Bilaga 1 Föroreningar kopplade till ytor och aktiviteter Stockholm Stad, Miljöförvaltningen
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Standardytor... 3 3 Specifika ytor och aktiviteter... 5 3.1 Flygplatser... 5 3.2 Återvinningscentraler och avfallsanläggningar... 6 3.3 Tåg- och bussdepåer... 7 3.4 Logistikverksamhet... 8 3.5 Metallhantering/metallåtervinning... 8 3.6 Bensinstationer och bilvårdsanläggningar... 9 3.7 Däckverkstad och bilverkstad... 10 3.8 Värme- och kraftvärmeverk... 11 2
1 Inledning För att underlätta i arbetet med bedömning om lämpliga dagvattenanläggningar behövs information om vilka föroreningar som uppkommer från olika verksamheter. Syftet med detta dokument är att redogöra för vilka föroreningar som kan förväntas från olika typer av ytor samt från olika typer av aktiviteter. Vi har valt att dela in ytor och aktiviteter i standardytor och specifika ytor och aktiviteter. Standardytorna är sådana ytor som bedöms återfinnas inom de flesta verksamheter och inte är specifika för en viss typ av verksamhet. De specifika ytorna är indelade efter typ av miljöfarlig verksamhet som de uppstår ifrån. De olika verksamheter som presenteras ska motsvara de miljöfarliga verksamheter som finns i Stockholm stad och har stämts av med miljöförvaltningen. I tabellerna för de olika ytorna och verksamheterna är föroreningarna i möjligaste mån angivna i fallande ordning, med de ämnen som förekommer mest eller oftast först och de som förekommer i minst mängd eller mer sällan sist. Dock bör det påpekas att ordningen kan vara olika för olika specifika verksamheter beroende på hur verksamheten bedrivs samt till följd av risk för olyckor och m.m. Det bör även påpekas att olika metaller och tungmetaller förekommer i olika stora mängder medan de i tabellen är samlade som tungmetaller i de flesta fall. 2 Standardytor Takytor och parkeringsytor klassas som standardytor. Det finns ofta stora takytor och parkeringsytor med t.ex. långtidsparkering eller många fordonsrörelser på inom olika miljöfarliga verksamheter. Föroreningarna som hamnar på takyta kommer via luften. Utsläpp till luft sker i form av avgaser från transportfordon i samband med in och ut leveranser och från maskiner som hanteras internt inom området. Föroreningarna som hamnar på parkeringsytor och vägytor kommer från bl.a. slitage av vägbanor, slitage av däck och avgaser. Trafiken är den enskilt största källan till dagvattnets innehåll av föroreningar. Detta gäller både för antalet ämnen och för koncentrationen av dessa i dagvattnet. Föroreningarnas förekomst på hårdgjorda ytor, såsom vägbeläggning och parkeringsytor är starkt relaterade till trafikintensiteten och antal fordon på parkeringsplatsen. Nedan anges indelning av olika kategorier av parkeringsytor enligt dokumentet Dagvatten Riktlinjer för parkeringsytor 1, vilket är ett komplement till dagvattenstrategin som tagits fram i samverkan med flera aktörer i staden: Kategori I. Parkering för boende. Bilarna står ofta minst ett dygn innan de flyttas. Kategori II. Arbetsplats- och pendlarparkering. Bilarna står ofta över dagen, de anländer på morgonen och lämnar under eftermiddag/kväll 1 Stockholm stad, 2016. Riktlinjer för parkeringsytor. 3
Kategori III. Handels- och verksamhet parkering: Här förekommer normalt flera trafikrörelser per parkeringsruta och dag. Under kategori III kommer även parkeringsytor som belastas av tung trafik in. Parkeringsplatser på olika miljöfarliga verksamheter faller oftast in under kategori II eller III. I Tabell 1 anges vilka olika föroreningar som är förknippade med standardytor. Tabell 1. Standardytor, källor, föroreningar och olycksrisker vid miljöfarliga verksamheter. Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från Tak Parkering (Kategori II-III), trafik och vägbeläggning Föroreningar som kommer i partikelform från avgaser eller andra verksamheter (bilar, flygplan och skorstenar) hamnar på taken via luft. Lokalt atmosfäriskt nedfall Korrosion av tak (zink, koppar) Avgaser från bilar och spill av olja från bilar Korrosion och erosion av vägbanor och däck Slitage av bromsar Suspenderat material NOX, kolväten, tungmetaller och fosfor Suspenderat material, kväve, tungmetaller, fosfor och PAH:er utsläpp vid - Trafik, spill, 4
3 Specifika ytor och aktiviteter Indelningen av specifika ytor och aktiviteter är gjord utefter typ av verksamhet. Indelningen och angivna ytor och aktiviteter ska ses som vanligt förekommande inom respektive verksamhet. Det kan även förekomma andra ytor och aktiviteter inom verksamheterna än de som är angivna nedan. 3.1 Flygplatser En flygplats är till stora delar en utomhusanläggning. Hantering inom flygplatsområdet som kan ge ett ut av föroreningar till dagvattnet är till exempel bränslehantering, från bränslemotorerna samt avisning av banor och flygplan med kaliumacetat och glykol. I Tabell 2 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid flygplatser. Tabell 2. Särskilda ytor, källor, föroreningar och olycksrisker på flygplatser. Risk Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från 2, 3, 4 Avisningsområde Avfall från flygplan och tankning Underhåll och rengöring av flygplan och andra fordon Underhåll av bana Avrinning av avisningskemikalier (etylenglykol eller propylenglykol) från flygplan, avisningsområde och banan Urea, kalium- eller natriumacetat, kaliumeller natriumformiat som avisningskemikalier på banan Spill eller av bränsle vid tankning Avspolning av tankningsområden Spill och av kemikalier vid underhåll från avfall, motordelar, batterier från avfall och material som avlägsnas från banbeläggning Etylenglykol eller propylenglykol, BOD, kväve och ammoniak Bränsle, flygbränsle Motorolja, hydraulolja,, bränsletillsatser, olja, smörjmedel, tungmetaller Suspenderat material, etylenglykol, propylenglykol Olja och fett, flygbränsle, metaller, hydraulvätska, kemikalier, PFAS Gummi, olja, färgflagor, kemikalier för Spill, från lagringstankar Spill, 2 Cecilia Wahlskog, 2011. Kvantifiering av föroreningstransport till recipient: Luleå flygplats. Examensarbete Luleaå tekniska Universitet. 3 Länsstyrlesen i Stockholms län, 2005. Förorenade områden - inventering av gasverk, flygplatser, bilfragmentering, glasindustri och ackumulatorindustri i Stockholms län. Rapport 2005:4. 4 Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2015. Bromma flygplats miljöpåverkan. Tjänsteutlåtande Dnr 2015-589. 5
3.2 Återvinningscentraler och avfallsanläggningar Dagvatten från en återvinningscentral visar ofta höga föroreningshalter från körbara ytor, och även medelhöga föroreningshalter i takvatten på grund av stor mängd stoft som bildas vid en sådan verksamhet. I Tabell 3 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid återvinningscentraler. Tabell 3. Särskilda ytor, källor, föroreningar och olycksrisker på ÅVC:er. Risk Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från 5, 6, 7 Utomhuslagring av avfall (lastning och lossning) Bearbetningsanläggningar Sortering av material utomhus i vätske- och gasform från lagringen av farligt avfall på grund av bristfällig hantering, påkörning eller brand från trasiga containrar Spill under transport och när avfall kastas i containrarna Bearbetning av metallskrotet i fragmenteringsanläggningar Spill eller från bränsletankar Partiklar från skrotbearbetning under sortering av elektriska styrsystem eller vitvaror (transformatorer, elektriska ställverk, motorstartare, batterier) Olja och fett, smörjmedel, tungmetaller, bensen, petroleumprodukter transmissionsoljor, bränsle, batterisyra, blysyra, lösningsmedel, kväve färgpigment, PCB asbest, joniserande radioaktiva isotoper Tungmetaller (t.ex. zink, koppar, bly, kadmium, krom), hydraulvätskor, PCB Kvicksilver, PCB, joniserande radioaktivt material från rökdetekteringssystem för Brand, spill, Spill, 5 U.S EPA Office of Wastewater Management. NPDES Stormwater Multi-Sector General Permit for Industrial Activities. 6 Miljösamverkan Södermanland, 2013. Dagvatten vid miljöfarliga verksamheter 2012-2013. 7 Peter Bors, 2012. Dagvattenundersökning på Falu Återvinning. Examensarbete KTH. 6
3.3 Tåg- och bussdepåer Aktiviteter, såsom materialhantering och lagring, utrustning underhåll och rengöring, eller annan verksamhet som sker vid tåg- och bussdepåer påverkar ofta dagvattnet. I Tabell 4 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid tåg- och bussdepåer. Tabell 4. Särskilda ytor, källor, föroreningar och olycksrisker på tåg- och bussdepåer. Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från 8, 9, 10, 11, 12 Fordonsunderhåll, service och reparation Spill eller av olika oljor och kemikalier från bussar eller tåg eller spill av kemikalier från lagring under hantering Spill eller från avfall såsom, oljefilter, luftfilter, batterier, hydrauloljor, transmissionsolja, kylarvätskor, avfettningsmedel Olja, tungmetaller, klorerade lösningsmedel, syra/alkaliska avfall, etylenglykol Spill, Fordonstvätt Spill av tvättmedel, diesel eller annan petroleumprodukt, avspolning och viss svampning av fordon Avrinning av förorenat vatten från tvättanläggningar Suspenderade ämnen, tvättmedel, olja tungmetaller, klorerade lösningsmedel, fosfor, salter Utomhuslagring av fordon, fordonsdelar och annan utrustning från hydraulledningar och radiatorer Korrosion av fordonsdelar av vätskor från fordon Olja, tungmetaller, bränsle, hydrauliska vätskor, arsenik, organiska ämnen (från t.ex. rengöringsmedel) Målningsområde Spill under slipning/ färgborttagning och spraymålning Damm, klorerade lösningsmedel, tungmetaller, färg, suspenderande ämnen Spill Utomhuslagring av vätskor Spill under lastning och lossning Olja, fett, tungmetaller Spill och Tankning, påfyllning av bränsle vid tankningsstation Spill eller brand under tankning, lastning och lossning Diesel, bensin, olja Brand, spill 8 Stockholm Vatten, Stockholm stad, WRS AB, 2015. PM- Föroreningar i dagvatten från parkeringsplatser. 9 U.S EPA Office of Wastewater Management. NPDES Stormwater Multi-Sector General Permit for Industrial Activities. 10 Thomas Larm, Jenny Pirard, 2010. Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten. Stockholm Vatten, Stockholms stad, Sweco. 11 Miljökontoret Mariestad, 2004. Miljöpåverkan från dagvatten. 12 U.S. Department of Defense, Department of the Navy. StormWater Best Management Practices (BMP) Decision Support Tool Stormwater Polluiton Prevention Options by Category: Fueling 7
3.4 Logistikverksamhet Inom logistikverksamheter transporters olika typer av gods. Beroende på typ av gods finns olika typer av risker för utsläpp till dagvatten. I Tabell 5 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid logistikverksamheter. Tabell 5. Särskilda ytor, källor, föroreningar och olycksrisker vid logistikverksamheter. Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från diffusa utsläpp Lastning och lossning eller spill i vätske- och gasform Suspenderat material, metaller, miljöfarliga ämnen, kemikalier, brand, explosion Lagring av gods och farligt gods utomhus, handhavande fel Beror på gods, brand, explosion, 3.5 Metallhantering/metallåtervinning Bearbetning av metallskrotet genom klippning, skärning samt mellan lagring av metall utomhus kan förorena dagvatten. I Tabell 6 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid metallhanteringsanläggningar. Tabell 6. Särskilda ytor, källor, föroreningar och olycksrisker vid metallhantering- och metallåtervinningsanläggningar. Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från utsläpp vid Metallagringsområde (lastning och lossning) Försämring/korrosion av metall av olika vätskor från begagnade bilmotorer, radiatorer, bromsar och andra fordonsdelar från små mängder av hushållens farliga avfall som kommer med metallskrot Tungmetaller, kväve, olja och fett, smörjmedel, färgpigment eller tillsatser, bromsvätskor, bränsle, petroleumprodukter, PCB Material/metallbearbetningsområde Bearbetning av metallskrotet i fragmenteringsanläggningar (klippning och skärning) Spill eller av bränsle eller andra vätskor från processutrustning Suspenderat material, tungmetaller (t.ex. zink, koppar, bly, kadmium, krom), hydraulvätskor, PCB Brand Partiklar via damm från skrotbearbetning Rengöring och tvättning av fordon och utrustning Tvätt och rengöring av utrustning och maskindelar Ackumulerade partiklar (järn och icke järnhaltiga metaller, plast, gummi), olja, smörjmedel, PCB 8
3.6 Bensinstationer och bilvårdsanläggningar De platser på en bensinstation där det finns risk för spill till dagvattnet är kundtankningsplatser, cisternernas påfyllningsplatser, serviceplatser och markytan framför eventuella tvätthallar. I Tabell 7 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid bensinstationer och bilvårdsanläggningar. Tabell 7. Särskilda ytor, källor till föroreningar och olycksrisker på bensinstationer och bilvårdsanläggningar. Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från 13 Tvättanläggningar Tankning, tankningsstation Spill av tvättmedel, diesel eller annan petroleumprodukt under kempåläggning, avspolning och viss svampning av bil Avrinning av förorenat vatten från tvättanläggningar Sparyning av avfettningsmedel utomhus i samband med fordonstvätt av drivmedel, bromsolja, frostskyddsvätska, smörjoljor, fett och rostskyddsmedel från bilar Spill eller brand under tankning och påfyllning av tankstation Suspenderat material, drivmedel och kemikalier, olja, tungmetaller Diesel, bensin, olja Spill, Brand och spill 13 Thomas Larm, Jenny Pirard, 2010. Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten. Stockholm Vatten, Stockholms stad, Sweco. 9
3.7 Däckverkstad och bilverkstad förorening av dagvattnet finns i de fall där det förekommer felaktig utomhusförvaring av kemikalier och farligt avfall samt lastning/lossning av dessa i samband med transporter. I Tabell 8 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid bilverkstäder. Tabell 8. Särskilda ytor, källor, föroreningar och olycksrisker på däckverkstäder och bilverkstäder. Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från Fordonsunderhåll, service och reparation Utsläpp av kemikalier i samband med bilreparationer av drivmedel, bromsolja, frostskyddsvätska, smörjoljor, fett och rostskyddsmedel från bilar och bildelar Suspenderat material, olja, drivmedel och kemikalier, tungmetaller eller spill av kemikalier från lagring under hantering Utomhuslagring av vätskor, kemikalier (lastning och lossning) Spill eller av kemikalier på grund av bristfällig hantering, påkörning eller brand Kemikalier (såsom drivmedel, bromsolja, frostskyddsvätska, smörjoljor, fett och rostskyddsmedel), spill Utomhuslagring av gamla fordon, fordonsdelar och annan utrustning Försämring/korrosion av metall av olika vätskor från begagnade bilmotorer, radiatorer, broms och andra fordonsdelar Tungmetaller, olja och fett, smörjmedel, bromsvätskor, bränsle, gummipartiklar, färgpigment eller tillsatser, polyaromatiska kolväten, PCB, brand Tankning, tankningsstation Spill under bensin lastning, lossning och påfyllning Diesel, bensin, olja Brand, Spill Däckbytesområde och utomhuslagring av däck Små partiklar från gamla och trasiga däck Gummipartiklar och polyaromatiska kolväten från bilarnas däck Brand Avfallsområde Spill eller från avfall såsom avtorkningstrasor, oljefilter, luftfilter, batterier, hydrauloljor, transmissionsolja, kylarvätskor, avfettningsmedel Olja, tungmetaller 10
3.8 Värme- och kraftvärmeverk De huvudsakliga utsläppen från energianläggningar är till luften. Men det finns också en utomhushantering och förvaring av bränslen inom anläggningarna. Även utsläpp av rökgaskondensat kan förorena dagvatten. I Tabell 9 listas de ytor och olycksrisker som generellt sett återfinns vid värme- och kraftvärmeverk. Tabell 9. Särskilda ytor, källor, föroreningar och olycksrisker på värme- och kraftvärmeverk. Yta och aktivitet Källa/uppkomst Föroreningar från 14 Utomhuslagring av kemikalier Utomhuslagring av kasserat material/avfall Utomhuslagring av bränsle (lastning, lossning och bearbetning) Utomhushantering av aska Underhållsyta utomhus för fordon och utrustning Rökgaskondensor av flytande kemikalier vid lastning och lossning från kasserat material eller varor från bränsle vid lasting och lossning Dammspridningen vid bearbetning såsom flisning, krossning och sållning Spill vid lastning och lossning samt lagring och spill av olika kemikalier vid rengöring av maskindelar eller utrustning, drifthavandefel Bränsle, olja och fett, tungmetaller, ammoniak, klorid, natriumhydroxid Olja, fett, tungmetaller, bränsle Suspenderat material, bränsle, olja och fett,, trä, hushållsavfall, flis, torv tungmetaller Suspenderade ämnen, arsenik krom, koppar, järn, zink, dioxin, olja och fett, aluminium Olja och fett, tungmetaller, klorerade lösningsmedel, bränsle, syra/bas avfall, etylenglykol, arsenik, organiska ämnen (från t.ex. rengöringsmedel) Spill, brand Spill och Spill och 14 Svenst Vatten, 2009. Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. 11