Följande rubriker återfinns i lathunden (i alfabetisk ordning)

För att värna akademisk frihet för lärare och forskare samt ge förutsättningar för forskning och utbildning av hög kvalitet krävs ett fortsatt kollegialt ledarskap och öppna och rekryteringsprocesser med sakkunniga. Det finns en uppenbar risk att den sk Autonomipropositionen och påföljande förändringar i högskolelag och förordning innebär ett hot mot dessa. Detta dokument ger dig förhoppningsvis både kunskap om vad förändringarna innebär i detalj men också argument som kan användas vid lokala förhandlingar men även opinionsbildning vid lärosätet. Propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) innebar dels förslag till ändringar i högskolelagen, dels vissa bedömningar vad gäller kommande förändringar i högskoleförordningen (HF). Den nya högskoleförordningen fastställdes i somras och nås genom Riksdagens hemsida eller www.lagrummet.se. Sök i båda fallen på SFS-nummer 1993:100, eller SFSnummer 2010:1064 för att enbart se ändringarna. Vilka konsekvenser ändringarna i högskoleförordningen får kan komma att variera från lärosäte till lärosäte. För att lokala fackliga företrädare inte ska missa viktiga aspekter har olika ämnesord samlats i denna lathund. Eftersom en del ämnesord överlappar varandra återkommer ordagrant samma information ibland under flera rubriker. Följande rubriker återfinns i lathunden (i alfabetisk ordning) Anställningsordning 3 Befordran 6 Delegationsordning 7 Doktorandfrågor 8 Fackliga företrädare 11 Fakultets- och utbildningsnämnder 12 Intern organisation 14 Kurs- och utbildningsplaner 15 Läraranställningar 16 Studentinflytande 17 Särskilt organ 18 Utbildningsnämnder (se Fakultetsnämnder) Övergångsregler kring läraranställningar 19 2

Anställningsordning Redan i dag har varje lärosäte en anställningsordning. Nya högskoleförordningen kräver att en anställningsordning ska finnas på varje lärosäte, men anger inte vad den ska innehålla. Eftersom anställningsordningen är grunden för varje anställning och för möjligheten att överklaga anställning kräver dokumentet noggrann genomgång och vissa kompletteringar bland annat vad avser vilka lärarkategorier som ska finnas vid lärosätet. Observera att det föreligger en MBL-skyldighet, men det är viktigt att facket kommer in tidigt och får delta i processen att ta fram en ny anställningsordning (se nedan). Kontakta din kontaktombudsman tidigt i processen! Delfrågor Anställningsprocessen (nämnd, sakkunniga) SULF förespråkar beredning i kollegialt organ (t.ex. lärarförslagsnämnd eller motsvarande) med studentrepresentation samt att minst två sakkunniga ska användas. Här är lämpligt att även inhämta stöd från den lokala studentkåren. OBS: Regeringen förutsätter att det även fortsättningsvis ska finnas beredningsorgan och sakkunnigutlåtanden. OBS: HF anger att minst ett sakkunnigutlåtande notmalt bör inhämtas vid anställning av professor. OBS: det finns fortsatt föreskrifter i HF 4 kap. 5 om att sådan nämnd ska vara sammansatt av både kvinnor och män, om det inte finns synnerliga skäl för annat. Lärarkategorier Endast lektor och professor regleras fortsatt i HF 4 kap. Nya HF förutsätter att det ska finnas fler lärarkategorier än dessa. Stor försiktighet bör iakttas när det gäller införande av nya lärarkategorier. Kontakta din kontaktombudsman! SULF:s uppfattning är att det är viktigt att driva att alla ska anställas som lärare, inte under andra benämningar i form av forskare etc. Betydelsen är störst för individen då mycket är kopplat till just begreppet lärare (arbetstidsavtal, egen forskningstid, kompetensutveckling, befordran, rätt att examinera, lärarundantaget, andra upphovsrättsliga frågor m.m.). Det är också viktigt att betona att i en lärares arbetsuppgifter ingår både utbildning och forskning. 3

OBS: enligt Saco-S arbetstagarnyckel föreligger INTE rätt för lokalförening att teckna avtal om tidsbegränsade anställningar. Timlärare I HF finns inte längre benämningen timlärare. Det är mycket tveksamt om det föreligger behov av att anställa timlärare annat än just för enstaka timmar, t.ex. en gästföreläsning/motsvarande I dessa fall krävs ett tidsbegränsat förordnande för varje tillfälle, antingen som ALVA eller vikariat. Om denna lärarkategori ska återinföras krävs att detta i så fall regleras i kollektivavtal. Då detta enligt Saco-S arbetstagarnyckel inte kan slutas lokalt kan således ett lärosäte inte på eget initiativ återinföra timlärare i sin anställningsordning om inte centralt kollektivavtal finns. Befordran Rätten till prövning för befordran är inte längre inskriven i HF. SULF anser att det även fortsatt är rimligt att lärare som anser sig ha tillräckliga kvalifikationer ska ha rätt att ansöka om befordran och att denna rätt ska framgå av anställningsordningen. Befordringsgrunderna ska också tydliggöras i anställningsordningen. Tänk på skillnaden mellan rätten till prövning och möjligheten till befordran. Pedagogisk skicklighet som behörighetskrav. SULF ser genomgången pedagogisk kurs som ett självklart behörighetskrav även i fortsättningen. Övriga operationaliserade krav på pedagogisk skicklighet kan hämtas från SULF:s program för pedagogisk meritering och utveckling (SULF skrift XXXIII). Här är lämpligt att även inhämta stöd från den lokala studentkåren. Tidsbegränsningar av konstnärliga lärare HF 4 kap. 10 anger att lärare vid konstnärliga utbildningar kan tidsbegränsas även i fortsättningen. SULF anser dock att det inte finns skäl att alla lärare vid konstnärliga utbildningar ska vara tidsbegränsade (t.ex. logopeder och liknande). Argument för fler tillsvidareanställningar finns i propositionen där regeringen säger: huvudregeln även för lärare inom konstnärlig verksamhet bör vara att de anställs tills vidare (s. 75). 4

Fastställande av anställningsprofil/motsvarande Regeringen anser att det i normalfallet vid rekrytering ska finnas en kravprofil. OBS att Lagen om offentlig anställning (LOA) och Regeringsformen (RF) fortfarande gäller. Det innebär bland annat att anställningsprofiler inte får specialskrivas för särskild sökande och att förtjänst och skicklighet ska vara avgörande. OBS: anställningsprofiler måste även framgent MBL-förhandlas. Kallelse av professor HF 4 kap 7 medger att lärosätet kan kalla en professor. Kallelseförfarandet bör användas sparsamt eftersom det inte innebär att man söker i konkurrens och tillsätter efter förtjänst och skicklighet. Regeringen anser att en kravprofil bör finnas samt att sakkunnigutlåtanden bör inhämtas även i dessa fall. SULF anser att en kravprofil alltid ska upprättas innan kallelseförfarandet inleds. Likaså att RF 11:9 fortfarande gäller, kallelseförfarandet får inte ske i strid mot denna bestämmelse! Vi ska också betona att detta förfarande ska användas mycket restriktivt. OBS: beslut om kallelse av professor måste även framgent MBL-förhandlas. Vid MBL-förhandling ska således arbetsgivaren alltid kunna redovisa kravprofilen och att RF 11:9 är uppfyllt. Adjungerad professor och gästprofessor HF 4 kap. 11 resp. 12 anger att man kan anställa adjungerade professorer och gästprofessorer. OBS att de generella behörighetskraven för professorer gäller även för dessa professorer, och särskilt att dessa innefattar krav på pedagogisk skicklighet. Med tanke på nuvarande missbruk av gästlärare är det angeläget att definitioner införs i anställningsordningen. SULF:s förslag till definitioner: Gästprofessor: En lärare som har en anställning vid ett annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Adjungerad professor: En lärare som arbetar deltid och har sin huvudsakliga anställning hos en arbetsgivare som inte tillhör högskolesektorn. Doktorander Se även uppslagsordet Doktorandfrågor nedan. 5

Befordran Delfrågor Rätten till prövning för befordran till lektor och professor är inte längre inskriven i HF. Vid lokala förhandlingar bör man yrka att lärare som anser sig ha tillräckligt kvalifikationer även fortsättningsvis ska kunna ansöka om befordran. För biträdande lektor som uppfyller kraven för att anställas som lektor ska anställningen övergå i en tillsvidareanställning (som i vårt avtal med Handelshögskolan). Övergångsregler Rätten att ansöka om prövning upphör 1 januari 2011. Uppmana alla medlemmar att se till att befordran är diarieförd senast 30 december (diariet är ofta stängt 31 december). 6

Delegationsordning Lärosätets delegationsordning anger vem eller vilken instans som har rätt att fatta beslut i olika ärenden. Delfrågor Eftersom fakultets- och utbildningsnämnderna inte längre regleras i HF måste även lärosäten som inte avser förändra nuvarande organisation i de flesta fall fatta beslut om nya delegationsordningar. Beslut bör inte flyttas från kollegiala organ till enskilda anställda (se Fakultets- och utbildningsnämnder ovan, samt SULF:s program om den akademiska ledningsorganisationen). Samarbeta gärna med den lokala studentkåren! Studentinflytandet går i princip inte att hantera inom ramen för enskilda som beslutsfattare. Kursplaner SULF menar att det är nödvändigt av kvalitetsskäl att kursplanebeslut fattas i kollegiala organ. Individuella studieplaner HF 6 kap. 29 anger att doktorander ska ha en individuell studieplan vilken ska fastställas efter samråd med doktorand och handledare. För att värna doktorandernas rättssäkerhet bör dessa även framgent fastställas av ett kollegialt organ och absolut inte delegeras till prefekter/motsvarande. 7

Doktorandfrågor För doktorander har vissa ändringar gjorts, men följande finns kvar: bestämmelse om rätt till handledning och resurser (HF 6 kap 30-31 ) och rätt att byta handledare (HF 6 kap. 28 ) samt reglering av hur beslut om att dra in resurser ska fattas. Däremot reduceras reglerna om disputation, betygssättning och betygsnämnd. Vidare finns följdändringar i det nationella regelverket eftersom reglering av fakultetsnämnder tas bort. Bestämmelser om handledarutbildning och högskolepedagogisk utbildning för doktorander tas bort. En ny bestämmelse är att det vid betygssättningen av avhandlingen bör delta minst en person som inte är verksam vid det aktuella lärosätet. Universitet och högskolor får utöver detta meddela föreskrifter. Delfrågor Utbildningsbidrag/ doktorandanställning HF 5 kap. 4 anger även framgent att doktorand som haft utbildningsbidrag i två år efter ansökan ska anställas som doktorand. Det är viktigt att yrka att utbildningsbidrag helt utmönstras som finansieringsform. Finansiering HF 6 kap. 36 anger även nu att doktorand som antas måste ha finansiering. Därmed är det möjligt att anta doktorander som finansieras med stipendier. Det är lämpligt att yrka att lokala regelverket anger att stipendier inte får användas som finansieringsform. Stipendium HF 6 kap. 36 anger även nu att doktorand som antas måste ha finansiering. Därmed är det möjligt att anta doktorander som finansieras med stipendier. Det är viktigt att yrka att lokala regelverket anger att stipendier inte får användas som finansieringsform. Om arbetsgivaren inte medger detta måste nästa yrkande handla om att stipendierna i så fall ändå måste uppnå till en viss lägsta nivå. 8

Individuella studieplaner HF 6 kap. 29 anger att doktorander ska ha en individuell studieplan vilken ska fastställas efter samråd med doktorand och handledare. För att värna doktorandernas rättssäkerhet bör dessa även framgent fastställas av kollegiala organ och absolut inte delegeras till prefekter/motsvarande. Handledarutbildning krävs inte längre. Varje lärosäte med forskarutbildning måste fatta beslut. SULF:s uppfattning är att handledarutbildning ska krävas och motiveras med att detta är en fråga om både utbildningens och forskningens kvalitet.. Kravet att doktorander som undervisar ska ha högskolepedagogisk utbildning har tagits bort. Krävs aktivt beslut av lärosäten med forskarutbildning. SULF:s uppfattning är att pedagogisk utbildning krävs av alla som undervisar. Det är dessutom viktigt att doktorander ges pedagogisk utbildning eftersom det är en merit oavsett om doktoranden efter doktorsexamen är verksam inom eller utom akademin. Disputation Enligt HF 6 kap. 33 ska doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputation. HF 6 kap 35 anger att högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputation och betygssättning i övrigt. Sådana beslut måste noggrant bevakas så att det kollegiala beslutsfattande även framgent garanterar doktorandernas rättssäkerhet. Opponent Enligt HF 6 kap. 33 ska det finnas en opponent. Av studieplaner och delegationsordning bör framgå att opponenten ska utses av ett kollegialt organ (motsvarande den reglering som finns idag) eftersom det värnar doktorandens rättssäkerhet. Betygsnämnd Betygsnämnd regleras inte längre i Högskoleförordningen, där anges endast i 6 kap. 3 att minst en person som inte är verksam vid det aktuella lärosätet ska delta i betygssättningen. Här bör noggrant bevakas att nämnden som tidigare bör bestå av 3 eller 5 personer, att dessa ska utses av ett kollegialt organ och att handledaren och opponenten inte kan vara ledamöter. 9

Betyg Enligt HF 6 kap. 32 ska prov som ingår i utbildning på forskarnivå bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt HF 6 kap. 34 ska vid betygssättning av doktorsavhandlingen minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Förlängning av doktorandanställning Tidigare regler i HF 5 kap 7 för förlängning av doktorandanställning gäller framgent. Det är dock viktigt att bevaka att förordningens bestämmelse om de skäl som kan vara grund för förlängning (sjukdom, militärtjänstgöring, förtroendeuppdrag) i praktiken anses vara tvingande, det vill säga ska leda till förlängning. Detsamma gäller föräldraledighet. 10

Fackliga företrädare De fackliga företrädarnas roll ändras inte av förändringarna i HF eftersom de följer av andra lagar. Delfrågor Fackligt deltagande i arbetsgrupper * För lärosäten utan samverkansavtal gäller i detta fall MBA-S som i 2 kap 20 3 st föreskriver att lokal arbetstagarorganisation har rätt att utse en representant i lednings/styr/arbetsgrupp som inrättas för planeringsarbete inom myndigheten. Den som deltar i arbetsgruppen får dock inte representera lokalföreningen vid kommande förhandling i frågan (om inte arbetsgivaren medger det). * Enligt MBL bör de lokala fackliga organisationerna involveras i de lokala beslutsprocesserna på ett tidigt stadium, helst delta aktivt i beredningsarbetet. Involveras inte de fackliga organisationerna tidigt genom medverkan kvarstår arbetsgivarens informationsskyldighet. * MBL-förhandlingar ska genomföras innan U/H tar styrelsebeslut. * Extra facklig tid bör med hänvisning till Förtrondemannalagen krävas för denna krävande insats under kort tid. Den fackliga tiden ska bekostas av lärosätet gemensamt och inte av den förtrondevaldas institution/motsvarande. Förhandlingar om organisationsförändringar Även vid lärosäten som har samverkansavtal bör förändringar av organisation och anställningsordning MBL-förhandlas före beslut. 11

Fakultets- och utbildningsnämnder Högskolelagen och högskoleförordningen kräver inte längre att fakultetsnämnder finns på universitet och lärosäten med rätt att utfärda doktorsexamen. Motsvarande gäller inte heller längre för lärosäten med konstnärlig utbildning eller särskilda organ för till exempel lärarutbildning. Dock menade regeringen i propositionen att vissa beslut kräver vetenskaplig kompetens, vilket också framgår av HL 2 kap. 6. SULF:s principiella synpunkt är att den kollegiala organisationen är grunden för kvalitet i verksamheten och att sådana därför måste finnas kvar samt ha reellt ansvar, inklusive budget, även på lärosäten där organ av det slaget idag saknas. Även propositionen ger starka argument för att kollegiala organ bör finnas (s. 31-32, 36-37). Delfrågor Även lärosäten som inte avser ändra organisation måste fatta beslut, inkl. om var beslut om sammansättning fattas och hur ledamöterna utses. Av SULF:s program om den akademiska ledningsorganisationen framgår att varje U/H ska ha minst ett kollegialt organ för utbildning och forskning, att ledamöterna ska utses genom val, och att adjunkter ska vara valbara och röstberättigade Här är lämpligt att även inhämta stöd från den lokala studentkåren. Enligt HF XX ska ev. sådana organ/nämnder domineras av vetenskapligt kompetent personal vilket är samma krav som ställs för anställning som lektor. Saco-S lokalt måste hävda att vetenskapligt kompetenta personer = lärare för vilka doktorsexamen är en behörighetsgrund (dvs. även postdoktor, forskarassistent, bitr. lektor etc.), att doktorander ska vara representerade bland studentföreträdarna i organ som behandlar forskarutbildningsfrågor. Även de lärosäten som inte ändrar organisationen måste fatta beslut om vilka frågor som ska ligga på nämnder/organ. OBS att många högskolor (utan krav på fakultetsnämnd) idag saknar kollegiala organ för forskning! Saco-S lokalt måste hävda att alla utbildnings- och forskningsfrågor, inkl. resursfördelning, ska fattas av kollegiala organ. Dessa kan sedan själva besluta att delegera vissa beslut till ordföranden eller till institutioner. Här är lämpligt att även inhämta stöd från den lokala studentkåren. 12

Även de lärosäten som inte ändrar organisationen måste fatta beslut om vilka organ som ska fatta beslut om inrättande av kurser, program samt fastställande av kursplaner. Sådana beslut är både en kvalitets- och en rättssäkerhetsfråga för studenter och doktorander. Innehållet regleras i HF, men själva planerna ska fastställas av ett kollegialt beslutsorgan. Här är lämpligt att även inhämta stöd från den lokala studentkåren. Ett lärosäte kan besluta att nämnder kan ha en minoritet av ledamöter med vetenskaplig kompetens. Sådana undantag måste övervägas noga rådgör med din kontaktombudsman! Även de lärosäten som inte ändrar organisationen måste fatta beslut om nämndledamöter kan vara personal som inte har vetenskaplig kompetens, liksom TA-personal. SULF anser att adjunkter ska vara både valbara och röstberättigade. Argument som kan framföras (förutom hänvisning till propositionen): Adjunkterna utgör en stor del av lärarkåren och besitter stor pedagogisk kompetens och erfarenhet. Vad gäller övrig personal har SULF inte tagit ställning till TA-personal. Vad gäller disputerade forskare är det dock rimligt att de kan ingå i kollegiala beslutsorgan. De bör dock inte räknas in i den vetenskapliga kompetenta majoriteten då de saknar dokumenterad pedagogisk skicklighet, vilket måste anses vara nödvändigt för kvalificerade beslut i utbildningsfrågor. 13

Intern organisation Delfrågor Beslut om intern organisation utöver styrelse och rektor. Krävs aktivt beslut även om man inte avser ändra nuvarande organisation. SULF:s program om den akademiska ledningsorganisationen ska beaktas! * För lärosäten utan samverkansavtal gäller i detta fall MBA-S som i 2 kap 20 3 st. föreskriver att lokal arbetstagarorganisation har rätt att utse en representant i lednings-/styr-/arbetsgrupp som inrättas för planeringsarbete inom myndigheten. Den som deltar i arbetsgruppen får dock inte representera lokalföreningen vid kommande förhandling i frågan (om inte arbetsgivaren medger det). * Enligt MBL bör de lokala fackliga organisationerna involveras i de lokala beslutsprocesserna på ett tidigt stadium, helst delta aktivt i beredningsarbetet. Involveras inte de fackliga organisationerna tidigt genom medverkan kvarstår arbetsgivarens informationsskyldighet. * MBL-förhandlingar ska genomföras innan U/H tar styrelsebeslut. * Extra facklig tid bör med hänvisning till Förtroendemannalagen krävas för denna krävande insats under kort tid. Den fackliga tiden ska bekostas av lärosätet gemensamt och inte av den förtroendevaldas institution/motsvarande. * Även vid lärosäten som har samverkansavtal bör förändringar av organisation och anställningsordning MBL-förhandlas före beslut. Om arbetsgivaren inte tar initiativ bör den lokala fackliga organisationen göra det. Se i övrigt rubrikerna Fakultets- och utbildningsnämnder, Studentinflytande samt Kursplaner och Doktorandfrågor. 14

Kurs- och utbildningsplaner Kursplaner Kurs- och utbildningsplaner regleras mer kortfattat än tidigare i HF 6 kap 15, 17. Kurs- och utbildningsplanerna är viktiga dokument för både studenter och lärare. För att deras innehåll utöver det som regleras i HF ska vara lika rättssäkert över hela lärosätet bör regler fastställas av högskolestyrelsen. Sök gärna samarbete med lokal studentkår i frågan. Rätten att fastställa Kurs- och utbildningsplaner bör fastställas av ett kollegialt organ, vilket också bör vara det som tilldelar utbildningen dess budget för att ge helhetsansvar. Sök gärna samarbete med lokal studentkår i frågan. 15

Läraranställningar Alla läraranställningar utom lektor och professor avregleras, likaså anställningsprocessen. Se uppslagsorden Anställningsordning respektive Övergångsregler för vägledning vid förhandlandet. SULF:s uppfattning är att det är viktigt att driva att alla ska anställas som lärare, inte under andra benämningar i form av forskare etc. Betydelsen är störst för individen då mycket är kopplat till just begreppet lärare (arbetstidsavtal, egen forskningstid, kompetensutveckling, befordran, rätt att examinera, lärarundantaget, andra upphovsrättsliga frågor m.m.). Det är också viktigt att betona att i en lärares arbetsuppgifter ingår både utbildning och forskning. 16

Studentinflytande Delfråga Om man avser ändra nuvarande organisation måste beslut fattas om antalet studentrepresentanter i olika organ. Saco-S lokalt bör stödja studenternas krav på representation i kollegiala organ. SULF:s uppfattning är att ett fungerande studentinflytande är en viktig kvalitetsfråga. Vid lärosäten med forskarutbildning bör antalet ledamöter normalt vara tre, dvs. en företrädare för varje nivå. Här är lämpligt att även inhämta stöd från den lokala studentkåren. Avskaffande av nämnder/ organ eller beslut att flytta beslut om t.ex. kursplaner eller doktorandernas studieplaner till enskild handläggare. Här föreligger uppenbar risk för minskat studentoch doktorandinflytande. Se vidare Fakultets- och utbildningsnämnder. 17

Särskilda organ mm (se också Fakultets- och utbildningsnämnder) Lärarutbildningarna måste inte längre styras av ett särskilt organ endast för lärarutbildning, men lärosätet kan inrätta nya särskilda organ. Vidare har vissa lärosäten haft enheter med särskild reglering, men sådana regleringar upphör nu. Frågeställning Även om man inte avser ändra organisationen måste lärosäten med lärarutbildning fatta beslut om hur lärarutbildningen ska styras. SULF har ingen åsikt om huruvida lärarutbildningarna ska styras av ett särskilt eller ett allmänt organ men anser bestämt att lärarutbildningar precis som andra utbildningar ska styras av ett kollegialt organ. Möjlighet att inrätta särskilda organ. Beslut krävs bara om man lokalt tycker sig ha behov. Också den här typen av beslut ska MBL-förhandlas före styrelsebeslut. Vissa lärosäten har enheter med särskild reglering som nu upphör. Beslut för berörda lärosäten om framtida organisation. Den typen av beslut måste MBL-förhandlas först. Om gemensamma inrättningar ska skapas måste särskild uppmärksamhet ägnas det fackliga inflytandet. 18

Övergångsregler För dem som anställts tidsbegränsat före den 1 januari 2011, ska de äldre reglerna i HF gälla så länge den tidsbegränsade anställningen består. Har ett anställningsförfarande påbörjats före den 1 januari 2011 men ej avslutats ska även här de äldre reglerna tillämpas på anställningen så länge den består. För biträdande lektor och forskarassistenter gäller att de gamla reglerna upphör den sista september 2011. Förnyas någon sådan anställning efter detta datum gäller de äldre reglerna för den förnyade anställningen. OBS: detta är de enda tidsbegränsade anställningar som kan förnyas, och nyanställningar kan inte ske. OBS också att rätten till prövning för befordran till tillsvidareanställning för biträdande lektor upphör den 31 december. För adjungerade professorer och gästprofessorer gäller att anställningstid enligt de gamla reglerna sammanräknas med anställningstiden i den nya motsvarande anställningen. För befordran finns inga övergångsregler: rätten till prövning för befordran upphör för samtliga lärarkategorier den 31 december 2010. 19