06-14,9 21/2-28,2 1942-01-25 Örebro 31,0 8/6 36,0 1975-08-07-19,8 25/1-30,0 1966-02-13 Malmslätt 30,1 9/6 34,6 1992-08-10-16,2 11/2-32,0 1942-01-27 Jönköpings Flyg 29,4 9/6 33,3 1975-08-06-22,5 11/2-35,4 1966-02-09 Säve 31,4 9/6 34,1 1975-08-09-12,9 23/1-26,4 1966-02-09 Visby flygplats 28,1 12/6 32,0 1941-07-13-11,3 25/1-25,4 1966-02-09 Växjö 29,4 9/6 34,4 1992-08-10-12,2 11/2-34,0 1942-01-26 Kalmar 29,8 12/6 35,2 1994-07-27-16,0 11/2-31,0 1942-01-28 Lund 31,4 11/6 33,9 1947-06-30-11,8 23/1-26,3 1942-01-26 1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880 2007 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan år 1880. Maximioch minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn. Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). Statistiska centralbyrån 41
Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 21 Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser runt om i landet Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden Station Startår Start year Frostdagar 1 Days with frost Högsommardagar 2 Warm summer days Nederbördsdagar 3 Days with precipitation 2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 2007 Karesuando 1879 223 225 221 225 5 11 5 4 214 202 179 207 Katterjåkk 1969 217 218 216 210 1 3 2 211 239 205 236 Kiruna-Esrange 1901 227 225 228 232 2 9 2 3 169 190 168 189 Nikkaluokta 1951 240 228 231 215 6 2 2 176 188 185 201 Ritsem 1981 207 209 206 198 4 1 204 240 204 237 Gällivare 1996 228 226 218 223 2 11 9 6.. 206.... Kvikkjokk 1889 224 221 213 213 1 8 5 3 163 163 166 176 Jokkmokk 1860 235 225 221 228 3 12 20 7 166 156 153 180 Arjeplog 1945 211 202 204 210 7 3 1 204 194 169 190 Arvidsjaur 1996 217 196 203 203 2 9 8 5 195 208 192 203 Hemavan 1901 196 197 198 194 7 2 3 227 248 227 240 Dikanäs 1944 222 215 208 216 2 7 9 5 198 200 210 194 Stensele 1860 169...... 2...... 148.... 110 Gunnarn 1951 203 207 201 203 3 9 17 8 157 180 173 167 Lycksele 1945 209 208 196 203 5 10 23 12 180 186 187 190 Vilhelmina 1996 216 213 206 217 4 7 15 9 186 208 204 189 Pajala 1940 212 211 215 213 4 14 11 5 206 221 207 216 Överkalix 1962 215 200 199 199 6 16 18 10 204 201 172 188 Haparanda 1859 184 187 184 184 3 9 2 3 190 186 167 201 Luleå 1944 191 180 185 179 2 8 7 3 160 167 147 166 Piteå 1859 192.. 186 181 4.. 10 6 167 164 151 161 Bjuröklubb 1879 155 164 152 143 1 7 5 2 171 193 178 171 Vindeln 1946 188 182 187 181 5 10 18 10 170 167 159 174 Umeå 1860 181 188 182 187 3 7 13 4 135 144 140 135 Holmögadd 1879 134 133 129 117 1 155 172 156 176 Gäddede 1905 170.. 173 181 4.. 10 5 236 242 247 243 Storlien 1962 179 190 184 193 3 1 3 4 225 246 233 254 Höglekardalen 1962 205 218 200 221 2 3 11 4 214 225 235 202 Frösön 1860 146.. 145 161 6.. 11 6 152 159 177 181 Junsele 1909 185 191 175 193 8 12 21 12 169 180 167 168 Forse 1901 190 192 176 194 10 18 28 17 147 160 160 145 Skagsudde 1964 132 141 135 128 1 1 1 158 167 168 153 Härnösand 1858 158 162 145 151 5 4 7 2 170 151 161 161 Torpshammar 1931 192 188 174 197 11 17 29 15 182 180 184 163 Sundsvall 1943 182 180 174 186 4 8 16 7 159 155 155 148 Brämön 1986 115 121 108.. 2 4 153 162 163 144 Hede 1937 211.. 199 134 2.. 13 12 165 168 154 105 Sveg 1875 164 174 166 195 6 7 23 11 191 185 179 172 Delsbo 1878 175 174 168 164 9 10 20 10 186 178 171 161 Hudiksvall 1934 158 158 153 148 10 11 22 11 131 144 146 140 Järvsö 1961 169.. 150 162 10.. 30 15 141 148 144 133 Söderhamn 1946 160.. 151 132 6.. 18 8.... 160 137 Gävle 1858 164 156 135 149 11 10 24 9 162 153 167 167 Särna 1892 188 199 193 221 7 7 29 11 185 194 188 178 Grundforsen 1931 184 199 181 217 9 7 25 10 192 196 195 182 Ulvsjö 1978 196.. 187.. 4.. 9 8 197 196 201 187 Mora 1941 167 165 145 172 11 10 28 12 189 168 181 163 Malung 1916 180 190 166 194 7 8 23 10 202 176 182 173 Falun 1860 165 161.. 157 12 16.. 23 164 153.. 160 Östmark 1943 170 181 157.. 9 11 28 14 156 147 163 156 Gustavsfors 1917 176 192 163 200 9 9 26 9 180 163 165 173 Arvika 1945 170 177 147 175 13 13 38 14 184 147 171 180 Karlstad 1858 140 126 120 117 14 12 38 15 148 139 163 167 Blomskog 1964 150 147 127 135 8 8 23 6 186 174 184 191 Ställdalen 1967 158 160 136.. 8 8 26.. 176 180 179 192 Örebro 1860 135 138 123 130 10 15 42 14 170 158 174 182 Örskär 1941 119 106 100 90 4 7 16 154 155 150 163 Films Kyrkby 1982 150.. 140 146 9.. 35 14 153 136 139 150 Uppsala 1722 135 125 115 116 11 16 38 19 170 157 165 170 Svenska Högarna 1879 91 77 86 53 1 6 1 154 147 144 157 Stockholm 1756 103 99 95 81 10 16 44 18 181 161 165 179 Landsort 1879 90 76 84 57 1 4 128 116 160 122 Norrköping 1944 128 131 113 111 10 11 36 12 176 150 169 186 Malmslätt 1860 144 141 115 116 9 11 40 13 149 125 172 187 Harstena 1942 90 90 89 60 7 8 17 3 162 154 163 169 42 Statistiska centralbyrån