2014-11-26 Naturmiljöutredning inför detaljplaneläggning av industriområdet västra, Sigtuna kommun
2 Beställning: Structor Miljöbyrån Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig: Johan Allmér Foton: Om inget annat anges: Johan Allmér Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB
Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Naturmiljöutredningens syfte 4 Avgränsningar 4 Metodik 5 Konsekvensskala 5 Konsekvenser 5 Naturvärden 5 Osäkerhet i bedömningarna 6 Biologiska värden i nuläget 7 Naturvärdesklasser 7 Klass 1 Högsta naturvärde 7 Klass 2 Högt naturvärde 8 Klass 3 Påtagligt naturvärde 8 Klass 4 Visst naturvärde 9 11 11 Signalarter och indikatorarter för värdefull skogsmiljö 11 Arter upptagna i artskyddsförordningen. 12 Grön infrastruktur och ekologiska samband 14 Förslagets påverkan och effekter på naturvärdena inom planområdet 15 Påverkan på naturvärden av värdeklass 1 och 2, högsta och högt naturvärde 15 Påverkan på naturvärden av värdeklass 3, påtagligt naturvärde 15 Påverkan på naturvärden av värdeklass 4, visst naturvärde 15 Påverkan på arter upptagna i artskyddsförordningen 15 Konsekvenser för biologisk mångfald 16 Samlad bedömning 16 Konsekvenser för värdefulla naturområden 16 Konsekvenser för värdearter 16 Konsekvenser för ekologiska samband 17 Förslag till åtgärder 18 Generella förslag 18 Större vattensalamander 18 Referenser 19 3
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Inledning Bakgrund Ekologigruppen AB genomförde under april månad 2014 en naturvärdesbedömning på naturmark väster om s industriområde i Sigtuna kommun på uppdrag av Structor Miljöbyrån. Inventeringen har begränsats till våtmarker och sumpskogar i området. Den 27 maj genomfördes en nattinventering av större vattensalamander i områdets vattensamlingar. En kompletterande inventering av större vattensalamander genomfördes den 11 juni för att se om individer av arten fortfarande uppehöll sig i småvattnen de tidigare observerats i. Under slutet av juli (23/7 och 30/7) och under augusti (14/8 och 22/8) genomfördes en inventering av larver av större vattensalamander för att se om det har skett någon reproduktion av arten i de aktuella småvattnen. Naturmiljöutredningens syfte Syftet med naturmiljöutredningen är att bedöma i vilken utsträckning en exploatering enligt gällande förslag kan komma att påverka naturvärdena knutna till våtmarker. Påverkan bedöms både ur ett lokalt och ett kommunalt perspektiv. Avgränsningar Naturmiljöutredningen omfattar endast kända naturvärden knutna till våtmarker inom planområdet (figur 1) samt hur dessa förhåller sig till motsvarande naturvärden i landskapsperspektiv. Figur 1. Röd avgränsning visar på ungefärligt planområde. 4
Metodik Bedömning av konsekvenser på våtmarker med naturvärden bygger på den inventering som genomfördes under april månad 2014. Vid naturinventeringen inventerades våtmarkerna på förekomst av ekologiskt värdefulla strukturer, som till exempel förekomst av gamla träd och död ved, hydrologisk påverkan samt skyddsvärda arter. Utifrån detta avgränsades ett antal våtmarksområden med höga naturvärden. Ett utdrag ur Artdatabankens databas över rödlistade arter har också gjorts. Metodik för naturvärdesbedömning återfinns i bilaga 1. Påverkan på våtmarkerna har gjorts per våtmarksobjekt, sammantaget på lokal nivå samt eventuell påverkan ur ett landskapsperspektiv. I nollalternativet utgår man från att våtmarkerna sparas men övrig mark exploateras. Inventering av större vattensalamander genomfördes nattetid genom att med hjälp av en pannlampa lysa upp vattnet och söka efter salamander. Inventering av larver gjordes genom att söka efter individer under dagtid vid solsken då larverna vanligtvis kommer upp till ytan för att jaga. Detta kompletterades med håvning av bottenfauna. Konsekvensskala Konsekvenser har bedömts från noll till fyra med såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan av konsekvenser relaterar till det naturvärde som berörs. Konsekvensskalan som anges i tabell 1 är en vägledning vid bedömning av vilka konsekvenser en viss åtgärd kan få på ett visst naturvärde. I bedömningen av konsekvenser vägs även platsspecifika förhållanden in. Naturmiljöutredning Tabell 1. Konsekvenstabell som redogör för positiva och negativa konsekvenser. Konsekvenser Naturvärden + 4, Mycket stora Betydande förbättrande påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. + 3, Stora Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller regionala värden, eller betydande positiv påverkan på kommunala värden. + 2, Märkbara Liten positiv påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller begränsad påverkan på kommunala värden eller omfattande påverkan på större lokala värden. + 1, Små Liten positiv påverkan på kommunala värden eller mindre konsekvenser för lokala värden. +-0, Inga eller obetydliga Inga påvisbara effekter eller konsekvenser för de kända värdena. 5
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Forts. tabell 1. - 1, Små Liten negativ påverkan på kommunala värden, eller mindre konsekvenser för lokala värden. - 2, Märkbara Liten negativ påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller begränsad påverkan på kommunala värden eller omfattande påverkan på större lokala värden. - 3, Stora Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. - 4, Mycket stora Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Osäkerhet i bedömningarna Naturvärdesbedömningarna som ligger till grund för konsekvensbedömningarna utfördes tidigt på fältsäsongen 2014 vilket medför att framför allt signalarter och övriga skyddsvärda arter av kärlväxter kan ha förbisetts, till viss del även fåglar. Detta gör att det finns en viss osäkerhet i bedömningen eftersom vissa naturvärden och artgrupper är lättare att kartlägga vid andra årstider och kan ha förbisetts. Å andra sidan har hänsyn tagits till de tidigare inventeringar som gjorts i området och resultatet av dessa har vägds in i den sammanvägda bedömningen av områdets naturvärde. Vid inventeringstillfället var det dock helt snöfritt och man har haft goda möjligheter att bedöma ekologiska strukturer och vegetationstyper för våtmarkerna. Ingen fullständig artinventering av samtliga organismgupper genomfördes utan endast ett artsök med fokus på värdearter inom artgrupperna kärlväxter, lavar, svampar och insekter (gnag och kläckhål i träd) i samband med naturvärdesbedömningen. En expertbedömning har gjorts av delområdenas potential att hysa värdearter och delområdena har därefter tilldelats det högsta värde det bedöms ha potential för, med hänvisning till försiktighetsprincipen. För större vattensalamander finns en viss osäkerhet i och med att förekomst av vuxna individer inventerades relativt sent på säsongen. Inventering av larver har dock genomförts under rekommenderad tid på säsongen. Det centrala är dock huruvida livsmiljöer för större vattensalamander kommer att påverkas eller ej. Bedömningar av eventuell påverkan på livsmiljöer för större vattensalamander har därför gjorts med utgångspunkt att arten regelbundet förekommer i området. 6
Biologiska värden i nuläget Nedan presenteras de av Ekologigruppen identifierade våtmarkerna med naturvärden inom planområdet. Naturmiljöutredning Figur 2. Karta med delområden och naturvärdesklass. Röd heldragen linje anger ungefärligt planområde, grön heldragen linje anger gräns för undersökingsområde. Gula områden visar på påtagliga naturvärden naturvärdesklass 3, gröna områden visar på vissa naturvärden naturvärdesklass 4. Nummer 1 9 anger respektive område/objekts nummer och återfinns i beskrivning av naturvärden nedan. Röda punkter anger ungefärliga fyndplatser för större vattensalamander. Naturvärdesklasser Nedan presenteras de delområden som har bedömts hysa naturvärden i någon grad. Även ett punktobjekt, en gammal tall redovisas i denna sammanställning. Siffrorna som finns på kartan återfinns i rubriken för respektive område. Avgränsningen av polygoner (områden) bedöms ha en noggrannhet på ca 5 meter. I flera av våtmarkerna/sumpskogarna var vattenståndet högt. I några av sumpskogarna stod trädstammarna under vatten. Vattenståndet såg ut att vara onormalt högt och strukturen på markskiktet och trädbaserna tyder på att det höga vattenståndet inte är något som har varit normalt i dessa områden tidigare. Det kan vara en effekt av att stora delar av skogen är avverkad och att markavrinningen därmed blir större samt att körspår från avverkningsmaskinerna effektivt leder vattnet till våtmarkerna. Klass 1 Högsta naturvärde Inget område av högsta naturvärde förekommer i området 7
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Klass 2 Högt naturvärde Inget område av högt naturvärde förekommer i området Klass 3 Påtagligt naturvärde Objekt nr 1. Långsträckt sumpskog i nordöstra delen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs av en långsmal sumpskog. Stora delar av sumpskogen är frihuggen och omgärdas av nyupptagna hyggen vilket gör den mycket sol- och vindexponerad. Sumpskogen domineras av gran och al, men även tall och björk förekommer. Viss sockelbildning finns på de lite grövre trädbaserna. Död ved förekommer bitvis allmänt, men av klenare dimensioner. Sumpskogen är dikespåverkad vilket har påverkat hydrologin negativt, vilket syns i ett bitvis kraftigt granuppslag. I den södra delen finns en större vattenyta från diket. Naturvärdesbedömning Sumpskogar med helt eller delvis orörd hydrologi utgör ovanliga och värdefulla miljöer. Dike genom området, men vatten står stilla i diket och området är blött. Värdefulla strukturer och funktioner Olikåldrigt trädskikt, sockelbildning, död ved. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Större vattensalamander (I). Objekt nr 2. Blandsumpskog i sydöstra delen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs något yngre men olikåldrig blandsumpskog. Tydliga surdråg finns i området och bitvis förekommer sockelbildning. Gran och al dominerar men även en del björk och asp förekommer också, framför allt i kanterna. Död ved förekommer sparsamt. Naturvärdesbedömning Sumpskogar med helt eller delvis orörd hydrologi utgör ovanliga och värdefulla miljöer. Värdefulla strukturer och funktioner Olikåldrigt trädskikt, sockelbildning, död ved. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Inga signalarter funna. 8
Objekt nr 3. Flikig blandsumpskog i nordväst Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs av en flikig och gles alsumpskog. Sumpskogen är förhållandevis ung men olikåldrig. Objektet är omgärdat av hyggen vilket gör sumpskogen både sol- och vindexponerad. Stora vattenytor förekommer i sumpskogen. Området är delvis hydrologiskt påverkad. Död ved förekommer sparsamt. Naturmiljöutredning Naturvärdesbedömning Sumpskogar med helt eller delvis orörd hydrologi utgör ovanliga och värdefulla miljöer. Förekomst av signalart visar på höga naturvärden. Värdefulla strukturer och funktioner Olikåldrigt trädskikt, viss sockelbildning, död ved. Inga rödlistade arter noterade. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) rostfläck (S), större vattensalamander (I). Klass 4 Visst naturvärde Objekt nr 4. Fuktmark med små vattensamlingar Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området ligger utanför planområdet i den nordvästra delen och utgörs av en fuktig kantzon mellan en öppen mark och skogsmarken. I objektet växer bland annat yngre gråviden och fältskiktet utgörs av högvuxna starrarter. De små vattensamlingarna ser ut att vara djupa körspår, möjligen är några grävda. Området är halvskuggigt. Naturvärdesbedömning Våtmarker och småvatten utgör värdefulla inslag i landskapet och bidrar till artmångfalden. Värdefulla strukturer och funktioner Småvatten. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Större vattensalamander (I). Objekt nr 5. Sumpskogsrest i nordväst Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs av en delvis sönderhuggen fukt/sumpskog samt öppen våtmark. Djupa körspår går genom området och i dessa finns mindre vattensamlingar. Området ligger precis utanför planområdet. 9
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Naturvärdesbedömning Våtmarker utgör värdefulla inslag i landskapet och bidrar till artmångfalden. Värdefulla strukturer och funktioner Fuktstråk och små vattensamlingar. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Inga signalarter funna. Objekt nr 6. Mindre fuktstråk i nordväst Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs av en smal utlöpare från objekt 3 och består av ett mer eller mindre öppet fuktstråk med mindre vattensamlingar i djupa körspår. Naturvärdesbedömning Våtmarker utgör värdefulla inslag i landskapet och bidrar till artmångfalden. Värdefulla strukturer och funktioner Fuktstråk och små vattensamlingar. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Inga signalarter funna. Objekt nr 7. Mindre öppen våtmark i norr Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs av en liten öppen våtmark omgiven av hällmarkstallskog och en bård av skog mot det stora hygget. Naturvärdesbedömning Våtmarker utgör värdefulla inslag i landskapet och bidrar till artmångfalden. Värdefulla strukturer och funktioner Våtmarksmiljö. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Inga signalarter funna Objekt nr 8. Mindre sumpskog i söder Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs av en utlöpare från objekt 1 och består av en olikåldrig, men ung blandsumpskog. Viss sockelbildning förekommer. Död ved förekommer sparsamt. 10
Området har på grund av sin litenhet ganska en kraftigt hydrologisk påverkan, dock finns mindre vattenytor i objektet. Naturvärdesbedömning Sumpskogar utgör värdefulla inslag i landskapet och bidrar till artmångfalden. Naturmiljöutredning Värdefulla strukturer och funktioner Fuktstråk, små vattensamlingar, viss sockelbildning. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Inga signalarter funna Objekt nr 9. Mindre sumpskog i söder Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Området utgörs av en liten alsumpskog. Viss sockelbildning förekommer. Död ved förekommer sparsamt. Området har på grund av sin litenhet ganska en kraftigt hydrologisk påverkan, dock finns mindre vattenytor i objektet Naturvärdesbedömning Sumpskogar utgör värdefulla inslag i landskapet och bidrar till artmångfalden. Värdefulla strukturer och funktioner Fuktstråk, små vattensamlingar, viss sockelbildning. Inga rödlistade arter funna. Signalarter (S) och indikatorarter för värdefull skogsmiljö (I) Inga signalarter funna I området har två värdearter påträffats, varav en även är upptagen i artskyddsförordningen, 4. Med värdearter avses rödlistade arter, signalarter och andra indikatorarter för värdefulla biotoper. Signalarter är arter som av Skogsstyrelsen bedöms indikera värdefulla skogsmiljöer. Inga rödlistade arter har noterats i våtmarkerna eller sumpskogarna. Det kan dock finnas rödlistade arter i de mest värdefulla områdena. Signalarter och indikatorarter för värdefull skogsmiljö En signalart är funnen i omårdet, rostfläck. Rostfälck är en liten skorplav som växer på trädbaser av bland annat klibbal. Arten indikerar miljöer med ett mer eller mindre jämnt mikroklimat. Arten hittades i objekt 3, inom planområdet, vilket nu är omgivet av hyggen. Arten förekommer framför allt i slutna och fuktiga miljöer vilket gör att artens framtid på lokalen är oviss eftersom lokalen nu är mer utsatt för vind- och solexponering. En art som indikerar värdefulla skogsmiljöer men som inte är upptagen på Skogsstyrelsens signalartslista är större vattensalamander. Arten indikerar framför allt att det finns mosaikartade miljöer med inslag av fuktig löv- och blandskog. 11
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Arter upptagna i artskyddsförordningen. Inom undersökningsområdet och planområdet hittades större vattensalamander. Större vattensalamander skyddas enligt 4 i artskyddsförordingen. Det innebär att det är förbjudet att (1.) avsiktligt fånga eller döda djur, (2.) avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, (3.) avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och (4.) skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Större vattensalamander har tidigare varit klassad som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan men bedömdes i den senaste uppdateringen av rödlistan 2010 ha en livskraftig population i landet och togs där med bort från rödlistan. Större vattensalamander är observerad i objekt 1, 3 och 4 vid ett tillfälle våren 2014 (se figur 2). Förekomsten i den östra sumpskogen (objekt 1) var i den södra delen där en större vattensamling finns. Skogen sluter sig här tätt kring sumpskogen och vattenmiljön är kraftigt skuggad, lokalen bedöms därför inte utgöra en lämplig reproduktionslokal. Observationen är med stor sannolikhet tillfällig vilket även styrks av att vattenståndet i området var onormalt högt under inventeringstillfället. Sumpskogen bedöms även ligga isolerad från lämpliga lekvatten. Enligt studier av rörelsemönster hos större vattensalamander rör sig arten normalt mellan 10 till 100 meter från lekvattnen, den aktuella sumpskogen ligger ca 200 350 meter från närmaste möjligt lekvatten. Förekomsten i den nordvästra sumpskogen (objekt 3) var i den del som ligger utanför planområdesgränsen. Vattenmiljön är här mycket solexponerad och skulle kunna vara en lämplig leklokal för arten förutsatt att den är vattenfylld under larvernas vattenperiod. Det höga vattenståndet som rådde under våren och tidig sommar 2014 bedöms vara långt över det normala för sumpskogen och i normalfallet utgör sumpskogen förmodligen endast en lämplig landmiljö för arten. Objekt 4 utgörs av ett surdråg i en tidigare öppen mark som i kanterna nu har börjat växa igen med buskar och till viss del sly. I kanten mot skogsmarken är området särskilt fuktigt och här finns djupa körspår som har bildat små dammar. De små dammarna skulle kunna vara lämpliga lekmiljöer för arten. Inga lekbeteenden har observerats, bara enstaka individer. Efter den första observationen av större vattensalamander har ytterligare ett fältbesök genomförts för att leta efter arten, dessutom har en oberoende inventerare besökt området för att söka efter större vattensalamander (Rydberg 2014). Båda dessa besök genomfördes i början och mitten av juni. Inga fynd av större vattensalamander gjordes varken av Ekologigruppen eller den andra inventeraren. Under juli och augusti månad genomfördes även en inventering av larver av större vattensalamander i de vattensamlingar där arten tidigare hade observerats. Vid dessa tillfällen var vattennivån i sumpskogarna betydligt lägre än under våren och försommaren. Inga fynd av larver gjordes vid dessa inventeringar. Även för den oberoende inventeraren (Rydberg 2014) blev resultatet negativt. I och med att Ekologigruppens inventeringar började i mitten av juli borde inte eventuella larver av större vattensalamander ha hunnit utvecklas och lämnat vattnen innan inventeringarna påbörjades torts den tidiga våren. Vattennivån i sumpskogarna var betydlig lägre än under våren och försommaren och de delar där större vattensalamander observerades under våren var knappt vattenbärande under sensommaren. Den nordvästra sumpskogen (objekt 3) bedöms huvudsakligen utgöra en lämplig landmiljö för arten. Det höga vattenståndet som rådde under vår och försommar är nog tillfälligt, och mycket avhängt på hur mycket nederbörd som kommer under våren. Strax innan det första inventeringstillfället hade det snöat kraftigt och snön smälte snabbt vilket ledde till ett onormalt högt vattenstånd i låglänta områden. I och med att denna sumpskog ligger i nära anslutning till ett mer varierat och halvöppet område, där bland annat ett par små vattensamlingar finns (objekt 4), bedöms det finnas relativt goda förutsättningar för arten att finnas här. En begränsning bedöms dock tillgången på lämpliga lekvatten vara. Även om objekt 4 utgörs av små vattensamlingar bedöms de inte vara optimala för större vattensalamander då de är förhållandevis kraftigt 12
beskuggade. I och med att sumpskogen är helt frihuggen så har med stor sannolikhet en del lämplig landmiljö intill spolierats. Sammanfattningsvis angående den föreslagna planens påverkan på större vattensalamander bedöms inga fortplantningsområden eller viloplatser påverkas inom den östra delen av det föreslagna planområdet. I objekt 3 inom den västra delen av planområdet kan lämpliga landmiljöer och eventuellt även lekområden komma att påverkas om planläggningen medför att området tas i anspråk för bebyggelse eller annan exploatering. Artens bevarandestatus bedöms dock inte påverkas negativt om landområdet omkring objekt nr 3 bevaras som naturmark. Artens fortplantningsområden och viloplatser kommer således inte att påverkas denna anpassning kring objekt 3 sker. Att utnyttja en del av området för anläggande av en naturmiljöanpassad dagvattendamm skulle stärka möjligheterna för arten att fortleva i området. Naturmiljöutredning 13
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Grön infrastruktur och ekologiska samband Naturvärdena i undersökningsområdet är framför knutna till våtmarker och sumpskogar. I intilliggande naturmiljöer finns spridda förekomster av likartade miljöer men i betydligt mindre omfattning. Våtmarkerna inom undersökningsområdet utgör således ett kärnområde för denna typ av miljö i den närmaste omgivningen. Sett ur ett lite större landskapsperspektiv. Finns dessa naturtyper ganska väl representerade i landskapet, dock med varierande naturvärden. Undersökningsområdets våtmarker bedöms kunna ha betydelse för spridningssambanden i ett landskapsperspektiv. Generellt sett bedöms just spridningssamband för våtmarker som svaga i dessa delar av landet då de flesta har en kraftig hydrologisk påverkan och därmed har upphört att fylla en ekologisk funktion som våtmark. 14
Förslagets påverkan och effekter på naturvärdena inom planområdet Naturmiljöutredning Förslaget innebär att skogsklädd naturmark och våtmark/sumpskog med höga naturvärden kommer att påverkas genom exploatering. Exploateringen medför att alla naturvärden inom området kommer att försvinna genom att området görs om till industrimark. Förslaget innebär också att andelen naturmark i närområdet kommer minska med ca 56 ha. Naturtypen som försvinner utgörs huvudsakligen av mosaikartad barrblandskog med inslag av våtmarker. Påverkan på naturvärden av värdeklass 1 och 2, högsta och högt naturvärde Inga våtmarker med naturvärden av dessa värdeklasser finns registrerade inom planområdet. Påverkan på naturvärden av värdeklass 3, påtagligt naturvärde Inom planområdet berörs tre våtmarker som utgör värdeklass 3, påtagligt naturvärde. Samtliga dessa naturvärden är knutna till blandsumpskog eller alsumpskog. För två av våtmarkerna med värdeklass 3 blir påverkan total, hela våtmarksobjekten kommer att gå förlorade. Ett av våtmarksobjekten bedöms endast påverkas påverkas till hälften, men där den del som påverkas kommer att försvinna helt. Det är dock svårt att exakt bedöma hur stor del som påverkas då det beror på hur omfattande utfyllnadsarbeten som behövs göras. Påverkan på naturvärden av värdeklass 4, visst naturvärde Inom planområdet berörs fyra våtmarker som utgör värdeklass 4, visst naturvärde. Två våtmarker utgörs av blandsumpskog och två av rester av blandsumpskog där de flesta träden är avverkade. Samtliga dessa våtmarker kommer att försvinna helt genom att området omvandlas till industriområde. Påverkan på arter upptagna i artskyddsförordningen Större vattensalamander kan komma att påverkas av planförslaget om den nordvästra sumpskogen (objekt 3) eller delar av den försvinner. Påverkan uteblir dock om sumpskogen kan utnyttjas som grönområde. Objekt 4 bedöms inte påverkas av planförslaget och den större vattensalamandern bedöms inte påverkas där. Förekomsten av större vattensalamander i objekt 1 bedöms vara tillfällig då vattenmiljön inte utgör ett lämpligt lekvatten för arten, området ligger dessutom isolerat från övriga områden med förekomst av större vattensalamander. En exploatering av våtmarken bedöms därmed inte påverka populationen av större vattensalamander i området. 15
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Konsekvenser för biologisk mångfald Samlad bedömning Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för naturvärdena inom planområdet bli stora då sumpskogar av värdesklass 3, vilket motsvarar naturvärden av kommunalt värde, kommer att exploateras fullt ut. Sett ur ett landskapsperspektiv bedöms de negativa konsekvenserna bli små till märkbara. De negativa konsekvenserna på förekomsten av större vattensalamander bedöms bli små till märkbara om artens livsmiljöer inom objekt 3 påverkas negativt. Konsekvenser för värdefulla naturområden - 3 stora negativa konsekvenser då hela våtmarker/sumpskogar med naturvärden berörs av exploatering. Den förslagna markanvändningen innebär att stora områden kommer att fyllas ut. Större delen av arealen sumpskog av värdeklass 3 i undersökningsområdet kommer då att försvinna, därutöver kommer även ett par mindre sumpskogar som ligger inom planområdet att fyllas igen. Detta medför att den samlade ekologiska funktionen i sumpskogarna och de arter som är knutna till dessa miljöer kommer att gå förlorade. Även om föreslagna åtgärder utförs bedöms påverkan på våtmarkernas naturvärden medföra stora negativa konsekvenser då större delen av arealen med befintliga naturvärden helt kommer att försvinna. Konsekvenser för värdearter - 1 små till -2 märkbara negativa konsekvenser då större vattensalamander kan komma att påverkas av exploatering. Större vattensalamander är observerad vid ett tillfälle i den östra sumpskogen (objekt 1) som kommer att fyllas igen vilket skulle kunna medföra negativa konsekvenser för arten om den har sin livsmiljö där. Området är till stor del kraftigt beskuggat och bedöms inte utgöra något reproduktionsvatten för arten. I och med att området ligger så pass isolerat från andra lämpliga miljöer för arten samt att det inte finns något lämpligt reproduktionsvatten i nära anslutning bedöms sumpskogen inte vara en lämplig landmiljö och därmed inte heller utgöra någon permanent lokal för arten. Mot bakgrund av detta bedöms inte påverkan bli negativ på en eventuell population av större vattensalamander inom undersökningsområdet om den östra våtmarken tas i anspråk. Större vattensalamander observerades på tre ställen i den nordvästra delen av undersökningsområdet (objekt 3 och 4). I sumpskogen (objekt 3) som delvis ligger inom planområdet finns en observation av en vuxen individ och i två små vattensamlingar (objekt 4) strax väster om planområdet gjordes en observation vardera av arten. Observationen gjordes under vår/tidig försommar och skulle kunna tyda på att arten reproducerar sig i någon av dessa vattensamlingar, dock har inga fynd av larver kunnat bekräfta att så är fallet. Sumpskogen som ligger inom planområdet bedöms utgöra en lämplig livsmiljö för arten, framför allt som landmiljö. Om denna sumpskog tas i anspråk för exploatering bedöms det påverka en eventuell population av större vattensalamander inom undersökningsområdet negativt. Om sumpskogen (objekt 3) och intilliggande mark undantas från exploatering för att på så sätt möjliggöra en sammanhängande miljö mellan sumpskogen och området väster om planområdet bedöms förslaget inte påverka artens bevarandestatus. 16
Konsekvenser för ekologiska samband - 1 små till -2 märkbara negativa konsekvenser då en stor del av värdekärnor för våtmarker inom planområdet bedöms påverkas negativt på sådant sätt att de ekologiska sambanden berörs i ett landskapsperspektiv. Eftersom en stor del av våtmarkerna med höga naturvärden i undersökningsområdet kommer att påverkas av en exploatering kan man inte utesluta att det kommer medföra negativa konsekvenser även ur ett landskapsperspektiv. Våtmarkerna inom planområdet bedöms vara en viktig del för våtmarkssambanden i naturområdena mellan Märsta och Oxundasjön då de utgör några av de större våtmarksförekomsterna i området. Våtmarker och sumpskogar med höga naturvärden är dessutom mindre allmänt förekommande i det omkringliggande landskapet. Man kan därmed förvänta sig att en förlust av våtmarksområdena kommer försvaga de ekologiska sambanden för arter knutna till dessa miljöer i landskapsutsnittet mellan Märsta och Oxundasjön. Naturmiljöutredning 17
Naturmiljöutredning Ersätt Ersätt med med sidhuvud Förslag till åtgärder Generella förslag För att kompensera för förlusten av våtmarker med höga naturvärden kan man utföra åtgärder i lämpliga närområden som gör att till exempel de ekologiska sambanden för våtmarker inte försvagas i samma utsträckning som om inga åtgärder vidtas. Man kan även kompensera genom att gynna andra naturvärden som har goda förutsättningar att få en positiv ekologisk effekt. Större vattensalamander Nedan angivna åtgärdsförslag avser att förstärka befintliga livsmiljöer för större vattensalamander inom och i anslutning till planområdet vid Västra. Åtgärdsförslagen bedöms inte vara nödvändiga för att upprätthålla bevarandestatus eller livsmiljöerna för större vattensalamander utan ska ses som en möjlighet att ytterligare förbättra miljöerna för arten i området. Åtgärdsförslagen hanteras mer utförligt i en annan rapport (Ekologigruppen 2014b). Studier med radiosändare har visat på att en majoritet av individerna i en population av större vattensalamander tycks vandra endast mellan 10 till 100 meter från det småvatten de reproducerar sig i (Malmgren, J. 2002). Andra, senare studier visar på liknande avstånd som till exempel Gustafson, D (2011). Man har tidigare trott att den större vattensalamandern rör sig upp emot 300 meter från sitt reproduktionsvatten, men detta sker förmodligen endast i undantagsfall när lämpliga miljöer inte finns på närmare avstånd. Om lämpliga landmiljöer finns nära deras vattenmiljöer är sannolikheten stor att de håller sig till dessa. Mot bakgrund av detta kan man med relativt enkla medel förstärka den miljö som finns i anslutning till den nordvästra sumpskogen. Åtgärderna som föreslås i området för att förstärka den befintliga miljön för större vattensalamander är: 1) Anlägga en större damm som lekvatten för arten, detta gynnar även andra groddjur i området. Dammen placeras antingen söder om sumpskogen eller utanför planområdet på öppen mark för att säkerställa stort ljusinsläpp. 2) Förstärka miljön mellan sumpskogen och området väster om planområdet med buskar och lövträd. 3) Skapa små stenstråk och placera ut död ved som möjliggör tillfälligt skydd för arten. 4) Skapa en övervintringshög i nära anslutning till dammen. 5) Sätta upp ett salamanderstaket utmed gränsen för industriområdet för att förhindra salamandrar att ta sig in dit. För att säkerställa ett ekologiskt samband för bland annat större vattensalamander föreslås att man utmed den västra delen, utanför planområdet, utför åtgärder som bland annat gynnar lövinslag och framför allt då ek. Tanken är att förstärka de naturvärden knutna till gammal tall och ek och som finns väster om planområdet redan idag. Om förutsättningar finns bör även små fuktstråk skapas för att gynna större vattensalamander och andra groddjur. Grönstråket väster om planområdet sträcker sig ner till en mer kulturpåverkad mark med öppna gräsytor och igenväxningsskog som ligger söder om planområdet. Här bedöms det finnas lämpliga landmiljöer för större vattensalamander. Här föreslås att man anlägger ett lekvatten för större vattensalamander vilket även kommer att gynna andra groddjur. Därutöver finns planer på ytterligare åtgärdsförslag som kommer att binda samman det aktuella området och intilliggande områden söder om planområdet med områden ner mot Oxundasjön. 18
Referenser Naturmiljöutredning Artdatabanken. 2014. Registerutdrag på rödlistade arter. Ekologigruppen AB 2014b. Förslag till åtgärder för större vattensalamander vid i Sigtuna kommun. Gustafson, D. 2011. Chosing the best of both worlds. The double life of the great crested newt. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet. Gärdenfors. Ed. 2010. i Sverige. Malmgren, J. 2002. Artfaktablad: Triturus cristatus större vattensalamander. Artdatabanken 2002-04-08 Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rydberg, H. 2014. Större vattensalamander i Sigtuna kommun kompleterande inventering 2014. Linea Natur och Ekologi. Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen 2000. Södereng C, Mörner E, 2013. PM angående hantering av våtmarker inom Västra i Sigtuna kommun. Structor. 19