INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående civila rättegångsärendena och brottmålen i riket. Stockholm, 1832-1858. Täckningsår: 1830-1856. 1830-1840 med varierande titlar. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F., 1-15:1, XV:2-LV. I volym 1 ingår Sammandrag af Justitie-statsministerns underdåniga embetsberättelser för åren 1830 till och med 1856, under fortgående jemförelse med den underdåniga berättelsen för åren 1857 och 1858 Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 171. Tab. 170. Vid de allmänna underrätterna slutligt handlagda tvistemål och brottmål 1851-1950. S. 180-181. Tab. 185. För brott dömda i första instans efter brottets art 1841-1947. Justitiæ stats-ministerns underdåniga berättelse och redovisning för Justitiæförvaltningen i riket under loppet af år 1832. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), 2011. Vid digitaliseringen har innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-b0-b0-3201

Justitiæ Stats-Ministerns underdåniga BERÄTTELSE OCH REDIVISNING för Justitiæ-Förvaltningen i Riket under loppet af år 1832. Stockholm, Kongl. Boktryckeriet, 1834.

INNEHÅLL Sid. Underdånig berättelse 3. Antalet af under tilltal ställde... 3. Brottmåls-Afdelningen 5. Brottmålen vid Lands-Domstolarne. [Översikt se Tab. n:o 1 nedan]... 5. Härads-Rätterne....... 5. Bergs-Tings-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 2 nedan]... 7. Brottmålen och andra förbrytelser vid Stads-Domstolarne.. 8. Kämners-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 3 nedan]... 8. Rådhus-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 4 nedan]... 10. Universiteterne i Upsala och Lund. [Översikt se Tab. n:o 5 nedan]..... 12. Slotts-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 6 nedan]...... 12. Nedre Borg-Rätten.... 12. Krigs-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 7 nedan]... 12. Vid Krigs-Hof-Rätten. [Översikt se Lit. A nedan]... 13. Hof-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 8 och 9 nedan]..... 13. A. Svea Hof-Rätt... 13. B. Götha Hof-Rätt........ 14. C. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge... 14. Kammar-Rätten 15. Öfver-Ståtthållare-Embetet i Stockholm.. 15. Hof-Canzlers-Embetet.. 16. Tull-Rätterne. [Översikt se Lit. B nedan].... 16. Fylleri-förbrytelser. [Översikt se Tab. n:o 10 nedan]... 16. Förhållandet med olika slags fångar år 1832.... 17. Högsta Domstolen.... 19. Förhållandet emellan brottmålen åren 1830, 1831, 1832. [Översikt se Tab. n:o 11 nedan]... 19. Förhållandet emellan brott och förbrytelser af alla tre klasserne å landet emellan Länen. [Översikt se Tab. n:o 12 nedan]... 23. [Förhållandet med brott och förbrytelser i städerna] 26.

Civile Rättegångs-ärender 27. Härads-Rätterne... 27. Bergs-Tings-Rätterne.... 28. Ägodelnings-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 13 nedan]..... 28. Lagmans-Rätterne. [Översikt se Tab. n:o 14 nedan]..... 28. Domstolarne i städerne. 29. Kämners-Rätterne 29. Rådhus-Rätterne.. 29. Nedre Borg-Rätten.. 30. Öfre Borg-Rätten. 30. Universiteterne. 30. Hof-Rätterne. 31. Svea Hof-Rätt...... 31. Götha Hof-Rätt..... 32. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge..... 33. Eder Kongl. Maj:ts Justitiæ-Revision. [Öfversigt af de Civile målen]...... 34. Concurs- och Skuldfordringsmål åren...... 35. Tabellbilaga Tab. N:o 1. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern från Härads-Rätterne i Riket inkomne uppgifter öfver derstädes under loppet af år 1832 förehafde Brottmål och Civila Mål. Anmärkningar till Tab. N:o 1: Upplysningar och Anmärkningar af Domhafvanderne. Tab. N:o 2. Tab. N:o 3. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern insände uppgifter å antalet af de vid Bergs-Tings- Rätterne år 1832 handlagde. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern inkomne uppgifter å antalet af de under loppet af år 1832 vid nedanstående Kämners-Rätter förehafde Civile Mål och Brottmål. Anmärkningar [hörande Tab. N:o 3].

Tab. N:o 4. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern inkomne uppgifter å antalet af de under loppet af år 1832 vid nedanstående Rådhus-Rätter handlagde Civile Mål och Brottmål. Anmärkningar [hörande Tab. N:o 4]. Tab. N:o 5. Tab. N:o 6. Tab. N:o 7. Tab. N:o 8. Tab. N:o 9. Tab. N:o 10. Tab. N:o 11. Tab. n:o 12. Tab. n:o 13. Tab. n:o 14. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern från Consistorierne vid Kongl. Universiteterne i Upsala och Lund inkomne uppgifter öfver derstädes år 1832 handlagde Civile Mål och Brottmål. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern insände uppgifter å antalet af de vid nedannämnde Slotts-Rätter år 1832 handlagde brottmål. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern inkomne uppgifter å de under loppet af år 1832 vid nedannämnde Regementers och Corpsers Krigs- Rätter förehafde brottmål och andre förbrytelser. Sammandrag af 1832 års Arbets-Förteckningar för Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätter, utvisande total-beloppet af de Mål som derstädes då varit anhängige. Sammandrag af 1832 års Arbets-Förteckningar för Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätter utvisande beloppet af de derstädes då handlagde Mål. Sammandrag af de från nedannämnde Konungens Befallningshafvande till Justitiæ Stats-Ministern insände uppgifter öfver antalet på personer, som år 1832 för fylleri blifvit till ansvar fällde. Comparations-tabell öfver Brottmål och Civile mål vid Rikets Domstolar för åren 1830, 1831 och 1832. Tabell som utvisar förhållandet med brott och förbrytelser af alla Tre Klasserne vid Härads- Rätterna Länen emellan år 1832. Summarisk Förteckning på de af Ägodelnings- Rätterne år 1832 handlagde Skiftesmål. Sammandrag af de till Justitiæ Stats-Ministern inkomne uppgifter öfver antalet af de under år 1832 vid nedannämde Lagmans-Rätter handlagde mål.

Litt. A. Litt. B. Litt. C. Upgift å antalet af de i Kongl. Maj:ts Krigs-Hof- Rätt år 1832 handlagde mål. År 1832 hafva vid Domstolarne i Riket blifvit afdömde mål, angående förbrytelser emot Tullförfattningarne till det antal, som för hvarje Stad serskildt finnes utfördt. Förtekning å de personer, som för brott till döden dömde, under loppet af år 1832, antingen förklarat sig ej vilja söka nåd, eller ock hos Kongl. Maj:t i underdånighet sökt, men ej vunnit förskoning från dödsstraff.

Sedan upgifter åfver de under loppet af år 1852 vid Rikets så hogre som lågre Domstolar handlagde brottmål och civile rättfgångs-årender till mig inkommit, inråtlade efter nya, i åtskillige delar förbåttrade och mera futlståndige, Formularer, till vinnande af större åskådlighet, samt Tabeller och Sammandrag derofver blifvit författade, far jag, på giund deraf, om samma ärenders antal och beskaffenhet, till Eder Kongl. Maj:t nu aflemna underdånig BeråUelse, Först torde jag i underdånighet få anföra, att upgifleme om Rikets folkmängd, åro grundade på Eder Kongl. Maj:ts Tabell- Commissions senaste Berättelse, eller för år 1830; samt att, i följd af den förbättring Formulären for brottmåls upgifterne undergått, brotten åro ordnade i trenne klasser, äfvensom att de mål, som handläggas af Academiske Consistorierne jemvål ingå i den allmänna öfversigten och beräkningen. Antalet af under tilltal ställde, oberåknadt de tilltalade i brottmal, som till Hof-Råtternes omedelbara pröfning inkommit, och de, vid Öfver-Ståthållare-Embelet i Stockholm i Folitie-mål, anklagade, har vid samtelige Domslolarne, utgjort 26,762 hvaraf 20,964 blifvit sakfällde *), 89 under framtiden ställde och 0,686 frikände, eller som icke kunnat åt saken fållas. Vid Domslolarne å Landet hafva 16,247 brottmål förekommit, samt vid Stads-Domstolarne, Krigs-Hof-Rätten, Krigs-liltferne, Slotts-Råtterne och de Academiske Consistorierue 6,606, eller vid alla Domstolarne tillsammans 21,853. Derigenom, att ej sällan flere personer åro uti ett brottmål anklagade, eller att en och sam- *) Gör efter Rikets folkmängd omkring en anklagad på hvarje 108:de, och en sakfålld på hvarje 138:de person.

4 ma person år vorden sakfålld for flere begångne brott eller förbrytelser, upkommer den skillnad, som visar sig emellan numeråren af de tilltalade och brottmålens antal. Tabellerne utvisa, att brotten uptagas uti trenne klasser. Till första klassen hora de af gröfsta art, såsom: Hådelse emot Gud. Mordbrand. Mord och dråp. Rån och röfveri. Barnamord. Förgöring med forgift. TideJag, och sådane kons förbrytelser, som lagen i 56, 57, 58 och 59 Capitlen Missgernings-Balken omrörer. Andra klassen innefattar sådane brott, som utmärka annan immoralitet och vanart, nemligen: Gåckeri med offentliga Gudstjensten, eller förargerligt upförande derunder. Mened. Förbrytelser emot föräldrar. Edsörebrott. Förfalskningsbrott. Tjufnadsbrott och snatteri. Tredje Mässen uptager mindre förbrytelser, såsom policemål och öfvertrådelser af ekonomiska författningar, eller i allmänhet sådane, för hvilka med penningar botas får. För att utröna inom hvilken period af lefnadsåldern brott mer eller mindre blifvit utöfvade, år åldern utsatt på de for egenteliga brott sakfålide, eller för r:sta och 2:dra klassens. Deremot år for jemförelse emellan antalet af brottslige qvinnor och brottslige manner, könskillnaden utmärkt under alla 3:ne klasserne. Forhållandet serskildt vid Lands- och serskildt vid Stads-Domstolarne ar följande;

Brottmålen vid Lands-Domstolarne. (Tab. N:o 1.) De anklagades antal vid Härads-Rätterne... 18,943. Deraf sakfållde 14,751. Under framtiden ställde 54. Frikände eller sådane, som icke kunnat åt saken fållas 4,138. 18,943. Af de sakfållde, som for serskilde förbrytelser under en lagföring blifvit domde, år antalet 1,329. Af de för brott uti 1:sta och 2:dra klasserne sakfållde hafva varit: 32 under 15 år, 435 emellan 15 och 25 år, 808 emellan 25 och 35 år, 626 emellan 35 och 50 år, 123 öfver 50 år *), Brotten uti första klassen hafva blifvit föröfvade: Hådelse emot Gud Mordbrand Mord och dråp, då deribland icke böra tagas i beräkning de under denna rubrik å tabellen för Härads-Råtterne uptagne, som utan upsåt, men i bråd skillnad eller af grof vårdslöshet varit vållande till annors död. Deras antal utgör serskildt 5 män och 3 qvinnor **) Af Mankön. I. 5. 5 Qvinköu, 3. 5. Transport 43. 8. *) Antalet af de brottslige uti 1:sfa och 2:dra klassen, utgör här 1924 eller 4mindre än hvad siimmorne för hvarje af nämnde klasser pl tabellen öfver Härads-Råtterne uptaga eller 1928 Skillnaden härrör derifråii att nägre af de safcfållie blifvit dömde för flerc af dem begangne, under samma klasser specificerade brott. 37. **) Ehuru efter afdrag af de 8, som icke begstt vilja dräp 42 personer funnits tahsltyldige till och dthktige i mord och dräp, Uplyscs utaf anmärkningarne a Tabellen för Härads Rätterne, att antalet af sjelfva morden är mindre, emedan i någrc af mordjerningarne flere personer ftinnks invecklade.

6 Transport Rån och röfveri Barnamord....... Förgöring med förgift, hvaribland icke böra räknas 2:ne under sådan rubrik uptagne händelser *), der afsigten varit att bota sjukdomar, men icke att bringa om lifvet Tidelag........ Könsförbrytelser Af Mankön. 43. 8. 1. 13. 4. QjinkSn. 8. 4. 69 32. För brott af andra klassen sakfållde; 101. Gåckeri med offentliga Gudstjensten, eller förargerligt uppförande derunder Mened....... Förbrytelser emot föråldrar eller svärföräldrar Edsörebrott..... Förfalskningsbrott..... Kyrkotjufnad...... Stöld tredje gången eller oftare. andra gången..... första gången Snatteri Af Mankön. 37-2. 89 43. 6 7. 5. 6i. 186. 724. 274. Qyinköji. 3. 11 7-13. 35. 173. 88. 1488. 329. 1817- *) Den ena angick en Moder, som af oförsrlnd nyttjat Arsenik till salfva åt sin dotter, hvaraf denna tillsatte lifvct. Se Anm. å oicranärande Tabell.

Förbrytelser i tredje klassen: Af Mankönv Qyinköiu Förbrytelser emot Seglations-ordning och Tullfor fattningar,. - - ^.. 7. emot bränvinsbrånnings-forfattningarne 2680. 394. Skogsåverkan 2004. 37. Fylleri g4i. 16. Slagsmål - 2101, 49. Andre förbrytelser med böter belagde. 4241, 750. Stöld andra gången första gången Snatteri. Bergs-Tings-Rätterne. (Tab. N:o 2.) 7 11974 1246. Af Mankön, I. 6. 8. 13,220. Qyinkön, 15. ingen. Af de brottslige hafvar 4 varit emellan 15 och 25 år,, 4 emellan 25 och 35 år, 2 emellan 35 och 50 år, 1 ofver 50 år. Få någre af de sakfallde år åldern icke uppgifven. Skogsåverkan. Fylleri.. Slagsmål Andre förbrytelser med böter belagde Af Mankön, Qyinfcöir. 34. 1. 7-41. 1 83. 1. 84.

8 Antalet af de for egentelige brott sakfållde vid Lands-Domstolarne har alltså varit: Af Mankon 1572. Af Q vinkon 361. For mindre förbrytelser sakfållde: Af Mankön 12,057. Af Qvinkon 1,247, eller tillsammans af Mankön 13,629 och af Qvinkon 1608 eller något mer ån 8 mån emot 1 qvinna. Brottmålen och andra förbrytelser vid Stads-Domstolarne. Kämners-Rätterne. (Tab. N:o 3.) De anklagades antal 4056. Deraf sakfållde 3166, Under framtiden ställde 7. Frikände, eller som icke kunnat till saken fållas. 883. 4056. Sakfållde, som för serskilde förbrytelser under en lagföring blifvit domde.... 404. Af de för brott uti 1:sta och 2:dra klasserne sakfållde hafva *) 60 varit under 15 år, 298 emellan 15 och 25 år **), 265 emellan 25 och 35 år, 210 emellan 35 och 50 år, 36 öfver 50 år. Brot- *) Uppgift 5 Sldern saknas för 2:ne af de under 1la och 2:2 klassens brott upptagne **) Anmärkningsvärdt är, att under denna lefnadsperiod de sakfälldes antal vid Kämners Rattcrne är störst och vida större än vid Härads-Ratterne, härledande sig troligen af de flerc tillfällen till utsväfningar, sosn gifvas för ungdomen i Städerne: att deremot emellan 25 och 35 år de sakfjlldes antal vid Lands-Domstolarne år större, ånvid Käinners-Rätterne, och högre, än i nägon af de öfrige pcriodcrne, samt att å Landet de sakfällde, hvilkas ålder varit öfver 50 år, åro långt flere, än de under 15 är, hvaremot förhållandet i Städerne är omvändt.

Brotten uti 1:sta klassen hafva blifvit föröfvade: Mord och dråp Tidelag Uti 2:dra klassen: Gåckeri med offentliga Gudstjensten m. m. Mened Förbrytelser emot föråldrar eller svärföräldrar Edsorebrott Forfalskningsbrott *) Stöld tredje gången eller oftare **) andra gången första gången, Snatteri, Uti 3:dje klassen: Förbrytelser emot Seglations-ordning och Tullförfattningar emot Forfattningarne om brånvinsbrånning och försäljning..... Skogsåverkan....... Fylleri ***) Slagsmål. Andre förbrytelser med böter belagde Af Mankön. 2. I. 3. I. I. 2. 9-34. 6. 41. 288. 239. 9 QyinkSa; I. I. II. 8. 25. 111 101 D2I; 258. 2. 879-97- 36. 21. 1. 474. 36. 428. 26. 1141. 314. 2163. 412. 2575. *) Till största delen begångna af Tjenstefcrtk genom tegagnande af falska orlofssedlar. **) Deribland en qvinna för 13:de, och en för 5:te resan stöld. ***) Deribland en qvinna för 13:de gången. (2)

10 Rådhus-Rätterne. (Tab. N:o 4.) De anklagades antal 3116. Deraf sakfållde 2698. Under framtiden ställde 4. Frikände, eller som icke kunnat åt saken fällas. 514. 3116. Sakfällde, söm för serskilde förtrytelser under en lagforing blifvit dömde, 263. Af de för brott i 1:sta och 2:dra klasserne sakfållde hafva: 4 varit under 15 år, 70 emellan 15 och 25 år, 103 emellan 25 och 35 år, 90 emellan 35 och 5o år, 12 öfver 50- år. Brotten uti 1:sta klassen hafva bliftit forofvade: Mord och dråp Rån och röfveri Barnamord Förgöring med forgift Tidelag Konsförbrytelser Af Mankön. 6 2. 1. 1. Qyiwköii. I. 4. i. 2. For brott af 2:dra klassen sakfållde: Gåekerr vid offentliga Gudsfjensten och förargerligt uppförande dernnder Förbrytelser emot föräldrar eller svärföräldrar Eds ört-brott....... Förfabkningsbrott Kyrkotjufnad 10. 8 18. 1. 12. 34 2. 1. 2. Transport 62. 5.

11 Stöld tredje gången eller oftare andra gången forsta gången *) Snatteri Af Mankön.. Qyinkon. Transport 62. 3. 17. 10. 16. 1. 77-17 4r.. 18. 213. 49. Förbrytelser uti 3:dje klassens Förbrytelser emot Seglations-ordning och Tullförfattningar Förbrytelser emet brånvinsbrånnings- och försåljnings-forfattningarne.... Skogsåverkan Fylleri Slagsmål Andre förbrytelser med böter belagdfe. 262, 539 11 94. 47. 31. 710. 2, 14. 307. 7. 636. 71. 23l7- l52. 2469. För egenteliga brott sakfallde vid Kämners- och Rådstufvu- Råtterne har antalet alltså varit: Af Mankon 847. Af Qvinkån 315. For mindre förbrytelser sakfållde.: Af Mankon 4480. Af Qvinkön 564, eller tillsammans af Mankon 5327, ooh af Qvinkön 879, eller omkring 6 man emot 1 qvinna. *) Deribland af on Pcrson första gången han hegick Herrans Heliga Nattvard.

12 Universiteterne i Upsala och Lund. (Tak N:o 5.) De anklagades antal 27. Deraf sakfallde 15. Frikände 7. Icke afgjorde 5. 27. Af de sakfallde har for serskilde förbrytelser under en lagföring blifvit dömd 1. Brott och förbrytelser hafva bestått i r Snatteri 1. emellan 15 och 25 åf. Slagsmål 17. Dito, hviikas afgörande blifvit uppskjutet 5. Andre förbrytelser med böter belagde. 3. För serskilde förbrytelser under en lagföring dömd 1. 27. Slotts-Rätterne (Tab. N:o 6.) De tiltalades antal 75. Deraf Militairer........ 11. Andre personer 64. 75. Hvaraf sakfallde........ 41. Frikände. 24. Uppskjutne 10. 75. Nedre Borg-Rätten. Anklagade 6. Deraf sakfallde, af hvilka penningeböter blifvit eriagde. 3. Frikände.... 3. 6. Krigs-Rätterne. (Tab. N:o 7.) Anklagade 237. Deraf sakfallde 192. Frikände 37. Öfverlemnade till Krigs-Hof-Råtten.... 8. 237.

Får subordinations-brott hafva varit anklagade: Af Underbefäl 1. Af Manskap 10. För tjensteftl anklagade: Af Underbefäl. 4. Af Manskap 33. Får andre förbrytelser: Af Underbefäl 4. Af Manshap 131. Af personer ej horande till Krigs-ståndet.... 13. Vid Krigs-Hof-Rätten (Lit. A.) har de anklagades antal varit...... 114. Deraf sakfållde........ 99. Under framtiden ställd 1. Frikände 14. 114. Subordinations-brott, tjenstefel och andre förbrytelser hafva varit 105, deraf 1 subordinations-brott af Underbefäl oeh 4 af manskap begångne *). Hof-Rätterne. (Tab. N:o 8 och 9.) A. Svea Hof-Rätt. Tilltalade i brottmål, som tillhört Hof-Råttens omedelbara upptagande och profning: Balance från förra året. Under årets lopp tillkomne........... 11. 30. Deraf afgjorde under årets lopp 41. 19. Balance till år 1833 12. 41. 13 *) Af den anledning, att en del personer, som, femte tjenstefel, såsom rymning och munderings persedlars förskingring o. s. v., äfven bagfec andra förbrytelser, öfverrtittr summan af de sakfälldcs brott, personernes antal.

14 Undersiäldte brottmål Kongl. Remisser Lottade skriftvexlingar. Besvär, som icke varit communieerade. Andre i brottmål inkomne årender, handlagde utan communiealion. Balanee från Inkomne under Afgjorcfe nnder Bälance till förra året. årets lopp. arets lepp. innevarande år. 3f. 465. 466. 30. 18. ioo. 106. 12. 129. 415. 362. 182. 49. 155. 126. 76. 9. 193. 184. 18. 247-1356. 1273 330. B. Brottmål, som tillhört Hof- Götha Hof-Rätt. Råtteiis omedelbara upptagande oeh pråfning Underståldte brottmål Kongl. Remisser Lottade skriftvexlingar. Besvär, som icke varit communieerade. Andre i brottmål inkomne ärender, handlagde utan communication. 4. 19. 1. 447. 2, 43g. 3. 27. i. 5z. 55. ingen. 75. 317. 256. i36. ingen. 249. 247. 2. ingen. 128. 128. ingen. 99-1194. 1125. 168. C. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge. Brottmål, som tillhörthof- Råttens omedelbara upptagande och pråfning Underståldte brottmål. Kongl. Remisser Lottade skriftvexlingar. inga, inga. II. 159. i63. 7. 8 9 8-99- 7. 6. 147. i3g. 14. Besvär, som icke varit communieerade. ingen. 121.. 121. ingen, Andre i brottmål inkomne ärender, handlagde utan communiealion.. ingen. 54. 54. ingen. 25. 579. 576. 28.

Kammar-Rätten. För tillgrepp af Kronans medel tilltalade, som från föregåendeåret balanceras......... 7. Under loppet af år 1832. 10. Deraf afgjorde nåmnde år.. 7. Balanee till år 1833..... 10. Öfver-Ståtthållare-Embetet i Stockholm. Brottmål, hvilka blifvit till ytterligare åtgärd éfverlemnade till Stads- oeh Lands-Domstolar...... 799. Deraf förfalskning af Bancosedlar. 2. Orlofssedlar, skuldsedlar och andre handlingar. 41. Forsok till mordbrand...... 2. Stölder........... 278. Snatterier........ 257. Brottmål, hvilka anstå i brist af bevisning och i afvaktan af flere upplysningar. 39. Afgjorde Police-mål........ 8190. De märkligaste deribland hafva angått: Fylleri *) af Mankön af Qvinkön............ 609. 73. Döde personer pa gatan och mom enskildte hus af sjukdom eller af okande orsaker så hastigt, att Låkare-besiglning å dem blifvit anbefalld.. 49. Döde genom olyckshändelser..... 16. Drunknade... 52. Sjelfmord....... 17. Försök till sjelfmordy som blifvit hindrade... 7. Tvistemål, som under oriktiga rubriker blifvit hos Öfver- Stälhållare-Embetet i.police årender anmåldte och antingen förlikle eller lemnade af Paiterne, att vid vederbörlige- Domstolar utforas. 271. Summa 9296, *) Hvaribland 2 af Mankött och 1 af Qvinkön för iojde gången. 15

16 Antalet af Canzli-expeditioner från Öfver- Ståthållare -Embetet i Police-Srender har varit - - - - - - 2311. Åtgärder i afseende på tjenst- och arbetssökande personer, som till Hufvudstaden anlåndt - - - - - 128. Anmälte resande från inrikes orter - - - - - 7836. från utrikes orter - - - - - 323. Summa 10,596. Summa Summarum af vid delta Embetsverk handlagde mål och årender - - - - - - - - 19,894, Vid Öfver-Ståthållare-Embetets Canzli har målens antal under samma tid utgjort 7278, deraf 80 balanceras till innevarande år. Hof-Canzlers-Embetet. För brott emot Tryckfrihets-Lagen fållde - - - 4. Frikände - - - - - - - - - - 4. Action upphörd genom Författarens död - - - 1. Ordningsmål åtgjorde - - - - - - - 3. hvilande - - - - - - - 2. Tull-Rätterne. (Lit. B.) Vid dem hafva 736 mål varit anhångiga, deraf i Stockholm 152 och 108 i Götheborg. Fylleri-förbrytelser. (Tab. N:o 10.) Derföre åro till ansvar fållde af Eder Kongl. Majtts Befallningshafvande i Lånen, Police-kamrarne i Stockholm och Götheborg 1368. Rådstufvu-Råtterne - - - - - - - - 724. Kåmners-Råtterne - - - - - - - - 509. Härads-Råtterne - - - - - - - - 967. Bergs-Tings-Råtterne - - - - - - - 1. Summa 3559. I We-

I Westerhöttens, Hallands och Malmöhus Lån ir nu, såsom ätet förut, icke någon för dryckenskap tilltalad hos Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande. I Gotilands Lan endast 1 och 2 i Norxbolfens. Öfver ett lika förhållande år 1831 behagade Eder Kongl. Maj:t inhåmta Dess Befallningshafvandes underdåniga utlåtanden, hvaruti uppgafs, att bristande åtal icke dejtill föxanjedt. Detta vore önskligt. Dömde på lifstid: Mankön 476 Qvinkön 91 Förhållandet med olika slags fångar år 1832. Dömde pä vissa år: Mankön 391 Qvinkön 155 17 567. 546. Fångar på bekännelse: Mankön 13 Qvinkön 4 17. Summa 1130. Under loppet af året har med bekånnélse-fångarne ingen annan förändring ågt rum, ån att en sådan fånge af Mankönet allidit. Correctionisters antal: Mankön 2025 Q vinkön 280 2305. Håraf befunnos -af Mankön.: Vid Correetions-inråttningen å Långholmen - 965. Correctionella Arbelsfängelset i Malmö - 392. Å Arbets-inaåilnineen i Carkarona - - 184. Transport 1541. (3)

18 Transport 1541. Å Kongsholmen vid Carlserena - 200. Vid Pionier-Corpsen å Carlsborg - - - - - 216. Å Amiralitets-håcktet i Carlscrona - - - - - 40. Å Waxholms Fästning - - - - - - - 28. 2025. Af Qvinkon: Å Stockholms Norra Corrections-inråttning - - - 163. Å Norrköpings Correctionsinråttning - 75. Å Götheborgs dito - - - - - 42. 280. Af förenämnde antal Correctionister hafva under årets lapp blifvit frigifne, nemligen: Från Corrections-inråttningen å Långholmen: Mankon, forsedde med laga tjenst - - - - - 132. efter fulländad ådomd arbetstid - 73. Från Arbetsfangelset i Malmö: Forsedde med laga försvar - - - - - - 33. Genom Eder Kongl. Maj:ts Nåd - - - - - 1. Efter samlad arbetsförtjenst af 33 R:dr 16 sk. Banco - 26. Från Arbets-inrättningen i Carlscrona: Efter erhållen laga tjenst - - - - - - - 1. Efter samlad arbetsförtjenst af 33 R:dr 16 sk. Banco - 4. Efter fullåndad ådömd arbetstid - - - - - 12. Från Arbets-Compagnierne å Kongsholmen: Efter erhållen laga tjenst - - - - - - - 1. Efter samlad arbetsförtjenst af 33 R:dr - 14. Efter uttjent arbetstid - - - - - - - 1. Från Waxholms Fästning: I laga tjenst - - - - - - - - - 3. Summa 301.

Frän Norra Correcfions-inråttningem: Qvinkon: utlemnade i laga tjenst - 14. efter fulländad arbetstid 73. Från Corrections-inrättningen i Norrköping: Utlemnade i tjenst - - - - - - - 23. Genom Eder Kongl. Maj:ts Nåd - 2. Efter fulländad arbetstid -... -. 9. Från Correctioms-inråttningen i Göthebörg:. Efter fullåndad arbetstid - - - - - - 18. Summa 139, eller tillsammans 440. Högsta Domstolen. Hemståldte brott nrrtl, eller lifssaker: Balance från år 1831 - - - - - - - - intet. Inkomne under året - - - - - - - - 40. Afgjorde - - - - - - - - - - 40. Balance till år 1863 - - - - - - - - intet. Brottslige, som undergått dödsstraff, hafva varit sjutton. (Ut. E.) Af den upprättade Comparations-Tabellen synes förhållandet emellan brottmålen åren 1830, 1831 och 1832. Icke utan tillfredsställelse inhemtas deraf, att de egenteliga brotten, eller brott af öfverlåggning mot person och egendom, ej mindre i Ståderne, ån på Landet, nåstan utan undantag varit till antalet mindre, ån år 1831, (Tab. N:o 11.) Med någre slags brott är skillnaden håruti märkbar, såsom rån och röfveri, hvilka brott, som år 1830 på Landet voro 16, oeh 1831, 17, år 1832 endast voro 8. Förgöring med förgift är på landet mindre, än hälften emot år 1831. Förbrytelser emot föråldrar eller svärföräldrar hafva äfven minskats, likaså stölder ock snatterier, samt forfalskningsbrott. 19

20 Öfverhufvud vinner den anmärkning bekräftelse, att brott oeh lotbrylelser, åtminstone de af gröfre art, märkbart förminskas under goda år, hvaremot efter missväxter och under dyr tid brotten åter tilltaga. Men tillämpningen af denna satts synes icke kunna åga rum hyad fylleri-förbrytelser angår; ty sadane hafva i antal tilltagit emot är 1831, tvrfvelsutan som en följd af den mera utsträckta feränvinsbråmiing och det deraf följande låga brinvinsprfset fortidet år, I allmänhet klagas ock öfver de olyckliga följderne af den öfverhand tagande dryckenskaps-lasten. Fleve grofva brott kunna, efter bfvad ransakningarne utvisa, antagas icke hafva blifyit foröfvade, om de brottslige icke varit begifne på dryckenskap, såsom undersökningarne om tvånne brott af mord oeh mordbrand vid Halmstads Härads-Rätt utvisa. Flere stölder hafva blifyit begåogne under rusigt tillstånd, och de vid Carlsborgs Fästning förefallne subordinations-brotf, begingos alla under fylleri. Detta vittnar om nödvändigheten af kraftiga och lämplige anstalter till fylleriets hämmande, hvarförutan brott och förbrytelser skola tilltaga, menderemot sedlighet, flit, arbetsamhet och välstånd attaga. Rubriker på någre brott hafva tillkommit uti de formutårer, hvarefter Tabellerne till denna Berättelse ära upprättade: såsom fcänsförbrytelser, mened och kyrkotjufnad. Någon jemnförelse i hvad mån dessa brott mellan år 1832 och föregående åren till- eller aftagit, har således ej kunnat göras. Antalet deraf för 1832 år dock ringa. Vid nagre Domstolar hafva brott och förbryfelserförekommit åfven af urbota beskaffenhet, för hvilkas upptagande i Tabellerne bestämda rubriker saknats. Ehuru, efter närmare vunnen erfarenhet ora nödvändigheten att dessa Beåttelscr om Justitia>foTvaltjiingen årligen måst mer och mer utvidgas och fullkomnas-, rubrikerna öfver, brotten följaktligen blifrit närmare bestämde och något tillökade, möta likväl svårigheter, atf sä fullständigt inrätta och utvidga Tabellerne, att deruti kunna upptagas speciell alla de brott, som kunna begås, När likväl sådawe brott förekomma, som

sakna rubrik i Tabelleme, blifva de uti anmårkningame till Tabelerne anfördfc. Skillnaden i anfalet af brott och förbrytelser Mankönet och Qvinkonet emellan vid första Domstolarne på Landet och i Städerne Sr förut i underdånighet anförd. Summan på brottslige af Mankönet vid dessa Domstolar utgör öfverhufvud 18,956 och af Qvinkonet 2487, som svarar till något mera än 7 mån enfot 1 qvinna. Om antalet af for brott sakfållde vid förste Domstol på Landet jemföres med folkmängden derstädes 2,607,696 personer, så belöper på omkring 171 personer att brott. Hvaremot då antalet af för brott sakfållde vid förste Dotnsfolarne i Stådeme jemföres med Städernes folknummer, 280,386 personer; så faller ett brott på omkring 45 personer. For ett ovanligare,antal af gröfre brott finnes någon Domsaga egenteligen icke utmärkt Största antalet af fjufnadsbrott har förekommit vid Sollentuna, Wallentuna,Danderyds, Åkers och Wermdö Skeppslagers Härads-Rått, deraf likväl 26 blifvit begångne af personer, som varit från annan Domsaga; i Wåstra och Östra Göinge Härader af Christianstads Län, der åfven en större del af tjufuademe föröfvats af inom Domsagan främmande personer; samt i Norra Helsjnglands Domsaga af Gefieborgs Lån, Många Landt4omare hafva i sina uppgifter tillkånnagifvif, att ett större och mindre antal af sakfållde brottslingar icke varit af Domsagans inbyggare, utan kommit från andre Landsorter och serdeles frän Ståderne, samt under sitt kringirrande, der och hrar, föröfvat hvarjehanda brott. Att en mångd personer af Tjenstefolksklassen, nu mera, ån förr, Hytta från den ena vidt åtskillda provincen till den andra, och serdeles till Hufvudstaden, för att taga tjenst, bidrager utan tvifvel hufvudsakligen till en circtilatiort af personer, främmande för den ort, dif de inflytta, hvilken circulation ieke-kan vara annat, ån skadlig förortens infödde och varaktigt bosatte befolkning. Sådane ofta lösa och pa flygtighet begifne personer skilja sig från deras hemorter, merendels af svårighet att finna passande tjenst, ech sprida sig kring landet, 21

22 samt efter att under några år hafva esomoftast ombytt husbönder eller sutit inhyses, sluteligen för elakt uppforande eller begångne stölder inkomma i Fängelser och på Corrections-anstalter. Måhända kan orsaken till förökningen i personalen af fångar och correctionister till någon del håraf förklaras. For förbrytelser emot Författningarne om brånvhnsbränning och branvinsförsäljning hafva ensamt vid Härads-Råtterm 3074 personer blifvit sakfällde. Om från totalsumman af brott oeh förbrytelser på Landet öfvertrådelser af Brånvins-Förordningen och Skogsåverkans-mål, 2075, afräknas, iemte de iiil 5032 upptagne andre förbrytelser med böter belagde, till större delen bestående uti bristande våghållning, snöskottning och andre dylike mindre förseelser, tillsammans utgerande mer ån 10,000; lårer det återstående antalet icke skåligen böra anses vittna emot menighetens moralitet. Vid Sala Grufve-Rått, Stora Kopparbergs Grufve-Tings-Rått, Bergs-Tings-Råtterne i Skåne och Kronobergs, Wester-Norrlands och Wester- och Norrbottens Bergmästaredörnen hafva inga brottmål förekommit. Antalet af sjelfmord, som förekommit under ransakning vid Lands-Domstolarne, har varit 78 af. Mankön och 26 af Qvinkön, tillsammans io4. Vid Stads-Domstolarne, utom Stockholm, der 17 sådane blifvit begångne, 26 af Mankön och 7 af Qvinkön, och vid Krigs-Rätten för Kron-Prinsens Hussar-Regemente 4 sjelfmord, eller tillsammanslagde ett mindre- än år 1831. Likasom nyssnämnde år utmärker sig Rönnebergs, Onsjö och Luggude Häraders Domsaga för högsta antalet af sjelfmord. De voro år 1831, 7, och år 1832, 8, deraf 2 qvinnor. 1 Oxie, Skytts och Wemmenhögs Härader, åfven af Malmöhus Län, äro 7 sjelfmord begångne, samt i Westra och Östra Göinge Häraders Domsaga af Christianstads Län, 6. I anledning af det större antal sjelfmord, som i min förre underdåniga Berättelse anfördes vara begångne inom Lunds Stift,

har Biskopen derstädes anmodat Presterskapet att söka utröna ersaken dertill, och har utaf Biskopens till mig insände underrättelser inhemtats, att dessa olyckstillfällen timat, dels af långvarig mjältsjuka, dels af oro öfver fattigdom, tillkommen genom misshushållning och dryckenskap, dels af missnöje öfver olycklige ågtenskap. Antalet af de mindre eller till 3:dje klassen hårande förbrytelser äv hvad Lands-Domstolarne angår, år 1832 nåra lika med de båda foregående årens. Vid Domstolarne å Landet utgjorde de år 1830 - - - - - - - 13,123. år 1831 - - - - - - - 13,340. är 1832-13,304. 23 Vid Stads-Domstolarne: år 1830 ar 1831 _ - - - - - - - - - - - - - 4,041. 4,108. år 1832 - - - - - - - 5,044. De af åtskillige Domare gjorde anmärkningar, eller mer utförliga meddelanden, som i Tabellerne åra intagne, lemna i ämnet flere intressanta upplysningar. Likasom i min förra underdåniga Berättelse har jag äfven nu tillfredsställelsen i underdånighet anmäla, att ingen Officer varit for subordinafions-brolt tilltalad. Sluteligen är, for att på ett ställe göra åskådligt förhållandet emellan brott och förbrytelser af alla tre klasserne å Landet emellan Länen, Tabellen N:o 12 upprättad. Jemnforelsen kan sedan lätteligen utsträckas till Domsagorne i hvarje Län, då Tabellen N:o 1 rådfrågas. Om Upland från Hedenhös intagit forjta rummet bland Rikets Landskap; så står def ock; hvad minst begångna brott angår, främst på denna Tabell. Intet af de grofva eller första klassens

24 brott år ar 1832 i Upsala Lån föröfvadt; men i ofrigt far anföras, att, såsom redan blifvit sagdt, är antalet af brott i första klassen så ringa, att ingen anmärkning till last for något Län skåligen åger rum. I anseende till andra klassen förekommer: att det största antalet förbrytelser emot foråldrar oeh svärföräldrar forefallit i Skaraborgs, Calmar och Hallands Lån, samt att så forhållit sig i det»armaste åfven de foregående 2:ne åren: 1830. 1831. 1832. Skaraborgs Lån - - - - - - 13. 20. 14. Calmare dito - - - - - - 19. 9. 10. Hallands dito - - - - - - 10. 9. 10. alt de Reste stölder, snatlerier inberåknade, blifvit begångne merendels i de sådesrikare Landskap, såsom i Chrislianstads Lån 152, Malmöhus 132, Calmar 111, Skaraborgs 107, Gefleborgs 96, Stockholms 95, Östergöthlands 91; hvarvid dock må undantagas Wester- Norrland, der antalet uppgått till 73. I allmänhet må anmärkas, att hvar fjerde af de for stöld straffade återfallit i samma brott; att skogåverkningar i synnerhet skett i Skaraborgs 569, Öslergöthlands 206, och Elfsborgs Lån 169. Orsaken till detta forhållande i Skaraborgs Län måste vara skogsbristen for de många hemman, som åro belägna nåra intill de Were i Lånet befintlige Krono-parker och allmånningar, kanske ökad derigewom, att ; senare tider många ållmånr.ingar blifvit Kronan frånvunne, å hvilka skoglosa hemman förut erhållit utsyning, neh hvilkas antal sannolikt år vida större, ån deras, som skogarne sig tillvunnit. Att hvad förbrytelser emot Bränvins-förordningen angår, erwmärkelig skillnad emellan Lånen sig foreter. Skaraborgs Lån med ett antal af 317 (delta synes icke stå väl tillsammans med skogsbrisfen i Lånet), Calmare med 302, Elfsborgs med 257, Wermland med 247 och Östergöthland med 220, jemnförde med Malmöhus Lån 59, Christianstads 53, Jönköpings 48 och Hallands 45, äro derpå

derpå synbara bevis. Med Norrländska Lånen år ingen jemnförelse lämplig under ett år, då de lidit missväxt. Dessa slags förbrytelser åro derfore der ganska få. Att mer ån hålftefn af alla slagsmål, som i hela Riket å Landet forefallit, blefvit i 6 Län förofvade, nemligen: I Christianstads - 265. Calmar - - - - - - - - - - 236. Elfsborgs - - - - - - - - - 197. Blekinge - - - - - - - 197. Malmohus - - - - - - - - - 170. Skaraborgs - - - - - - - - - 169. Ett motstycke är Södermanlands Län med 23 sådane förbrytelser och Upsala med 28. Emellan de intill hvarandra belågne Kronobergs och Jönköpings Län är en betydlig olikhet, då i det förra med mindre folkmängd förefallit 138 och i det senare blott 56 slagsmål. Men hvad som i synnerhet förekommer anmårknlngsvärdt är, att i 3 Hårader, Allbo, Gårds och Willands, i Christianstads Län, 146 personer pliktat for slagsmål, som utgör ett större antal, ån i 4 Lån, Upsala, Södermanlands, Örebro och Westmanlands. Att i Skaraborgs Lån antalet af andre förbrytelser, ån de classificerade, som med böter blifvit belagde, uppgår till 997, eller ungefär en femtedel af sådane förbrytelser i hela Riket. De Hesta slagsmål tilldraga sig merendels under rusigt tillstånd, men i flere Lån åro åtalade slagsmål och fylleri-brott icke i något jemnförligt förhållande. Jag har inskränkt mig inom uppgift af forhållandet i hvarje Lån och ansett en skyldig granlagenhet icke tillåta, alt nu ingå i någon noggraian undersökning, eller i omdöme, angående orsakerne till den olikhet i antal och beskaffenhet af brott och förbrytelser i andra och tredje klusserne som emellan Lånen sig visar. (4) 25

26 En oförljent skugga kunde då låtfeligen kastas på någon Landsorts invånare. Det år först efter ftere års fortsatta iagttagelser ock jemnförelser, som en så laggrann undersökning kan med någon Säkerhet foretagas, ock en om Sitt Folks religiosité och seder omsint Konung öfverviga, om och hvilka anstalter måga kunna vidtagas till moralitetens förbättring, der den kan visa sig bekymmersamv Härifrån nödgas jag dock i någon mån göra en afvikefse hvad angår Skaraborgs Lån, utan afsigt att kasta någon skugga på invånarnes moralitet Anmårkningen rörer icke de i första klassen, utan egenteligen de i tredje klassen upptagne förbrytelser, der skillnaden emot andre Lån i vissa fall år så serdeles stor. År 1832 faafva 569 pliktat för åverkan, 317 för Brånvins-Förordningens öf- Vertrådande, och icke mindre ån 997 för andre förbrytelser, som hvad de sednare angår utgör en femtedel af sådane förbrytelser i de öfrige 23 Lånen. Sådant måste i sin mån leda till välmågans aftagande. Det anmärkta missförhållandet syffes vara af den beskaffenhet, att Eder Kongl. Maj:t torde tackas om anledningarna dertill och utvågarne till förekommande deraf for framtiden, i Nåder inhetnta Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Lånet underdåniga utlåtande. Hvad Ståderne angår, så mhemlasaf Tabellerne, att brott oeh förbrytelser i första och andra klasserne åro mindre, men i den tredje flere ån år 1831. Götheborgs Stad visar en emot folkmängden serdeles förmånlig tafia öfver alla tre brottmåls-klasseme. Likaså Arboga med 1867 invånare. Der hafva blott två förbrytelser blifvit begångne, ett snatteri och en hörande till tredje klassen. I flere andre Ståder hafva förbrytelserne varit fåtafige, hvilket af Tabellerne N:o 2 och 3 låtteligen inhemtas, och i denna Berättelse till undvikande af för mycken vidlyftighet förbigås. Brottmålens antal står icke i något forhållande till de civile rättegångs-årenderne. Såsom bevis må anföras, att då i Nya Kop-

.parbergs, Grythytte, Heljefors, Lindes, Ramsbergs, Nora och Hjulsjö Domsaga i Örebro Lån, brott målen varit 38; sa hafva tvistemålen upfjgått anda till 2327. Men ånnu märkvärdigare år, att i ungefar lika fårmögne och folkrike orter, icke eller någon likhet i förhållande år emellan de civile råttegångarnes myckenhet Uti sedan nämnde Domsaga med«n folkmängd af 28,605 personer voro civile råttegångs-årenderne såsom ofvan nfmndt år 2327, då sådane mål i Bråbo, Risings, Hellestads, Tjelhno, G ullbergs och Bobergs Hiraders Domsaga med 36,251 personer utgjorde endast 545. Hvad angår Fångelse-statistrken, så inhemtas af Fångstyrelsens förut i underdånighet anförde uppgifter, att 4e domde pålifstid år 1832 varit 4 mera ån år 1831 ; att de på vissa år domde, valit roa flere ån nyssnämnde år; och att bekånrielse-fångarnes antal med en understiger dy like år 1831. Correcfionister af Mankön åro 451 flere ån år 1831, då antalet deraf uppgick till 1574, och Correetienisternes a qvinkdiet antal år förökadt från 257 till 280. 27 Civile Rättegångs-ärender: Vid första Domstol å Landet, och i Stådernc, nemtigen vid: Härads-Rätterne......... 81,099. Deraf Concurser. - - - - - - 568. Frester...... 33. Militairer....... 23. Andre Ståndspersoner - 137. Hemraansbrukare och egare - - 309. Tjenstefolk och Stattorpare m. fl. - 76. 568. Skuldfordringsmål - - 46,123. Svarandens stånd: Prester...... 100. Militairer - - - - - - 1,066. Ståndspersoner - 1,445. Hemmansbrukare ech egare - - 27,771. Tjenstefolk och Stattorpare m. fl. - 15,741. 46,123.

28 Andre Tvistemål........ 34,408. Förlikte före inställelsen infor Råtta.. 19,873. infor Råtta....... 6,959. Afgjorde 45,149. Uppskjutne 9,118. 81,099. Vådjade till högre Rått 5,271. *) Bergs-Tings-Rätterne. Skuldfordringsmål 502. Andra tvister 220. Forlikte före inställelsen inför Domstolen.. 236. vid Domstolen 52. Afgjorde 291. Uppskjutne 143. Ägodelnings-Rätterne. (Tab. N:o 13.) 722. 722. Af 833 inkomne mål och 9 balancerade från år 1831, äro 49, forlikte, 706 afgjorde och 87 balancerade till år 1833. Lagmans-Rätterne. (Tab. N:o 14.) Uppskjutne från förra året....... 166. Från Hårads-Råtterne genom vad komne mål... 5910. Bilagde före inställelsen vid Lagmans-Rått... 2439. Forlikte vid Lagmans-Rätt....... 98. Afgjorde 3357. Uppskjutne 182. *) Skillnaden emellan hvad Härade-Rätterne upptaga- af vädjade mäf till högre Rätt och hvad Tabellen för Lagmans-Råtterne utvisar, hafva från Härads Rätterne genom vad till Lagmant-Rkterne inkommit, lärer härröra deraf, att något antal af dit vidjade mil, tillhörande det föregående året, blifvit i summan pi vådjade tall under Sr 1832 äfven innebegripet.

Vådjade till Hof-Rått.1137. Mål, afdömde vid Lagmans-Rått under summa appellabilis 357. Domstolarne i Säderne. Kämners-Rätterne. Skuldfordringsmål 5372. Frester 14. Militairer 386. Borgare......... 2066. Andre Stadens invånare 2906. 5672. Andre tvister 667. Forlikte före inställelsen vid Domstolen.»08». Förlikte inför Domstolen 560. Afgjorde 5953. Uppskjutne 446. Vädjade under högre Rått 683. Rådhus-Rätterne. Från Kåmners-RStt vådjade 674. Concurser 958. A»dre tvistemål 2557. Cessionanternes stånd: Frester 5. Militairer 30. Borgare 532. Andre Stadens invånare.... 391. 958. Skuldtordnngsmål. 2310. Prester......... 9. Militairer......... 45. Borgare........ 1028. Andre Stadens invånare..... 1228. 2310. 29

30 Forlikte före inställelsen vid Domstolen - 656. infor Domstolen - - - - - - 420. Afgjorde - - - - - - - - - - 4552. Uppskjutne - - - - - - - - - - - 871. Vådjade 487. Mål afdomde under summa appellabilis - 1080. Nedre Borg-Rätten. Sbridfordringsmål - - - - - - - - 53. Andre tvister - - - - - - - - - - 65. Djeraf forlikte före inställelsen vid Domstolen - - 12. forlikte inför Rätta - - - - - - 12. Afgjorde - - - - - - - - - 90. uppskjutna - - - - - - - - 4. vädjade under Öfre Borg-Rätten - - - - 3. Öfre Borg-Rätten. Vådjade mål - - - - - - - - - - - - - 5. Deraf afgjorde - - - - - - - - - 3. uppskjutne - - - - - - - - 2. Universiteterne. Skuldfordringsmål - - - - - - - - - 8. Deraf Prester - - - - - - - - - 4. andre Stadens invånare -- - - - 4. Andre tvister - - - - - - - - - - 5. Hvaraf forlikte före inställelsen vid Domstol - - 1. inför Rätta - - 1. Afgjorde - - - - - - - - - - 6. Uppskjutne - - - - - - - - - - 5. Vädjade under hegre Rätt - - - - - - 2. Mål afdömde vid Consistorium Aeademicum under summa appellabilis - - - - - - - - 1.

Hof-Rätterne. Svea Hof-Rätt. Coneurs-, Boskillnads- och Urarfva-mål: Vädjade. Instämde. Vidjscte: Itntitaje, Balanoe från förra aret 47. 27. Afgjorde Inom året io3. 20. Inkomnee under aret - 91 16. Balance till år 1833 35. 23. 138, 43, 138. 43. Års-Prochmatm - - II. Afgjorde inom åfet II- Tviatemdt i tillmånhei: Balance fråthörra året 240. 14. Afgjbrdfe inom åref 441 18. Inkomne under årets lopp 423. 19. Balance till i833 22a. 15. 665. 33. 663. 33. Fiscaliate Aciionef: Balance från förra året - - 12. Afgjordfe under aref «28. Inkomne under arets lopp - 26. Balance till år 1835-10. Lottade Siriftvextingar: Balance från förra året - Inkomne under årets lopp 31 38. 38. 33. 676. Afgjorde under årets lopp 365, Balance till följande året 44, 409. 4o9. Besvår, som icke varit communicerade: Balance från förra året - 18. Afgjorde inom aret Inkomne under årets lopp 5l2. Balancetill i833 - - - 498, 32. Kongl. Bref och Remisser: Balance från förra året - Inkomne under årets lopp 530. 53o 5. Afgjorde inom aret - 84, 86.- Balance till i833 7. 91 91 Andre af Hof-Rätten handlagde årender: Balance från förra året 21. Afgjorde under årefs lopp 1885 Inkomne under året 1906. Balancc till 1833 - - 42 1927. 1927

32 Cencurs-, Boskillnads- och Götha Hof-Rätt. Urarfva-mäl: Vädjade. Instämde. Vidjadt. Institnde. Balance från förra aret 28. 3o. Afgjorde under årets lopp 56. 23- Inkomne under arets lopp 57. 19. Balance till 1833»9. 26. Ärs-Proclamata : 85. 4g. 85~ 49 Balance från förra året 5. Afgjorde under året - 3. Inkomne under årets lopp 4. Balance till i855 6. 9- Tvistemål i allmänhet: 9 Balance från förra året 123. 1. Afgjorde under året 367. 3. Inkomne under årets lopp 399. 6. Balance till.833 155. 4. 522. 7. 522. 7. Fiscaliska Aktioner: Balance från förra året g. Afgjorde under året - 3a. Inkomne under året - - 39. Balance till år 1853-16. _ Lottade- Skriftvexlingar: Balance från förra året - - 86. Afgjorde under året - 495. Inkomne under året - 5o8. Balance till år 1833-99. 594 594. Besvär, som icke varit communiceradtt: Balance från förra året - - Afgjorde under året - 460. Inkomne under året - - 460. Balance till år 1833-46o. 46o. Kongl Bref och Remisser': Balance från förra året - - 9. Afgjorde under året - 185. folkomne under året - 179. Balance till år i833-3. 186 Andre

Andre af Hof-Råttén handlagäe ärender: Balance från förra året - - Afgjorde under året - 1102. lnkomne under året - 1102, Balance till år 1833-1102. 1102 Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge. Concurs- Boskilnads- och Urarfva-mål Vädjade. Instämde. 33 V.'.Jjade. Instämde» Balarfce från förfa året 4. 2. Afgjorde under året 21. 3. Inkomne midcr årets lopp 22. 2 Balancetiil 1833 5. 1, 26. 4, 26. 4. Balance från förra året - - Afgjerde under året - 1. Inkomne under årets lopp - 1. Balancetiil 1833 - -. 1. 1. Tvistemål i allmänhet: Balance från förra året - - 107. Afgjorde under året - 218. Inkomne under året - - 254- Balancetiil ar 1833-143 361. 361. Fiscaliska Actioner: Balance från förra året - - 10. Afgjorde under året - 2. Inkomne under året - 5. Balance till år 1833 " i3- i5. i5. Lottade Skriftvexlingart Balance från förra året - - 10. Afgjorde under året - 190. Inkomne under årets lopp - 207. Balancetiil år 1833-27. 217. 217. Besvår, som ide varit comrrhinicerailc; Balance från förra året - - Afgjorde under året - 437. Inkomne under året - - 437. Balance till år 1839 - (5) 437' 437

34 Kongl. Bref och Remisser: Instämde. Instämde. Balance från förra året 4. Afgjorde under aret - 32. Inkomne under året - - 3a. Balance till år 1833-4. 36 36 Andrjt af Hof-Råtfen handlagde årender: Balance från förra aret - Afgjorde under året - 472. Inkomne under året - - 472. Balance till år 1833-47 3-472. Eder Kongl. Maj:ts Justitiæ-Revision. Revisions-saker : Balance från 1831 - - - - - - - - 2 1 4. Tillkomne år 1832. - - - -.. - 241. Afgjorde samma å r - - - - - - - - 221. Balance till 1833-234. Skiftesmål: Balance från 1831 - - - -.... 68. Tillkomne 1832 - - - - - - -. 97. Samma år afgjorde - - -.... _ 82. Balance till 1833 83. Kammar-Råtts-mål: Balance från 1831 - - - - - - - - 16. Tillkomne år 1832 - - - - - - - - 16. Afgjorde samma å r - - - - - - - - 16. Balance till 1833 - - - _ -. 16. General-Auditeurs-mål: Balance från 1831 - - - - - - - - 12. Tillkomne 1832 - - - - - - - - - 51.

Afgjorde - - - - - - - - - - 40. Balance till 1833 - - - - - - - - 23. Besvärs- och Ansbhningt-mål: Balance från 1831 - - - - - - - - 372. Tillkomne 1832-1147. Afgiorde - - - - - 1125. Balance till 1833 - - - - - - - - 394. Cabinetts-årender: Balance från 1831 - -.. - - - - Tillkomne 1832- - - - - - - - - 604. Afgjorde - - - - - - - - - - 604. Balance till 1833 - - - - - - - - Civile Råttegångs-årenderne hafva till antalet fortidet år förminskats: Härads-Råtterne hade är 1831, 89,307, men deremot år 1832, 81,099; således minskning - - - - - - - - 8,208. Rergs-Tings-Råtterne år 1831, 815, år 1832, 722 minskning 93. Kämners-Råtterne år 1831, 6196, år 1832, 6039 minskning 157. Rådhus-Rålterne år 1831, 6748, år 1832, 6499 minskning 249. 35 Minskning 8,707. Men vid Lagmans-Råtlerne hafva målen varit 6076, eller 738 ftere, ån år 1831. Concurser vid Hårads-Rätterne hafva varit 568, således 126 mindre ån år 1831, Största antalet af concurser har yppat sig i Wiste, Åse, Kållands och Barne Härader af Skaraborgs Län, deraf 24 bland Allmoge. Uti Westra Helsingland, Albo, Gårds och Willands Härader i Christianstads Lån, samt Listers och Bråkne Härader i Blekinge

36 har intet concursmål förekommit. utgör 91,543. Folkmängden i dessa Härader Skuldfordringsmål vid Härads-, Bergs-Tings-, Kåmners-, Rådsfufvu- och Borg-Råtterne hafva varit 54,360, således 3434 mindre ån år 1832. I Tabellen for Hårads-Råtterne år den ändring skedd, att i concurs- och- skuldfordringsmålen, den förut generella rubriken: Allmoge, blifvit fordeld i tvänne columner, nemligen en for heoimansbrukare oah eg are, och en för tjenstefolk, jord- och stat-terpare m. fl. Concurserne under första rubriken utgöra 309 och skuldfordringsmålen 27,771, och under den senare 76 concurser och 15,741 skuldfordringsmål. Concurser vid Rådhu-s-Råtterne åro för år 1832 till antalet 90 mindre än för år 1831. Concurser i Stockholm, hvilka år 1831 voro 445, voro år 1832 444, samt i Götheborg 92, eller 14 mindre ån år 1831. I Stockholm hafva 198 Borgare gjort cession, eller 2 flere ån år 1831, hvaremot i Götheborg 56, eller 15 färre ån år 1831. Vid Landt-Domstolarne hafva de förlikte målen före instållelsen vid Domstolen varit: Vid Härads-Råtterne - - - - - - - 19,873. Vid Bergs-Tings-Rätterne - 236. Vid Lagmans-Råtterne - 2,439. eller måra hvart fjerde mål före instållelsen vid Domstol. 22,548. Vid Stads-Domstolarne: Kåmners-Råtterne _ - - - -... 1,080. Rådhus-Råtterne 656. Transport 1,736.

Transport 1,736. Nedre Borg-Ratten - - - - - - - - 12. Universiteterne - - - - - - - - - 1. eller cirea hvart sjunde mål före inställelsen. 37 1,749. Af de 81,099 tvistemål vid Hårads-Rätterne åro, såsom nyss nåmndt är, 19,873 förlikte före inställelsen vid Domstolen, eller omkring hvart fjerde mål, och i hvilket afseende Nya Kopparbergets Domsaga sig serdeles utmärker. Der voro 2327 civila mål instämde och af dem blefvo 1232 i gedo bilagde innan parterne vid Rätten sig infunno. Den rymliga tiden emellan de i Lagen bestämda Ting lugnar ej sällan sinnena, samt bereder tillfälle till närmare eftersinnande ech vänliga öfverenskommelser. Dje välgörande foljderne deraf, besparing af Tingsresor eeh af kostnad till Fullmägtig, till förtäring på Tingsstället, ieke att förtiga undvikandet af den osåmja, som, genom fortsatta rättegångar, grannar emellan underhållas, synas ligga i för klar dag att kunna betviflas. Inför Landt-Domstolarne åro förlikte *) - 7,293. Inför Stads-Domstolarne - - - - - - 993. som gör vid Landt-Domstolarne hvart 12:te och vid Stads-Domstolarne omkring hvart 10:de mål. Från Härads-Rätterne äro till Lagmans-Rätterne vädjade 5910 och från Lagmans-Rätt till Hof-Rått 1137 mål. De mål, hvari Lagmans-Rättens Domar icke blifvit motvädjade, eller 2220, öfverstiga dubbelt de från alla Domstolar till Hof-Råtterae inkomne vädjade saker. Från Kämners-Råtterne till Rådhus-Råtterne åro vädjade 683 och från desse till Hof-Råtterne 487 mål. Saker under summa appellabilis vid Rådstufvu-Rätterne utgjorde 1080. *) Vid Norra Ångermanlands Härads-Rätt äro de fleste tvirtcr hiför Domstolen förlikte, nemligen öu af 1566, som vid Domstolen förevarit.

38 Såsom ofvan är anmärkt, kan räl icke af några få års erfarenhet med visshet slutas, att brottmål och råttegångs årender äro i äflagande; men den nu i underdånighet aflagde redovisning, för det sist förflutna året, lemnar likväl den tillfredsställande upplysning, alt under samma år, brotjmålen af gröfre art icke obetydligen förminskats, samt att eoncurser, skuldfordringsmål och råttegångs-ärender i allmänhet, till en del icke förokats och till en an- Han del betydligen aftagit emot det föregående året. Stockholm den 23 November 1833. M. ROSENBLAD.

Tab. N:o 1. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern från Härads-Rätterne i Riket inkomne uppgifter öfver derstädes under loppet af år 1832 förehafde Brottmål och Civila Mål.

(Fortsättning af Tab. N:o 1.)

Anmärkningar till Tab. N:o 1. Upplysningar och Anmärkningar af Domhafvanderne. a. Icke någre Brottmål, af svårare art, liafva i år sports i Domsagan, utom det att Pigan Greta Stina Pehrsdotter från Wigelsho i Frösåkers Härad, å dess fader Pehr Larsson öfvade mord, som, efter livad uppdagadt blifvit, härrört af henne påkommen vansinnighet. De fleste Vad äro tillkomne uti Skuldfordringsmål, och det å Gäldenärernes sida, uti påtagligt uppsåt att vinna betalnings-anstånd. b. Fylleri-brotten äro till större antalet begångne efter d. i October, sedan biänvins-bränningen åter börjades. Bränvinsbrännings-förbrytelserna inträffade till största antalet vid årets början, då, äfven på Nyårsmorgonen, Krono-Betjeningen utöfvade Beslag; och under loppet af vårtiden och sommaren, då bränvins-tillgången var mindre, upptäcktes minsta antalet af de oloflige utminuteringarne. Af de a:ne Sjelfmördarne, hade den ena, en Under-Officer, hängt sig af uppdagad svårmodighet öfver iråkad skuld, och den andra, en dräng, dränkt sig af fruktan för följderna efter ett i fylleri utöfvadt slagsmål. c. Trenne Sjelfmord äro endast upptagne, såsom de der hafva utgjort föremål för Domarens undersökning; men antalet af så beskaffade brott har, under årets lopp, varit vida större, utan att det kan af Domhafvanden bestämmas, sedan Konungens Befallningshafvande, med hämtad anledning af stadgandet i Kongl. Förordningen den 19 Februarii 1824, jemväl ingår uti pröfning utaf och bestämmer sättet för de, efter egen handaverkan, omkomne personers jordafärd, så att Tings- Rättens undersöknings-åtgärd, för sådane ej sällan förekommande fall, (1)

2 icke blifver erforderlig. I colnmnen: Andre förbrytelser med penningeböter belagde, äro intagne 2:ne signeri-brolt, och alt, ibland de frikände, af ven varit en, för tillämnad anläggning till sitt barns förgöring, tilltalad q vinna, h vilken, såsom förklarad vansinnig, icke kunnat till ansvar fallas. Ibland i:sta och ardra Classens brott äro 26 begungne af personer från annan Domsaga. d. Skillnaden emellan de Säkfällde och brottens antal har uppkommit derigenom, att af de 7 personer, som under en lagföring blifvit dömde för flere brott, fem begått två, och tvänne föröfvat tre sådane brott, som skolat i de serskildte columnerne uti förteckningen upptagas, så. att nämnde 7 personer blifvit dömde för nio brott utöfver hyad som svarat emot personernes antal; och då desse 9 tillägges antalet på dömde personer, 139, uppkommer den på brotten utförde Summa af 148. e. Af de för förbrytelser emot Författningen om Bränvinsbränning sakfällde 07 manspersoner, hafva under loppet af året 6 blifvit för enahanda förbrytelse 2:ne gånger tilltalade och dömde. f. Vid de civila målen anmärkes, att flere på hvarandra följde bördiga år hafva, jemle en klokt använd odlingsflit, bidragit till Allmogens synbart tilllagande välstånd, och de förtjenster Allmogen, i de orter der Dannemora Jern-Bruk fmnes, äro i tillfälle alt ernå genom forslingar, medverka äfven dertill. Detta omdöme vederlägges ej af den omständighet, att skuldfordringsmålen icke förminskats emot de förre åren, emedan desse mål förnämligast härleda sig från auction,s-skulder och mindre fordringar, bvilka troligen till större antal göras anhängige vid HäradsrRätterne än hos Konungens Befallningshafvandc År i832 bar icke något enda brott hörande till första Classen och blott ett enda i a:dra Classen förekommit. Dock hafva brottmålen i 3:dje Classen något ökat sig, hvilket förnämligast härrört från öfverträdelse af Bran vinsbrännings-författningarne, den tid af året bränningen varit inställd och bränvinet dyrt. Sedligheten bar dock i det hela förbättrat sig, hvilket måste tillskrifvas Läro-Slåndets och Civile Embets- 'samt Tjenstemäns alfvarliga och nitiska bemödande att den befordra. Något mål rörande Tidelag har alltsedan år 1806 i denna Domsaga ej förevarit. g. Trenne personer, bland de för tjufnad säkfällde, hafva begått dylikt

3 brott äfven inom annan Domsaga. En dräng har blifvit dömd till urbota ansvar för slag å husbonde, tillika med fylleri, och en Fång- Gevaldiger äfven till sådant ansvar, för vårdslöshet vid fånges bevakning. Då dessa brott icke kunnat hänföras till något af de i coluouierne namngifna, äro icke heller personerne bland de sakfällde upptagne. h. Af de 132 sakfällde, af hvilka, såsom uppgiften äfven utvisar, 14 blifvit till ansvar dömde för 2:ne brott, äro tvänne personer i en lagsökning pliktfällde för jemväl en tredje af de uti 3:dje Classen redovisade förseelser, eller vid samma tillfälle för 3:ne förbrytelser, hvarigenom Summa Summarum af de tilltalades brott med två öfverstiger de uti första och femte columnerne införde sammanlagde ziffertal. i. De 3 Skuldfordringsmål, i hvilka Prestman blifvit lagsökt, rörde en och samma person: militairerne, som voro instämde i dylika mål, tillhörde allesammans gemenskapen. Qvinnan, som tilltalades för barnamord, misstänktes för slikt brott, emedan hon troddes vara hafvande och icke någon visste huru hon blifvit fostret qvitt, men kunde icke emot sitt nekande, i brist af bevis, till något ansvar dömas, utan ställdes under framtiden. Den qvinna, som finnes uppförd i columnert: för gäckeri med offentliga Gudstjensten eller förargeligt uppförande derunder, hade af oförslånd oskriftad begått Herrans Nattvard, hvaremot af de i samma column upptagne manspersoner, den ena infunnit sig drucken i kyrka under Gudstjenst och förargelse såmedelst förorsakat, samt de andra 2:ne gjort buller och oljud vid tillfälle då de skolat ådömd kyrkopligt undergå. Blott en af de föröfvade stölderna har skett genom inbrott, men hvilken särskildta förbrytelse, i brist af column, icke kunnat i Tabellen observeras. Dryckenskaps-brotten angå allesammans första gången dylik förbrytelse, men en varit drucken i Kyrka samt 3 inför Rätta, och en fjerde under sitt rusiga tillstånd öfverfallit sin husbonde. k. Af de för mord sakfällde fyra personer blefvo 3:ne afiiittade den 16 Januarii 1833, men den fjerde rymde från fängelset utan att sedermera kunna ertappas. All anledning är till den förmodan, att han omkommit på sjön. Ifrågavarande mord är ett rysligt exempel dels på den ytterlighet af brott, hvartill de här brukliga så kallade Lefvisionerna, eller undantagen, kunna leda, dels på den lättsinnighet och

4 löslighet i moralisk känsla, hvilka. äro bland hufvuddragen i Gottländska Allmogens folklynne. Ransakningen utvisar, att 2:ne af de Sakfällde voro ett Bondfolk, som ägde åtskillige hemmansdelar till sammanräknat mantal, jemte betydlig lös egendom, och som således der i orten var att anse som ganska förmöget; att för en af dessa hemmansdelar detta folk utgjorde lefvision till en äldre man, som förut ägt hemmanet; att denna skyldighet hos hustrun först alstrat afvoghet emot lefvisions-tagaren, och sedan det mord-anslag, som verkställdes; att hon förmått mannen att deruti ingå; att hennes förtrogne, en Sockenskomakare, utan någon delo eller beröring med den mördade, endast för att göra hustrun till viljes, åtog sig att besörja verkställigheten, och att en af dennes lärlingar, likaledes ulan delo eller beröring med den mördade, endast på Mästarens intalan och mot lemnad utsigt till en belöning af 5o R:dr R:gds, verkställde mordet efter uppgjord plan och lång beredning. Under en lagföring har en Båtsmanshustru blifvit dömd för första resan stöld med inbrott, för stöld ute på marken, och för det hon, vid inbrotts-stöldens föröfvande, begagnat såsom biträde sin ellofva-årige oägta Son, hvilken, såsom derigenom delaglig i Modrens brott, är en af de under 15 år upptagne sakfällde. l. Att antalet af personer, sakfällde för mindre förbrytelser, såsom slagsmål och oljud med mera dylikt, varit mindre än för I83I, kan bestämdt antagas hafva härledt sig från Bränvinsbränningens inställande under större delen af förl. år. Bränvinets deraf uppstegrade pris gjorde detsamma mindre åtkomligt för tjenstedrängar och yngre folk under deras resor och besök dels på auetioner och marknader, och dels hos hvarandra under Helgedagar. Gröfre brott, tillkomne efter öfverläggning, hafva under flere års tid i Domsagan varit sällsynta. Allmogen i allmänhet hyser vördnad för lagarne, hvarför också nästan alla anhängiggjorcla åtal genast erkännas; så att bevisning för den brottsliges öfvertygande sällan i fråga kommer. m. Brottens antal äro ett mindre än de sakfällde personerne. n. Emedan uti 1832 års Stämningslistor förekomma flere personer af allmogen,, vid hvilka ej blifvit antecknadt om de varit ägare, hemmansbrukare eller torpare, hafva de derföre i formulairet upptagne 2:ne rubriker blifvit sammanförde under en enda för allmoge; men som

5 någon sådan rubrik i denna Tabell icke finnes, har hela antalet af skuldfordringsmål måst utföras uti columnen: Tjenstefolk m. fl. o. Gröfre förbrytelser föröfvas sällan af ortens infödingar. Mindre förbrytelser, såsom slagsmål m. m., hafva till det masta blifvit begångne af främmande personer, som uppehållit sig vid ortens grufvor, dit de anländt från olika trakter af Länet, för att söka arbetsförljenst. Öfverträdelser emot bränvinsbrännings-förfatlningen hafva mast tillkommit af oförslånd och bristande kännedom om Författningens lydelse och mening, i synnerhet med hänsigt till afdragen för det så kallade kokrummet. Menighetens seder, vanor och tänkesätt hafva i allmänhet en bestämd rigtning åt redlighet, laglydnad och ordning. Till ett sådant förhållande bidrager i icke-ringa mon ej mindre den idoghet och arbetsamhet, som naturligen uppkommer i en ort med flere särskildte arter af industri, än äfven det välstånd som deraf lika naturligt följer. Arbetsamhet, välstånd och ordningskärlek gå vanligen i bredd med hvarandra, likasom lättjan och sysslolösheten ofelbart allstra fattigdom och brott. Tvistemålen hafva de sednarc åren betvdligen aftaefit, hvarlill de ame sistförflutne årens goda skördar inom orten bidragit, hvilka haft den påföljd, att menigheten kunnat lättare göra rätt för sig, och således icke behöft i vidsträcktare måtto anlita Lagens biträde för utbekommandet af fordringar och rättsanspråks uppfyllande. p. Några brottmål af särdeles utmärkt omständighet hafva icke förefallit, men en förseelse begås stundom af ren okunnighet, att den innefattar något brottsligt eller med straff belagdt, nemligen, att oskriflad begå Herrans heliga Nattvard. Om Presterskapet, vid ungdomens beredande till Nattvarden, hade sig anbefallt, alt underrätta dem om påföljden af skriftermålels försummande, skulle troligen detta brott småningom komma att upphöra att blifva föremål för Domstolarnes handläggning. Emedan bland de 4 personer, hvilka för särskildte förbrytelser under en lagföring blifvit dömde, äro 2 af mankönet, som pliklat på en gång för slagsmål och fylleri, hvaremot de andre arne begått särskildte med böter belagde mindre förseelser, hvilka ej uti Tabellen äro särskildt rubricerade, hvarföre de Sakfälldes antal och Summa Summarum af de uppförde brottens antal ej kunna öfverensstämma. q. Lika litet som det emot förra året förökade antalet af Skuldfordrings-

6 mål, må anses antyda en större skuldsättning hos Häradets innevånare, enär de flesle af desse mål angått Summor under Tio Riksdaler, mäsl för obetalte auctions-inrop, lika litet torde den ökade mängden af brottmål förtjena att belragtas såsom bevis på aftagande moralité, emedan största delen af tillökningen bestått uti förbrytelser emot författningarne om. bran vinsbränning och bränvinsförsäljning. r. De många förbrytelserne' emot författningarne om bränvinsbränningen förtjena uppmärksamhet. Det vore en stor välgärning om denna handtering vid nästa Riksdag kunde alldeles afskaffas eller åtminstone högst betydligt inskränkas. Allmogen i Wester-Fernebo Socken, hvilken allena utgör Wagnsbro Härad, är ett starkt och arbetsamt folk, men också i samma grad begifvet på den skadliga drycken, hyarigenom många blifvit bragte på obestånd och förledde till brott. s. Skillnaden emellan de Sakfälldes antal och handlagde Brottmålen, af hvilka de förra utgöra 80 samt de sednare 124, uppkommer af de flere slags förbrytelser hvarföre de i 5:te columnen särskild t upptagne 17 personer blifvit i en lagföring dömde; vanligast bestående af fylleri och derunder utöste oqväden och svordomar, samt föröfvadt slagsmål. / Af de 20 Sakfällde, för hvilka åldcvn blifvit uppgifven, hafva 18 begått allenast ett brott hvardera, men de öfrige 2:ne, under en lagföring, hvardera blifvit fällde för 2:ne brott. Likaledes härleder sig den befmtelige skiljaktigheten emellan Summan af de Sakfällde och det i Summa Summarum uppförde antal brott, derifrån, alt utaf 135 personer, ia5 blifvit fällde till ansvar för ett brott hvardera, hvaremot, på sätt uppgiften uti femte columnen innehåller, 10 personer blifvit under en lagföring sakfällde för flere än ett brott, nemligen 8 för 2:ne brott hvardera och 2 hvardera för 3:ne brott. t. Af brottmåls-listan inhämtas, att icke mindre än 284 personer blifvit lagförde samt att 188 af dem frikänts från ansvar. 1 berörde Summor ingå 22 Väghållnings-skyldige, som anklagats för underlåten snöplogning, men frikänts, och vidare 144 till bränvinsbränning berättigade personer i Hedesunda Socken, som blifvit tilltalade för iunehafvande af oförseglade delar af bränvinsbranniogs-redskap under den tid bränningen var inställd, men frikändes, sedan utredt blef att den underlåtne förseglingen härledt sig från Kronobetjents försummelse.

7 u. Olikheten i brottens och de sakfälldes antal härrör deraf, alt,, bland de senare, flere deltagit uti ett och samma brott, såsom händelsen varit med mordet, deri 3:ne personer funnits sakskyldige, och andre åter blifvit sakfällde"för flere brott, samt att, i columnen för de Frikände, finnas ej allenast 45 personer, af enskildte sakägare stämde och anklagade för skogsåverkan, hvilka genom förlikningar undgått annan påföljd, än ersättningar för skada och kostnad, utan äfven a:ne, tilltalade, den ena för tidelag och den.andre för mordbrand, hvilka, för bristande bevisning, icke kunnat till ansvar fällas. Med undantag af det föröfvade mordet, hafva brottmålen i Domsagan icke varit af någon, emot vanligheten, anmärkningsvärd beskaffenhet eller myckenhet. v. De frikändes antal 12 bland 67, härleder sig från confiscalion af bran vinsredskap och derföre väckt åtal, men h varifrån de anklagade blifvit af Domstolen frikände. Förgiftningen aflopp med ringa ansvar, hälst afsigten varit att bota, sedan Kongl. Smidhets-Collegium, hvars utlåtande Rätten inhämtade, efter alla handlingarnas öfversändande, med säkerhet icke kunde afgöra verkan af en componerad och inlagen dosis på dödstillståridet. Att under 3:ne mindre goda år, 1829, 30 och 31, tjufnadsbrotten varit så få, utmärker både försakelse hos den fattigare klassen och förmåga hos den sjelfständige Bonden, att understödja sina underhafvande torpare och inhvseshjon. Der i orten är en allmän princip, att genom egna lofliga hjelpmedel afvärja nöden. Att endast tvänne manspersoner pliklat för slagsmål under påslående marknad, caracleriserar äfven den fredliga nationen, likaledes känd för nykterhet. Minst ^:delar af vademålen äro skuldfordringsmål. w. Bland de frikände hafva 17 varit tilltalade för innehafvandet af 0- förseglade bränvinspannepipor, men då desse pipor varit af ägaren uppgifne till försegling, som förseglings-förrättaren förklarat vara öfverflödig,och åtalade förhållandet således hämtade sitt upphof från förrattuingsmannens bristande noggrannare efterföljd af gifne föreskrifter vid förseglings-tillfället, och fbljakteligen icke varit föranledt af ägarnes uppsåt att undandölja sina bran vinspipor, hafva de tilltalade blifvit från ansvar frikallade, hvaremot Länsmannen, som förseglingen bordt verkställa, varit ställd under tilltal och undergått det honom derföre ådömda ansvar.

8 x. Af de för andra förbrytelser till böter dömde: äro de fleste sakfällde for bristande vägbyggnad. y. Alt fordringsmålens antal de sednare åren Vunnit tillväxt, är föranledt dels af desse årens missväxter i denna landsort, hvilka satt inånga af Allmogen uti beliof af penningar till spanmålsinköp, samt 1 nödtvång af rättegångars anställande för utestående fordringars inbekommande, dels ock af den händelse, att under förutnämnde år, tillgångarne uti åtskillige Handelshus i Luleå Stad, hvilka haft betydliga fordringar hos Allmogen i angränsande Socknar, måst till Borgenärerne aftfädas, hvaraf följt, att dessa fordringar kommit på en gång att utsökas. Af de för stöld 2:dra resan sakfällde manspersoner, har en förut, under loppet af samma år, blifvit för stöld 1:sta resan botfälld; och en af de för föräldrars förolämpning hos Härads-Rätten sakfällde personer har, igenom Öfver-Rätts Utslag, friats ifrån det honom å- dömde ansvar. z. Orsaken till de begångne brotten härledes från ett omåtlligt bränvinssupande. De civila målen fortfara att minska sig, och dertill är orsaken bestämdt, att orten saknar vinglare och advocater, som icke äga framgång; och äro ganska få rättegångar utförda af passion eller försök till orätt fördel. å. Af de för fylleri sakfällde har en blifvit dömd för 5:te och en för 4:de resan. En qvinsperson, som tvänne särskildta gånger blifvit ställd till ansvar för motsträfvighet, att undergå henne ådömd kyrkoplikt, har icke blifvit ibland de sakfällde upptagen. ä. Af de under 2:dra Classens brott upptagne ao personer, hafva 12 varit från annan Domsaga. ö. Dä ingen särskild column finnes för brott, som angå sådant vållande till annors död, der intet uppsåt att dräpa äger rum, och således ett mindre ansvar än för mordgerningar och vilja dråp, är tillämpeligt, så hafva a:ne manspersoner, vållande till ett barns död af ett lossadt skott, måst införas i den för antalet af mord och dråp inrättade columnen. Bland de för Skuld lagsökte Militairer linnes endast i af Öfver-

9 Öfver-Officers-grad, i Under-Officerare, men deremot 39 tjentagörande Soldater. A. Den under rubriken Mord och dråp uppförda qvinnans brolt bestod egentligen deruti, att hon genom okunnighet och fel vid biträdes lernuaride åt en barnsängshustru under förlossning vållat denna hustrus död; och den likaledes under rubrik af förgöring genom förgift upptagne qvinnans förbrytelse var af den art, att hon af oförstånd nyttjat Arsenik till salfva för hufvudsår åt sin dotter, hvaraf denna tillsatt lifvet. Orsaken hvarför Skogsåverkansmålen befinnas till antalet många, år den, att Allmogen, å de inom Domsagan belägne 3:ne Kronoparker, icke sällan tillåter sig tillgrep dels af verkligt behof, dels af den inbillade fördom, att skogshygge på Kronans Allmänningar icke vore att hänföra under egenskapen af straffbara förbrytelser. Fylleriförseelser kunna icke anses hafva minskats, ehuru antalet deraf icke är i tabellen för året större, hvartill orsaken är, alt sådane förbrytelser egentligen upptagas hos Konungens Befallniiigshafvande i Länet, och icke tillhöra Härads-Rätlernes upptagande i andra fall, än då de tilldraga sig vid Ting eller i sammanhang med andra förbrytelser. B. Det högre anlal af personer, hvirka blifvit till böter fälde för mindre förbrytelser, härleder sig från åtal mot väghållare för försummad väglagning, såsom t. ex. under ett enda åtal instämdes och fälldes 186 personer. Tidelagsmålet rörde en person, som icke hade sina sinnens rätta bruk. Uti totalsumman på för brott dömde personer, linnes en olikhet emellan brottens och personernes antal, som uppkommer deraf, att 7 personer begått dubbla brott. C. Brottmålen äro betydligt mindre än 1831. Stöldernas anlal 1832 hafva varit minskade af den orsak, att folket i allmänhet, efter en gynnande skörd, icke lidit brist på födoämnen, och orten icke serdeles besvärats af något kringstrykande löst folk. Andre brott, som vanligen af Allmogen utöfvas under rusigt tillstånd, hafva under året varit i aftagande, i följd af det då rådande bränvinsförbudet och denna varas deraf härflytande dyrhet, som satt den mindre bemedlade ur tillfälle, att sig den förskaffa. Af de under 1:sta och 2:dra Classen (2)

10 förekommande 18 brott, hafva 6 blifvit begångne af personer från annan Domsaga. D. Af de under r.sta och 2:dra Classen förekommande 25 brott, hafva 12 blifvit begångne af personer från annan Domsaga. E. Då från brottmålen afdrages dels de brott, som föröfvats af personer boende utom Domsagan, och dels sådane som tillkommit af bränvins olofliga tillverkning under förbjuden tid, samt fylleri och följder deraf, torde återstående antalet af brotten icke minska det fördelagtiga omdöme, som de 2:ne redan utkomne årstabellerne innehålla angående orten, nemligen att uti ingen Domsaga med så stor folkmängd, färre brottmål förekomma. F. Vid jemförelse mellan uppgifterne för de 2:ne nästföregående åren, företer sig det tillfredsställande förhållande, att antalet af så väl civila mulen som brottmålen, år efter år i betydlig mån minskats. De 2:ne senare årens missvexter hafva beriktigat den slutsatts, till hvilken man förr kommit, att mängden af brott och rättegångar ökas i den mohn, som nöden blifver allmännare och mera kännbar. G. Den för mord dömde manspersonen hade i bråd skilnad ihjälslagit sin måg. De i mord-columnen införde 2:ne, qvinkön, dömdes till hel mansbot och uppenbar kyrkoplikt för vållande till en förmodad Barnaföderskas död. H. Orsaken hvårföre Summa Summarum af de sakfälldes brott öfverstiger summan af de sakfällde, är den, att utaf de för särskildte förbrytelser dömde 9 personer, 2 blifvit fällde till ansvar för slagsmål, fylleri, sabbatsbrott, oqväden och svordom, 2 för enahanda förbrytelser utom sabbatsbrott, en för slagsmål, fylleri, oqväden, svordom och Tingsfridsbrott, en för Edsöre, slagsmål, oqväden och svordom, en för obevist beskyllning, svordom och vederparts missfirmande inför Rätta, en för skogså.verkan, oloflig intägt och kreaturs obehöriga betande samt fyra för särskildte förseelser tillika med fylleri. I. Hemmansbrukare och Egare hafva ej kunnat afskiljas från Tjenstehjon, Torpare m. fl., hvarföre de alla äro utförde under rubrik: Allmoge.

11 K. Brott af serdeles märkvärdighet hafva under året icke förekommit, och de fleste stölder äro begångne af personer frän annan ort. Flerfaldiga tjufnader hafva väl under Arets lopp inom Domsagan timat, men förbrytarne äro ännu oupptäckte, och lättheten att från kusten öfverkomma till Danska öarne och Jutland, gör all forskning efter bortstulet gods och effecter fruktlös. De 2:ne personer, som förekomma under columnen Mord och dråp,, fälldes for groft vållande till annor mans död, och den ende under framtiden ställde var tilltalad för blodskam med sin egen Dotter. L. Under ransakningarne af de å Tabellen upptagne brotten, har den erfarenhet blifvit gjord, att de brottslige i allmänhet ägt svag och ringa Christendomskunskap, samt alt brotten, äfven en del af stölderne, Jdifvit begångne under, rusigt tillstånd. De a:ne giofva brott af Mord och Mordbrand, som förekommit vid Halmstads Härads-Kalt, kunna, enligt hvad Ransakningarne utvisa, antagas icke hafva blifvit begångne, om icke de brottslige varit begifne på dryckenskaps-lasten. Folket i Domsagan är i allmänhet stilla, fredligt och beskedligt, mottager lätt Religieusa och goda intryck, och utmärker sig genom vördnad för Konung och aktning för "lag och författningar. M. Någre brott af grö fre beskaffenhet, hörande till första Classen ocli Sjelfmord, hafva ej förekommit, men förbrytelser emot bränvinsförfatlningarne, och serdeles genom uraktlåtne eller mindre noggranna uppgifter vid mantalsskrifningarne, oförseglad redskap af pannebröst m. m., hafva, i märkelig mohn, äfven år i83a tilltagit, såsom ea följd till stor del af Allmogens enfald och oförmåga, att rätt falta 1800 års Förordning. N. Åf de 6 manspersoner, som upptagas under titeln Sjelfmordj var en häcklad och under ransakning för begånget erkändt rån, men afliände sig sjelf lifvet, genom hängning i arresten, innan Dom öfver honom hunnit fällas. En annan, misstänkt för enahanda brott eller rån, hade, då fråga blef angående ransakning derom, och hans inställande vid Domstolen, funnits död hängande i ett träd ute på marken, och två hade, efter det misstankar emot dera yppats om tjufnader och delaktighet deruti, samt de blifvit arresterade, dock innan de ännu. hunnit införas i fängelse, dödt af förgift, som de fått tillfälle intaga,

12 sedan de funnit sina brott röjde, så att af desse anledningar tillkommit icke mindre än fyra sjelfmord. O. Af de 58 brottslige under 2:dra Classen, hafva 28 tillhört annan Domsaga. P. Det ökade antal tvistemål emot 1831, innefattar förnämligast frågor om undantags-förmåner och odlings-ersättningar, härrörande från en utvidgad försäljning af hemman och lägenheter i orten. Brottmålen, ehuru föga understigande de för berörde år, synas likväl snarare afän tilltaga, då härmed tages i betraktande, att en större del af de mindre förbrytelserne bestå i Öfverträdelser emot förbuden mot bränvins tillverkning och försäljning.

Tab. N:o 2. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern insände uppgifter å antalet af de vid Bergs-Tings-Rätterne år 1832 handlagde: Anmärkningar, Nägre brottmål hafva icke förekommit. Någre brottmål, hafva under året ej förekommit Åldern påde Säkfällde har icke blifvit Uppgifven. Klagas öfver det oskick vid Grufvoroch dylike folksamlingar, som genom lätttillgångpåbrän vin för Arbetarne äger rum, och hvilket ej annorlunda kan förekommas, än medelst alfvarlig tilsyn och åtal emot Bränvins afyttran; de vid desse tillfällen och ställen. Åldern på de brottslige icke uppgifven

Tab. N:o 3. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern inkomne uppgifter å antalet af de under loppet af år 1832 vid nedanstående Kämners-Rätter förehafde Civile Mål och Brottmål.

Anmärkningar. A. Af de 8 personer, hvilka för begångne serskildta förbrytelser blifvit under en lagföring dömde, hafva icke 8 utau 10 serskildta förbrytelser blifvit begångne; livadan då zilfran 2 lägges till 202, de uppkommande Summorne blifva lika eller 2o4- B. Fvra personer liafva undergått urbota bestraffning, 1 för innehafvande af dyrk och. 3 för förbrytelse emot husbonde, hvilka icke kunnat i någon column uppföras, hvarigenom de sakfälldes antal ökes till 18g personer; att de fleste förfalskningsbrotten föröfvats af tjcnstefolk genom begagnande af falska orlofssedlar; att bland de frikände äro upptagne 32 personer, emot hvilka åtal, genom förlikning förfallit, och att, af de återstående, 53 varit instämde endast för de uti tredje Classen uppförde förbrytelser. Uppgift på åldern saknas för 2:ne af de i i:sta och a:dra Glassens brott upptagne. C. Af de 34 personer, hvilka finnas upptagne under columncnr för serskildte förbrytelser under en lag färing dömde, är en person vorden dömd för 4> och åtta personer för 3 serskildte förbrytelser, ehuru desse, i likhet med dem som allenast äro för t vunne brott under samma lagföring dömde, i ofvannamnde column ej mer än en gång blifvit uppförde, hvadan ock, då sådant oagtadt deras serskildte förbrytelser blifvit i sine vederbörlige columncr antecknade, följer alt brottens sammanlagde antal, som för Man- och Ovinkön ulgör tillsammans 258, ej kan öfverensstämma med summan af de sakfälldes antal 214, med tillägg af de 34, för flere förbrytelser dömde, förr än dertill än ytterligare lägges 10, hvilket utgör det öfverskott af brott, som af ofvan anförde orsak ej kunnat uti förstnämnde column serskildt utmärkas; bvaremot de 5 personer, hvilka blifvit sakfällde för bi'ott, som ej i någon af columnernc kunnat upptagas, nemligen 1 Mansperson för innehafvande af dyrk, 1 Mansperson för inbrott, utan tillgrepp, a:ne Manspersoner för slag å Husbonde samt en Mansperson för försök till sjelfhiord, ej heller finnas uppförde i första columnen bland de sakfälldes antal, helst de förbrytelser, hvårföre de äro dömde, icke å listan omförmulas. Utaf de i-.?4 personer, hvilka blifvit sakfällde för brott, som i r:sta och 2.:di a Classen finnas upptagne, hafva trenne hvardera begått 2 af de till samma Classer hörande brott, nemligen slöld eller snatteri och förfalskningsbrott, samt i följd häraf igenfinnas bland deras antal, som för flere förbrytelser blifvit under en lagföring dömde, hvårföre, om desse läggas till de ofvannamnde 124, fås 127, som utgör.sammanlagde antalet af de i berörde a:ne Classer uppförde brott. Bland de 124 mål, deruti den tilltalade är vorden frikänd, äro äfven 69 sådane Injurie-mål upptagne, hvilka dels blifvit infor Rätten förlikte, dels i anseende till kärandens, eller båda parternes uteblifvande, vid Rättegångstimmans slut afförde. D. Olikheten emellan Summa Summarum af de Sakfälldes brott och de Anklagades antal samt uppgiften på åldern å de brottslige, uppkommer derigenom, att åtskillige sakfällde personer blifvit under en lagföring dömde för trenne eller flere förbrytelser. Utom de upptagne brotten, hafva dessutom blifvit till ansvar dömde, en person, för det han å fartyg olofligen infört krut, samt en q vinna, för vägran att undergå henne ådömd kyrkoplikt. 5»7 för mindre förbrytelser instämde personer hafva undgått Domstolens pröfning, dels genom förlikning, dels derföre, att Parterne, vid upprop af målet, sig icke inställt. Af de i56 personer, som föröfvat brott af i:sta och a:dra Classen, hafva 8, för stöld eller snatteri dömde personer, jemväl begått forfalskningsbrott. E. Bland de sakfällde, har en ej kunnat antecknas i nägon af brottscolumnerne, såsom ej omfattande hvarken hans förbrytelse, som bestått uti innehafvande af dyrkar, eller straffet derföre, som varit af urbota beskaffenhet, hvilken omständighet, jemte förhållandet med de för särskildte förbrytelser på en gång sakfällde, förklara skiljaktigheten i 2:dra och 3:dje columnerne. F- De vid Kämners-Rätten sakfälldes antal, betraktade såsom individer, utgör blott i44«skillnaden uppkommer deraf, att samma person under året varit lagförd flere gånger, eller på" samma gång blifvit fälld för särskildte förbrytelser. En Qvinsperson har blifvit dömd för i3:de och en för 5:te resan stöld» G. Bland antalet af sakfällde äro inberäknade 35 st., som för öfverträdelser af Stadens Police-författningar blifvit pliktfällde. En person, å uppgiften icke intagen, har blifvit saker fälld för tillbud att förgöra sig sjelf. IL Bland antalet af dem, som för stöld blifvit sakfällde, är en person från landet. För L Quarantainesbrott äro 6 personer sakfällde. Orsaken hvarför icke Summa Summarum öfverensstämmer med den uti fjerde columnen utförde Summa är att, af de handlagde i3a målen, ett blifvit förvist till annan Domstol och sex uppskjutne. K. Dessutom äro 3:ne personer dömde till urbota bestraffning för fangspillning, som ejj kunnat hänföras till något af de i Rättens uppgift antecknade brott, hvilket derföre blifvit särskildt anmärkt. L. De Sju för särskildte brott under en lagsökning dömde personer, hafva tillsammans begått Sexto» brott och förbrytelser. och 3;dje Classerne uppförde Sakfälldes brott Sextiofyra. BL Af de i 3:dje Classen uppförde antal brott, utgöra Fem Quarantainesbrott. Alltså utgör Summa Summarum af de i a:dra De uadcr SJaddfordrings-mal förck om mande columner, utgöra saminanslagne Summan på samma mål, hvilken Summa, jemte Andra Tvister, öfverensstämmer med Summa Summarum af de Civi/e målen. Innehållet af columnerne hvaraf blifvit j, är lika med den dithörande Summa. Columnerne under: Anklagades antal hvaraf blifvit, utgöra sammanslagne det belopp,.suin dithörande Summa upptager. Orsaken Lill olikheten emellan Summan på de Sakfälldes ålder och Summorne på Brotten under trsta och u.dra Classen., förklaras deraf, att en och samma person föröfvat flere under desse Classer utsatte brott. Innehållet af hvardera Classens Summa sammanslaget,, utgör Summa Summarum. Att Suraman af Sakfällde icke kan instämma med Summa Summarum pä Brotten, härleder sig derifrån, att flere brott eller förbrytelser blifvit på en gång af samma, personer löröfvade eller begångne, och de derföre under en lagföring dömde.

Tab. N:o 4. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern inkomne uppgifter å antalet af de under loppet af år 1832 vid nedanstående Rådhus-Rätter handlagde Civile Mål och Brottmål.

Anmärkningar. A. I balancen af mål till år i83a, 279, upptagas 139 Concurstvister, hvaruti dels proclama-dagarne ej roro vid I83I års utgång inträffade, dels skriftvexlingen ej slutad, dels skrifjvexlingstiden då nyss tilländalupen. B. Skillnaden uti antalet emellan de sakfällde qch brotten har uppkommit derifrån, att samma person blifvit för serfikildte brott på en gång dömd. C. Af det i 1:sta och 2:dra Classen uppförde antalet brott hafva alla blifvit begångne af personer från annan Domsaga. D. De i i:sta och ardra Classen upptagne brott» äro begångne af personer från annan Domsaga. E. Af de upptagne Stölder har en blifvit begåijgen under eldsvåda, en af person, första gången han begått Herrans Heliga Nattvard, samt en utur försegladt bref. Under rubriken: Andre förbrytelser med böter belagde, äro upptagne en, rörande försök att afhånda sig lifvet, nio mindre policemål och en förbrytelse emot Skråordningen. F. Ibland antalet af de sakfällde 17, hvars ålder äfven är upptagen, finnes en, som nemligen varit vållande till^annors död, hvilken, i saknad af sådan rubrik, icke är intagen i n^gon column. G. Det under 2:dra Classen uppförde brottmål» är begånget af en person från annan Domsaga. H. Intet brottmål har vid Rådstufvo-Rätten förekommit. I. De af 2:dra Classen uppförde brott äro alla begångne af personer från annan Domsaga. K. Orsaken hvarför ej hufvudsumman öfveremstämmer med den i första columnen af Brottmålen utförde, är att af de, bland andre med böter belagde förbrytelser, som endast innefattat ordningsmål, fyra blifvit uppskjutne och ett återkalladt, samt att bland förbrytelser mot Seglations-Ordningen och Tullförfattningarne, ett blifvit till vederbörlig Domstol förvist och ett, i anseende till Svarandens inträffade död, förfallit. L. Någre brottmål hafva under loppet af året icke vid Rådstufvo-Rätten varit handlagde. M- Summa Appellabilis vid denna Rådslufvo-Rätt, är, enligt Stadens privilegier, i33 R:dr Banco. N. Af de 17 personer, som blifvit sakfällde, hafva 7 begått ett brott hvardera, 3 blifvit under en lagföring fälde hvardera för 3:ne brott och 7 hvardera för 2:ne brott; utgörande således, på sått uppgiften innehåller, brottens antal 3o, men de brottsliges (allenast 17. Likaså förhåller sig med skiljaktigheten emellan summan å de Sakfällde, för hvilka åldern blifvit uppgifven och summan af deras brott, nemligen att den ena af de under denna titel upptagna personer begått 2:ne brott, hvilka under en lagföring blifvit åtalade och afdömde. De under 2:dra Classen uppförde brott äro begångne af personer från annan Domsaga. O. Det under a:dra Classen uppförde brott är föröfvadt af person från annan Domsaga. P. Brotten under a:dra Classen äro begångne af personer från annan Domsaga. Q. Alla de under i:sta och 2:dra Classen uppförde brott äro begångne af persöner från annan Domsaga. R. Orsaken hvarför Summa Summarum af de Sakfälldes brott icke öfverensslämmer med de Sakfälldes antal, är den, ftlt En af de Sakfällde, hvilken äfven å uppgiften finnes upptagen tåsom för särskildfe förhryfelser under en lagföring dömd, p& en g&ng blifvit sakfälld till fyra brott, nemligen: Edsöre, förfalskning, stöld första gången och slagsmål, samt att således Summa Summarum af de begångne brotten, 24» måste med 3 öfverskjuta antalet af de Sakfällde, ai. S. De under a:dra Classen uppförde brott äro föröfvade af personer från annan Domsaga. T. Dessutom en sakfälld, som varit vållande till annans död. De under a:dra Classen uppförde brott äro begångne af personer från annan Domsaga. - :delar af de för fylleri sakfällde hafva varit personer från landet, som under marknader eller andra tillfällen besökt Staden. TJ. För brott, som i uppgiften icke är uppräknat, nemligen för uppbrytande af andras bref och penningestöld derutur, hafva under året varit tilltalade, men af bristande full bevisning, blifvit under framtiden ställde, 3:ne personer, 2 af man- och 1 af q vinkön. V. Ibland de sakfällde är en person straffad för fångspillning, som icke kunnat hänföras till någon af de i formulairet upptagne brott. "W. Utom de mål, hvilka angått förbrytelser emot Seglations-ordning och Tullförfattnin^ar, äro i3 personer sakfällde och deribland 3 för särskildte förbrytelser under en lagföring, så att antalet af brotten synes hafva bordt upptagas till 16. Men olikheten har tillkommit deraf, dels att den förbrytelse af en qvinsperson, att hon inlagt sitt späda barn i en bodkammare, utan att sådant medfört menlig verkan på barnets hälsa, och för hvilken förbrytelse hon blifvit dömd till fyra dagars fängelse, icke under någon column kunnat upptagas, dels att Tabellen ej innefattar någon column för sådant brott, som det, hvarföre Sex Sjömän, hvilka, under resa emellan utrikes orter, vägrat förrätta skeppsarbetet onb såmcdelst tvingat sin Skeppare, att med fartyget till Götheborg inlöpa, blifvit dömde att, jemte förlust af återstående månads-penniiigarne, hvardera undergå 8 dagars fängelse vid vatten och bröd. Fyra af de under a:dra Classen upptagne brott äro begångne af personer från annan Domsaga. En af de för förfalskning sakfällde manspersoner bar äfven blifvit dömd för andra gången stöld. X. De under i:sla och a:dra Classen upptagne brott äro föröfvade af personer från annan Domsaga. Y. Af de i 2:dra Classen uppförde 3:ne brott äro 2 begångne af personer från annan Domsaga. Z. Af de i ardra Classen upptagne brott äro 3:ne föröfvade af personer från annan Domsaga, likasom de fleste fyllerierue föröfvats af personer boende på landet. Å. Af de 13 för slagsmål sakfällde manspersoner, hafva 5 tillika pliktat för fylleri, 3:nc för Sabbatsfridsbrott, och 3 för åojande å allmän gata. Ä. Af det i 2:dra Classen uppförde antal brott, äro 4 begångne af personer från annan Domsaga. Ö. Under uret hafva 4 confiscationsmål förevarit, deruti svarande parter icke funnits. Bland de anklagade befinnes Färjemannen Petter Andersson, tilltalad for medvetenhet och delaktighet uti Kontrollören Reinhardts mord, hvarföre han likväl icke kunnat till ansvar fällas. Den för Barnamord upptagne qvinnan har endast blifvit dömd till bestraffning enligt 16 Cap. 5. 3 mom. Missgernings-BalkcU. Det i a:dra Classen upptagne brott är begånget af person från annan ort. A. A. Det i 2:dra Classen uppförde brott är begånget af qvinsperson från annat Lan. Columnerno under Ccssionantens St<\nd_, sammanslagne, äro lika med Summa Concurser., hvilken Summa, jemte Skuldfordringsmdlj Andre Tvister och från Kämners-Rätter vädjade mål t utgör Summa Summarum. Colunincrne under kvaraf blifvitj instämma med denna rubriks Summa. Då Columnerne under anklagades antal hvaraf blifvit sammanslås, utgöra de Summan under samma rubrik. Summan af de brottsliges ålder är ett mindre än brotten under i:sta och a:dra Classen, i anseende dertill, att en af de brottslige blifvit dömd för både förfalskning och stöld. Se Anmärkningen W. Summan af Sakfällde är icke lika med Summa Summarumj emedan flere personer, under en lagföring, blifvit dömde för särskildte af dem begångne brott eller förbrytelser.

Tab. N:o 5. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern från Consistorierne vid Kongl. Universiteterne i Upsala och Lund inkomne uppgifter öfver derstädes år 1832 handlagde Civile Mål och Brottmål. Anmärkningar: {a.~) Vid Consistorium Acadcmicuin Majus har under loppet af aret icke n'got Brottmål förekommit. (b.) Fri» Consistorium Minus hafva 3 mäl blifvit vädjade till Consistorium Majus, utan att sädant i columnen för Afgjorde nijl är anmärkt- De under Summa Anklagade' upptagne $ Brottmål, äro icke utfcedc uti columnen Sakfäilde, emedan deras afgörande blifvit uppskjutet.. (e.) Den anklagade i Brottmål Slagd vhrjcmsised, men frikjnd i Kongl. Hof-Rätten. Att Summa Summarum af Brottmål icke öfverensstäramcr med Summa Anklagade, härrör deraf, att' f slagsmål uti uppgiften' frsn CortSist"- Majus i Lund icke blifvit ibland de Sakfällde upptagne, samt att en person blifvit under en lagföring dömd for särskildte förbrytelser.

Tab. N:o 6. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern insände uppgifter å antalet af de vid nedannämnde Slotts- Rätter år 1832 handlagde brottmål. Vid de ofrige Slotfen och Fåstningarne har icke något Slotts- Rätts mål förekommit. *) Målens afgörande har bliftit uppskjutic till 1833.

Tab. N:o 7. Sammandrag af de till Justitiæ-Stats-Ministern inkomne uppgifter å de under loppet af år 1832 vid nedannämnde Regementers och Corpsers Krigs- Rätter förehafde brottmål och andre förbrytelser. Anmärkningar. a. Af de anklagade hafva ss:nc blifvit sakfallde både för tjenstcfcl och annan förbrytelse. b. a:ne tilltalade personer hafva blifvit i ena bot filide till ansvar för särskildta, pi en gäng åtalade förbrytelser af olika art» c Den frikände hade innan Dom fallit afhandt sig sjelf lifvet. Vid blandad Krigs-Rätt har en af Manskap blifvit sakfilld föf erdrts-brott och emuttagning af en falsk RiksgSlds-sedel till förvexling. Bland förbrytelser af Manskap förekommer 3 sjelf- pillingar. d. Brottet bestod i lemsty rapning. e De upptagne Subordinations-brotten äro alla begängne under fylleri. De såsom tjenstefcl upptagne brott, hafva bestätt i rymning, med och utan munderingspersedlar» torskingrande. Af andre förbrytelser hafva 1 begitt nidingsltöld, 1 snatteri»{dra gängen och 1 stöld frän förman. f. Uti uppgiften förekommer 5 anklagade till andre Domstolar Jörviste; men som a denna Tabell, i saknad af sidan rubrik, blifvh upptagne under columnen: öfverlemnade till Kongl. Krigs-Hof-Ritten, g. Af det för Tjenstefcl sakfallde Manskap har en varit Lots. Vid de öfrige Regimentcr och Corpser har inges under loppet af år 1832 varit för brott anklagad och sakfilld.

Tab. N:o 8. Sammandrag af 1832 års Arbets-Förteckningar för Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätter, utvisande total-beloppet af de Mål som derstädes då varit anhängige.

Tab. N:o 9. Sammandrag af 1832 års Arbets-Förteckningar för Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätter utvisande beloppet af de derstädes då handlagde Mål.

Tab. N:o 10. Sammandrag af de från nedannämnde Konungens Befallningshafvande till Justitiæ Stats-Ministern insände uppgifter öfver antalet på personer, som år 1832 för fylleri blifvit till ansvar fällde.

Tab. N:o 11. Comparations-tabell öfver Brottmål och Civile mål vid Rikets Domstolar för åren 1830, 1831 och 1832.

Anmärkning: emedan formulären till brottmms uppgifterna för detta Tabellverk, Sfligen-blifvit fullständigare och undergått förbättring, samt iiwlen olika classificerade, fcan icke i alla delar förhalandet med brotten, det ena Sret mot det andra, visas. Flere rubriker, och en annan uppställning, finnes i Tabellerne för ir ig]i emot de for Sr 1830, och i förevarande Berättelse, för Sr 1832, äro flere ändringar gj»rde. Man har således med beteknat ssdane ställen, hvarifrlbi förut uppgifter icke varit infordrade, eller de slags bcott for hvflka colunjncr å Tabelkriic under lisgctf af förejsende aren saknas Q. S. Y

Tab. N:o 12. Tabell som utvisar förhållandet med brott och förbrytelser af alla Tre Klasserne vid Härads-Rätterna Länen emellan år 1832.