KALLELSE Kommunfullmäktige

1/2 KALLELSE Kommunfullmäktige Dag och tid: 2018-03-26 kl 18:00 Plats: Disponentvillan Justerare: Lisbeth Ider (V) eller Lena Andersson (S) Anneli Sandstedt (C) eller Lennart Axelsson (C) Kallade Ledamöter Erik Ezelius (S) ordförande, Zelal Yesildeniz (S) förste vice ordförande, Krister Rohman (KD) andre vice ordförande, Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S), Helena Qvick (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Lena Andersson (S), Christer Johansson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Peter Ezelius (S), Ulla Brissman (S), Cathrine Karlsson (S), Malin Skatt (S), Håkan Joelsson (S), Berndt Gustafsson (S), Ulla Johansson (S), Lennart Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V), Torgny Hedlund (KD), Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson (C), Ulf Persson (C), Runo Johansson (L), Halina Gustavsson (L), Ingemar Johansson (L), Peter Friberg (M), Elisabeth Alfredsson (M), Gunilla Dverstorp (M), Ida Davidsson (M) förhindrad, Ambjörn Lennartsson (M), Johan Liljegrahn (M), Per Bromander (-), Stig-Erik Werner (-), Tomas Vestin (-), Annica Snäll (MP) Tjänstgörande ersättare Fredrik Kvist (M) ersätter Ida Davidsson (M) Ersättare Gunilla Djurberg (S), Susanne Lindgren (S), Nils-Åke Johansson (S), Astrid Bengtsson (S), Jesper Carlman (S), Monica Karlén (S), Ingvar Jansson (S), Ulrika Storm (S), Juha Weckman (S), Anna Zöögling (S), Lars-Ove Larsson (V), Anna Ider (V), Charlotte Daremark (KD), Claes Andersson (KD), Bengt Gunnarsson (C), Per-Inge Karlsson (C), Mathias Lundgren (L), Birgitta Andersson (L), Bill Malm (M), Ulf Alteg (M), Karin Olofsson (MP), Nils Werner (-) ÄRENDEN 1 Godkännande av dagordning 2018/38 2 Allmänhetens frågestund 2018/37 3 Handlingar att anmäla 2018/36 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 1

2/2 4 AB Beslut om ägardirektiv TENAB TEAB TBAB 2018/11 5 Beslut om detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1, "Rosenberg" 6 Beslut om antagande av handlingsplan mot olyckor (LSO) 2018-2019 Samhällskydd mellersta Skaraborg 7 Beslut om revidering taxa och regler för brandskyddskontroll för Tidaholms kommun 8 Beslut om revidering sotningstaxa för Samhällsskydd mellersta Skaraborg 2017/225 2017/339 2018/3 2018/3 9 Beslut om val av ombud Inera 2018/88 10 Mötets avslutande 2018/38 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 2

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 18:8 Diarienr: 18/01179 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: Revisorer, val Lotta Ricklander Ekonomi och styrning Datum: 2018-02-28 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 2014:35 Bilagor: Demokrati och styrning Fullmäktige Fullmäktiges valberedning Revisorerna Fullmäktiges val av revisorer SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN 3

2018-02-28 1 (9) CIRKULÄR 18:8 Ekonomi och styrning Lotta Ricklander Fullmäktiges val av revisorer Val av revisorer har särskilda villkor eftersom revisorernas oberoende är viktigt. Kommunallagen har succesivt skärpt kraven för valbarhet för revisorer de senaste mandatperioderna. Från 2018 har ytterligare en regel tillkommit som innebär att en revisor inte är valbar till fullmäktige. Detta cirkulär går igenom vad som gäller för fullmäktiges val av revisorer för granskning av styrelse, nämnder och beredningar, kommunala företag, kommunalförbund och finansiella samordningsförbund. Vi ser gärna att cirkuläret även förmedlas till de lokala partierna som underlag i deras nomineringsarbete. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Lennart Hansson Lotta Ricklander Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se 4

CIRKULÄR 2018-02-28 2 (9) 1 Förutsättningar för val av revisorer Fullmäktige ska utse minst fem revisorer för granskning av styrelse, nämnder och beredningar i kommuner, landsting och regioner. Ersättare ska inte utses. Det är fullmäktige som fastställer hur många revisorer som ska väljas, det sker oftast i ett revisionsreglemente. Det genomsnittliga antalet revisorer under mandatperioden 2015-2018 är i kommunerna sex och i landstingen nio. Fullmäktige väljer också lekmannarevisorer för granskning av kommunala bolag. Dessa ska enligt kommunallagen hämtas ur kretsen av kommunens revisorer för att uppnå personsamband. Fullmäktige väljer även revisorer till kommunalförbund, finansiella samordningsförbund och i vissa fall också för stiftelser. Fördelningen av revisionsuppdragen mellan partierna sker oftast i förhållande till valutslaget, men andra modeller förekommer t ex att fullmäktige väljer en revisor från varje parti som fått mandat i fullmäktige. Förarbetena till kommunallagen argumenterar för en bred representation i revisionen, där samtliga partier i fullmäktige ges möjlighet att vara representerade i revisionen och därmed få samma insyn. Fullmäktige väljer vanligen en sammankallande/ordförande i revisionen. Om och hur en sådan ska väljas regleras i det lokala revisionsreglementet. I allmänhet är det fullmäktige som utser en sammankallande/ordförande, men fullmäktige kan också ge revisorerna rätten att själva inom sig utse sammankallande/ordförande. Sammankallande/ordförande i revisionen väljs oftast ur minoriteten, under innevarande mandatperiod (2015-2018) i 87 % av kommunerna och 86 % av landstingen. För val av revisorer gäller särskilda valbarhetsregler. Redovisningsskyldighet till kommunen eller landstinget/regionen är det grundläggande valbarhetshindret. En revisor kan inte ha uppdrag i styrelse, nämnd eller beredning och inte heller vara ledamot eller ersättare i fullmäktige. För att undvika konflikt med jävsregler och valbarhetsregler bör fullmäktiges val av revisorer ske före valen av ledamöter till styrelse, nämnder och beredningar. Detta framgår av 5 kap. 48 Kommunallagen (KL) samt indirekt i 4 kap. 4 KL. För mer utförlig information hänvisas till texten under respektive rubrik i detta cirkulär. 5

CIRKULÄR 2018-02-28 3 (9) 2 Valbarhet för förtroendevalda revisorer I alla val av revisor är det grundläggande att revisorn ska stå fri från den/dem som ska granskas och inte själv ha ett ansvar i verksamheten. Revisorns oberoende bör vara så tydligt och oinskränkt som möjligt för att uppnå förtroende och kontinuitet. Oberoendet säkras formellt genom valbarhetsreglerna i KL. För att undvika att valen av revisorer kommer i konflikt med såväl reglerna för valbarhet som för deltagande i val av revisorer bör alltid dessa ske före valen av ledamöter och ersättare i styrelse, nämnder och beredningar. Jäv är inte i sig ett valbarhetshinder, men en omständighet att uppmärksamma och ta hänsyn till vid nominering och val. Jävsreglerna har också som syfte att garantera oberoendet. (se avsnitt 4) Förekomsten av valbarhetshinder behöver beaktas när det antal revisorer som ska väljas läggs fast i fullmäktige. Antalet revisorer kan behöva vara fler än fem om revisorer väljs med s.k. undantag (se vidare s 4). Valbarhetshinder 1 4 kap. 4 1 st. kommunallagen: Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. En person som är ledamot eller ersättare i fullmäktige kan alltså inte väljas till revisor, såvida personen inte först lämnar sitt fullmäktigeuppdrag. 4 kap 5 kommunallagen: Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som 1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, eller 2. ledamot eller ersättare i sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2-6. Det innebär att en person som är revisor inte kan väljas in som ledamot eller ersättare i fullmäktige eller fullmäktigeberedning, inte heller till ledamot i en styrelse/nämnd eller i styrelsen i ett kommunalt företag. Nytt i denna regel, i 2017 års kommunallag, är att en person som är revisor inte är valbar till ledamot eller ersättare i fullmäktige. Regeln reser frågor om den praktiska hanteringen, i en situation där en person vill gå från att vara revisor till att bli fullmäktigeledamot. En revisor kan finnas med på sitt partis valsedel inför en ny mandatperiod. Om revisorn har en önskan att bli fullmäktigeledamot måste revisorn avsäga sig uppdraget 6

CIRKULÄR 2018-02-28 4 (9) som revisor och fullmäktige måste ha hanterat frågan senast på sista sammanträdet under mandatperioden. Revisorn blir annars diskvalificerad som fullmäktigeledamot om valresultatet medför att personen ska komma in i fullmäktige. En revisorn som inte har en önskan att bli fullmäktigeledamot kan också finnas med på sitt partis valsedel. Då behöver inga åtgärder vidtas. Om valresultatet likafullt medför att personen kommer in i fullmäktige, diskvalificeras personen, platsen i fullmäktige går till nästa namn på listan och personen fortsätter att vara revisor. Om en revisor avsäger sig sitt uppdrag före valet måste fullmäktige givetvis också förrätta ett fyllnadsval för resterande mandatperiod. Valbarhetshinder 2 4 kap. 4 2 st. kommunallagen: Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den redovisningsskyldige. Redovisningsskyldig är den som i sitt uppdrag har ett ansvar för verksamhet och/eller ekonomi. Det innebär att både tjänstemän och förtroendevalda kan vara redovisningsskyldiga. Alla ledamöter och ersättare i en styrelse, nämnd eller fullmäktigeberedning är redovisningsskyldiga. En tjänsteman med delegerad beslutanderätt eller på annat sätt med tydligt definierat ansvar för verksamhet och/eller ekonomi är redovisningsskyldig. Ledamot och ersättare i styrelse för kommunalt företag är också redovisningsskyldig till ägaren, kommunen eller landstinget/regionen. Den som är redovisningsskyldig i ett uppdrag kan alltså inte samtidigt vara revisor och granska denna verksamhet, det är alltid ett valbarhetshinder. Val med undantag I vissa situationer kan fullmäktige välja en revisor med undantag. Begreppet undantag har utvecklats i praktiken och innebär att fullmäktige väljer en person till revisor, men samtidigt tar hänsyn till att det finns en redovisningsskyldighet med i bilden som till någon del måste begränsa revisorsuppdraget. Ett val med ett sådant undantag kan vara aktuellt om den som föreslås väljas till revisor i sin egen anställning är redovisningsskyldig till kommunen eller har en närstående (make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående) som är redovisningsskyldig (som ledamot, ersättare eller tjänsteman). I sådana fall kan revisorn väljas med undantag för granskning av den verksamhet där redovisningsskyldigheten finns. 7

CIRKULÄR 2018-02-28 5 (9) Ett annat exempel är om en revisor är god man eller förvaltare. En god man eller förvaltare lämnar en särskild redovisning till Överförmyndarnämnden/Överförmyndaren. Revisorn blir därmed jävig vid granskning av Överförmyndarnämnden/Överförmyndaren och bör därför väljas med undantag för den myndigheten. Försiktighet bör iakttas vid val av revisorer med undantag för granskning av viss verksamhet. Undantag begränsar revisorernas tjänstgöring och försvårar för dem att bedriva ett sammanhållet och kontinuerligt arbete med helhetssyn. 1 Om fullmäktige väljer en eller flera revisorer med undantag bör fullmäktige utöka revisorsgruppen för att inte problem ska uppstå i förhållande till grundregeln om att minst fem revisorer ska väljas. Det är också i praktiken omöjligt att välja en revisor med undantag för granskning av kommunstyrelsen eller landstings/regionstyrelsen. Ett val med ett sådant undantag förhindrar revisorn från att delta i merparten av revisionsarbetet. Styrelsens uppdrag att leda, samordna och ha uppsikt rör kommunen som helhet. Styrelsen ansvarar exempelvis för att upprätta delårsrapport och årsredovisning. Revisorernas granskning av måluppfyllelse, räkenskaper och intern kontroll i delar av kommunens verksamhet samspelar därmed med styrelsens uppdrag. En revisor som inte kan granska styrelsen kan därmed inte genomföra sitt uppdrag med helhetssyn. Ett sådant begränsat uppdrag skulle därför strida mot God revisionssed. Jäv när fullmäktige väljer revisorer Det är också viktigt att uppmärksamma att redovisningsskyldighet begränsar möjligheten att delta i fullmäktiges val av revisorer m fl. frågor. 5 kap. 48 kommunallagen: Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte delta i 1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten 2. handläggning av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten Detsamma gäller också make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige. Den som själv är ledamot i en styrelse/nämnd eller beredning är jävig och kan alltså inte delta i val av revisorer för den verksamhet där man själv är aktiv. Detta understryker det lämpliga i att valen av revisorer bör ske före alla andra val i fullmäktige. Vid fyllnadsval av revisorer under löpande mandatperiod blir denna grundregel (p 1 i paragrafen ovan) svår att hantera i praktiken. Flertalet ledamöter i fullmäktige är då redovisningsskyldiga och kan inte delta i valet. Valet kan då antingen genomföras så 1 Prop. 2005/06:55 8

CIRKULÄR 2018-02-28 6 (9) att endast icke redovisningsskyldiga ledamöter röstar eller att revisorn väljs för en nämnd i taget varvid jävsförhållanden kan beaktas. 2 3 Val av revisorer till andra organisationsformer Förutom att välja revisorer för granskning av styrelse, nämnder och beredningar i kommunen eller landstinget/regionen ska fullmäktige välja revisorer till organ där kommunen eller landstinget/regionen har ett medlems- eller ägarengagemang eller på annat sätt är intressent. Det finns olika styrande lagar och regler för antalet revisorer och hur dessa utses beroende på organisationsform. Här presenteras de vanligaste. Kommunalförbund I förbundsordningen anges hur många revisorer som ska väljas och för vilken mandatperiod (9 kap 6 KL). Samma valbarhets- och jävsregler gäller som för revisorer i kommunen eller landstinget/regionen. I ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige är det förbundets eget fullmäktige som utser revisorerna. I ett kommunalförbund med förbundsdirektion anger förbundsordningen på vilket sätt revisorerna ska utses. Det kan avse från vilken/vilka av medlemmarna revisorerna ska väljas eller t ex. om revisionsuppdragen ska cirkulera på något sätt. Något krav på personsamband mellan kommunalförbundets revisorer och revisorerna i medlemskommunerna finns inte, men det kan vara en fördel att åstadkomma ett sådant. Kommun/landsting/regionstyrelsen hos samtliga ingående medlemmar har uppsiktsplikt över kommunalförbundet. Möjligheten för revisorerna att granska hur uppsikten sköts är större om det finns ett personsamband mellan förbundets och kommunens eller landstingets/regionens revisorer. Finansiella samordningsförbund Grundregeln är att fullmäktige i varje samverkande kommun och landsting/region utser minst en revisor till finansiellt samordningsförbund (Lagen (2003:1210 om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser). Förbundsordningen anger för vilken mandatperiod dessa ska väljas. De samverkande kommunerna och landstingen/regionerna kan dock träffa en överenskommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. I förbund med en eller flera gemensamma revisorer, ska förbundsordningen ange på vilket sätt de gemensamma revisorerna ska utses och vilken av förbundsmedlemmarna som ska utse dem. Samma valbarhets- och jävsregler gäller som för revisorer i kommuner, landsting och regioner. 2 Kommunallagen 5 kap. 46 9

CIRKULÄR 2018-02-28 7 (9) Något krav på personsamband mellan samordningsförbundets revisorer och revisorerna i de samverkande kommunerna/landstingen/regionerna finns inte, men det kan vara en fördel om ett sådant personsamband kan åstadkommas. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är de statliga parterna i ett samordningsförbund. Försäkringskassan utser en gemensam revisor som är en upphandlad yrkesrevisor. Kommunala AB och andra företag I helägda (direkt och indirekt) kommunala aktiebolag utser fullmäktige minst en lekmannarevisor. Lekmannarevisorerna ska väljas ur gruppen av kommunens eller landstingets/regionens revisorer för att skapa ett personsamband. I bolagen kan även suppleanter för lekmannarevisorerna utses. Vid val av lekmannarevisor måste också aktiebolagslagens (ABL) behörighets- och jävsregler beaktas t ex att personen inte får ha näringsförbud eller vara i konkurs, inte heller vara anställd i bolaget eller i beroendeställning till bolaget, till någon ledamot i styrelsen eller till VD. 3 I delägda företag (aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag) är det inte obligatoriskt att kommunen eller landstinget/regionen utser lekmannarevisorer/revisorer 4. Med stöd av 10 kap 4 KL ska kommunen eller landstinget/regionen eftersträva att lekmannarevisor/revisor utses om det är rimligt med hänsyn till delägarförhållanden etc. Om så ska ske, ska fullmäktige enligt 10 kap 5 utse lekmannarevisor/revisor ur gruppen av kommunens eller landstingets/regionens revisorer, så att personsamband uppnås. I kommunens eller landstingets/regionens företag utser årsstämman (motsvarande) dessutom auktoriserad revisor som granskar företagets räkenskaper och styrelsens/vd:s förvaltning. Kommunens eller landstingets/regionens revisorer kan genom reglering i revisionsreglemente och ägardirektiv tilldelats uppdraget att förbereda utseendet av auktoriserad revisor genom upphandling. Stiftelser Det förekommer två typer av stiftelser i kommunen - verksamhetsstiftelser och donationsfonder/förvaltade stiftelser. Enligt stiftelselagen ska minst en revisor utses för alla stiftelser. Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen måste en revisor vara auktoriserad eller godkänd, 4 kap. 4 stiftelselagen (1994:1220). Alla kommunala verksamhetsstiftelser är bokföringsskyldiga, 2 kap. 3 och 6 kap. 1 bokföringslagen. 3 ABL 10 kap. 9-10 4 Lekmannarevisorer utses i aktiebolag, i andra företagsformer utser fullmäktige revisor. 10

CIRKULÄR 2018-02-28 8 (9) Hur revisor eller revisorer ska utses i stiftelsen utläser man i första hand i stiftelseförordnandet. Det är vanligen stiftelsens styrelse eller fullmäktige som har uppdraget. Utöver bestämmelserna i stiftelseförordnandet gäller stiftelselagen. I verksamhetsstiftelser där kommunen eller landstinget/regionen är ensam stiftare ska fullmäktige enligt kommunallagen därtill (utöver den som är auktoriserad) utse minst en revisor. Denna ska väljas ur gruppen av kommunens eller landstingets/regionens revisorer (dvs med personsamband). Även suppleanter kan utses (om inte stiftelseförordnandet föreskriver annat). För äldre verksamhetsstiftelser kan det finnas särskilda regler i stiftelseförordnandet. I donationsfonder/förvaltade stiftelser finns inte motsvarande krav på att fullmäktige ska utse revisorer. Det är upp till fullmäktige att besluta om man frivilligt vill utse sådana, om det inte möter hinder i stiftelseförordnandet. Det är inte ovanligt att kommunens eller landstingets/regionens revisorer också tilldelas uppdraget att granska donationsfonderna. 4 Jäv i revisionsarbetet Ofta sammanblandas begreppen valbarhetshinder och jäv. Jäv kan uppstå under det löpande revisionsarbetet, och är inte ett valbarhetshinder. Jäv innebär att vara inblandad i, berörd av eller ha intressen i ett särskilt ärende/en särskild fråga/granskning. Jäv regleras i 6 kap. 28-32 KL och för revisorerna i 12 kap. 14-17 KL. Jävsreglerna är desamma för revisorer som för andra förtroendevalda och anställda i kommunen eller landstinget/regionen. Jäv uppkommer när revisorn själv eller någon närstående har ett engagemang, intresse, en relation eller är berörd på något annat sätt. När en jävssituation finns ska den berörda revisorn själv avstå från den aktuella granskningen/ärendet. Om det råder osäkerhet om jäv existerar bör försiktighetsprincipen tillämpas. Revisorerna kan också vid behov samfällt besluta om jäv mot någon av revisorerna. Jävsförhållanden är svåra att förutsäga och ta hänsyn till vid nominering och val av revisorer. Finns vetskap om att en person som nomineras har omfattande intressen, engagemang eller relationer som bedöms kunna ge omfattande jävsförhållanden i revisorsuppdraget kan det vara skäl att överväga en annan nominering. Upprepade jävsituationer begränsar revisorns granskning och därmed hela revisorsgruppens. Det är viktigt att beakta att revisorerna ska vara minst fem i sitt granskningsuppdrag av kommunens/landstingets/regionens olika verksamheter. 5 Frågor och hänvisningar Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av: Lotta Ricklander och Karin Tengdelius på sektionen för demokrati och styrning. Helena Linde och Lena Dahlman på avdelningen för juridik. 11

CIRKULÄR 2018-02-28 9 (9) Samtliga nås på telefon 08-452 70 00 och e-post med förnamn.efternamn@skl.se. 12

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-27 Social- och omvårdnadsnämnden 2018/14 17 Information om kvartalsrapport ej verkställda beslut Sammanfattning av ärendet En rapporteringsskyldighet har införts i socialtjänstlagen 16 kap 6 f-h samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 28 f-h. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen och 9 lagen om stöd och service. Rapporteringen skall ske till inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och till kommunfullmäktige. Rapporteringsskyldigheten gäller alla gynnande beslut om bistånd som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringsskyldigheten gäller också beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Om kommunen inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SOL eller 9 LSS som någon är berättigad till kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift. Omvårdnadsförvaltningen Under fjärde kvartalet har två rapporteringar gjorts. Den första gäller ett beslut om kontaktperson enligt Socialtjänstlagen. Beslutet fattades 2016-12-27 och har avslutats 2017-12-19 utan att vara verkställt. Beslutet har omprövats och ett nytt beslut har fattats 2017-12-20. Beslutet är fortfarande inte verkställt på grund av att lämplig uppdragstagare saknats. Det andra beslutet gäller ett beslut om boende enligt LSS. Beslutet har inte kunna verkställas inom tre månader. När erbjudande kom tog den enskilde tillbaka sin ansökan. Beslutet är avslutat. Socialförvaltningen Har ej rapporterat några ej verkställda beslut. Beslutsunderlag Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut 2018-02-06 33 Information om kvartalsrapport ej verkställda beslut. Tjänsteskrivelse, Information om kvartalsrapport fjärde kvartalet 2017, socialt ansvarig samordnare Maria Wänerstig, 2018-01-12. Förslag till beslut - Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott föreslår social- och omvårdnadsnämnden att besluta om att skicka kvartalsrapporten vidare till kommunfullmäktige för information. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 13

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-27 Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämndens beslut Social- och omvårdnadsnämnden beslutar att skicka kvartalsrapporten vidare till kommunfullmäktige för information Sändlista Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 14

15

16

17

18

19

20

21

22

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018/11 17 Beslut om ägardirektiv TENAB TEAB TBAB Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 70/2016 att revidera ägardirektiven för Tidaholms energi AB (TEAB) samt Tidaholms bostads AB (TBAB). Detta gjordes i samband med Kommunfullmäktiges beslut 67/2016 att bilda en koncern med Tidaholms Energi AB (Teab) som Moderbolag samt Tidaholms Bostads AB (Tbab) och Tidaholms Elnät AB (Tenab) som dotterbolag. En översyn har genomförts av ägardirektiven till de kommunala bolagen i syfte att förändra innehållet för att bolagen ska få rätt förutsättningar att styra bolagen samt att erhålla en enhetlig struktur i ägardirektiven. Ägardirektiven har reviderats i dialog med Bolagen för att innehållet i ägardirektiven ska vara relevant och med ambitionen att ägaren Tidaholms kommun och Styrelsens för bolagen ska vara överens om innehållet i ägardirektiven. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Revidering av ägardirektiv till de kommunala bolagen i Tidaholms kommun, ekonomichef Henrik Johansson, 2018-02-07 Förslag Ägardirektiv Tidaholms Energi AB Förslag Ägardirektiv Tidaholms Elnät AB Förslag Ägardirektiv Tidaholms Bostads AB Kommunfullmäktiges beslut 67/2016 (Koncernbildning Teab, Tenab och Tbab Kommunfullmäktiges beslut 70/2016 (Ägardirektiv Teab, Tbab) Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Bostads AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Bostads AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 23

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 24

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-02-08 Ärendenummer 2018/11 Kommunstyrelsen Henrik Johansson 0502-60 62 11 henrik.johansson@tidaholm.se Revidering av ägardirektiv till de kommunala bolagen i Tidaholms kommun Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 70/2016 att revidera ägardirektiven för Tidaholms energi AB (TEAB) samt Tidaholms bostads AB (TBAB). Detta gjordes i samband med Kommunfullmäktiges beslut 67/2016 att bilda en koncern med Tidaholms Energi AB (Teab) som Moderbolag samt Tidaholms Bostads AB (Tbab) och Tidaholms Elnät AB (Tenab) som dotterbolag. En översyn har genomförts av ägardirektiven till de kommunala bolagen i syfte att förändra innehållet för att bolagen ska få rätt förutsättningar att styra bolagen samt att erhålla en enhetlig struktur i ägardirektiven. Beslutsunderlag Förslag Ägardirektiv Tidaholms Energi AB Förslag Ägardirektiv Tidaholms Elnät AB Förslag Ägardirektiv Tidaholms Bostads AB Kommunfullmäktiges beslut 67/2016 (Koncernbildning Teab, Tenab och Tbab Kommunfullmäktiges beslut 70/2016 (Ägardirektiv Teab, Tbab) Utredning De väsentliga förändringarna som skett är när bolagen i koncernen behöver erhålla Kommunfullmäktiges ställningstagande. Kommunfullmäktiges ställningstagande ska endast behöva hämtas in när det är en förändring av principiell beskaffenhet. Skillnaden för moderbolaget är att: 1. Ställningstagande - Skrivning enligt beslutade ägardirektiv: investeringar överstigande 100 basbelopp per investeringsobjekt bildande och förvärv av dotterbolag planer på en ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet Bolagets ägardirektiv till dotterbolag - Förslag till förändring: Kommunfullmäktiges ställningstagande ska alltid inhämtas gällande: Investeringar överstigande 200 basbelopp per investeringsobjekt, undantag anslutningspliktiga ärenden Bildande och förvärv av dotterbolag Planer på en ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 25

2/2 Bolagets ägardirektiv till dotterbolag Förändring elnätstaxa större än 4 procent i genomsnitt Fastighetsförvärv större än 400 basbelopp Kommunstyrelsens ställningstagande ska alltid inhämtas gällande: - Kommunstyrelsens ställningstagande för fastighetsförvärv mellan 300-400 basbelopp 2. En revidering av gången när en VD tillsätts eller entledigas har gjorts. - Skrivning enligt beslutade ägardirektiv: Bolagets styrelse tillsätter och avsätter VD. Bolagets styrelse ska informera kommunstyrelsen innan VD för Bolaget tillsätts eller entledigas - Förslag till förändring: Bolagets styrelse tillsätter och avsätter VD. Bolagets styrelse ska informera kommunstyrelsen när VD för Bolaget har tillsatts eller entledigats Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn Utredningens slutsatser Ägardirektiven har reviderats i dialog med Bolagen för att innehållet i ägardirektiven ska vara relevant och med ambitionen att ägaren Tidaholms kommun och Styrelsens för bolagen ska vara överens om innehållet i ägardirektiven. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Bostads AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 26

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-30 Kommunfullmäktige 2015/332 67 Beslut om organisationsförändring av de kommunala bolagen Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige i Tidaholm beslutade, 125/2015, att, genom ett särskilt ägardirektiv, uppdra till Tidaholms Energi AB, TEAB, och Tidaholms Bostads AB, TBAB, att utreda förutsättningar och former för att TBAB ska ingå i befintlig aktiebolagsrättslig koncern med TEAB som moderbolag. Syftet med förändringen är att förenkla, tydliggöra och stärka styrningen av bolagen samt möjliggöra samordning av verksamheter. Utredningsuppdraget tilldelades KPMG som presenterade resultatet av sin utredning för kommunfullmäktige 2015-09-28. KPMG har därefter gjort en kompletterande utredning som presenterades för bolagens styrelser 2016-01-26. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 111/2016 Beslut om organisationsförändring av de kommunala bolagen, 2016-05-04. Tjänsteskrivelse Organisationsförändring av de kommunala bolagen per 2016-03-09, ekonomichef Göran Andersson, 2016-03-09. Styrelseprotokoll Tidaholms Bostad AB 22, Organisationsförändring TEAB/TBAB, 2106-02-29. Styrelseprotokoll Tidaholms Energi AB 25, Organisationsförändring TEAB/TBAB, 2106-02-29. Yttrande styrelse Tidaholms Bostads AB per 2016-02-29. Yttrande styrelsen Tidaholms Energi AB per 2016-02-29. Mailkorrespondens mellan VD för bolagen Mattias Andersson och skattejurist Johanna Holmersson, KPMG, 2016-02-24. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 19/2016, Beslut om organisationsförändring för de kommunala bolagen, 2016-02-17. Tjänsteskrivelse Beslut om organisationsförändring av de kommunala bolagen, ekonomichef Göran Andersson och kanslichef Anna Eklund, 2016-02-25. Mailkorrenspondens mellan skattejurist Johanna Holmersson, KPMG och ekonomichef Göran Andersson, 2016-01-01 till och med 2016-02-08. Kompletterande utredning KPMG per 2016-01-22. Yttrande styrelse Tidaholms Energi AB per 2016-01-26. Yttrande styrelse Tidaholms Bostads AB per 2016-01-26. Yttrande från Tidaholms Bostad AB angående utredning rörande organisationsförändring i kommunens helägda aktiebolag, 2015-08-17. Yttrande från Tidaholms Energi AB angående utredning rörande organisationsförändring i kommunens helägda aktiebolag, 2015-08-17. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 27

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-30 Kommunfullmäktige Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överlåta kommunens aktieinnehav i Tidaholms Bostad AB till Tidaholms Energi AB. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att köpeskillingen ska uppgå till 13 000 000 kronor. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överlåtelsen ska ske per 2016-07-01. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra affären. - Anna-Karin Skatt (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. - Krister Rohman (KD) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens och Krister Rohmans (KD) förslag. Han ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta kommunens aktieinnehav i Tidaholms Bostad AB till Tidaholms Energi AB. Kommunfullmäktige beslutar att köpeskillingen ska uppgå till 13 000 000 kronor. Kommunfullmäktige beslutar att överlåtelsen ska ske per 2016-07-01. Kommunfullmäktige beslutar uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra affären. Sändlista Tidaholms Energi AB Tidaholms Bostad AB Ekonomiavdelningen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 28

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-30 Kommunfullmäktige 2018/11 70 Beslut om nya ägardirektiv för de kommunala bolagen Sammanfattning av ärendet Då kommunfullmäktige fattat beslut om en organisationsförändring av de kommunala bolagen vilket innebär ett bildande av en aktiebolagsrättslig koncern med Tidaholms Energi AB, TEAB som moderbolag och Tidaholms Bostads AB, TBAB som dotterbolag är det nödvändigt att kommunfullmäktiges ägardirektiv till bolagen revideras. Kommunstyrelsen har sett över och tagit fram förslag på nya ägardirektiv där syftet är att förtydliga formerna för ägarens styrning av de kommunala bolagen samt relationen mellan ägarens olika organ - kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och moderbolagets styrelse. Direktivens utformning samt övrigt innehåll har även setts över och reviderats. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 113/2016 Beslut om nya ägardirektiv för de kommunala bolagen, 2016-05-04. Tjänsteskrivelse Revidering av ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostad AB, kanslichef Anna Eklund, 2016-04-08. Utkast Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB, 2016-04-11. Utkast Ägardirektiv för Tidaholm Bostad AB, 2016-04-11. Nuvarande Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB. Nuvarande Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och överlämna det till stämman i bolaget för antagande. - Anna-Karin Skatt (S) framför ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag att kommunfullmäktige även ska fatta beslut om att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Bostads AB och överlämna det till stämman i bolaget för antagande. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det, förutom kommunstyrelsens förslag till beslut, finns ett tilläggsyrkanden från Anna-Karin Skatt (S). Ordföranden ställer först kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med detta. Ordföranden ställer därefter proposition på Skatts tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detta. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och överlämna det till stämman i bolaget för antagande. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-30 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Bostads AB och överlämna det till stämman i bolaget för antagande. Sändlista Tidaholms Energi AB Tidaholms Bostad AB Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 30

Kommunledning Ärendenr:2018/11 Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB 31

2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB...3 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet...3 2. Kommunens direktivrätt...3 3. Syfte med verksamheten...3 3.1 Grundläggande principer för bolagets verksamhet...3 3.2 Tidaholms Bostads AB verksamhet...3 4. Ägardirektiv...4 4.1 Ägardirektiv...4 5. Insyn och ledningsfunktion...5 5.1 Kommunens insyn och ledningsfunktion...5 5.2. Kommunfullmäktiges ställningstagande...5 6. Informationsskyldighet...6 6.1 Bolagets informationsskyldighet till moderbolaget och kommunstyrelsen...6 7. Ekonomi...6 7.1 Allmänt...6 7.2 Borgen...6 7.3 Avkastningskrav...7 7.4 Budget och handlingsplan...7 7.5 Förvaltningsberättelsens innehåll...7 7.6 Underlag för kommunkoncernredovisning...7 7.7 Upphandling...7 8. Verkställande direktör, VD...7 8.1 Tillsättande och avsättande av VD...7 8.2 Instruktion för VD...7 9. Arbetsordning för styrelsen...7 10. Arkivreglemente...8 11. Krisberedskap...8 Dokumentansvarig: Ekonomichef Giltighetstid: Tillsvidare Foto: 32

3/7 Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB För den verksamhet som bedrivs i Tidaholms Bostad AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun den 2018-xx-xx och därefter beslutade på bolagsstämma i Bolaget den 2018-xx-xx. I detta dokument används begreppet kommunkoncern som ett sammanfattande begrepp för samtliga bolag, nämnder och förvaltningar i Tidaholms kommun. Vidare används begreppet moderbolag som benämning på Tidaholms Energi AB. 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet Bolaget är ett organ för kommunal verksamhet och därmed underordnat Tidaholms kommun. Bolaget ska följa av kommunfullmäktige och av moderbolaget med stöd av delegation utfärdade direktiv. Förutom genom lag och författning regleras Bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom a) gällande bolagsordning, b) gällande ägardirektiv, c) förekommande avtal mellan moderbolaget och bolaget. Styrdokument som har antagits av styrelsen i moderbolaget gäller för Bolaget. Det antagna styrdokumentet ska genom moderbolagets försorg fastställas vid Bolagets styrelse. 2. Kommunens direktivrätt Det åligger Bolagets styrelse och verkställande direktör, VD att följa utfärdade direktiv om de inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 3. Syfte med verksamheten 3.1 Grundläggande principer för bolagets verksamhet Bolagets styrelse har enligt aktiebolagslagen, ansvaret för bolagets organisation. Styrelsen ska utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål tillgodoses. Bolaget ska drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder och under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. 3.2 Tidaholms Bostads AB verksamhet Bolaget ger moderbolaget möjligheter att på olika sätt agera på den lokala bostadsmarknaden för att stärka utveckling samt genom ett allmännyttigt bostadsföretag främja en god bostadsförsörjning inom Tidaholms kommun. Bolaget ska aktivt verka för att skapa tillgång på bostäder, vilket är nödvändigt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. 33

4/7 Detta ska bolaget göra genom att: tillhandahålla ett varierat utbud av bostäder som bidrar till att göra Tidaholm till en attraktiv plats att bo, verka och leva i. vara en aktiv och samverkande aktör på den lokala bostadsmarknaden genom om- och tillbyggnad samt förvärv och försäljning av fastigheter. bevaka och undersöka möjligheten till nybyggnation och att tillskapa ytterligare bostäder i Tidaholm. förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts som hyresrätt. Bostäderna bör vara tillgängliga för alla, oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund, ge hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande över lägenheter, boendemiljö och servicenivå bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor. 4. Ägardirektiv 4.1 Ägardirektiv Moderbolaget ska via ombud överlämna antagna ägardirektiv för beslut på bolagsstämma i dotterbolagen. 5. Insyn och ledningsfunktion 5.1 Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står enligt 6 kap 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen som, genom moderbolaget, utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i de avseenden som anges i kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente. Styrelsen i moderbolaget äger ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Styrelsen i moderbolaget ska få den information och de handlingar som styrelsen begär. Moderbolaget har kommunens uppdrag att förse kommunstyrelsen med den information från Bolaget som kommunstyrelsen önskar ta del av. Bolaget ska därför till moderbolaget lämna den information som moderbolaget behöver för att fullgöra sina åtaganden. Bolaget ska, i samband med sin årsredovisning, lämna en redovisning om den verksamhet som Bolaget bedrivit under föregående kalenderår till moderbolaget. Av redovisningen ska det framgå om verksamheten har varit förenlig med de fastställda kommunala ändamålen samt om verksamheten har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolaget ska även årligen redovisa hur Bolaget arbetat med att uppfylla sina ägardirektiv. Bolaget ska i samband med sin årsredovisning överlämna en uppföljningsrapport av den interna kontrollen till moderbolaget. 34

5/7 Moderbolagets granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handlingar som enligt lag omfattas av sekretessbestämmelser. 5.2. Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget ska ge kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt rörande Bolagets verksamhet. Det är moderbolagets uppgift att lämna dessa ärenden till kommunfullmäktige för ställningstagande. Kommunfullmäktiges ställningstagande ska alltid inhämtas gällande: - investeringar överstigande 200 basbelopp per investeringsobjekt - bildande och förvärv av dotterbolag - planer på en ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet - Fastighetsförvärv större än 400 basbelopp Kommunstyrelsens ställningstagande ska alltid inhämtas gällande: - Kommunstyrelsens ställningstagande för fastighetsförvärv mellan 300-400 basbelopp Är bolagets styrelse oenig huruvida ett ärende ska underställas kommunfullmäktige och minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i bolagsstyrelsen begär samråd ska kommunstyrelsen besluta om ärendet ska underställas kommunfullmäktige eller inte. 6. Informationsskyldighet 6.1 Bolagets informationsskyldighet till moderbolaget och kommunstyrelsen Information om bolagets verksamhet och ekonomisk rapportering ska lämnas till moderbolaget i enlighet med riktlinjer som fastställs av moderbolaget. Moderbolaget ansvarar vidare för att vidarebefordra informationen till kommunstyrelsen. Bolaget ska även fortlöpande hålla moderbolaget väl informerad om bolagets verksamhet. Detta innebär att Bolaget snarast ska anmäla följande handlingar till moderbolaget för vidarebefordran till kommunstyrelsen: a.) protokoll från bolagsstämma, b) protokoll från styrelsesammanträde, c) bolagets delårsrapporter och årsredovisning, d) revisonberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisorer, e) underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen samt f) övriga handlingar av vikt för kommunstyrelsen. Om protokoll innehåller uppgifter som omfattas av sekretess kan sådana uppgifter utelämnas när protokollet lämnas till kommunen. Det ska dock av materialet framgå att en sådan åtgärd har skett. 35

6/7 7. Ekonomi 7.1 Allmänt Bolaget ska bedriva verksamheten så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet tryggas. Avkastningen på Bolagets fastighetsbestånd ska vara affärsmässig och långsiktigt i nivå med liknande jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska successivt öka sin soliditet så att den uppgår till minst 15 procent beräknat på justerat eget kapital. Ökningen ska i huvudsak vara ett resultat av bolagets löpande verksamhet men även köp och försäljning av fastigheter kan bidra till att målet uppnås. 7.2 Borgen Bolaget ska betala en marknadsmässig avgift till kommunen för lån med kommunal borgen. Avgiften fastställs av kommunfullmäktige inför varje verksamhetsår. 7.3 Avkastningskrav Bolagets långsiktiga direktavkastning ska vara på samma nivå som övriga långsiktiga fastighetsägare har på bostadsmarknaden i Tidaholm med justering för Bolagets kostnader för sitt allmännyttiga uppdrag. Bolaget ska generera en direktavkastning som ligger på omkring 5 procent. Med direktavkastning avses driftnetto i relation till fastigheternas genomsnittliga marknadsvärde (uppskattat till taxeringsvärde gånger 1,33). 1 7.4 Budget och handlingsplan Bolaget ska för varje år fastställa en handlingsplan för de närmast kommande två räkenskapsåren, varav det första ska detaljplaneras och budgeteras. Budget och handlingsplan ska lämnas till moderbolaget för vidarebefordran till kommunstyrelsen senast 15 oktober varje år. 7.5 Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse ska utöver vad som stadgas i aktiebolagslagen redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats, mot bakgrund av det kommunala syftet. 7.6 Underlag för kommunkoncernredovisning Bolaget ska varje år i samband med årsredovisning och delårsrapport ge moderbolaget det underlag som krävs för att kommunstyrelsen ska kunna upprätta kommunkoncernens sammanställda redovisning. Bolaget har härvidlag att följa de tidsplaner och anvisningar i övrigt moderbolaget meddelar. 1 Med begreppet driftnetto avses intäkter minus underhållskostnader minus driftskostnader minus fastighetsavgift. 36

7/7 7.7 Upphandling Bolaget ska tillämpa gällande lagbestämmelser om offentlig upphandling. Bolaget ska där så är lämpligt delta i de samordnade upphandlingar som genomförs i kommunkoncernen. 8. Verkställande direktör, VD 8.1 Tillsättande och avsättande av VD Bolagets styrelse tillsätter och avsätter VD. Bolagets styrelse ska informera kommunstyrelsen när VD för Bolaget har tillsatts eller entledigats. 8.2 Instruktion för VD Bolagets styrelse ska ha en skriftlig instruktion för VD. 9. Arbetsordning för styrelsen Bolagets styrelse ska utarbeta och anta en arbetsordning för sitt styrelsearbete. 10. Arkivreglemente Det av kommunfullmäktige antagna arkivreglementet (2013:13) ska tillämpas i bolaget. 11. Krisberedskap Bolaget ska ha en plan och beredskap för krishantering inom sitt verksamhetsområde. Bolaget ska också vid behov medverka i kommunkoncernens hantering av extraordinära händelser. 37

Kommunledning Ärendenr:2018/11 Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB 38

2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB...3 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet...3 2. Kommunens direktivrätt...3 3. Syfte med verksamheten...3 3.1 Grundläggande principer för bolagets verksamhet...3 3.2 Tidaholms Elnät AB verksamhet...3 4. Ägardirektiv...4 4.1 Ägardirektiv...4 5. Insyn och ledningsfunktion...4 5.1 Kommunens insyn och ledningsfunktion...4 5.2. Kommunfullmäktiges ställningstagande...4 6. Informationsskyldighet...5 6.1 Bolagets informationsskyldighet till moderbolaget och kommunstyrelsen...5 7. Ekonomi...5 7.1 Allmänt...5 7.2 Borgen...6 7.3 Budget och handlingsplan...6 7.4 Förvaltningsberättelsens innehåll...6 7.5 Underlag för kommunkoncernredovisning...6 7.6 Upphandling...6 8. Verkställande direktör, VD...6 8.1Tillsättande och avsättande av VD...6 8.2 Instruktion för VD...6 9. Arbetsordning för styrelsen...6 10. Arkivreglemente...6 11. Krisberedskap...7 Dokumentansvarig: Ekonomichef Giltighetstid: Tillsvidare Foto: 39

3/7 Ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB För den verksamhet som bedrivs i Tidaholms Elnät AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun den 2018-xx-xx och därefter beslutade på bolagsstämma i Bolaget den 2018- xx-xx. I detta dokument används begreppet kommunkoncern som ett sammanfattande begrepp för samtliga bolag, nämnder och förvaltningar i Tidaholms kommun. Vidare används begreppet moderbolag som benämning på Tidaholms Energi AB. 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet Bolaget är ett organ för kommunal verksamhet och därmed underordnat Tidaholms kommun. Bolaget ska följa av kommunfullmäktige och av moderbolaget med stöd av delegation utfärdade direktiv. Förutom genom lag och författning regleras Bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom a) gällande bolagsordning, b) gällande ägardirektiv, c) förekommande avtal mellan moderbolaget och bolaget. Styrdokument som har antagits av styrelsen i moderbolaget gäller för Bolaget. Det antagna styrdokumentet ska genom moderbolagets försorg fastställas av Bolagets styrelse. 2. Kommunens direktivrätt Det åligger Bolagets styrelse och verkställande direktör, VD att följa utfärdade direktiv om de inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 3. Syfte med verksamheten 3.1 Grundläggande principer för bolagets verksamhet Bolagets styrelse har enligt aktiebolagslagen, ansvaret för bolagets organisation. Styrelsen ska utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål tillgodoses. Bolaget ska drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder och under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. 3.2 Tidaholms Elnät AB verksamhet Bolaget är moderbolagets redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande distribuera elektrisk energi inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska arbeta aktivt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt 40

4/7 Detta ska bolaget göra genom att: medverka i planeringsprocessen och utbyggnaden av elnätsinfrastrukturen tillskapa och aktivt verka för att erbjuda eldistribution i koncessionsområdet utifrån marknadens efterfrågan bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor 4. Ägardirektiv 4.1 Ägardirektiv Moderbolaget ska via ombud överlämna antagna ägardirektiv för beslut på bolagsstämma i dotterbolagen. 5. Insyn och ledningsfunktion 5.1 Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen som, genom moderbolaget, utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i de avseenden som anges i kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente. Styrelsen i moderbolaget äger ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Styrelsen i moderbolaget ska få den information och de handlingar som styrelsen begär. Moderbolaget har kommunens uppdrag att förse kommunstyrelsen med den information från Bolaget som kommunstyrelsen önskar ta del av. Bolaget ska därför till moderbolaget lämna den information som moderbolaget behöver för att fullgöra sina åtaganden. Bolaget ska, i samband med sin årsredovisning, lämna en redovisning om den verksamhet som Bolaget bedrivit under föregående kalenderår till moderbolaget. Av redovisningen ska det framgå om verksamheten har varit förenlig med de fastställda kommunala ändamålen samt om verksamheten har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolaget ska även årligen redovisa hur Bolaget arbetat med att uppfylla sina ägardirektiv. Bolaget ska i samband med sin årsredovisning överlämna en uppföljningsrapport av den interna kontrollen till moderbolaget. Moderbolagets granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handlingar som enligt lag omfattas av sekretessbestämmelser. 5.2. Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget ska ge kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt rörande Bolagets verksamhet. Det är moderbolagets uppgift att lämna dessa ärenden till kommunfullmäktige för ställningstagande. 41

5/7 Kommunfullmäktiges ställningstagande ska alltid inhämtas gällande: - Investeringar överstigande 200 basbelopp per investeringsobjekt undantag anslutningspliktiga ärenden - Bildande och förvärv av dotterbolag - Planer på en ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet - Förändring elnätstaxa större än 4 procent i genomsnitt Är bolagets styrelse oenig huruvida ett ärende ska underställas kommunfullmäktige och minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i bolagsstyrelsen begär samråd ska kommunstyrelsen besluta om ärendet ska underställas kommunfullmäktige eller inte. 6. Informationsskyldighet 6.1 Bolagets informationsskyldighet till moderbolaget och kommunstyrelsen Information om bolagets verksamhet och ekonomisk rapportering ska lämnas till moderbolaget i enlighet med riktlinjer som fastställs av moderbolaget. Moderbolaget ansvarar vidare för att vidarebefordra informationen till kommunstyrelsen. Bolaget ska även fortlöpande hålla moderbolaget väl informerad om bolagets verksamhet. Detta innebär att Bolaget snarast ska anmäla följande handlingar till moderbolaget för vidarebefordran till kommunstyrelsen: a.) protokoll från bolagsstämma, b) protokoll från styrelsesammanträde, c) bolagets delårsrapporter och årsredovisning, d) revisonberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisorer, e) underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen samt f) övriga handlingar av vikt för kommunstyrelsen Om protokoll innehåller uppgifter som omfattas av sekretess kan sådana uppgifter utelämnas när protokollet lämnas till kommunen. Det ska dock av materialet framgå att en sådan åtgärd har skett. 7. Ekonomi 7.1 Allmänt Bolaget ska på kort och lång sikt sträva efter en balanserad ekonomisk utveckling med utgångspunkt från bolagets uppdrag, investeringsbehov och ekonomiska risker. Den ekonomiska utvecklingen ska även ge en god ekonomisk bas för den framtida utvecklingen av bolagets verksamhet. Soliditeten, som ett uttryck för bolagets finansiella risknivå, ska anpassas efter affärsriskerna och hållas stabil över tiden. Bolagets soliditet ska uppgå till minst 15 procent. Bolagets årliga mål avseende resultatkrav ska ha sin utgångspunkt från ovanstående. 42

6/7 7.2 Borgen Bolaget ska betala en marknadsmässig avgift till kommunen för lån med kommunal borgen. Avgiften fastställs av kommunfullmäktige inför varje verksamhetsår. 7.3 Budget och handlingsplan Bolaget ska för varje år fastställa en handlingsplan för de närmast kommande två räkenskapsåren, varav det första ska detaljplaneras och budgeteras. Budget och handlingsplan ska lämnas till moderbolaget för vidarebefordran till kommunstyrelsen senast 15 oktober varje år. 7.4 Förvaltningsberättelsens innehåll Styrelsen för bolaget ska utöver vad som stadgas i aktiebolagslagen redovisa hur verk-samheten bedrivits och utvecklats, mot bakgrund av det kommunala syftet. 7.5 Underlag för kommunkoncernredovisning Bolaget ska varje år i samband med årsredovisning och delårsrapport ge moderbolaget det underlag som krävs för att kommunstyrelsen ska kunna upprätta kommunkoncernens sammanställda redovisning. Bolaget har härvidlag att följa de tidsplaner och anvisningar i övrigt moderbolaget meddelar. 7.6 Upphandling Bolaget ska tillämpa gällande lagbestämmelser om offentlig upphandling. Bolaget ska där så är lämpligt delta i de samordnade upphandlingar som genomförs i kommunkoncernen. 8. Verkställande direktör, VD 8.1Tillsättande och avsättande av VD Bolagets styrelse tillsätter och avsätter VD. Bolagets styrelse ska informera kommunstyrelsen när VD för Bolaget har tillsatts eller entledigats. 8.2 Instruktion för VD Bolagets styrelse ska ha en skriftlig instruktion för VD 9. Arbetsordning för styrelsen Bolagets styrelse ska utarbeta och anta en arbetsordning för sitt styrelsearbete. 10. Arkivreglemente Det av kommunfullmäktige antagna arkivreglementet (2013:13) ska tillämpas i bolaget. 43

7/7 11. Krisberedskap Bolaget ska ha en plan och beredskap för krishantering inom sitt verksamhetsområde. Bolaget ska också vid behov medverka i kommunkoncernens hantering av extraordinära händelser. 44

Kommunledning Ärendenr:2018/11 Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB 45

2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB...3 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet...3 2. Kommunens direktivrätt...3 3. Syfte med verksamheten...3 3.1 Grundläggande principer för bolagets verksamhet...3 3.2 Tidaholms Energi AB som energibolag...3 3.3 Tidaholms Energi AB som moderbolag i bolagskoncernen...4 4. Ägardirektiv...4 4.1 Kommunens direktiv...4 4.2 Bolagets direktiv...4 4.3 Dialog...4 5. Insyn och ledningsfunktion...4 5.1 Kommunens insyn och ledningsfunktion...4 5.2 Kommunfullmäktiges ställningstagande...5 6. Informationsskyldighet...6 6.1 Bolagets informationsskyldighet till kommunstyrelsen...6 7. Ekonomi...6 7.1 Allmänt...6 7.2 Borgen...6 7.3 Budget och handlingsplan...6 7.4 Förvaltningsberättelsens innehåll...6 7.5 Underlag för kommunkoncernredovisning...7 7.6 Upphandling...7 8. Verkställande direktör, VD...7 8.1 Tillsättande och avsättande av VD...7 8.2 Instruktion för VD...7 9. Arbetsordning för styrelsen...7 10. Arkivreglemente...7 11 Krisberedskap...7 Dokumentansvarig: Ekonomichef Giltighetstid: Tillsvidare Foto: 46

3/7 Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB För den verksamhet som bedrivs i Tidaholms Energi AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun den 2018-xx-xx och därefter beslutade på bolagsstämma i Bolaget den 2018- xx-xx. I detta dokument används begreppet kommunkoncern som ett sammanfattande begrepp för samtliga bolag, nämnder och förvaltningar i Tidaholms kommun. Vidare används begreppet bolagskoncern som benämning på Tidaholms Energi AB och dess dotterbolag. 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet Bolaget är ett organ för kommunal verksamhet och därmed underordnat Tidaholms kommun. Bolaget ska följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen med stöd av delegation utfärdade direktiv. Förutom genom lag och författning regleras Bolagets verksamhet och Bolagets förhållande till kommunen genom a) gällande bolagsordning, b) gällande ägardirektiv, c) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget. Styrdokument som har antagits av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller för Bolaget och dotterbolagen om detta anges i det beslut som fattas av kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vid antagande av styrdokumentet. Det antagna styrdokumentet ska genom Bolagets försorg fastställas av bolagsstyrelsen i respektive dotterbolag. 2. Kommunens direktivrätt Det åligger Bolagets styrelse och verkställande direktör, VD att följa utfärdade direktiv om de inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 3. Syfte med verksamheten 3.1 Grundläggande principer för bolagets verksamhet Bolagets styrelse har enligt aktiebolagslagen, ansvaret för bolagets organisation. Styrelsen ska utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål tillgodoses. Bolaget ska drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder och under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. 3.2 Tidaholms Energi AB som energibolag Bolaget är kommunens redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande bedriva produktion och försäljning av el samt pro- 47

4/7 duktion och distribution av fjärrvärme inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska även bygga och driva IT-infrastruktur samt stadsnätsutbyggnad inom Tidaholms kommun på marknadsmässiga villkor. Detta ska bolaget göra genom att: medverka i planeringsprocessen och utbyggnaden av fjärrvärme och stadsnätsinfrastrukturen tillskapa och aktivt verka för att erbjuda elhandel, fjärrvärme och stadsnät främst i Tidaholms kommun utifrån marknadens efterfrågan bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor 3.3 Tidaholms Energi AB som moderbolag i bolagskoncernen Utöver vad som anges i bolagsordningen ska bolaget utgöra kommunens verktyg för att utöva en aktiv styrning och ledning av sina bolag. Det innebär att Bolaget löpande ska: - utöva styrning, tillsyn samt uppföljning av hela bolagskoncernen, - arbeta för att Tidaholms kommun erhåller största möjliga ekonomiska kommunkoncernnytta av sitt ägande av bolagskoncernen, - verka för samverkan och samordning för optimalt resursutnyttjande i kommunkoncernen och i bolagskoncernen, - utvärdera bolagskoncernens strategier och mål samt kontrollera att de harmonierar med kommunkoncernens övriga verksamheter, - utse ombud att representera Bolaget vid dotterbolagens bolagsstämmor samt utfärda instruktioner till ombuden. 4. Ägardirektiv 4.1 Kommunens direktiv Moderbolaget ska via ombud överlämna av kommunen antagna ägardirektiv för beslut på bolagsstämma i dotterbolagen. 4.2 Bolagets direktiv Kommunfullmäktige ger med detta ägardirektiv Bolaget rätt att utfärda särskilda ägardirektiv till dotterbolagen i frågor som är av administrativ karaktär och inte är av sådan art eller betydelse som kommunfullmäktige ska besluta i. 4.3 Dialog Arbetet med direktiven ska ske i dialog mellan ägaren, moderbolag och dotterbolagen. 5. Insyn och ledningsfunktion 5.1 Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen, som utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i de avseenden som anges i kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente. 48

5/7 Kommunstyrelsen äger ta del av Bolagets och dess dotterbolags handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera Bolaget och dotterbolagen och dess verksamhet. Kommunstyrelsen ska få den information och de handlingar som styrelsen begär. Informationens art och omfattning ska fastställas efter samråd med Bolagets styrelse. Bolaget ska, i samband med sin årsredovisning, lämna en redovisning om den verksamhet som Bolaget samt dotterbolagen bedrivit under föregående kalenderår till kommunstyrelsen. Av redovisningen ska det framgå om verksamheten har varit förenlig med de fastställda kommunala ändamålen samt om verksamheten har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolaget ska även årligen redovisa hur Bolaget och dotterbolagen arbetat med att uppfylla sina ägardirektiv. Bolaget ska i samband med sin årsredovisning överlämna en uppföljningsrapport av den interna kontrollen för Bolaget och dotterbolagen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handlingar som enligt lag omfattas av sekretessbestämmelser. 5.2 Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget ska ge kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt rörande Bolagets verksamhet och verksamheten i dotterbolagen. Kommunfullmäktiges ställningstagande ska alltid inhämtas gällande: - Investeringar överstigande 200 basbelopp per investeringsobjekt, undantag anslutningspliktiga ärenden - Bildande och förvärv av dotterbolag - Planer på en ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet - Bolagets ägardirektiv till dotterbolag - Förändring elnätstaxa större än 4 procent i genomsnitt - Fastighetsförvärv större än 400 basbelopp Kommunstyrelsens ställningstagande ska alltid inhämtas gällande: - Kommunstyrelsens ställningstagande för fastighetsförvärv mellan 300-400 basbelopp Är bolagets styrelse oenig huruvida ett ärende ska underställas kommunfullmäktige och minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i bolagsstyrelsen begär samråd ska kommunstyrelsen besluta om ärendet ska underställas kommunfullmäktige eller inte. Bolagets styrelse ska respektera kommunfullmäktiges rätt att ta ställning och inte avgöra frågan dessförinnan. 49

6/7 6. Informationsskyldighet 6.1 Bolagets informationsskyldighet till kommunstyrelsen Bolaget ska fortlöpande hålla kommunen väl informerad om bolagskoncernens verksamhet. Detta innebär att Bolaget snarast ska anmäla följande handlingar från bolagskoncernen till kommunstyrelsen: a) protokoll från bolagsstämmor, b) protokoll från styrelsesammanträden, c) bolagets och dotterbolagens delårsrapporter och årsredovisning, d) revisonberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisorer, e) underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen, f) övriga handlingar av vikt för kommunstyrelsen. Om protokoll innehåller uppgifter som omfattas av sekretess kan sådana uppgifter utelämnas när protokollet inges till kommunen. Det ska dock framgå av materialet att en sådan åtgärd har skett. 7. Ekonomi 7.1 Allmänt Bolaget ska på kort och lång sikt sträva efter en balanserad ekonomisk utveckling med utgångspunkt från bolagets uppdrag, investeringsbehov och ekonomiska risker. Den ekonomiska utvecklingen ska även ge en god ekonomisk bas för den framtida utvecklingen av bolagets verksamhet. Soliditeten, som ett uttryck för bolagets finansiella risknivå, ska anpassas efter affärsriskerna och hållas stabil över tiden. Bolagets soliditet ska uppgå till minst 15 procent. Bolagets årliga mål avseende resultatkrav ska ha sin utgångspunkt från ovanstående. 7.2 Borgen Bolaget ska betala en marknadsmässig avgift till kommunen för lån med kommunal borgen. Avgiften fastställs av kommunfullmäktige inför varje verksamhetsår. 7.3 Budget och handlingsplan Bolaget ska för varje år fastställa en handlingsplan för de närmast kommande två räkenskapsåren, varav det första ska detaljplaneras och budgeteras. Bolaget och dotterbolagens budget och handlingsplan ska delges kommunstyrelsen senast 15 oktober varje år. 7.4 Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse ska, utöver vad som stadgas i aktiebolagslagen, redovisa hur verksamheten har bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet. 50

7/7 7.5 Underlag för kommunkoncernredovisning Bolaget ska varje år i samband med årsredovisning och delårsrapport ge kommunstyrelsen det underlag som krävs för att kommunstyrelsen ska kunna upprätta kommunkoncernens sammanställda redovisning. Bolaget ska följa de tidsplaner och anvisningar i övrigt som kommunen meddelar. I bolagets bokföring ska de olika verksamhetsgrenarnas resultat särredovisas. 7.6 Upphandling Bolaget ska tillämpa gällande lagbestämmelser om offentlig upphandling. Bolaget ska där så är lämpligt delta i de samordnade upphandlingar som genomförs i kommunkoncernen. 8. Verkställande direktör, VD 8.1 Tillsättande och avsättande av VD Bolagets styrelse tillsätter och avsätter VD. Bolagets styrelse ska informera kommunstyrelsen när VD för Bolaget har tillsatts eller entledigats. 8.2 Instruktion för VD Bolagets styrelse ska ha en skriftlig instruktion för VD. 9. Arbetsordning för styrelsen Bolagets styrelse ska utarbeta och anta en arbetsordning för sitt styrelsearbete. 10. Arkivreglemente Det av kommunfullmäktige antagna arkivreglementet (2013:85) ska tillämpas i Bolaget. 11 Krisberedskap Bolaget ska ha en plan och beredskap för krishantering inom sitt verksamhetsområde. Bolaget ska också medverka i kommunkoncernens hantering av extraordinära händelser samt se till att dotterbolagen deltar vid behov. 51

1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-03-21 Kommunstyrelsen 2018/11 65 Beslut om ägardirektiv TENAB TEAB TBAB Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2016-05-30 i beslut 70/2016 att revidera ägardirektiven för Tidaholms Energi AB (TEAB) samt Tidaholms bostads AB (TBAB). Det beslutades i samband med kommunfullmäktiges beslut 67/2016 att bilda en koncern med Tidaholms Energi AB (TEAB) som moderbolag samt Tidaholms Bostads AB (TBAB) och Tidaholms Elnät AB (TENAB) som dotterbolag. En översyn har genomförts av ägardirektiven till de kommunala bolagen i syfte att förändra innehållet för att bolagen ska få rätt förutsättningar att styra bolagen samt att erhålla en enhetlig struktur i ägardirektiven. De väsentliga förändringarna som skett är när bolagen i koncernen behöver erhålla kommunfullmäktiges ställningstagande. Kommunfullmäktiges ställningstagande ska endast behöva hämtas in när det är en förändring av principiell beskaffenhet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 17/2018 Beslut om ägardirektiv TENAB TEAB TBAB, 2018-02-21 Tjänsteskrivelse Revidering av ägardirektiv till de kommunala bolagen i Tidaholms kommun, ekonomichef Henrik Johansson, 2018-02-08 Förslag Ägardirektiv Tidaholms Energi AB Förslag Ägardirektiv Tidaholms Elnät AB Förslag Ägardirektiv Tidaholms Bostads AB Kommunfullmäktiges beslut 70/2016 Beslut om ägardirektiv för de kommunala bolagen, 2016-05-30 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Bostads AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Energi AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 52

2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-03-21 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Bostads AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Tidaholms Elnät AB och överlämna det till stämman i bolaget för beslut. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 53

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-03-07 Kommunstyrelsen 2017/225 52 Beslut om detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1, "Rosenberg" Sammanfattning av ärendet Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2017-11-15 105/2017, om granskning av detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 Rosenberg. Syftet med planen är att pröva området för skol- och besöksändamål. I detaljplanen ges möjligheten till en utökning av befintligt idrottsområde samt plats för nybyggnation av skolområde med erforderliga byggnader och utemiljöer. Planen möjliggör även kommunikationer i form av en större gata in till området Rosenberg. Detaljplanen handläggs med ett utökat standardförfarande enligt PBL 2010/900, med samråd och granskning av detaljplanen. Detaljplanen har varit ute för granskning från 22 november till och med 15 december 2017. Inkomna synpunkter finns sammanställda i ett granskningsutlåtande. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens beslut 7/2018 Beslut om godkännande av detaljplan Rosenberg, 2018-02-07 Tjänsteskrivelse Godkännande av detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 Rosenberg, planarkitekt Marie Bengtzon, 2018-01-17. Antagandehandling Rosenberg Granskningsutlåtande 2018-01-16. Antagandehandling Rosenberg Planbeskrivning 2018-01-16. Antagandehandling Rosenberg Plankarta 2018-01-16. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta detaljplanen. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta detaljplanen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 54

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-02-26 Ärendenummer 2017/225 Kommunstyrelsen Elin Eklöf 0502-60 64 47 elin.eklof@tidaholm.se Tjänsteskrivelse- Beslut om detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 "Rosenberg" Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2017-11-15 105/2017, om granskning av detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 Rosenberg. Syftet med planen är att pröva området för skol- och besöksändamål. I detaljplanen ges möjligheten till en utökning av befintligt idrottsområde samt plats för nybyggnation av skolområde med erforderliga byggnader och utemiljöer. Planen möjliggör även kommunikationer i form av en större gata in till området Rosenberg. Detaljplanen handläggs med ett utökat standardförfarande enligt PBL 2010/900, med samråd och granskning av detaljplanen. Detaljplanen har varit ute för granskning från 22 november till och med 15 december 2017. Inkomna synpunkter finns sammanställda i ett granskningsutlåtande. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens beslut 7/2018 Beslut om godkännande av detaljplan Rosenberg, 2018-02-07 Tjänsteskrivelse Godkännande av detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 Rosenberg, planarkitekt Marie Bengtzon, 2018-01-17. Antagandehandling Rosenberg Granskningsutlåtande 2018-01-16. Antagandehandling Rosenberg Planbeskrivning 2018-01-16. Antagandehandling Rosenberg Plankarta 2018-01-16. Barnrättsbedömning Hur ärendet bedöms beröra barn tas upp separat i planbeskrivningen. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta detaljplanen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 55

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-07 Miljö- och byggnadsnämnden 2016/185 7 Beslut om godkännande av detaljplan Rosenberg Sammanfattning av ärendet Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2017-11-15 105/2017, om granskning av detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 Rosenberg. Syftet med planen är att pröva området för skol- och besöksändamål. I detaljplanen ges möjligheten till en utökning av befintligt idrottsområde samt plats för nybyggnation av skolområde med erforderliga byggnader och utemiljöer. Planen möjliggör även kommunikationer i form av en större gata in till området Rosenberg. Detaljplanen handläggs med ett utökat standardförfarande enligt PBL 2010/900, med samråd och granskning av detaljplanen. Detaljplanen har varit ute för granskning från 22 november till och med 15 december 2017. Inkomna synpunkter finns sammanställda i ett granskningsutlåtande. Barnrättsbedömning Hur ärendet bedöms beröra barn tas upp separat i planbeskrivningen. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskotts beslut 4/2018 Beslut om godkännande av detaljplan Rosenberg, 2018-01-24. Tjänsteskrivelse Godkännande av detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 Rosenberg, planarkitekt Marie Bengtzon, 2018-01-17. Antagandehandling Rosenberg Granskningsutlåtande 2018-01-16. Antagandehandling Rosenberg Planbeskrivning 2018-01-16. Antagandehandling Rosenberg Plankarta 2018-01-16. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta godkänna detaljplanen för Rosenberg och föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta anta detaljplanen. Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar godkänna detaljplanen för Rosenberg och föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta anta detaljplanen. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 56

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-01-17 Ärendenummer 2016/185 Miljö- och byggnadsnämnden Marie Bengtzon 0502-60 60 30 marie.bengtzon@tidaholm.se Godkännande av detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 "Rosenberg" Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2017-11-15 105 om granskning för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 samt 4:1 Rosenberg. Syftet med planen är att pröva området för skol- och besöksändamål. I detaljplanen ges möjligheten till en utökning av befintligt idrottsområdet samt plats för nybyggnation av skolområde med erforderliga byggnader och utemiljöer. Planen möjliggör även kommunikationer i form av en större gata in till området Rosenberg. Detaljplanen handläggs med ett utökat standardförfarande enligt PBL 2010/900, med samråd och granskning av detaljplanen. Innan detaljplanen skickas vidare till kommunfullmäktige för antagande ska miljö- och byggnadsnämnden godkänna detaljplanen med revidering av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning och granskningsutlåtande. Detaljplanen har varit ute för granskning från 22 november till och med 15 december 2017. Inkomna synpunkter finns sammanställt i ett granskningsutlåtande. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse 2018-01-16 Antagandehandling Rosenberg Granskningsutlåtande 2018-01-16, bifogas Antagandehandling Rosenberg Planbeskrivning 2018-01-16, bifogas Antagandehandling Rosenberg Plankarta 2018-01-16, bifogas Utredning Efter samrådsskedet för detaljplanen påbörjades en arkeologisk utredning för planområdet. Under utredningen gjordes 5 fynd som kommer utredas närmare i en förundersökning. Förundersökningen kommer att genomföras under februari-mars under förutsättning att vädret medger utgrävningar. Detaljplanen kan inte antas i kommunfullmäktige innan förundersökningen och därmed omfattningen av fornlämningarna är utredda. Däremot krävs en antagen detaljplan och ett pågående exploateringsområde för att kunna ansöka om att avlägsna fornlämningarna efter att utredningen avslutats. Alltså bör planprocessen fortlöpa mot ett antagande i kommunfullmäktige enligt plan. Inför granskningen tog även grundvattenprover för att säkerställa att inga föroreningar förts via grundvattnet från Siggestorps avfallsanläggning in till Miljö- och byggnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 60 17 E-post: miljo.bygg@tidaholm.se www.tidaholm.se 57

2/2 planområdet. Provesvaren har sammanställts och det finns inga tecken på att föroreningar förekommer inom området till följd av den f.d. deponin på Siggestorp. Diskussioner förs även med trafikverket om en framtida åtgärd vid korsningen Stallängsvägen-väg 193, vilken måste prioriteras för att säkerställa en säker trafiksituation i och med ökade trafikmängder vid aktuell korsning när Rosenbergsområdet exploateras. Ett medfinansieringsavtal håller på att upprättas för att genomföra byggandet av en rondell vid den aktuella platsen. Avtalet ska tecknas innan planen antas. I övrigt finns inget som föranligger att en prövning av detaljplanen kommer att ske om den antas. Barnrättsbedömning Hur ärendet bedöms beröra barn tas upp separat i planbeskrivningen. Utredningens slutsatser Detaljplanen skapar förutsättningar till nybyggnad av skolverksamhet och besöksanläggningar i direkt anslutning till södra delen av Tidaholms tätort. Under förutsättning att medfinansieringsavtal mellan kommunen och trafikverket skrivs samt att den arkeologska utredningen fortlöper och förundersökning kan utföras så kan detaljplanen antas i kommunfullmäktige enligt upprättas tidsplan. Förslag till beslut Miljö- och byggnadsförvaltningen föreslår miljö- och byggnadsnämnden att godkänna detaljplanen för Rosenberg och föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Miljö- och byggnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 60 17 E-post: miljo.bygg@tidaholm.se www.tidaholm.se 58

2018-01-12 Dnr 2016-185 Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län. 1. Förfarande - granskning Miljö- och byggnadsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen den 2016-11-09 239 att ta fram en ny detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 med syfte att möjliggöra för förskola, skola och besöksverksamhet. Planområdet omfattar cirka 13 hektar och utgörs idag av obebyggd mark inom fastigheten Siggestorp 3:1 samt 4:1. Marken är inte detaljplanelagd sedan tidigare. All mark inom planområdet ägs av Tidaholms kommun. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av Tidaholms tätort i form av byggnation av skola, förskola samt besöksverksamhet i form av idrottshallar i nära anslutning till befintligt idrottsområde Rosenberg. Tillfartsvägen som anknyter till Stallängsvägen ska även utgöra tillfartsväg för det tillkommande bostadsområdet som ska planläggas söder om aktuellt planområde. Detaljplanen handläggs med utökat standardförfarande och var utsänt för granskning enligt 5 kap 11 plan- och bygglagen under tiden 2017-11-22 2017-12-15. Information om granskningen har annonserats i lokaltidningen Västgötabladet, på kommunens anslagstavla och på hemsidan www.tidaholm.se. Samrådshandlingarna har skickats per post till berörda fastighetsägare samt via e-post till myndigheter och organisationer. Handlingarna har under granskningstiden funnits tillgängliga på stadshuset i Tidaholm, samt på kommunens hemsida. Under granskningstiden inkom totalt 6 yttranden. Nedanstående yttranden är utdrag, sammanfattningar eller hela yttranden. Samtliga inkomna yttranden finns i sin helhet att tillgå på Tidaholms kommun. 1 59

2018-01-12 Dnr 2016-185 Granskningen har lett till följande revideringar: Genomförandetiden på plankartan är korrigerad till 10 år. Planbeskrivningen har kompletterats med att en del av planområdet berör stadsplan för del av Tidaholm, Rosenbergsområdet. Grundkartans linjer har tonats ned. Plankartan har kompletterats med egenskapsbestämmelsen p 1 byggnad ska placeras 4,5 meter från fastighetsgräns inom område för skola och förskola samt besöksanläggning. 2 60

2018-01-12 Dnr 2016-185 2. Inkomna yttranden från myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar Länsstyrelsen Västra Götalands Län Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: Riksintresse kommer att skadas påtagligt Mellankommunal samordning blir olämplig. Miljökvalitetsnormer (MKN) inte följs Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion Synpunkter på granskningshandlingen Under förutsättning att inga förhöjda halter av föroreningar förekommer i området har Länsstyrelsen inga synpunkter på planen. Innan antagande av planen måste föroreningssituationen i området tryggas. En arkeologisk utredning kommer att utföras. Resultatet från utredningen utvisar om det kommer att krävas ytterligare antikvariska åtgärder inom området. Kommentar: De grundvattenprover som tagits i planområdet visar på att alla halter är låga och under gränsvärdena för dricksvattenförsörjning. Kommunalt vatten kommer att tillämpas inom hela området, ingen enskild brunn, därav bedöms ingen risk för människors hälsa och säkerhet finnas till följd av planens genomförande. Lantmäteriet Plankartan Den administrativa gränsen i norra delen av kvartersmarken för besöksanläggning syns dåligt i plankartan. Det blir även otydligt vilken bestämmelse som gäller inom området. Genomförandetiden i plankartan är av misstag satt till 0 år, enligt planbeskrivningen ska genomförandetiden vara 10 år. Befintliga detaljplaner I planbeskrivningen står att planområdet inte tidigare är detaljplanelagt. En del av Stallängsvägen omfattas dock av stadsplan, akt 15-TIF-1050. Bebyggelse vid fastighetsgräns Av planbeskrivningen framgår att prickmark säkerställer att ett markområde om 6 m mot väg och gata samt 4,5 m mot fastighetsgräns inte får förses med byggnader. Skulle nya fastighetsgränser bildas inom planområdet finns det dock ingen bestämmelse som hindrar bebyggelse fram till fastighetsgräns. 3 61

2018-01-12 Dnr 2016-185 Fastighetsbildning Av planbeskrivningen framgår att det inte kommer att bildas några nya fastigheter inom planområdet. I plankartan finns dock illustrationslinjer för ny fastighetsgräns inom kvartersmarken. Även om fastigheterna idag är inom kommunal regi kommer det att vara nödvändigt att skilja den allmänna platsmarken från kvartersmarken för att fastigheterna ska bli planenliga och därmed kunna beviljas bygglov på. Det bör därför redovisas i planbeskrivningen hur genomförandet av detaljplanen är tänkt att ske och vilka fastighetsrättsliga åtgärder som blir aktuella. Kommentar: Plankartan Den administrativa gränsen för underjordiska ledningar i den norra delen av planområdet har förtydligats genom att grundkartan har tonats ned. Genomförandetiden på plankartan är korrigerad till 10 år. Befintliga detaljplaner Planbeskrivningen har kompletterats med att en del av planområdet berör stadsplanen för del av Tidaholm, Rosenbergsområdet. Bebyggelse vid fastighetsgräns Plankartan har kompletterats med egenskapsbestämmelsen p 1 byggnad ska placeras 4,5 meter från fastighetsgräns inom område för skola och förskola samt besöksanläggning. Fastighetsbildning Text gällande fastighetsbildning har lagts till under fastighetsrättsliga frågor i planbeskrivningen. Trafikverket Tidigare samråd Trafikverket har tidigare yttrat sig i samrådsskedet med följande synpunkter: Hur ska trafiksituationen lösas för oskyddade trafikanter som ska korsa väg 193? Kommunen behöver visa att tillkommande trafik inte kommer att påverka väg 193 negativt. Prognosår 2040 ska användas. Om korsningen påverkas negativt på grund av trafiken till planområdet behöver åtgärder vidtas. Trafikverket har inte möjlighet att finansiera åtgärder som föranleds av kommunal exploatering. För eventuella åtgärder på statligt vägnät ska avtal om finansiering och genomförande tecknas mellan Tidaholms kommun och Trafikverket före detaljplanens antagande. Trafikverkets synpunkter I planbeskrivningen anges att en trafikutredning har tagits fram i samarbete med NTF och Trafikverket. Trafikverket anser att det ska förtydligas att Trafikverket inte har deltagit aktivt i arbetet med trafikutredningen förutom att lämna svar på vissa frågor, därför kan det inte sägas att utredningen tagits fram i samarbete med Trafikverket. Trafikutredningen är av mer översiktlig karaktär och påvisar inga konkreta förslag för att lösa trafiksituationen. Den visar heller inte hur stor trafikökningen som genereras av detaljplanering i området förväntas bli eller vilka konsekvenser detta får för väg 193. Däremot förs en dialog mellan Trafikverket och Tidaholms kommun angående åtgärder för att säkra en god trafikmiljö i korsningen väg 193/Stallängsvägen. I dessa diskussioner ingår en cirkulationsplats, inte en trafikplats som anges i planbeskrivningen. 4 62

2018-01-12 Dnr 2016-185 Fortsatt dialog om åtgärder för att lösa trafiksituationen i korsningen väg 193/Stallängsvägen. Före genomförande av åtgärder behöver kommunen påvisa att åtgärder kan genomföras som har önskad funktion i korsningen. Ett medfinansieringsavtal behöver sedan tecknas mellan Trafikverket och Tidaholms kommun. Detta avtal ska vara tecknat före detaljplanen kan antas. Kommentar: Texten i planbeskrivningen av gator och trafik har förtydligats gällande Trafikverkets medverkan. Texten i planbeskrivningen anger cirkulationsplats och inte längre trafikplats. Diskussioner pågår och kommunen ska skriva avtal om lämplig åtgärd (rondell) i korsningen väg 193/Stallängsvägen innan detaljplanen antas. Västtrafik På dialogmötet, mellan Västtrafik och kommunen i höstas, fördes det en diskussion om hur hållplatsen skulle byggas. Västtrafik är intresserad av att vara med i planerandet av en busshållplats i anslutning till skolan på väg 2844 Stallängsvägen. Vi har idag en hållplats som ligger på Stallängsvägen som heter Stensikagatan där linje 322 stannar. Beroende på vad Västtrafik och kommunen kommer fram till när det gäller skolresandet och på vilka linjer eleverna skall åka med, Västtrafiks eller kommunens egenupphandlade, bör vi vara med i arbetet. Vi ser inte att vi kör in på området, vi vill däremot hellre att det byggs en trygg och säker hållplats på väg 2844. Ett första möte angående skolresandet framöver, med hänsyn till nya upptagningsområden, kommer att hållas mellan trafikföretaget och kommunen i januari 2018. Västtrafik tycker att det är bra att kollektivtrafiken har fått en egen rubrik i detaljplanen, detta gör att den tydliggörs mer. Kommentar: Diskussioner kommer hållas löpande med Västtrafik till dess att trafiksituationen gällande skolskjutsar är utredd. Kommunstyrelsen Inget att erinra. Tekniska nämnden Inget att erinra. Kultur- och fritidsnämnden Inget att erinra 5 63

Dnr 2016-185 Detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län Plan- och genomförandebeskrivning ANTAGANDEHANDLING 64

2(23) INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANHANDLINGAR... 3 SAMMANFATTNING... 3 PLANBESKRIVNING... 4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB... 6 PLANDATA... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT... 7 BEHOVSBEDÖMNING... 7 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 STÖRNINGAR...19 PLANENS KONSEKVENSER...21 TEKNISK FÖRSÖRJNING...21 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING...22 ORGANISATORISKA FRÅGOR...22 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR...22 EKONOMISKA FRÅGOR...22 TEKNISKA FRÅGOR...22 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN...23 65

3(23) PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta i skala 1:1 500 med planbestämmelser samt denna planoch genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning finns tillgänglig på miljö- och byggkontoret 1. Bilagor: 1. Behovsbedömning i form av checklista 2. Samrådsredogörelse 3. Geotekniska utredningar 4. Dagvattenutredning 5. Trafikbullerutredning Plankartan med bestämmelser är juridiskt bindande och anger vilka områden som ska vara allmän platsmark och vilken mark som ska vara kvartersmark. Plankartan anger även hur bebyggelsen får utformas och utgör underlag vid bygglovgivning. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av plankartan och ge vägledning vid bygglovgivning och tillstånd. Beskrivningen är inte juridiskt bindande. SAMMANFATTNING Detaljplanen upprättas enligt den planprocess som styrs av plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Detaljplanens omfattning och bedömningen att den omfattas av allmänt intresse gör att planen handläggs med utökat standardförfarande. Planen syftar till att möjliggöra en utveckling av Tidaholms tätort i form av att medge byggnation av skola, förskola samt besöksverksamhet i form av idrottshallar. Planområdet omfattar cirka 13 hektar och utgörs idag av obebyggd mark. Området är utpekat som område för boende/utbyggnadsområde i Framtidsplan 2020, fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd. Marken är inte detaljplanelagd sedan tidigare. All mark inom planområdet ägs av Tidaholms kommun. 1 På grund av personuppgiftslagen (PUL) finns den inte med som bilaga till planhandlingarna. 66

4(23) PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av Tidaholms tätort i form av byggnation av förskola, skola samt besöksverksamhet i form av idrottshallar i nära anslutning till befintligt idrottsområde Rosenberg. Planområdet medger därför ändamål S och R samt ytor för natur, parkering, vägar och gator. Tillfartsvägen som anknyter till Stallängsvägen ska även utgöra tillfartsväg för det tillkommande bostadsområdet som ska planläggas söder om aktuellt planområde. Byggrätten för skolverksamheterna medger att högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 20 % per fastighet e 1, och maximal byggnadshöjd regleras till 13 meter. Byggrätten för besöksverksamheten medger att högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 33 % per fastighet e 1, och maximal byggnadshöjd regleras till 13 meter. Prickmark säkerställer att markområde inom 4,5 meter från fastighetsgräns samt 6 meter från gata inte får förses med byggnader. Bakgrund 2015-2016 togs ett planprogram för bostäder fram för delar av föreslaget planområde. Efter att planprogrammet godkändes (2016-06-16) har det framkommit att det finns behov av en ny skola samt en ny förskola inom tätorten. Kommunens utredningar av olika lägen för skola och förskola har resulterat i att föreslaget planområde är den lämpligaste platsen. Det finns också ett behov av att utöka den besöksverksamhet i form av idrottshallar, som idag bedrivs i Rosenberg norr om planområdet. Området för planprogrammet har delats upp i två separata detaljplaner; aktuell detaljplan för skol- och idrottsområde Rosenberg samt detaljplan för bostadsområdet Södra Rosenberg som planläggs direkt söder och i direkt anslutning till aktuell detaljplan, därför är inte alla delar av de yttranden som framkom under planprogrammet aktuella för denna detaljplan. De yttranden som framkommit och som är gällande för aktuell detaljplan Rosenberg har beaktats och arbetats in i handlingarna. I samrådet för planprogrammet framkom även vikten av att i ett tidigt skede arbeta in den tänkta dagvattenhanteringen för området i detaljplanen, för att bland annat leva upp till miljökvalitetsnormer för vatten. En dagvattenutredning togs därför fram i ett tidigt skede, vilken bygger på ett fullt utbyggt område i enlighet med planprogrammet, men med förutsättningar för skola, idrottshall samt förskola i områdets norra delar. Dagvattenutredningen har legat som grund för den fortsatta projekteringen av området. Under samrådet framkom även en viss osäkerhet kring om området uppfyllde gällande krav för buller vid bostadsbebyggelse. Därmed har en bullerutredning även tagits fram i ett tidigt skede i planprocessen, för att säkerställa att kommande bostadsområden och skolområden som gränsar till Stallängsvägen uppfyller gällande krav på buller. 67

5(23) Vägen (GATA1) har i detaljplaneförslaget flyttats ner till befintlig rondell på Stallängsvägen i enlighet med de synpunkter som framkom under samrådet till planprogrammet för Bälteberga. På så vis skapas en tydligare gräns till Tidaholms tätort och det är möjligt att skapa en säkrare angöring till området. Därför ligger infarten i detaljplaneförslaget i höjd med Siggestorps infart och är planerad som rondell, detta har även medfört att området för servicedelen där skolan och förskolan planeras har ökat. Detaljplanen för Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg utgör en första etapp i utbyggnaden av planprogrammet för Bälteberga och möjliggör för anslutningar till efterföljande etapper för bostadsområden söder om aktuellt planområde. Det som i planprogrammet är markerat som barriär är det befintliga diket/bäcken som planförslaget tar hänsyn till. Södra Ringvägen Planområde Stallängsvägen Planområdets läge i förhållande till Ringvägen och Tidaholms tätort. 68

6(23) FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB Planförslaget bedöms sammantaget vara förenligt med en från allmän synpunkt lämplig markoch vattenanvändning enligt miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser (MB 3, 4 och 5 kap). Föreslagen detaljplan bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luft eller vatten enligt 5 kap MB riskerar att överskridas. PLANDATA Läge och areal Planområdet omfattar cirka 13 hektar och ligger cirka 1 kilometer söder om Tidaholms tätort/centrum. Norrut avgränsas planområdet av ett skogsområde och idrottsområdet Rosenberg, österut av bostadsbebyggelse och Stallängsvägen. Söderut avgränsas området av skogsmark/nyligen avverkad skogsmark (som kommer att planläggas för bostadsändamål). Västerut avgränsas planområdet av naturmark/skogsmark/åkermark. Planområdets ungefärliga läge och omfattning. Markägoförhållanden Planområdet omfattas av fastigheten Siggestorp 3:1 och 4:1 som ägs av Tidaholms kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Fördjupad översiktsplan Tidaholms stadsbygd 2020 Framtidsplan 2020, fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd antogs av kommunfullmäktige december 2009. Planen ska fungera som en vision för framtida mark- och vattenanvändning och utgöra ett kunskapsunderlag för olika sektorer samt vara vägledande och fungera som ett verktyg i kommunens arbete med program, detaljplaner, bygglov och 69

7(23) etableringar. I den fördjupade översiktsplanen finns aktuellt planområde omnämnt under förslag till nya bostadsområden. Riktlinjerna för området är följande: När detaljplan för området upprättas ska utrymme för Ånarundan ges mellan planerat bostadsområde och Tidan. Ny gång- och cykelväg skall ansluta till befintlig gång- och cykelväg från Rosenbergsområdet, alternativt en separerad gång- och cykelväg utmed Stallängsvägen. Hänsyn ska tas till befintliga åkerholmar och en stenmur. Om det inte det inte är möjligt måste dispens sökas hos länsstyrelsen för att ta bort dessa. Vegetationen mellan Tidans strand och jordbruksmarken ska sparas och skyddas i detaljplanen. Dagvattnet ska tas om hand lokalt eller fördröjas. I norra delen av området ska stor hänsyn tas till område som klassats som värdefull natur. Kommunens bedömning är att områdets värden inte påtagligt kommer att påverkas under förutsättning att hänsyn tas till den värdefulla naturen som finns i den norra delen, och att det går att förena en utbyggnad av området samtidigt som områdets rekreationsvärde inte minskar nämnvärt. Detaljplaner Delar av planområdet berör Stadsplanen för del av Tidaholm Rosenbergsområdet (akt 16-TIF- 1050). KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Miljö- och byggnadsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen den 2016-11-09 239 att ta fram en ny detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 med syfte att möjliggöra förskola, skola och besöksverksamhet. BEHOVSBEDÖMNING Enligt 4 kap. 34 Plan- och bygglagen (PBL) ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömning är den analys som görs för att avgöra om förslaget kan antas påverka miljön så mycket att en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning behövs. Behovsbedömning finns i form av en checklista som bilaga. Kommunens samlade bedömning som resultat av behovsbedömningen Tidaholms kommun bedömer att genomförandet av denna detaljplan inte innebär en betydande miljöpåverkan i den betydelse som avses i PBL och miljöbalken, därmed behöver en miljökonsekvensbeskrivning inte tas fram. Enligt yttrande 2017-06-20 ( Dnr. 402-19257-2017) delar Länsstyrelsen Västra Götaland kommunens uppfattning att planen inte innebär betydande miljöpåverkan. 70

8(23) PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Natur, mark och vegetation Marken inom planområdet utgörs till största delen av skogsmark/ nyligen avverkad skogsmark. Igenom området rinner en bäck ner mot Tidan som ligger väster om planområdet. Planområdet omfattar även mindre öppna ytor i form av bland annat en gräsplan i planområdets nordvästra del. Marken sluttar huvudsakligen västerut ner mot Tidan och nivåskillnaden inom området är cirka 11 meter. Planområdet bedöms inte innehålla några stora naturvärden. Vy norrut in mot Tidaholm längs Stallängsvägen. Planområdet till vänster i bild. Nordöstra delen av planområdet, vy över gräsplanen med befintliga idrottshallar i bakgrunden. Åkermarken söder om aktuellt planområde. 71

9(23) Riksintressen, fornlämningar Detaljplaneområdet omfattas enligt Länsstyrelsens WebbGIS 2 inte av några riksintressen eller Natura 2000-områden. Området innehåller inga kända registrerade fornlämningar 3 enligt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. En arkeologisk utredning är påbörjad för planområdet och kommer utföras under vintern 2017-2018. I ett första läge kommer området att inventeras okulärt för att se om vidare utgrävningar i området ska utföras. Det området som främst är av intresse för en arkeologisk utredning är skogspartierna mot Tidan, vilket även bedöms som ett värdefullt lövskogsområde i kommunens lövskogsinventering. Detta område är nästan uteslutande planlagt som NATUR i planförslaget. Planen kan antas under förutsättningar att inga skyddsvärda riksintressen påträffas i området som inte går att bevara i enighet med upprättat planförslag. Intilliggande skyddsvärden Lövskog Väster om planområdet finns enligt kommunens lövskogsinventering en lövskog av naturvärdesklass 3 (nr 377). Skogen ligger till största del utanför aktuellt planområde och bedöms därmed inte få någon större negativ påverkan på skogens värde. De delar av skogen som ligger inom planområdet planläggs som Natur och lämnas som grön- och skogsområde. 2 Länsstyrelsen Webbkarta: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan/ 3 Riksantikvarieämbetets Fornsök: http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ 72

10(23) Utdrag ur kommunens lövskogsinventering. Strandskydd, Tidan Cirka 100 meter väster om planområdet löper Tidan. Tidan omfattas av strandskydd om 100 meter från strandlinjen vilket gör att aktuellt planområde inte omfattas av strandskyddet då föreslaget planområde ligger 100 meter från strandkanten. Tidans sträckning i denna del - Korsberga till Madängsholm har en måttlig ekologisk status men uppnår ej god kemisk status 4 och beträffande miljökvalitetsnormer så har vattenförekomsten fått tidsfrist till 2021. Anledningen till att förekomsten inte har god ekologisk status är att det finns en fysisk påverkan som orsakats av människan. Planen säkerställer att tillkommande dagvattenhantering inom området hanteras som 4 https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se645659-139261 73

11(23) dagvattenutredningen föreslår. Detta innebär att planen inte bedöms medföra någon negativ påverkan för Tidan. Geotekniska förhållanden Två översiktliga geotekniska undersökning har genomförts för området, daterade 2011-11-23 respektive 2016-10-14. Nedan redovisas de områden som undersökningarna omfattade. Marken inom det norra undersökningsområdet utgörs till största delen av skogsmark/nyligen avverkad skogsmark. Marken är relativt plan och sluttar lätt åt nordöst. Höjdskillnaden inom området varierar mellan cirka +147 och +151. Marken inom det södra undersökningsområdet enligt bilden ovan, som omfattar aktuell detaljplan utgörs av skogsmark/ nyligen avverkad skogsmark. Höjdskillnaden inom området varierar cirka +148 och +157. Marken inom området består till största del av sandig morän som bedöms vara en stabil grund. Enligt de geotekniska utredningar som gjorts i området förekommer även block och berg på cirka 3 meters djup. Ett djupare avvattnade dike rinner i syd-nordlig riktning. Strax söder om ishallen viker diket av västerut och avvattnas i Tidan. I närheten av diket samt i den nordöstra delen av planområdet finns förekomster av lera i markens djupare bottenskikt. Ett u-område längs diket säkerställer att ingen Rött område byggnation illustrerar uppföras område i direkt som anslutning undersöktes till 2011, diket. grönt I den område nordöstra för vilket delen det gjordes av planområdet en geoteknisk är marken undersökning planlagd 2016. för natur då marken inte är lämpad för byggnation. 74

12(23) Stabilitet Jorden består under ytskiktet huvudsakligen av friktionsjord som vilar på fast botten, troligen fast lagrad morän, block eller berg. I den nordöstra delen består underliggande jord delvis av lera. Enligt de geotekniska undersökningarna bedöms det inte föreligga några stabilitetsproblem inom området. Detta med hänsyn till planerad byggnation samt rådande jordlagerförhållanden och att området är plant. Eventuell byggnation i området innehållande lera förhindras genom att området planläggs för NATUR. Radon Radonmätning har utförts i två punkter i det norra undersökningsområdet. Mätvärdena tyder på att marken ska klassas som lågradonmark vilket innebär att inga radonskyddande åtgärder behöver vidtas vid nybyggnation. Dagvattenutredning En dagvattenutredning med syfte att säkerställa dagvattenhanteringen när området är utbyggt har tagits fram (2017-06-09). Genom infiltration och fördröjning av dagvattenflöden minskar planens påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN). Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipient. Lågområden planläggs som NATUR. Områden för våtmark, infiltration och fördröjning har i enlighet med dagvattenutredningens rekommendationer reserverats inom område för NATUR och NATUR 1 i planen. Diket norrut kommer användas som ett öppet dagvattendike, för infiltration av dagvatten i området. Till diket kommer en dagvattendamm att anläggas för fördröjning och infiltration av dagvatten från befintligt bostadsområde, samt från skolgården i den norra delen av skoländamålet. Marken med bestämmelsen dagvattenhantering inom NATUR och NATUR 1 är avsedd för fördröjning och rening av dagvatten. Marken i den norra delen av planområdet bedöms huvudsakligen som olämplig för infiltration, dels på grund av jordens höga finjordshalt samt på grund av höga grundvattennivåer men fördröjning av dagvatten kan fortfarande ske, varför området har planlagts som naturmark med bestämmelsen dagvattenhantering. Offentlig och kommersiell service Närmsta livsmedelsbutik ligger cirka 400 meter norr om planområdet. Övrig kommunal service i form av bibliotek, skola, förskola, vårdcentral och folktandvård finns en dryg kilometer norr om området i Tidaholms tätort. I Tidaholms tätort finns förskolor och skolor från årskurs F upp till årskurs 9. 75

13(23) Offentliga platser, rekreation och lek Planområdet ligger i direkt anslutning till ett stort idrottsområde Rosenberg som omfattar fotbollsplaner, tennishallar och ishallar. I anslutning till planområdet löper Ånarundan som är ett populärt och välanvänt promenadstråk i Tidaholm. Ånarundan följer Tidan genom ett vackert kultur- och lövskogslandskap och är 3,6 kilometer lång. Ånarundans promenadväg ligger för det mesta invid själva ån, men söder om planområdet viker promenadstigen in på en gammal traktorväg. Det finns ett pågående projekt att anlägga en gångbro över Tidan där ån kröker sig, väster om planområdet. Gator och trafik Planområdet har idag ingen tillfart utan kommer att anslutas från Stallängsvägen via en ny cirkulationsplats i höjd med infarten till återvinningsstationen. Kollektivtrafik Tidaholm har goda förbindelser och kommunikationer med angränsande kommuner. Med buss nås Falköping och Skövde på cirka 30 minuter. Från dessa orter nås tågtrafik med täta förbindelser till såväl Göteborg som Stockholm. Tidaholms resecentrum ligger cirka 1,5 kilometer norr om planområdet, därifrån går samtliga bussar i Västtrafiks regi såväl som lokala linjer inom kommunen. Närmsta busshållplats, Tidavallen, är belägen cirka 400 meter norr om planområdet längs Ringvägen. Gång- och cykeltrafik Planområdet angränsar till Tidaholms gång- och cykelvägnät både i nordost via bostadsområdet samt i nordväst via gång- och cykelstråket till idrottsområdet och den populära Ånarundan som nämnts ovan. 76

14(23) BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET Illustration av planområdet och dess omgivning som det skulle kunna se ut när aktuellt planområde och intilliggande bostadsområde är utbyggt. Visionen (förklaringar till planens utformning) Placering av förskola Många lämnar idag sina barn med bil och barn i förskolan kan inte själva ta sig till förskolan utan är beroende av föräldrar. För att minimera körsträckorna har förskolan därför fått en placering som innebär så kort körsträcka som möjligt jämfört med om den placerats i någon annan del av planområdet. På sikt positivt om en hållplats för kollektivtrafiken längs Stallängsvägen i höjd med infarten till planområdet kan komma till stånd. Utrymme för detta bör kanske säkerställas i denna plan? Placering av idrottsområde Målet har varit att knyta ihop det tillkommande idrottsområdet med det befintliga så att det binder ihop det befintliga med det nya. Därav placeringen i den norra delen av planområdet närmast Rosenberg. Det är också nära befintliga parkeringsytor som bedöms kunna nyttjas även av detta område. Gång och cykelstråk mellan de båda områdena behöver stärkas för att främja möjligheterna att ta sig mellan områdena till fots och med cykel. 77

15(23) Placering av skola Skolan kommer att nyttja idrottshallarna vilket innebär att det finns en vinst i att dessa ligger i anslutning till varandra. Merparten av barn i årskurs F- 6 som är aktuellt för skolan, har goda möjligheter att själva ta sig till och från skolan och är inte lika beroende av föräldrar som skjutsar med bil som vid förskoleverksamheter. Därför är det viktigt att så långt det går begränsa framtida utsläpp från bilar genom att nyttja möjligheten för föräldrar att släppa av barn som ska till skolan vid idrottsområdet Rosenberg och att barnen själva sedan tar sig till skolan via gång- och cykelvägar, istället för att föräldrar som inte ska söderut längs med Stallängsvägen tar en lång omväg för att kunna lämna barnen 10 meter från skolbyggnaden. Utformning av kopplingarna mellan Rosenberg och föreslaget området är därför mycket viktiga att se över. I ett område där bostäder, skola, förskola och besöksverksamheter ska samsas är det viktigt för närmiljön som för folkhälsan att begränsa trafikmängden till att endast omfatta nödvändig trafik. Detta kan delvis göras genom att förenkla för de som väljer att ta sig till området på mer hållbara sätt än med bil utan till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Tidaholm är en samlad tätort och hela tätorten finns inom en radie om cirka 2,6 kilometer vilket utgör goda möjligheter att ta sig till fots och med cykel. Målet med planen är att: Utöka idrottsområdet Rosenberg och tillskapa goda möjligheter att ta sig till fots och med cykel mellan det befintliga idrottsområdet och det nya. Äldre barn ska kunna ta på ett tryggt och säkert sätt kunna ta sig till och från busshållplatserna längs Ringvägen från planområdet. Väl upplysta och breda gångvägar och cykelvägar ska binda ihop det nya området med såväl skola som idrottsområde och centrum. Tillfartsvägarna norrifrån behöver anpassas för att möjliggöra trygga gångvägar så att behovet av att lämna och hämta elever med bil via Stallängsvägen och den nya tillfartsvägen begränsas. Under förutsättning att gång- och cykelförbindelser utvecklas i samband med utbyggnad av skola och förskola finns goda möjligheter för föräldrar att lämna och hämta barnen till fots eller med cykel. Utformningen av skolområdet ska göras med hänsyn till att prioritera de som väljer att ta sig till och från skola och förskola till fots och med cykel. 78

16(23) Användning S Skola och förskola med tillhörande funktioner i form av gemensamhets- och utevistelseytor samt angöring och personalparkering medges inom mark betecknad med S. Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea e 1 medger en exploatering på 20 % per fastighet. Förslag på fastighetsindelning inom område för skoländamål visas i plankartan med illustrationslinjer. Byggrättens omfattning är beräknad med hänsyn till barnens utemiljö. Området planeras innefatta en F-6 skola med tre parallellklasser och en förskola med 4 avdelningar om 25 barn. I Boverkets skrift Gör plats för barn och unga lyfts vikten av goda utemiljöer vid skol-, förskole- och fritidshemstomter och hur dessa friytor kan säkras i planeringen. Bland annat ska friytor ha företräde jämtemot parkering i skolområden. I Malmö stads dokument Utemiljö vid förskolor i Malmö föreslås 30 kvadratmeter friyta/barn och en total friyta på minst 2000 kvm för att inte begränsa användningsmöjligheterna.. Friytorna för utevistelse för barnen på skolan och förskolan beräknas vara tillräckliga för att täcka dagens behov. Friytorna beräknas även vara tillräckliga för en eventuell ökning av antalet elever om utbyggnad av skola och/eller förskola blir aktuellt i framtiden. Byggrätterna inom användningsområde S är inte utplacerade då planen syftar till att vara flexibel och hållbar över tid och fungera även om förutsättningar och behov förändras. R- Besöksanläggning kompletterar befintligt idrottsområde norr om planområdet och ska även kunna användas av inplanerad skola och förskola. Den totala byggrätten för besöksändamål regleras genom bestämmelsen e 1 medger att högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 33 % per fastighet för att kunna byggas ut ytterligare i framtiden om behovet finns. P-PLATS Område för parkeringsplats i anslutning till område för besöksanläggning R, Parkeringen är tänkt att kunna samnyttjas med skolan; skolan på dagtid och idrottshallen främst kvällar och helger. Huvudgata (GATA) Befintliga Stallängsvägen är planlagd som Huvudgata då det är en gata som binder samman lokalgator inom tätorten och säkerställer angöringen till det planlagda området men även framtida bostadsområde söder om planområdet. Här tillåts alla trafikslag vilket möjliggör för utbyggnad av gång- och cykelväg längs gatan. På huvudgatan planläggs även för en cirkulationsplats - c-plats, för att angöra in till planområdet från Stallängsvägen. Lokalgata (GATA 1 ) Ett cirka 20 meter brett område är planlagt som Lokalgata främst avsedd för trafik som har sitt mål vid gatan, som förutom att försörja aktuellt planområde även ska försörja de bostäder som kommer att planläggas söder om detta planområde. Användningen inrymmer de vanliga arrangemangen av trafikanordningar, planteringar, gräsytor, hållplatsskydd, samt separata gång- och cykelvägar i anslutning till vägen. Planen anger att gång- och cykelväg ska anordnas inom vägområdet. Syftet med vägområdets bredd och att gång- och cykelväg inte ritats in på plankartan är för att ha möjlighet att ge vägen och gångoch cykelvägen det bästa läget vid projektering. Kommunen vill också ha möjlighet att hitta en 79

17(23) bra lösning för gång- och cykelvägens anslutning till den planerade cirkulationsplatsen i östra delen av planområdet. Bussgata (GATA 2 ) Gata avsedd för busstrafik för skoländamål med skolbussar för lämning och hämtning intill skolområdet. NATUR och NATUR 1 Totalt område om cirka 3 hektar är planlagt som NATUR och NATUR 1. Detta innebär friväxande grönområde som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom viss städning. NATUR 1 preciseras för våtmark och innebär att marken ska innehålla våtmark som antingen förekommer naturligt eller är anlagd. Våtmarken ska skötas enligt skötselplan. Utformning För besöksanläggning anger planen en byggrätt om byggnadsarea på maximalt 33 % av fastighetsarean och maximal nockhöjd på 13 meter. För skolområdet anger planen en byggrätt om byggnadsarea på maximalt 20 % av fastighetsarean och maximal nockhöjd på 13 meter. Prickmark säkerställer att markområde om 6 meter mot väg och gata samt 4,5 meter mot fastighetsgräns inte får förses med byggnader. Bestämmelsen b 1 källare får inte finnas, medverkar inom område för skoländamål och besöksanläggning för att undvika att djupare schaktning inom området är nödvändigt. Ledningar och u-områden Inom planområdet finns markreservat för underjordiska ledningar u 1, inom område för skoländamål och besöksanläggning. Inom NATUR och GATA ingår ledningsområden i användningen och behöver därför inte preciseras i plankartan. Gator och trafik Planen omfattar en ny väg som knyter ihop planområdet med Stallängsvägen som löper i östra delen av området. Gatan kommer planeras med vissa förskjutningar i sidled för att uppmuntra till en lägre hastighet. Gatan kommer projekteras till en bredd av 7 meter, och lokalgator inom området till 6,5 meter. Gatan kommer projekteras av en mark- och gatuingenjör i samband med exploatering av området. Inom gaturummet bör det enligt framtagen dagvattenutredning rymmas trädplantering med infiltration för dagvatten. Planen omfattar även en cirkulationsplats för att möjliggöra en bra trafiklösning till och från området. I samband med att cirkulationsplatsen anläggs kommer även hastigheten på Stallängsvägen justeras och sänkas. Planen medger även gator för att försörja tillkommande skol- och besöksfastigheter. Trafikutredning i samarbete med Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) för väg 193 visar att den ökade trafikmängden från skolbussar samt skjutsande föräldrar inte kommer att påverka trafiksituationen på väg 193 nämnvärt. Det är främst på Stallängsvägen som trafiksituationen kommer att påverkas, samt korsningen mellan Stallängsvägen och väg 193. Diskussioner pågår i samverkan med Trafikverket för lösningar av trafiksituationen. 80

18(23) Parkering Byggrätten medger att yta för erforderlig parkering för personal och besökare ryms inom skoländamålet. Parkeringsytorna är underordnade utevistelseytorna för skola- och förskola och får inte påverka storleken på dessa. Område för parkering - P-PLATS, i anslutning till område för besöksanläggning R, finns platser avsedda för rörelsehindrade i nära anslutning till entrén. Parkeringen är även tänkt att kunna samnyttjas med skolan; skolan på dagtid och idrottshallen främst kvällar och helger Leveranser och transporter till verksamheterna Samtliga verksamheters placering och anslutningar till gatunätet har utformats för att möjliggöra goda och ändamålsenliga transporter och leveranser. Detta säkerställs i bygglovskedet. Kollektivtrafik En busshållplats för skolskjuts planeras söder om skoländamålet inom användningen GATA 2 Bussgata. I övrigt planeras inga nya hållplatser i anslutning till planområdet. Kommunikationerna till området anses för närvarande vara goda med de befintliga hållplatser som finns vid Tidavallen norr om planområdet. Gång- och cykeltrafik Inom området som är planlagt som GATA 1 ska en separat gång- och cykelväg anordnas för att knyta ihop planområdet och det tillkommande bostadsområdet med befintliga områden och centrala Tidaholm. En utbyggnad av cykelväg längs Stallängsvägen bör utredas för att främja att personal och besökare väljer att gå och cykla till området före att ta bilen. I granskningsförslaget föreslås en tillfartsväg söderifrån till idrottshallen via infartsvägen som föreslås till skolan och förskolan. Det ska även vara möjligt för gång- och cykeltrafikanter att ta sig till idrottshallen via säkra gång- och cykelvägar, både från Stallängsvägen och Filaregatan samt norrifrån från befintligt idrottsområde och Södra Ringvägen. Tillgänglighet och säkerhet Gång- och cykelvägar utformas med hänsyn till säkerhet och framkomlighet. Räddningstjänstens krav på framkomlighet vid en eventuell utryckning tillgodoses i planens förslag om gatudragning och utformning. Inom varje fastighet kommer tillgängligheten i och till verksamheterna att kontrolleras vid bygglovsprövning för att säkerställa att kraven i PBL uppfylls. 81

19(23) STÖRNINGAR Buller Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216) innehåller riktvärden för bland annat vägtrafikbuller. De riktvärden för ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå som gäller för vägtrafik är 55 dba vid bostadsfasad, alternativt 60 dba vid bostadsbyggnader om högst 35 m 2, samt högst 50 dba vid uteplats. De beräknade ljudnivåerna ska redovisas om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, vilket enligt en preliminär bedömning innebär åtminstone 5 dba under riktvärdena. Boverket anger att ovan nämnda riktvärden även kan användas vid planläggning av skolor, förskolor och vårdlokaler, dock bör de tillämpas för de tidpunkter då lokalerna används. Boverket anger därmed att på skol- eller förskolegårdar är det önskvärt att ha en ljudnivå om högst 50 dba (ekvivalentnivå dagtid) på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. Översiktlig bullerbedömning Det finns behov av att översiktligt kunna beskriva bullerexponeringen för att dels möjliggöra bedömningar av i vilken omfattning man behöver ta hänsyn till ljudmiljön, dels bedöma behovet av mer utförliga bullerutredningar. Boverket och Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en broschyr som innehåller två metoder för att översiktligt kunna bedöma ekvivalenta (genomsnittliga) bullernivåer från vägtrafik vid bostäder om 1-5 våningar. Metod två ger en något större möjlighet att ta hänsyn till marktyp (mjuk eller hård), men båda metoderna kan användas var och en för sig. För att kunna avläsa ljudnivån behövs uppgifter om: trafikmängd (antal fordon per dygn) skyltad hastighet (km/h) avstånd mellan väg och mottagare (meter) I bedömningarna förutsätts fri sikt mellan väg och mottagare och en normal trafiksammansättning. Det innebär att avläst ljudnivå är en uppskattning som kan variera beroende på inverkan av olika faktorer. Om det finns flera vägar, andra trafikslag eller bullerkällor kan den sammanlagda ljudnivån bli högre och en mer omfattande utredning behöva göras. Översiktlig bullerbedömning för förskoleverksamhet väster om Stallängsvägen För att kunna göra en översiktlig bedömning av bullernivån har följande värden uppskattats av kommunens ansvariga baserat på dagens trafiknivåer: Trafikmängd 2035: 3500 fordon Skyltad hastighet: 40 km/h Marktyp: Mjuk (vegetation) Beräkningsmetod: Metod två 82

20(23) Översiktlig bullerbedömning metod två 5 Utgångsvärdet 3500 fordon och hastighet 40 km/h ger mellan 58 och 59 dba 10 meter från vägmitt. Lite drygt 50 meter från vägmitt uppnås en dämpning om 9 dba, vilket ger en total ekvivalentnivå om 50 dba. Området för förskolan, som är den verksamhet som placeras intill Stallängsvägen, bedöms vinna på att en bullervall anläggs som en buffert mot Stallängsvägen då det skulle innebära förbättringar för såväl bullret som visuellt. Det skulle minimera buffertzonen och ge större möjligheter att bygga ändamålsenligt. Med en bullervall vall, placerad cirka 3 meter från Stallängsvägen av en höjd om 1,5 meter beräknas bullernivåerna vid föreslagen anvädningsgräns bli under 50 dba för i stort sett hela området bakom bullervallen. Bullervallen skulle därför förhindra att Boverkets rekommendationer om högst 50 dba dagtid på skol- och förskolegårdar överskrids. Utöver buller från Stallängsvägen som påverkar föreslagen förskola bedöms inte buller utgöra något problem i aktuell plan. Siggetorps avfallsanläggning Sydost om planområdet på motsatt sida om Stallängsvägen ligger Siggetorps avfallsanläggning. Östra delarna av planområdet ligger inom rekommenderat skyddsavstånd för avfallsanläggningen. Deponin kommer att sluttäckas innan 2018 och kommer därmed inte utgöra någon större risk för människors hälsa i framtiden, men på området finns även en återvinningscentral och en komposteringsanläggning. Rekommenderat skyddsavstånd är 500 meter för deponeringsanläggning samt för komposteringsanläggning och 200 meter för mellanlager för miljöfarligt avfall. Det miljöfarliga avfall som mellanlagras på anläggningen idag är det som privatpersoner själva lämnar in, vilket bedöms som en mindre mängd i sammanhanget. Det förekommer därmed ingen mellanlagring av avfall från verksamheter eller industrier på området, vilket skulle kunna utgöra en potentiell hälsorisk för omgivningen. Störningar eller klagomål på buller eller lukt alstrade från avfallsanläggningen har aldrig rapporterats till kommunen från boende eller verksamheter i närområdet. Grundvattennivåerna i området har en nivå på 0,7 meter respektive 2,3 meter under markytan. Schaktningar i samband med att området byggs ut kommer inte göras så djupt att grundvattnet påverkas eller medför risk att föroreningar från intilliggande områden sprids via grundvattnet till följd av utbyggnadsarbetet. Bestämmelsen b 1 källare får inte finnas, medverkar för att undvika att djupare schaktning inom området är nödvändigt. 5 Bullerbedömning, http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2016/hurmycket-bullrar-vagtrafiken/ 83

21(23) PLANENS KONSEKVENSER Detaljplanens föreslagna utbyggnad bedöms ta hänsyn till allmänna intressen, naturvård, naturresurser, hälsa och säkerhet. Planen bedöms inte bidra till att några miljökvalitetsnormer överskrids och omfattar inte någon miljöfarlig verksamhet. Trafik och bebyggelse Jämfört med idag kommer viss störning att uppstå i närområdet i och med en utbyggnad av skolverksamheter och idrottsverksamheter inom ett idag obebyggt område. Då området är centralt beläget bedöms möjligheterna att gå och cykla till och från området som goda och den tillkommande trafiken bedöms acceptabel. Naturmiljö och landskapsbild Utbyggnad av föreslagen detaljplan medför att ytor som idag utgörs av vegetation hårdgörs och bebyggs. Området avgränsas mot befintliga bostadsområden med naturområden och tillkommande byggnation omges av skogsområden som till viss del kommer att bevaras. Föreslagna naturytor och begränsning av bebyggelsens omfattning gör att det fortfarande finns grönstruktur inom området. Viktigt att bevara grönytor i anslutning till förskola och skola som kan nyttjas som skolskogar. Målet är att tillkommande verksamheter inte ska ianspråkta mer mark än nödvändigt och nyttja den grönstruktur som finns i området idag genom att bl.a. använda öppna dagvattenlösningar och bevara delar av den grönstruktur som finns i området. Sociala konsekvenser Planförslaget möjliggör ny förskola och skola samt idrottsverksamheter inom Tidaholms tätort. Detta bedöms svara på det behov av lokaler som kommunen har i dagsläget och tar även höjd för förändrade behov. TEKNISK FÖRSÖRJNING Teknisk service Nya ledningar för vatten och avlopp samt el- och teleledningar kommer att anslutas via befintliga system öster/norr om planområdet. Anslutningar och förutsättningar finns för att försörja planområdet med fjärrvärme, ledningar finns i Ringvägen, Stallängsvägen samt i befintligt närliggande bostadsområde. En ny pumpstation kommer lokaliseras utanför planområdet i samband med planläggning av framtida angränsande bostadsområde. Avfallshantering Varje fastighet/verksamhet ska ordna tillräckliga utrymmen för att sortering och hämtning av avfall ska kunna ske. Säkerställande av sopsortering inom respektive verksamhet säkerställs i bygglovsskedet. Dagvattenhantering Enligt den framtagna dagvattenutredningen rekommenderas att områden för våtmark, infiltration och fördröjning reserveras i planen för att undvika vattenansamlingar som kan uppstå när delar av området hårdgörs. 84

22(23) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen prövas enligt reglerna för utökat standardförfarande. Planarbetet avses i huvudsak bedrivas enligt nedanstående tidplan: Samråd juni augusti 2017 Granskning november - december 2017 Antagande januari 2018 Laga kraft mars 2018 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dagen planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden ska detaljplanen inte ändras eller upphävas. Om det ändå sker utan fastighetsägarens medgivande kan kommunen bli ersättningsskyldig för t.ex. minskad eller förlorad byggrätt. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huvudman för allmän platsmark i planen är Tidaholms kommun. Det innebär att det är kommunen som är ansvarig för att väg, gator och gång- och cykelvägar byggs ut. Kommunen ansvarar också för drift och underhåll av allmän platsmark. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Mark med ändamål för skola och besöksanläggning ska fastighetsregleras från Siggestorp 3:1 och 4:1. EKONOMISKA FRÅGOR Planarbetet bekostas av Tidaholms kommun. Utbyggnad av allmän platsmark bekostas av Tidaholms kommun. Planavgift tas ut i samband med bygglov. Lantmäteriets avgifter för lantmäteriförrättning bekostas av kommunen. TEKNISKA FRÅGOR Upprättande av ledningsrätter och servitut genomförs när exakta områden för ledningar fastställts i samband med exploatering om behov uppstår. 85

23(23) MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Ett flertal tjänstemän inom Tidaholms kommun har medverkat i arbetet med sina respektive specialistkunskaper. Planförslaget har upprättats av Marie Bengtzon, planarkitekt Tidaholms kommun samt Nicole Henriksdotter planarkitekt på Metria AB. Tidaholms kommun 2018-01-12 Peter Lann Marie Bengtzon Nicole Henriksdotter Miljö- och byggchef Planarkitekt Planarkitekt, Metria AB 86

PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Huvudgata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. GATA 1 Lokalgata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. GATA 2 Bussgata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. P-PLATS NATUR Parkeringsplats, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Naturområde, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. NATUR 1 Våtmark, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Kvartersmark S R Skola och förskola, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. Besöksanläggningar, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS Utformning c-plats vall +0 dagvattenhantering Mark +0 Cirkulationsplats, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Vall med en höjd av angivet värde i meter över nollplanet, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Marken är avsedd för dagvattenhantering, fördröjning och rening av dagvatten, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Markens höjd över nollplanet ska vara angivet värde i meter, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning Högsta byggnadshöjd är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 1 st 1 p. )0 Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är angivet värde i %, PBL 4 kap. 11 1 st 1 p. e 1 0 % Placering @@@@@@@@ @@@@@@@@ Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap. 16 1 st 1 p. @@@@@@@@ @@@@@@@@ @@@@@@@@ p 1 Byggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns, PBL 4 kap. 16 1 st 1 p. Mark n 1 Personal- och besöksparkering ska finnas, PBL 4 kap. 13 1 st 1 p. Utförande b 1 Källare får inte finnas, PBL 4 kap. 16 1 st 1 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Markreservat för allmännyttiga ändamål u 1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Kvartersmark, PBL 4 kap. 6 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år., PBL 4 kap. 21 ILLUSTRATIONER Illustrationslinje - Streckad Översiktskarta GRUNDKARTA Fastighetsgräns Vattendrag Byggnader +000,00 Bef. höjd 87 Skala A2 Koordinatsystem: SWEREF99 13 30 Höjdsystem: RH2000 ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD DECEMBER 2017 Detaljplan för 1:1 500 Miljö- och byggkontoret Meter 0 15 30 60 90 120 Siggestorp 3:1 och 4:1 "Rosenberg" Upprättad december 2017 Tidaholms kommun Dnr. MBN 2016/185

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-03-07 Kommunstyrelsen 2017/339 55 Beslut om antagande av handlingsprogram mot olyckor (LSO) 2018-2019 Sammanfattning av ärendet Nämnden för samhällskydd och beredskap mellersta Skaraborg har inkommit med ett förslag till handlingsplan enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Målet med handlingsplanen är att oönskade händelser, samhällskriser och risken för att bli utsatt för brott ska minska. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 14/2018 Beslut om antagande av handlingsplan mot olyckor (LSO) 2018-2019 Samhällskydd mellersta Skaraborg, 2018-02-21 Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Antagande av handlingsplan mot olyckor (LSO) för operativ och förebyggande verksamhet 2018-2019, kanslichef Markus Wästefors, 2018-01-09. Handlingsprogram Skydd mot olyckor samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2017-12-29. Samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut Handlinsprogram enligt lagen om Skydd mot olyckor (LSO) för operativ och förebyggande verksamhet 2018-2019, 2017-12-29. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta handlingsplan mot olyckor enligt upprättat förslag att gälla för år 2018-2019. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta handlingsplan mot olyckor enligt upprättat förslag att gälla för år 2018-2019. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 88

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-01-09 Ärendenummer 2017/339 Kommunstyrelsen Markus Wästefors 0502-60 60 48 markus.wastefors@tidaholm.se Tjänsteskrivelse - Antagande av handlingsplan mot olyckor (LSO) för operativ och förebyggande verksamhet 2018-2019. Ärendet Nämnden för samhällskydd och beredskap mellersta Skaraborg har inkommit med ett förslag till handlingsplan enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Målet med handlingsplanen är att oönskade händelser, samhällskriser och risken för att bli utsatt för brott ska minska. Beslutsunderlag Handlingsprogram Skydd mot olyckor samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2017-12-29. Samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut Handlinsprogram enligt lagen om Skydd mot olyckor (LSO) för operativ och förebyggande verksamhet 2018-2019, 2017-12-29. Barnrättsbedömning En barnrättsbedömning är inte bifogad i ärendet från Samhällsskydd mellersta Skaraborg. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta handlingsplan mot olyckor enligt upprättat förslag att gälla för år 2018-2019. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 89

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017/339 14 Beslut om antagande av handlingsplan mot olyckor (LSO) 2018-2019 Samhällskydd mellersta Skaraborg Sammanfattning av ärendet Nämnden för samhällskydd och beredskap mellersta Skaraborg har inkommit med ett förslag till handlingsplan enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Målet med handlingsplanen är att oönskade händelser, samhällskriser och risken för att bli utsatt för brott ska minska. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Antagande av handlingsplan mot olyckor (LSO) för operativ och förebyggande verksamhet 2018-2019, kanslichef Markus Wästefors, 2018-01-09. Handlingsprogram Skydd mot olyckor samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2017-12-29. Samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut Handlinsprogram enligt lagen om Skydd mot olyckor (LSO) för operativ och förebyggande verksamhet 2018-2019, 2017-12-29. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta handlingsplan mot olyckor enligt upprättat förslag att gälla för år 2018-2019. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta handlingsplan mot olyckor enligt upprättat förslag att gälla för år 2018-2019. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 90

Skydd mot olyckor Handlingsprogram Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Falköping, Götene, Skara och Tidaholm 2018-2019 Antagen av Kommunfullmäktige i Falköpings kommun 2018-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun 2018-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige i Götene kommun 2018-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige i Skara kommun 2018-xx-xx 91

Innehållsförteckning Samhällets skyddsvärden.... 3 Övergripande mål... 3 Inledning... 4 Samordning av uppdraget... 5 Skydd mot olyckor... 5 Brottsförebyggande... 5 Krisberedskap... 5 Säkerhetsskydd... 5 Hur samhällsskyddsuppdraget är organiserat... 6 Organisationsskiss... 6 Räddningstjänstavdelningen... 6 Enhet beredskap 6 Enheten för teknik och drift 6 Förebyggande avdelning... 7 Enheten stöd och utveckling 7 Enhet myndighetsutövning 7 Krisberedskap... 7 Räddningstjänst under höjd beredskap... 7 Varning till allmänheten... 7 Sammanfattning av riskanalys... 7 Mål för verksamheten... 8 Prioriterade områden... 8 Den enskildes förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser ska stärkas 8 SMS ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete 9 SMS förmåga att hantera olyckor och andra oönskade händelser ska stärkas. 9 Kommunernas förmåga att hantera kriser ska stärkas 9 Brottsförebyggande arbete 9 Antalet byggnadsbränder ska minska och de skador som de medför ska minska. 10 Säkerhetsmål... 10 Uppföljning av mål... 10 Förklaringar... 11 Bilaga 1, Operativ räddningstjänstsorganisation för Samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) Bilaga 2, SMS förebyggande organisation Bilaga 3, Kompetens Bilaga 4, Riskanalys 92

Bilaga 5, Avtal och överenskommelser Bilaga 6, Hamnar och oljeskydd 93

Samhällets skyddsvärden. Arbetet med trygghet och säkerhet är till för att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, miljö, egendom, demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter samt trygghet. Övergripande mål Oönskade händelser, samhällskriser och risken för att bli utsatt för brott ska minska. Den upplevda tryggheten i våra kommuner ska öka. Trygghet och säkerhet ska uppnås genom att: Den enskildes förmåga att hantera oönskade händelser och kriser stärks. Ett brett samordnat förebyggande arbete mot brott, oönskade händelser och kriser sker. Samverka inom och mellan kommunerna, med andra myndigheter, näringslivet och organisationer. Ständigt följa upp och analysera genomförd verksamhet. Ha en god förmåga att agera vid oönskade händelser och kriser. Orden trygghet och säkerhet används ofta tillsammans och tolkningen av begreppen kan vara många. I handlingsprogrammet menas med säkerhet avsaknad av oönskade händelser, skador eller andra negativa händelser och med trygghet menas frånvaro av oro. Trygghet är en känsla och kan uppnås antingen genom att den faktiska säkerheten ökar eller genom åtgärder som gör att känslan av trygghet ökar. Många oönskade händelser, brott eller medborgarnas otrygghet får på något sätt efterverkningar i våra fyra kommuner. Säkra och trygga kommuner för alla som vistas inom det geografiska området kan beskrivas som: få oönskade händelser sker, få brott begås, kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera konsekvenser/störningar där medborgare, tjänstemän och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor mån som möjligt grundar sig på de faktiska förhållandena. 3 94

Inledning Arbetet med säkerhet styrs av ett antal överlappande lagstiftningar, egna ambitioner och försäkringskrav. Hur arbetet med säkerhet är organiserat varierar i de fyra kommunerna (Falköping, Götene, Skara och Tidaholm). Inom områdena skydd mot olyckor, brottsförebyggande arbete, krisberedskap och säkerhetsskydd har SMS helt eller delvis ett utpekat ansvar. Detta handlingsprogram tar sin utgångspunkt i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och är ett politiskt styrdokument för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS). Programmet kommer även att behandla andra områden inom skydd och säkerhet. Det kommer att benämnas samhällskyddsuppdraget där SMS har fått ett samordningsuppdrag av de fyra kommunerna. Den gemensamma nämnden har rätt att anta närmare riktlinjer för verksamheten. 4 95

Samordning av uppdraget Samordning - SMS Skydd mot olyckor Brandsäkerhet Trafiksäkerhet Vattensäkerhet Suicidprevention Fallprevention Naturolyckor Operativa insatser Brottförebyggande Våldsbrott Skadegörelse Våldbejakande extremism Organiserad brottslighet Incident och skaderapportering Krisberedskap Krisledningsförmåga Skydd av samhällsviktig verksamhet Den enskildes beredskap Civilt försvar Säkerhetsskydd Informationssäkerhet Bevakningstjänster Hot och våld Internt skydd Säkerhetsprövning/ registerkontroll och säkerhetsanalyser Skydd mot olyckor Arbetet med skydd mot olyckor sker som en direkt följd av krav i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor som en del av SMS ansvarsområde och som ett integrerat arbete inom olika verksamhetsområden i kommunerna. SMS har ett ansvar att samordna arbetet med skydd mot olyckor inom det geografiska området. En stor del av arbetet med skydd mot olyckor utgörs av SMS förebyggande och operativa verksamhet. Underlag för SMS handlingsprogram för arbetet med skydd mot olyckor har utgjorts av insatsstatistik, SMS riskinventering/analys och kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Brottsförebyggande SMS är en drivande och en samverkande part i det lokala brottsförebyggande arbetet i samverkan med andra kommunala förvaltningar, polismyndigheten och andra aktörer. Kommunernas samordningscentral vid SMS samarbetar dygnet runt med lokala brottsförebyggande aktörer i det dagliga och operativa arbetet. I samverkan med lokalsamhället arbetar SMS med att öka känslan av trygghet och innanförskap hos medborgarna för att bidra till ett socialt hållbart samhälle. Krisberedskap Inom området Krisberedskap ryms frågor som handlar om Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). SMS ska kontinuerligt bedriva ett grundläggande trygghets- och beredskapsarbete så att sannolikheten för samhällsstörningar minskas, konsekvenserna kan lindras och hanteringsförmågan öka. Målbilden vid en händelse är att samhällets normalbild ska återställas så snabbt som möjligt. Säkerhetsskydd Inom området säkerhetsskydd hanteras risker mot kommunernas förtroendevalda, personal, informationstillgångar, egendom och utrustning. SMS ska samverka med och bistå andra aktörer så att ett relevant säkerhetsskydd finns i kommunernas verksamheter. 5 96

Hur samhällsskyddsuppdraget är organiserat Organisationsskiss Nämnden Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Administration Verkstad Förvaltningschef Säkerhetssamordnare Räddningschef Förebyggande chef Enhet Beredskap Enhet Teknik / Drift Enhet Stöd/Utveckling Enhet Myndighetsutövning Falköping Brandstyrka Personal Fastigheter KSC Tillsyn Tillstånd Skara Brandstyrka Intern Utb./Övning Fordon Säkerhetservice Brandskyddskontroll Götene Brandstyrka IT Extern utb. Sotning Tidaholm Brandstyrka Floby Brandstyrka Räddningstjänstavdelningen Räddningstjänstavdelningen är organiserad i två enheter, enhet beredskap och enhet teknik och drift. Båda dessa enheter ska understödja det operativa räddningstjänstuppdraget men all personal har även ett samhällsskyddsuppdrag. Detta finns närmare beskrivet i bilaga 1. Enhet beredskap Beredskapsenheten ansvarar för den operativa räddningstjänstsverksamheten. Beskrivning av den operativa organisationens resurser och förmåga finns i bilaga 1. Enheten för teknik och drift Teknik och driftsenheten ansvarar för de stödfunktioner som krävs för att den operativa räddningstjänstsverksamheten ska fungera på ett bra sätt. 6 97

Förebyggande avdelning Förebyggande avdelningen är organiserad i två enheter, enhet för stöd och utveckling och enhet myndighetsutövning. Detta finns närmare beskrivet i bilaga 2. Enheten stöd och utveckling Enheten för stöd och utveckling ansvarar för KSC som stödjer förvaltningen i det operativa räddningstjänstuppdraget men också kommunerna i samhällsskyddsuppdraget. Enheten ansvarar även för utbildningsplanering, kommunikation och äldresäkerhetsservice. Enhet myndighetsutövning Enheten för myndighetsutövning ansvarar för tillsyner enligt LSO och tillsyner och tillstånd enligt LBE, yttranden till andra myndigheter samt för brandsskyddskontroll och sotning som sköts på entreprenad. Krav på kompetenser för detta finns beskrivet i bilaga 3. Krisberedskap Två säkerhetssamordnare som är organiserade direkt under förvaltningschefen ansvar för arbetet enligt LEH i Falköping, Skara och Tidaholm. Götene har en egen säkerhetssamordnare. Räddningstjänst under höjd beredskap Organisationen ska, då regeringen beslutat om höjd beredskap i landet, förutom sina ordinarie uppgifter kunna anpassas till kommunernas hotbild, utifrån direktiv från Länsstyrelsen eller av regeringen utsedd myndighet. Beredskapen skall bygga på den grund som finns i planen för extraordinära händelser. KSC kommer att utgöra organisationens ledningsplats för räddningsledning vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället. Vid behov skall KSC utgöra ledningsplats för samverkanspersonal från t.ex. polis, sjukvård och lokal militär chef. Kommunverkstaden har under höjd beredskap, ett utökat ansvar för att underhålla och säkerställa funktionen på organisationens materiel. Varning till allmänheten Information till allmänheten om hur varning sker vid olyckor sprids bland annat i samband med utbildning. Inom Falköping, Källby, Skara och Tidaholms tätorter finns ett system för utomhusvarning, bestående av sirener som kan ge signalen Viktigt meddelande. Signalen kan utlösas från KSC. Nationella avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden i radio och TV. Sammanfattning av riskanalys Kommunerna präglas till stor del av offentlig verksamhet, äldre träbebyggelse i de centrala delarna, publika lokaler, mindre och medelstora industrier. Ett antal större industrier och lantbruk med stora djurbesättningar finns. Vårdanläggningar, publika lokaler, olika typer av skolor och industrier ställer stora krav på räddningstjänsten både operativt och förebyggande. 7 98

Bostadsbränder är den vanligaste insatsen vid brand i byggnad. Av bränderna är det bostadsbränder som genererar den största ekonomiska risken och är en betydande risk för liv och hälsa. Information och utbildning till allmänheten för att hindra att bränder uppstår och att självständigt kunna agera rätt vid brandtillbud är viktiga uppgifter för SMS. En särskild satsning behöver göras på landsbygden där nästan alla dödsbränder skett. Kommunerna korsas av transportleder och trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Farligt godstransporter på vägar och järnvägar genom kommunerna medför risk för olyckor med katastrofala följder för människor och miljö. I kommunerna finns Vänern och ett mindre antal sjöar och vattendrag samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Utöver de olyckor som inträffar mer eller mindre frekvent finns de storskaliga olyckorna och kriserna. Dessa inträffar dock sällan men kan få omfattande konsekvenser för samhället när det sker. Vi har identifierat fem situationer som bedöms kunna medföra allvarliga konsekvenser: Väderrelaterade händelser. Olyckor och andra händelser orsakade av sociala faktorer. Olyckor på väg eller järnväg med persontransporter. Olyckor med farligt godstransporter på väg eller järnväg. Bränder i större anläggningar och publika lokaler. Objektrelaterade riskinventeringar genomförs kontinuerligt för att ge underlag för prioriteringar av förebyggande åtgärder. Analyserna bör i första hand genomföras på boenden för personer med nedsatt egen förmåga, koncentrerad trähusbebyggelse, transportleder såsom gator, vägar och plankorsningar med järnväg. Se bilaga 4, Riskanalys. Mål för verksamheten Utgångspunkt från riskanalys, olycksstatistik och arbetsformer mellan förvaltningar har legat till grund för arbetet med skydd mot olyckor. Kommunerna har valt att prioritera följande områden. Prioriterade områden Den enskildes förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser ska stärkas Alla som bor, verkar eller vistas i kommunerna har ett ansvar att förebygga och kunna hantera oönskade händelser, samhällsstörningar och kriser. SMS ska bidra till att stötta den enskilde att på olika sätt kunna hantera och förebygga bränder, samhällsstörningar och andra oönskade händelser. Ju längre tid det tar innan samhället kan stötta den enskilde desto mer krävs att denne har en egen god förmåga att hantera den oönskade händelsen. 8 99

Medvetenhet om olycksrisker och förmåga att hantera olyckor och andra oönskade händelser ska stärkas genom bland annat rådgivning, information, utbildning och tillsyn. Att stärka den enskildes förmåga kommer att främja ett ökat likvärdigt skydd mot olyckor. SMS ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete Samverkan mellan SMS, andra förvaltningar i kommunerna, myndigheter, näringsliv och olika föreningar är en mycket viktig del i det förebyggande arbetet. Kommunsamordningscentralen ska utvecklas till ett stöd och en servicefunktion för kommunerna Falköping, Tidaholm, Skara och Götene dygnet runt utmed hela hotskalan. Fallolyckor, suicid och trafikolyckor är de olyckor som årligen orsakar flest dödsfall och allvarliga skador och är områden som SMS inte är tydligt utpekat för att förebygga. Dessa oönskade händelser är mycket viktiga att förebygga. Räddningstjänsten är ofta involverad när oönskade händelser har inträffat och har stor erfarenhet och kunskap som är en viktig del i det förebyggande arbetet. Samverkan vid anlagda bränder, skolbränder, bränder och andra händelser i socialt utsatta områden är viktigt för att lyckas i det förebyggande arbetet. SMS förmåga att hantera olyckor och andra oönskade händelser ska stärkas. Detta ska ske genom dynamisk resurshantering*, utbildning, övning, utveckling av ledningsstöd och effektivare utrustning och arbetsmetoder. Genom att optimera våra räddningsinsatser kan olycksförlopp brytas snabbare och därigenom kommer konsekvenserna och kostnaderna för olyckorna att bli mindre. Samordning av samhällets resurser för att minska skadeverkningar av oönskade händelser, blir en allt viktigare del av SMS arbete. Kommunernas förmåga att hantera kriser ska stärkas Arbetet med krisberedskap är tvådelat. Varje förvaltning ansvarar för och driver sitt eget krisberedskapsarbete. En kommunövergripande samordningsfunktion för Falköping, Skara och Tidaholm finns inom SMS och fungerar som stöd och samordnar det kommungemensamma krisledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under pågående kris. SMS ska kontinuerligt bedriva ett grundläggande trygghets- och beredskapsarbete så att sannolikheten för samhällsstörningar minskas, konsekvenserna kan lindras och hanteringsförmågan öka. Gemensamma grunder för samverkan och ledning finns i syfte att öka förmågan att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser. Brottsförebyggande arbete SMS ska vara en drivande och samverkande part i kommunernas brottsförebyggande arbete. Det brottsförebyggande arbetet bygger på en samverkan mellan kommunala förvaltningar, polismyndigheten och andra aktörer. Detta arbete drivs genom de lokala brottsförebyggande råden. Att förebygga brott bidrar till att öka tryggheten i samhället och till att förhindra utanförskap. Det brottsförebyggande arbetet är en viktig del i arbetet mot ett socialt hållbart samhälle. Förebyggande insatser för barn och unga ska prioriteras. Brottsförebyggande arbete inkluderar även arbetet mot våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för grupper, rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar den demokratiska samhällsordningen utan förespråkar våld för att 9 100

uppnå sitt ideologiska mål. SMS ska vara en drivande part i organisation, samordning, kunskapsutveckling och behovsanpassade åtgärder i arbetet mot våldsbejakande extremism. Antalet byggnadsbränder ska minska och de skador som de medför ska minska. De flesta bränder i byggnader sker i bostäder, där också flest människor skadas eller omkommer. I våra kommuner finns en klar överrepresentation av dödsfall vid bränder utanför tätorterna. Att förebygga och hantera bränder är en viktig del av vårt uppdrag och vi strävar efter att utveckla våra tekniker och metoder. Kommunerna har en åldrande befolkning där fler och fler bor kvar i sina egna bostäder. Denna grupp kommer att bli allt viktigare att stödja i det förebyggande arbetet. Säkerhetsmål Utifrån prioriterade områden har följande säkerhetsmål satts upp för perioden 2018-2019. Den enskildes kunskaper och färdigheter för att förhindra och hantera oönskade händelser ska stärkas genom bland annat rådgivning, information, utbildning och tillsyn med en särskild satsning för de som bor långt ifrån tätort med en brandstation. SMS ska arbeta för att andelen hushåll med fungerande brandvarnare och släckutrustning ska öka. Brandskyddet för grupper med särskilda behov ska stärkas. Kommunsamordningscentralen ska utvecklas för att kunna ge ett stöd och vara en servicefunktion dygnet runt utmed hela hotskalan för de fyra kommunerna. Tiden att nå de hjälpsökande ska vara minst 75% inom 10 minuter, 90 % inom 15 minuter och 95 % inom 20 minuter. Alla insatser med en insatstid över 20 minuter ska analyseras. SMS förmåga vid omfattande olyckor ska utvecklas vad gäller ledning och samverkan. Kommunernas förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser ska öka genom att kunskap av gemensamma grunder för samverkan och ledning ska utvecklas. Prestationsmål beslutas i den årliga verksamhetsplanen och antas av den gemensamma nämnden. Uppföljning av mål SMS har ansvaret att tillsammans med berörda förvaltningar i kommunerna se till att uppställda mål i handlingsprogrammet genomförs och följs upp under mandatperioden. Målen kommer att brytas ner i SMS årliga verksamhetsplan till prestationer som ska genomföras under året. Uppföljning sker halv- och helårsvis och redovisas i den gemensamma samhällsskyddsnämnden. 10 101

Förklaringar I handlingsprogrammet och dess bilagor finns ett antal förkortningar. Nedan finns förklaring av dessa. BRÅ CSK DRH FSO KSC LBE LEH LSO MSB RCB RSK RUB SBA SCB SMO SMS SRV Lokalt brottsförebyggande råd Central samverkans kurs Dynamisk Resurshantering. DRH moderniserar utalarmeringen med ny teknik och ett nytt arbetssätt för att säkerställa att de optimala och snabbast möjliga räddningsresurserna larmas. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Kommunsamordningscentral Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningschef i beredskap Regional samverkans kurs Räddningstjänst utbildning för brandingenjörer Systematiskt brandskyddsarbete enligt Räddningsverkets allmänna råd SRVFS 2004:3. Statistiska Centralbyrån Skydd mot olyckor Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Statens räddningsverk 11 102

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Bilaga 1 Operativ räddningstjänstsorganisation för Samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS). Den operativa räddningstjänstsorganisationen för SMS ansvarar för räddningstjänstuppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor inom Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner. I dessa kommuner finns det fem brandstationer med räddningspersonal som har en anspänningstid på mellan 90 sekunder och sju minuter. Nedanstående organisationsskiss beskriver de olika räddningsstyrkorna på respektive brandstation. 103

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Operativ förmåga Resurser Åskådliggörs enligt figuren nedan Station Räddningsstyrka Funktion SMS Räddningschef i beredskap Falköping Stabsbrandmästare i KSC SMS Insatsledare i beredskap Falköping Styrkeledare + brandmän Floby Styrkeledare + brandmän Götene Styrkeledare + brandmän Skara Styrkeledare + brandmän Styrkeledare + brandmän Tidaholm Styrkeledare + brandmän På varje brandstation finns minst ett släck/räddningsfordon. Utrustningen i övrigt är anpassad för respektive räddningsstyrkas uppdrag och ansvarsområden. Specialfordon för ledning, vattentransport, höjdlivräddning, terrängtransport och vattenlivräddning mm, placeras över ytan för bästa nytta vid varje enskilt tillfälle. 104

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Larmning SOS Alarm AB (SOS) utför utalarmering av räddningstjänstens styrkor enligt avtal. Efter mottagning av inkommande 112-samtal eller automatiskt brandlarm verkställer SOS ett förberedande larm. Vid ett förberedande larm larmas personalen på den närmast liggande stationen som då kan förbereda sig för utryckning. Under pågående intervju med den drabbade väljer SOS-operatören utifrån larmplan vad som skall larmas och verkställer utalarmeringen. Efter den initiala utlarmningen enligt larmplan tar stabsbrandmästaren över larmet och resurstilldelningen. Bedömningar och beslut om resurser som krävs utöver larmplan beslutas av stabsbrandmästaren som finns placerad i kommunsamordningscentralen (KSC). Stabsbrandmästaren har det normativa och strategiska ansvaret som följer med räddningschefsuppdraget inom hela SMS till det att RCB eller räddningschef tar över ansvaret. Ledning SMS har fem ledningsnivåer som kan aktiveras vid en räddningsinsats. Styrkeledare som leder enskild grupp med ett räddningsledarskap vid enkla och mindre insatser. Styrkeledare kan också leda delar av/sektorer i en större insats. Insatsledare leder medelstora och större insatser eller komplicerade insatser. Stabsbrandmästare är inledningsvis räddningsledare fram till att det finns lämplig person med räddningsledarkompetens på plats för en olyckshändelse som lett till en räddningsinsats. Stabsbrandmästarens och/eller insatsledarens ansvar kan tas över av Räddningschef i Beredskap (RCB). RCB har det normativa och strategiska ansvaret som följer med räddningschefsuppdraget inom hela SMS, fram till att räddningschef tar över detta ansvar. Därmed kan organisationen hantera de nedan angivna ledningsfunktionerna under alla tider på dygnet. Syftet med denna ledningsstruktur är att även kunna stödja andra förvaltningar inom de fyra kommunerna, vid kris eller andra oönskade händelser. I uppdraget ingår även annat akut stöd och hjälp med t.ex. överfallslarm, övervakning, mm. Vid större eller flera pågående räddningsinsatser ansvarar RCB för att hantera räddningsinsatser, samt upprätthålla en beredskap för nya olyckor. Vid varje enskild räddningsinsats finns en utsedd räddningsledare, som ansvarar för insatsen och den räddningspersonal som deltar i insatsen. Beroende på räddningsinsatsens storlek och komplexitet samt beredskapsläget, kan en styrkeledare, insatsledare, stabsbrandmästare i KSC eller räddningschef i beredskap inneha rollen som räddningsledare. Antalet ledningsnivåer vid en insats beror på skadeplatsorganisationens storlek. Parallellt med arbetet på en skadeplats har KSC, som dygnet runt är bemannad med en stabsbrandmästare, till uppgift att stödja räddningsledaren med bland annat kommunikation, samverkan och dokumentation. Stabsbrandmästaren hanterar även beredskapssituationen och eventuell omfördelning av kommunernas operativa resurser, fram till att RCB övertar detta ansvar. Systemledning Ser till så att det totala hjälpbehovet tillgodoses och värderar riskbilden. Balanserar pågående insatser mot behovet av beredskap över ytan. Stabsbrandmästare eller RCB ansvarar för systemledning. 105

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Insatsledning Tilldelar uppgifter till organisatoriska delar, t.ex. styrkeledare, sektorchef eller räddningsstyrka, samt ser till att hjälpbehovet tillgodoses vid den enskilda insatsen. Styrkeledare eller insatsledare ansvarar normalt för insatsledning. Undantagsvis kan insatsledning skötas av RCB vid större insatser eller vid flera pågående insatser som kräver insatsledning av insatsledare. Uppgiftsledning Genomför tilldelade uppgifter genom att vidta åtgärder så att delar av hjälpbehovet tillgodoses. Utsedd arbetsledare eller styrkeledare ansvarar oftast för uppgiftsledning. Operativ ledningsstruktur SMS Systemledning Räddningschef Insatsledning Uppgiftsledning Räddningschef i beredskap KSC/stabsbrandmästare Insatsledare Stn. Götene styrkeledare Stn. Skara styrkeledare Stn. Falköping styrkeledare Stn. Floby styrkeledare Stn. Tidaholm styrkeledare Insatsförmåga för räddningsstyrkorna i Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner Samhällsskydd mellersta Skaraborg skall ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna insatstider egenhändigt, tillsammans eller gemensamt med annan kommun kunna utföra följande insatser. Styrkorna omfattar var för sig en styrkeledare och två till fyra brandmän och är var för sig endast dimensionerade att hantera ett uppdrag åt gången. Räddningsinsats skall påbörjas inom godtagbar tid. Med godtagbar insatstid avses för tätorterna Falköping, Floby, Götene, Skara och Tidaholm 5-10 min. För tätorternas närområden10 20 min och för övriga områden 20 30 min. Anspänningstiden för heltidsstyrkorna är 90 sekunder, deltidsstyrkan i Götene, Skara och Tidaholm 5 minuter och för deltidsstyrkan i Floby 7 minuter. Den styrka som är snabbast till olycksplatsen skall 106

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 rutinmässigt larmas ut först. Kompletterande och förstärkande styrkor larmas från mest lämpade station med hänsyn taget till insatstid, kompetens, resurser och beredskapsläge. Insatsförmåga som Samhällsskydd mellersta Skaraborg avser att skaffa sig. Den operativa förmågan förstärks med fordon som är utrustat med klipputrustning, skärsläckarsystem och bemannas dagtid på vardagar. Resurserna kallad för offensiv enhet och ska operera i de fyra kommunerna Falköping-Tidaholm och Skara-Götene. Enheterna ska kunna utföra insats de första 10-15 minuterna, innan annan enhet hunnit fram. Enheterna kan också verka som komplement till den ordinarie styrkan. Samverkande organisationer Under räddningstjänstskedet kan operativ samverkan ske med många olika organisationer och myndigheter för att lösa uppdraget. I första hand handlar det om operativ samverkan med andra blåljusorganisationer, så som angränsande räddningstjänster, regionens ambulansverksamhet och polisen samt med kommunala förvaltningar i de fyra medlemskommunerna. Vid större händelser eller sällanhändelser kan samverkan även ske med statliga myndigheter, så som Trafikverket, Försvaret, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Luftfartsverket m.fl. samt med privata aktörer så som saneringsföretag, transportföretag, fastighetsägare och drabbade verksamhetsutövare m.fl. Operativ förmåga Tabellerna nedan beskriver den förmåga som respektive insatsstyrka på de fem brandstationerna förväntas ha. Bedömningar av resursbehovet på varje insats gör kontinuerligt under insatsen av stabsbrandmästare och/eller RCB. Beslut om samverkan med annan räddningstjänst fattas i första hand av RCB. Förklaringar till tabellerna Stn 10: Stn 12: Stn 15: Stn 50: Stn 58: Station 10, Falköping Station 12, Floby Station 15, Tidaholm Station 50, Skara Station 58, Götene S: Insatsen skall klaras självständigt av styrkan från den enskilda stationen. S/F: A/K: Insatsen kan klaras efter förstärkning/samverkan mellan flera av SMS egna styrkor. Förstärkning beslutas av stabsbrandmästaren/rcb. Insatsen kan klaras efter förstärkning/samverkan med annan räddningstjänstsorganisation eller extern resurs. Le: Ledningsnivå: Nivå 1 Uppgiftsledning, Nivå 2 Insatsledning, Nivå 3 Systemledning. 107

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Beskrivning av operativ förmåga Skadehändelse Lägenhetsbrand Stn.1 0 Stn.1 2 Stn.1 5 Stn.5 0 Stn.5 8 A/K Le S/F S/F S/F S/F S/F 2-3 Lägenhet < 8 vån. Som förutsätter livräddning via höjdfordon. Lägenhetsbrand eller villabrand S S/F S S S 2 Rökdykning/livräddning Brand i skolbyggnad* S/F S/F S/F S/F S/F 3 Avser större brand i skolbyggnad. Brand i industribyggnad* Avser större brand i stora och medelstora industrier. Brand i publika lokaler* S/F S/F S/F S/F S/F 3 S/F S/F S/F S/F S/F 3 Avser brand i lokal där många människor vistas. Brand i vårdanläggning* S/F S/F S/F S/F S/F 3 Avser brand i sjukhus, äldreboende m.m. Brand i kulturbyggnad* S/F S/F S/F S/F S/F 3 Avser brand i kulturbyggnader såsom kyrkor, museum, mm. * Vid större eller långvariga insatser kan behov av samverkan med angränsande räddningstjänster behövas. 108

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Skadehändelse Skogsbrand, mindre Stn.1 0 Stn12 Stn.1 5 Stn.5 0 Stn58 A/K S S S S S 1 Le Avser skogsbrand som kan begränsas och släckas med en styrka på 1 + 4 (1+3). Skogsbrand, stor Avser omfattande skogsbrand där insatsen pågår under lång tid och kräver stora personella och materiella resurser. Här krävs samverkan med andra organisationer och myndigheter. Trafikolycka (Mindre) S/F S/F S/F S/F S/F A/K 3 S S S S S 1 Avser trafikolyckor med ett fordon där ingen finns fastklämd. Trafikolycka (Större) S/F S/F S/F S/F S/F 2-3 Avser trafikolyckor med flera fordon eller där det finns personer fastklämda. Trafikolycka (Tungräddning) Avser trafikolyckor med tunga fordon, där losstagning och stabilisering kräver särskild utrustning och kompetens. Vägtrafikolycka med farligt ämne Avser trafikolycka med utsläpp av farligt gods på kommunikationsleder. Olycka med farligt ämne inom anläggning. Avser olycka som inträffat inom industrin eller dess fasta anläggningar. Flygolycka utom bebyggelse S/F S/F S/F S/F S/F A/K 2-3 S/F S/F S/F S/F S/F A/K 2-3 S/F S/F S/F S/F S/F A/K 2-3 S/F S/F S/F S/F S/F A/K 3 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Flygolycka inom bebyggelse S/F S/F S/F S/F S/F A/K 3 109

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Skadehändelse Järnvägsolycka Stn.1 0 Stn12 Stn.1 5 Stn.5 0 Stn58 A/K S/F S/F S/F S/F A/K 3 Le Avser tågurspårning eller kollision mellan tåg. Järnvägsolycka S S/F S S A/K 2-3 Avser olycka mellan tåg och vägfordon eller person. Drunkningsolycka S S/F S S S 2 Avser drunkningsolycka i exempelvis sjö eller å. Utsläpp farligt ämne, mindre S S/F S S S 2 Avser olja eller kemikalieutsläpp i mindre omfattning på land eller i vatten. Utsläpp farligt ämne, större S/F S/F S/F S/F S/F A/K 2-3 Avser olja eller kemikalieutsläpp i större omfattning på land eller i vatten, som kräver insats enligt kemsamverkan med omfattande saneringsåtgärder. Utsläpp olja i statligt vatten, större mängd S/F A/K 3 Avser olja i större omfattning i Vänern, som kräver större insats med omfattande saneringsåtgärder. Höghöjdsräddning Avser räddning av person på hög höjd där särskild kompetens och utrustning krävs S S/F S/F S S/F 2-3 110

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Efterföljande åtgärder Analys av insatser görs av utsedd analysgrupp veckovis för erfarenhetsåterföring. Till grund för analyserna är dokumentation samt foton från händelserapporten. Analysgruppens resultat från utvärdering av insats informeras vidare internt/externt till berörda parter. Olycks- och insatsutredningarna skall vara ett underlag för såväl planeringen av kommunernas förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar. Orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutredning. Resultatet av utredningarna kommuniceras till berörda förvaltningar, organisationer och myndigheter som statistik eller rapporter. Resultatet återförs i den egna organisationen i syfte att vara en lärande organisation. 111

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 1 Flödesschema insats- och olycksutredningar Insats rapport Externt andra förvaltningar, och organisationer Myndigheter Fastighetsägare Verksamhetsutövare Fördjupad Insatsutredning/ olycksundersökning Internt Egen organisation ANALYS GRUPP Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Händelsebaserad tillsyn Orsak o förlopps utredning 112

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 2 Bilaga 2 SMS förebyggande organisation Avdelningen ansvar dels för det mer traditionella lagstyrda arbetet med myndighetsutövning enligt lagstiftningarna LSO och LBE och dels för samhällsskyddsuppdraget att stödja både den enskilde och kommunernas förvaltningar i det olycksförebyggande arbetet. På avdelningen finns även ett operativt ansvar i Kommunledningscentralen (KSC). Resurser som är direkt knutna till avdelningen är avdelningschef som ansvarar för det totala arbetet på avdelningen. Respektive enhet leds av en enhetschef. Till enhet stöd och utveckling finns två brandmästartjänster som jobbar dagtid. Dessa ansvarar bland annat för utbildningsplanering, planering av information till allmänheten, teknikfrågor och olycksutredningar. I kommunsamordningscentralen finns fem stabsbrandmästartjänster som jobbar i skift. En tjänst finns också för äldresäkerhetsservice. Till enhet myndighet finns två tjänster som brandinspektör och dessa jobbar främst med tillsyn och tillståndsärenden enligt LSO och LBE. För genomförande av utbildningar till kommunernas förvaltningar och skolungdomar används personal från den operativa enheten som också arbetar med andra förebyggande frågor som information till allmänheten och hembesök i bostadsområden. Stöd- och utvecklingsenheten Stöd- och utvecklingsenheten är den del av SMS vars uppgift är att tillsammans med övriga kommunala förvaltningar och inom den egna organisationen stödja och utveckla arbetet med samhällsskyddsfrågor. Arbetet skall i möjligaste mån arbeta proaktivt med samhällsskyddsfrågor och social hållbarhet. Prioriterade områden är olycksförebyggande arbete och stöd till den enskilde för att stärka förmågan och kunna göra en insats vid brand eller olycksfall (information, utbildning, äldresäkerhet). Internt inom SMS administreras och genomförs arbetet i nära samarbete med enhet beredskap. I samverkan med övriga kommunala förvaltningar sker mycket av enhetens arbete i olika nätverk. Enheten har också ett nära samarbete med säkerhetssamordnarna inom samverkanskommunerna. KSC är navet i verksamheten och dess främsta uppgift är att tillhandahålla en samlad lägesbild och genom ett aktörsgemensamt språk med förståelse för våra samverkanspartners behov ansvara för informationsdelning inom samverkanskommunerna. På uppdrag av räddningschefen har KSC ett räddningsledaransvar vid uppstart av räddningsinsats samt systemledningsansvar enligt ram. KSC har till uppdrag att i ett tidigt skede av en allvarlig händelse informera respektive krisledningsorganisation. KSC ska utveckla sitt ansvarsområde tillsammans med samverkanskommunerna för att kunna ge bättre service till medborgarna, vara en stödfunktion vid ensamarbete genom positionering och direktkontakt. 113

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 2 I samverkan med andra aktörer ska KSC verka för socialhållarhet och en ökad trygghetskänsla hos medborgarna (BRÅ, ungdomsbrandkåren Backdraft, socialtjänst, uppsökande verksamhet), arbeta med suicidprevention och stödja personer med begränsad egenförmåga (äldresäkerhet, hemtjänst). Enhet myndighetsutövning Tillsyn av brandskyddet görs enligt 5 kap 1 lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen ska innefatta kontroll av att brandskyddet håller en skälig nivå enligt 2 kap 2 och 4 lagen om skydd mot olyckor. För den årliga planeringen av tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 2 och 4 skall en verksamhetsplan utarbetas. I verksamhetsplanen skall framgå vilka objekt som skall omfattas av tillsyn enligt 5 kap Lag om skydd mot olyckor och tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. I planen skall också tillsyn över utrustning för livräddning vid annan olycka än brand beskrivas samt övriga förebyggande aktiviteter såsom utbildning, information, rådgivning m.m. anges. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med SMS och miljömyndigheterna vilka objekt som skall omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4 LSO. Förteckning över objekt som omfattas av tillsyn finns i verksamhetsprogrammet Daedalos. Tillstånd brandfarliga och explosiva varor SMS är utsedd att vara tillståndsmyndighet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE (SFS 2010:1011) och motsvarande förordning (SFS 2010:1075). Delegationer Nämnden för Samhällskydd mellersta Skaraborg har till tjänstemän för den förebyggande verksamheten delegerat följande uppgifter: Utfärda föreläggande och förbud i tillsynsärenden enligt 5 kap. 2 andra stycket, LSO. Besluta om kontroll från brandskyddssynpunkt i särskilda fall. FSO 3 kap. 1 Utfärda föreläggande och förbud enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Meddela dispens och tillstånd till egensotning enligt LSO 3 kap. 4. Meddela undantag från beslut om eldningsförbud utomhus. Rengöring och kontroll av brandskyddet Enligt 3 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker. Kommunen ska även ansvara för att brandskyddskontroll utförs. Nämnden för Samhällskydd mellersta Skaraborg har avtal med tre entreprenörer. I avtalen och i särskild arbetsordning regleras bland annat hur rengöring och brandskyddskontroll skall utföras samt vilken kompetens på personalen som krävs. 114

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 2 Entreprenörerna utför rengöring och brandskyddskontroll inom respektive kommun enligt gällande föreskrifter i lag och förordning om skydd mot olyckor och andra av myndigheter utfärdade bestämmelser som har tillämpning på sotningsverksamheten. Nämnden för Samhällskydd mellersta Skaraborg är den beslutande myndigheten i kommunerna för fastställande av sotningsfrister. Beslut om frister följer MSB:s föreskrift 2014:6. Taxa för sotning och brandskyddskontroll fastställs genom beslut i kommunfullmäktige. Brandskyddskontrollen följer MSB:s föreskrift 2014:6 Dispens för egenrengöring medges efter prövning till den enskilda fastighetsägaren eller någon i dennes familj som är bosatt på fastigheten. Medgivande för egenrengöring beviljas enligt särskild delegation. Eldning utomhus Nämnden för Samhällskydd Mellersta Skaraborg har beslutat att eldningsförbud råder vid brandriskprognos 4 eller 5. Medgivande av dispens från förbudet om eldning utomhus ges av räddningschef, räddningschef i beredskap eller inre befäl. (Förordningen om skydd mot olyckor, 2 kap.7 ) 115

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 3 Bilaga 3, Kompetens Samhällsskyddsförvaltningens personal ska ha den kompetens som krävs för att utföra det uppdrag förvaltningen har tilldelats från de fyra kommunerna. Nedan beskrivs de formella krav som gäller för att inneha vissa befattningar. Vissa krav är lagstadgade och andra krav är målsättningar för att klara uppdraget. Kompetens på förvaltningsledningen Förvaltningschef Förvaltningschef ska ha lämplig utbildning och bakgrund för att kunna utveckla förvaltningen. Om förvaltningschefen ska ingå som RCB i den operativa organisationen ska kravet för RCB uppfyllas. Avdelningschefer Avdelningschef för förebyggande avdelningen Avdelningschefen för den förebyggande verksamheten ska inneha brandingenjörsexamen kompletterad med examen från påbyggnadsutbildning för brandingenjörer i kommunal tjänst, RUB. Chefen bör ha god erfarenhet från olycksförebyggande arbete och myndighetsutövning. Räddningschef, avdelningschef för räddningstjänstavdelningen Räddningschefen ska inneha brandingenjörsexamen kompletterad med examen från påbyggnadsutbildning för brandingenjörer i kommunal tjänst, RUB. Räddningschefen bör ha god erfarenhet från operativ räddningstjänst. Räddningschefen ska uppfylla de formella krav som lagen om skydd mot olyckor kräver och innehar också de formella uppgifter som lagen beskriver. Enhetschefer Enhetschef myndighetsutövning Enhetschefen för myndighetsutövningen bör inneha brandingenjörsexamen kompletterad med examen från påbyggnadsutbildning för brandingenjörer i kommunal tjänst, RUB. Chefen bör ha god erfarenhet från olycksförebyggande arbete och myndighetsutövning. Enhetschef stöd och utveckling Enhetschefen för stöd och utveckling ska inneha lägst examen från räddningsledare B eller motsvarande äldre utbildning, kompletterad med regional samverkanskurs (RSK). Chefen bör ha god erfarenhet från operativ räddningstjänst och erfarenhet från olycksförebyggande arbete. Enhetschef beredskap Enhetschefen för beredskap ska inneha lägst examen från räddningsledare B eller motsvarande äldre utbildning, kompletterad med regional samverkanskurs (RSK). Chefen bör ha god erfarenhet från operativ räddningstjänst och erfarenhet från olycksförebyggande arbete. 116

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 3 Enhetschef teknik och drift Enhetschefen för drift bör inneha lägst examen från räddningsledare B eller motsvarande äldre utbildning, kompletterad med regional samverkanskurs (RSK). Chefen bör ha god erfarenhet från operativ räddningstjänst och erfarenhet från olycksförebyggande arbete. Administrativ personal och säkerhetssamordnare Administrativ personal och säkerhetssamordnare ska ha lämplig utbildning och erfarenhet för att klara sitt uppdrag. Kompetens på förebyggandeavdelningen Tillsynsförrättare: Den som skall utöva tillsyn enligt SFS 2003: 378 kap. 5 skall ha genomgått lägst MSB eller SRV utbildning i tillsyn och olycksförebyggande kurs A alt. kurs A och B. Tidigare utbildning i förebyggande 1 och 2 vid SRV Räddningsskolor. I vissa fall kan personer utan ovan nämnda kompetens, efter genomförd internutbildning, genomföra tillsyn (får dock inte meddela förelägganden eller förbud). I sådana fall är tillsynen riktad mot ett specifikt objekts typ och ett visst tema. Undantag från ovan kan också ske i enstaka fall utifrån en bedömning av tillsynsobjektets komplexitet och personens kompetens. Prövning i det enskilda fallet görs av chefen för den förebyggande avdelningen eller chefen för myndighetsenheten. Kompetens på räddningstjänstavdelningen Nedan redovisas den kompetens som räddningstjänstavdelningens operativa personal ska ha för det operativa uppdraget. För att kunna agera som Räddningsledare på en insats krävs lägst Räddningsledare kurs A. Befattning Räddningschef i beredskap (RCB) Stabsbrandmästare i KSC* Insatsledare (IL) Styrkeledare (SL) Styrkeledare (SL), RIB och vikarierande Brandmän Brandmän, RIB Kompetenskrav Brandingenjör med RUB eller räddningsledare B med tillsynskurs A eller motsvarande äldre utbildning. RCB bör också ha genomfört regional samverkanskurs (RSK) i länsstyrelsens regi eller central samverkanskurs (CSK) i MSB:s regi. RCB bör ingå i förvaltningens chefsgrupp. Lägst Räddningsledare kurs B eller motsvarande äldre utbildning. Stabsbrandmästare bör också ha genomfört tillsynskurs A och RSK. Lägst Räddningsledare kurs B eller motsvarande äldre utbildning. IL bör också ha genomfört tillsynskurs A och RSK. Lägst Räddningsledare kurs A eller motsvarande äldre utbildning.. SL bör också ha genomfört tillsynskurs A. Lägst Räddningsledare kurs A eller motsvarande äldre utbildning. Lägst Räddningsinsats eller motsvarande äldre utbildning. Målsättningen är att rekrytera brandmän med Skydd mot Olyckor (SMO) utbildning. Lägst Räddningsinsats eller motsvarande äldre utbildning. * Stabsbrandmästare tillhör organisationsmässigt förebyggandeavdelningen men för sitt operativa uppdrag krävs ovanstående kompetens. 117

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Bilaga 4, Riskanalys Analys av bakgrundsfaktorer, olyckor och risker i Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner Underlag för handlingsprogram 2018-2019 118

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Avgränsningar... 2 Bakgrunds faktorer... 2 Falköping... 2 Götene... 3 Skara... 3 Tidaholm... 4 Insatsstatistik under 10 år... 5 Jämförelse kommungrupp... 6 Brand i byggnad... 9 Brand i bostad... 10 Startutrymme... 11 Brandorsak... 12 Startföremål... 13 Dödsbränder... 14 Trafikolyckor... 15 Dödsolyckor... 16 Sammanfattning av insatsstatistik... 16 Risker i kommunerna... 17 Farlig verksamhet... 17 Större industrier... 17 Kommunikationsolyckor... 17 Brand... 18 Naturolyckor... 18 Vindkraft... 19 Kulturhistoriska byggnader... 19 Sociala risker... 19 Vårdanläggningar... 19 Logistik Center Skaraborg... 20 Insatsanalys... 20 Slutsatser... 20 119

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Inledning Syfte I lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) anges bland annat att en kommun ska ha handlingsprogram för den förebyggande och operativa verksamheten samt att man ska ange de risker som finns i kommunen. En riskinventering med påföljande riskanalys är förutsättning för att kommunen ska kunna planera för hur säkerhetsarbetet ska ordnas. Nulägesbeskrivning och riskanalysen är framtagen för att ge ett underlag för det kommunala handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) för perioden 2018-2019. Mål Underlaget ska ligga till grund för de mål och prioriteringar som Samhällsskydd Mellersta Skaraborgs (SMS) operativa och förebyggande verksamhet har under kommande tvåårsperiod. Avgränsningar Nulägesbeskrivningen och riskanalysen behandlar inte SMS organisation och förmåga, denna beskrivs i det kommunala handlingsprogrammet enligt LSO. Riskanalysen fokuserar på konsekvenser för liv, hälsa och egendom. Riskanalysmetoden är endast översiktlig och bygger inte på några djupanalyser utan är bedömningar med hjälp av insatsstatistik, statistik från MSB och SCB. Denna riskanalys är en uppdatering av de två analyser som gjordes av Räddningstjänsten Falköping Tidaholm och Räddningstjänsten Skara Götene inför respektive organisations handlingsprogram 2016-2019. Bakgrunds faktorer I kommunerna bor (2016) 77881 personer varav 32777 personer i Falköping, 13344 i Götene, 18974 i Skara och 12786 i Tidaholm. Falköping har 10 tätorter, Götene har 4 tätorter, Skara har 5 tätorter och Tidaholm har 3 tätorter med mer än 200 personer. Cirka 71 procent av befolkning bor i någon av dessa tätorter. Genomsnittsåldern ökar i kommunerna liksom i övriga landet men kommunerna har en större andel personer över 65 år än riket som helhet. En åldrande befolkning medför en ökad risk för olika olyckor. Falköping Till Falköpings kommun hör ett antal små tätorter; Stenstorp, Floby, Kinnarp, Åsarp, Vartofta, Torbjörntorp, Gudhem, Odensberg och Kättilstorp. Falköping är en jordbruksbyggd med många lantbruk med några större djurbesättningar. I kommunen finns två av Sveriges största kisttillverkare, Fredahls och Fonus. Dessa tillsammans står för mer än 70 % av tillverkningen av kistor i Sverige. I kommunen finns två stora möbeltillverkare, Kinnarps och 2 120

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Gyllensvaans möbler, samt ett stort mejeri. Volvo har tillverkning av bilkomponenter i Floby. För övrigt är näringslivet varierat med medelstora och mindre företag. Det finns en mindre flygplats som idag nästan enbart används av privatflyg och segelflyg. På Ålleberg finns en mindre gräsbana som fungerar som landningsbana och där ligger ett segelflygscenter. Falköping är en rekreationsstad. Hornborgasjön ligger delvis i kommunen, ett antal fågelskådare kommer varje år. På Mösseberg finns ett alpint center och längdskidspår på vintern, dessa används som motionsspår under övrig tid av året. I kommunen finns ett antal kulturhistoriska byggnader, bland annat ett stort antal kyrkor, Mössebergs kurort, Rantens järnvägshotell och gammal träbebyggelse i centrum. Västra stambanan korsar kommunen och Jönköpingsbanan ansluter till västra stambanan i Falköpings tätort. Kommunen korsas av flera riksvägar. Dessa kommunikationsleder medför risker av olika slag. Götene Till Götene kommun hör ett antal små tätorter; Hällekis, Källby och Lundsbrunn. Götene är en jordbruksbygd, vilket präglar näringslivet. Livsmedelsindustrin är framträdande vilket medför en koncentration av organisationer och serviceföretag som står jordbruk och livsmedelsproduktion nära. Plastindustri, transportnäring, byggföretag och turism är andra viktiga näringsgrenar. Kinnekulleområdet bjuder på naturupplevelser i form av campingplatser, bad och gästhamnar utmed Vänerns kuststräcka. På Kinnekulle finns både sommar- och vinteraktiviteter. Där finns spår för längdskidåkning, leder för vandring och leder för cykling. Vänern ligger delvis i Götene kommun vilket innebär risker. Översvämning, drunkning, båtolyckor samt olyckor på is är en del av kommunens riskbild. I kommunen finns en hamn i Hällekis som tar emot kommersiell trafik. E 20 passerar förbi Götene med stora trafikvolymer, delar av sträckan har byggts om till motorväg vilket har minskat antalet allvarliga olyckor. Skara Till Skara kommun hör ett antal små tätorter; Varnhem, Ardala, Axvall och Eggby. Skara är en jordbruksbygd, vilket präglar näringslivet. Livsmedelsindustrin är framträdande vilket medför en koncentration av organisationer och serviceföretag som står jordbruk och livsmedelsproduktion nära. Plastindustri, musikindustri, transportnäring, handel, postorderföretag, och turism är andra viktiga näringsgrenar. Skara har varit lärdomsstad sedan medeltiden. I dag finns lantbruksuniversitet, scenskola, utbildningar inom musikbranschen, naturbruksgymnasium samt utbildningar inom hästsport. Skara är även en nöjes- och rekreationsstad. Vallebygden och Hornborgasjön erbjuder naturupplevelser. Petersburg är ett friluftsområde strax utanför centralorten. I Skara finns ett 3 121

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 antal samlingslokaler och andra anläggningar som årligen besöks av många människor t ex Axevalla travbana, Skara Sommarland, Badhuset, Klosterkyrkan i Varnhem samt Domkyrkan i Skara. E20 passerar Skara där stora delar byggts om till mötesfri väg vilket har påverkat antalet allvarliga olyckor. Trots att Skara kommun är en liten kommun har den en storstadsprägel såtillvida att de flesta av storstadens risker finns representerade i kommunen fast i mindre skala, det vill säga med färre antal objekt av varje slag. Tidaholm Till Tidaholms kommun hör ett antal små tätorter; Ekedalen och Madängsholm. Tidaholm är en gammal bruksort med en typisk landsbygd med jord- och skogsbruk. I kommunen finns Europas enda tillverkare av tändstickor, Swedish Match, företaget har på senare år i väsentlig grad minskat sin användning av farliga kemikalier. Nobia, tidigare Marbodal, har tillverkning i Tidaholm. I övrigt är det främst mindre och medelstora företag. I utkanten av tätorten är Tidaholmsanstalten belägen som är en av de högst säkerhetsklassade anstalterna i Sverige. Hökensås skogområde som sträcker sig över flera kommuner är ett känt rekreationsområde. I området finns ett flertal mindre sjöar som är populära för sportfiske. Ett stort antal sommarstugor finns i området samt två campingplatser. I Tidaholm finns ett antal kulturhistoriskt viktiga byggnader, träbebyggelse i centrum samt ett antal gamla kyrkor bland annat Kungslena och Vättak. Riksväg 26 är den enda större transportleden som korsar kommunen. Genom kommunen och tätorten rinner ån Tidan samt den mindre ån Vamman som vid höga flöden kan innebära betydande översvämningsrisk i tätorten. 4 122

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Insatsstatistik under 10 år Det totala antalet insatser har ökat något under en tioårsperiod. Automatlarm ej brand står för den största ökningen vilket kan förklaras med att antalet objekt också har ökat under perioden. Falköping Tidaholm 5 123

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Skara Götene Jämförelse kommungrupp För att kunna tillförsäkra ett likvärdigt skydd mot olyckor är en jämförelse gjord med andra jämförbara kommuner. Falköping och Skara tillhör gruppen kommuner i tätbefolkad region och Götene och Tidaholm tillhör gruppen varuproducerande. Skara är den kommun som vid en första jämförelse har betydligt fler räddningsinsatser per 1000 invånare än genomsnittet för kommungruppen. Falköping, Götene och Tidaholm ligger under snittet i sina kommungrupper. 6 124

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Räddningsinsatser per 1000 inv., kommuner i tätbefolkad region 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Falköping Skara Genomsnitt 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Räddningsinsatser per 1000 inv., varuproducerande kommuner 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Götene Tidaholm Genomsnitt 7 125

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Skara har för sin storlek ett högt antal automatlarmsobjekt men även om man tar bort automatlarm ej brand ligger man över antalet räddningsinsatser per 1000 invånare. 12 10 Räddningsinsatser per 1000 inv., kommuner i tätbefolkad region,utan automatlarm, ej brand 8 6 4 Falköping Skara Genomsnitt 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förutom automatlarm, ej brand ligger Skara högt när det gäller antal trafikolyckor. Detta kan till stor del förklaras med att E20 passerar i utkanten av tätorten. Även antalet brand i byggnad ligger Skara något över genomsnittet. Brand i bostad är den klart dominerande byggnadsbranden och det är där dödsbränderna sker, djupare analys görs därför för alla fyra kommuner. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Utryckningar till olyckstyper, genomsnitt 10 år Falköping Skara Genomsnitt kommungrupp 8 126

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Brand i byggnad Antalet brand i byggnad har under den senaste tioårsperioden i stort sett varit konstant, klart dominerande är brand i bostad som står för drygt 50 % av alla byggnadsbränder. 9 127

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Brand i bostad Antalet brand i bostad varierar kraftigt mellan olika år, tittar vi på en tioårsperiod kan vi se att Götene, Skara och Tidaholm har fler brand i bostad jämfört med riket per 1000 invånare medan Falköping ligger under riksgenomsnittet. Totalt för de fyra kommunerna ligger snittet på samma nivå som för riket. Av alla brand i bostad är brand i villa den klart dominerande byggnadstypen som står för cirka 63 % av alla bränder. I huvudorterna är andelen villor stor och i de mindre tätorterna och på landsbygden är andelen flerfamiljhus mycket låg så brandstatistiken speglar byggnadsbeståndet. 10 128

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Startutrymme Det vanligaste startutrymmet för brand i bostad är kök följt av skorsten. Läggs skorsten och pannrum ihop så är brandstart tillhörande eldstad det vanligaste startutrymmet. 11 129

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Brandorsak Det enskilt vanligaste startutrymmet för brand i bostad är kök där matlagning är den vanligaste brandorsaken. 12 130

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Startföremål När det gäller startföremål/orsak till brand i bostad är rökkanal den vanligaste följt av matlagning. I nästan 24% av fallen finns inte något startföremål/orsak angivet vilket ger en osäkerhet i siffrorna. 13 131

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Dödsbränder De 10 senaste åren har 22 dödsbränder inträffat inom SMS geografiska område. Detta är klart över riksgenomsnittet där man beräknar att det sker en dödsbrand per 100 000 invånare och år. Statistiskt borde endast 8 dödsbränder ha skett inom området. I Tidaholm har 10 av de registrerade dödsbränderna skett. 2012 skedde en mycket tragisk brand i ett fritidshus på Hökensås då 4 vuxna och 2 barn omkom. I en brand på Hökensås 2015 hittades kvarlevorna efter 2 personer i ett nedbrunnet hus, en person blev senare dömd för mord på dessa två personer. Även om man bortser från dessa två händelser ligger vi över riksgenomsnittet. Dödsbränderna har utom i ett fall antingen skett i villa eller fritidshus. I de flesta fallen har de skett utanför huvudorterna. 14 132

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Trafikolyckor Antalet trafikolyckor som räddningstjänsten larmats till har under perioden visat på en ökad trend. En del av ökningen kan förklaras med att räddningstjänsten larmas till fler olyckor än tidigare, även sådana som är rena bärgningsuppdrag. En analys är gjord för 2016 som bekräftar antagandet. I cirka hälften av fallen har personer omhändertagits och/eller vägbana sanerats. I övriga fall har endast trafikdirigering eller ingen åtgärd gjorts. 15 133

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Dödsolyckor Totalt har 46 personer omkommit under de senaste 10 åren varav 24 personer i Falköpings kommun och 2 personer i Tidaholms kommun. Under 2011 omkom 7 personer i Falköpings kommun varav 4 personer vid en och samma olycka. Sammanfattning av insatsstatistik Kommunernas statistik är tagen från egen insatsstatistik (anges för åren 2007-2016) och analysverktyget (IDA) (anges för åren 2006-2015). Det görs cirka 900 räddningstjänstuppdrag per år. Uppdrag i väntan på ambulans (IVPA) och inbrottslarm till kommunala objekt i Falköpings tätort är ej medräknade. Det kan konstateras att antalet dödsbränder i kommunerna är högt, dessa sker i villa/fritidshus och oftast utanför huvudorterna. Någon geografiskanalys var trafikolyckorna har skett kan inte göras, dels p.g.a. byte av verksamhetssystem och dels att äldre insatsrapporter saknar koordinater. Dödsolyckorna har nästan uteslutet skett på statens vägnät och där har kommunerna svårt att påverka vilka riskreducerande åtgärder som ska göras. 16 134

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Risker i kommunerna Farlig verksamhet Inom området finns en livsmedelsindustri, en industri för isoleringsmaterial och fem stycken bergtäkter som är klassade enligt den lägre kravnivån i Seveso direktivet. Dafgård som ligger i Källby har en större mängd ammoniak i sina kylanläggningar och gasol för tillagning av livsmedel. Det finns även andra brandfarliga varor inom området. Paroc i Hällekis hanterar flytande naturgas och syrgas samt en del andra kemikalier i mindre mängder. Scan i Skara är fortfarande klassade enligt LSO 2 kap 4 som farlig verksamhet. Scan håller på att trappa ner sin verksamhet men man hanterar fortfarande både ammoniak, gasol och annan brandfarlig vara. Större industrier Det finns ett antal större trävaruindustrier i kommunerna med de problem som en större brand skulle innebära, med höglager, stora rumsvolymer, spånlager och stora mängder trävaror. Som exempel kan nämnas Kinnarps, Gyllensvaans, Nobia (Marbodal), Fonus och Fredahls. I Tidaholm finns Swedish Match och i Floby finns Volvo. På Swedish Match har mängden farliga kemikalier minskat de senaste åren och lagras numera endast i begränsade mängder men där finns stora volymer färdiga tändstickor. Jula centrallager beläget i utkanten av Skara hanterar stora mängder brandfarlig vara. På objektet är det långa inträngningsvägar samt att själva storleken på byggnaden utgör ett bekymmer vid brand. Arla beläget i Götene hanterar brandfarlig vara, ammoniak och kemikalier. På objektet finns även ett stort höglager. IAC beläget i Skara är en plastindustri som hanterar brandfarlig vara och organiska peroxider vilket i princip är som ett sprängämne. Unique Pyrotechnic beläget i Brännebrona utanför Götene är ingen stor industri men hanterar stor mängd explosiv vara i form av pyroteknik. Samtliga av dessa industrier bedriver att bra systematiskt brandskyddsarbete. Räddningstjänsten har också ett bra samarbete med de större industrierna och har gjort insatsplanering på dessa. Kommunikationsolyckor Genom kommunerna går ett antal större riksvägar och en europaväg och det är där största antalet trafikolyckor sker. På dessa vägar transporteras även stora mängder farligt gods. Hur stora volymer och vilken typ av farliga ämnen som transporteras finns ingen aktuell statistik på. 17 135

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Genom Falköpings kommun går västra stambanan som passerar genom Falköpings, Stenstorps och Flobys tätorter. Jönköpingsbanan ansluter i Falköping till västra stambanan. En olycka på någon av dessa järnvägar skulle innebära stora problem oavsett om det är persontransport eller godstransport. Inte heller på järnväg finns någon aktuell statistik hur stora mängder farligt god som transporteras. Den senaste statistiken togs fram 2006 av dåvarande Räddningsverket gällande väg och järnväg. Det är oklart om denna statistik fortfarande är relevant. I utkanten av Falköpings tätort ligger en mindre flygplats som idag främst trafikeras av mindre privatflyg. Bedömningen är att risken för en större flygolycka är mycket liten. Brand De flesta bränder i byggnader sker i bostäder och det är främst i dessa byggnader som personer omkommer. De vanligaste brandorsakerna är soteld, glömd spis, värmeöverföring och anlagd med uppsåt. Vi har varit förskonade från någon större skolbrand men det har förekommit ett antal mindre anlagda bränder på våra skolor. Samtliga kommunala skolor har automatiskt brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Brand ej i byggnad sker ofta i containrar eller i bilar, vid dessa bränder finns ofta risk för spridning av branden. Naturolyckor Vänern i Götene kommun medför en stor risk för översvämningar utmed hela sträckan. Genom Tidaholms kommun och tätorten passerar ån Tidan och därmed finns en risk för översvämning i tätorten om Tidan stiger. I tätorten ligger att antal fastigheter samt Swedish Match längs Tidans strand som kan hotas vid höga flöden. Ån Vamman som rinner genom tätorten kan också hota ett antal fastigheter om den stiger. I Falköpings kommun rinner ett antal åar men risken för översvämning är mindre än i Tidaholm, Pösan kan hota delar av Stenstorp. Lidan rinner i de västra delarna och kan översvämma vid Trävattna. Genom Skara tätort rinner ån Drysan med översvämningsrisk i delar av sin sträckning genom tätorten. Falköpings tätort kan få problem vid kraftiga skyfall då stora mängder vatten rinner ner från Mösseberg. Vanliga bränder på vårkanten är gräsbränder som oftast är begränsade i omfattning. Brand i skogsmark med större omfattning är ovanliga. I kommunerna finns flera skogsområden, den senaste större skogsbranden inträffade 2008. Även stormar kan orsaka stora problem med nedfallna träd eller att tak eller liknande blåser ner. Främst i Tidaholm har man drabbats av stora mängder snö från en så kallade snökanon, dessa bildas vid speciell väderomständighet. 18 136

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Vindkraft I kommunerna finns ett stort antal vindkraftverk. Expansionen har varit stor de senaste åren och planering finns för fler. Sannolikheten att en olycka ska ske med personer i tornen bedöms inte särskilt stor. Ett bekymmer är att höjden på kraftverken ökar och ny utrustning är då nödvändigt för att klara höjderna. Övningar och utbildningar genomförs för att klara detta. Kulturhistoriska byggnader I kommunerna finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader t.ex. äldre kyrkor såsom Skara domkyrka, Varnhems klosterkyrka, Husaby kyrka, Kungslena kyrka samt Mössebergs kurort och träbebyggelse i centrumtätorterna. Sociala risker Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När individer och grupper får möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet leder till innanförskap vilket är avgörande för att skapa ett gott liv. Alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö genom att bryta segregationen mellan människor. Ett samhälle med öppna och toleranta invånare möjliggör nya möten mellan individer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar som är nödvändiga för samhällsutvecklingen. Mångfald i befolkningen skapar en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Social tillit och delaktighet är förutsättningen för en levande demokrati. Sociala risker kan uppstå ur sociala problem som finns i samhället. Det kan till exempel vara ökade samhällsklyftor, arbetslöshet, avsaknad av utbildning och avsaknad av goda förebilder. Detta i sin tur kan leda till social oro. För att arbeta effektivt med sociala risker krävs en utveckling av samverkan med externa aktörer på olika nivåer, t ex Västra Götalandsregionen och berörda myndigheter men även utveckling av nya former av samverkan på lokal nivå inom kommunen såväl som med civilsamhället. Vårdanläggningar Falköpings sjukhus är beläget på kanten av Mösseberg. På sjukhuset finns både dagvård och slutenvård. Sjukhuset består av flera huskroppar som delvis är förbundna med varandra via kulvertar. Sjukhuset har ett heltäckande automatisk brandlarm och har delvis sprinkler. På området finns en byggnad med rättspsykiatrisk vård med låsta avdelningar som kan innebära problem vid brand. Kriminalvården har anläggningar i Tidaholm och Falköping. Anstalten i Tidaholm är ett av de högst säkerhetsklassade fängelserna i Sverige. Räddningstjänsten genomför regelbundna 19 137

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 övningar p.g.a. de speciella svårigheter som finns med tillträde m.m. på anstalten. Anläggningar för kriminalvård finns även i Gudhem utanför Falköping. Logistik Center Skaraborg I norra delarna av Falköpings tätort är Logistik Center Skaraborg beläget. Området har tillkommit för att lättare kunna lasta om från järnväg till väg eller tvärtom. Falköpings kommun är ägare och ansvarig för järnvägsspåren. I dagsläget finns två stora virkesterminaler och Jula har en stor containerterminal där gods lastas om från järnväg till lastbil för att sedan transporteras till deras centrallager i Skara. På området ligger även ett fjärrvärmeverk. Inget farligt gods eller annan farlig verksamhet finns på området. Den största risken på området bedöms vara antingen ras av virke eller att en container välter ner på en person. Brand på fjärrvärmeverket eller i flisdepå är ytterligare risker. Området är i ett expansivt läge och håller på att byggas. Insatsanalys Räddningstjänst ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid enligt LSO. Verksamheten har satt upp som mål att tiden det tar att nå de hjälpsökande ska vara minst 75% inom 10 minuter, 90 % inom 15 minuter och 95 % inom 20 minuter. Alla insatser med en insatstid över 20 minuter ska analyseras. Organisationen har även införskaffat två mindre fordon med både klippverktyg och släckmöjligheter. Tanken är att dessa fordon med besättning ska kunna verka i 10-15 minuter självständigt innan huvudstyrkan anländer. Veckovis analyseras insatser från föregående vecka med avseende på insatsens genomförande, tid till hjälp m.m. Erfarenheter återförs till organisationen för att ständigt kunna utveckla den. Slutsatser Kommunerna präglas till stor del av offentlig verksamhet, äldre träbebyggelse i de centrala delarna, publika lokaler, mindre och medelstora industrier. Ett antal större industrier och lantbruk med stora djurbesättningar finns. Vårdanläggningar, publika lokaler, olika typer av skolor och industrier ställer stora krav på räddningstjänsten både operativt och förebyggande. Bostadsbränder är den vanligaste insatsen för brand i byggnad. Av bränderna är det just bostadsbränder som genererar den största ekonomiska risken och är en betydande risk för liv och hälsa. Information och utbildning till allmänheten för att hindra att bränder uppstår och att självständigt kunna agera rätt vid brandtillbud är viktiga uppgifter för SMS, en särskild satsning behöver göras på landsbygden där nästan alla dödsbränder skett. Kommunerna korsas av transportleder och trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Farligt godstransporter på vägar och järnvägar genom kommunerna medför risk för olyckor med allvarliga konsekvenser för människor och miljö. I kommunerna finns Vänern och ett mindre antal sjöar och vattendrag samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. 20 138

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 4 Utöver de olyckor som inträffar mer eller mindre frekvent finns de storskaliga olyckorna och kriserna. Dessa inträffar dock sällan men kan få omfattande konsekvenser för samhället när det sker. Vi har identifierat fem situationer som bedöms kunna medföra allvarliga konsekvenser: Väderrelaterade händelser. Olyckor och andra händelser orsakade av sociala faktorer. Olyckor på väg eller järnväg med persontransporter. Olyckor med farligt godstransporter på väg eller järnväg. Bränder i större anläggningar och publika lokaler. Objektrelaterade riskinventeringar genomförs kontinuerligt för att ge underlag för prioriteringar av förebyggande åtgärder. Analyserna bör i första hand genomföras på boende för personer med nedsatt egen förmåga, koncentrerad trähusbebyggelse, transportleder såsom gator, vägar och plankorsningar med järnväg. 21 139

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 5 Bilaga 5, Avtal och överenskommelser Följande samverkansavtal finns upprättade för Samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS). Samverkan/samverkansavtal Samhällsskydd mellersta Skaraborg Avsiktsförklaring Samhällsskydd Skaraborg Avsiktsförklaring Västra Götaland Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Östra Skaraborg Räddningstjänsten Västra Typ av avtal Civilrättsligt avtal mellan kommunerna Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner om att inrätta en gemensam samhällsskyddsförvaltning med en gemensam samhällsskyddsnämnd. Förvaltningen och nämnden har sitt säte i Falköping och har Falköpings kommun som värdkommun. Räddningstjänsterna i Skaraborg har i avsiktsförklaring beskrivit samverkansmål och samarbetsformer. Räddningstjänsterna i Västra Götaland har i avsiktsförklaring beskrivit samverkansmål och samarbetsformer för räddningstjänstsamverkan i Västra Götaland. Samverkan kallas för RäddsamVG. Avtal har slutits för att tillgodose så snabb räddningstjänsthjälp som möjligt i Falköpings kommuns södra del. Där utnyttjas Trädets deltidsbrandkår för Åsarp med omnejd. Två- stationers utryckning utnyttjas. Avtal har slutits för att tillgodose snabbast möjliga insats: 1. I Falköpings kommuns norra del inom ett område där räddningstjänsten i Skövde har kortare insatstid än räddningstjänsten i den egna kommunen. 2. I Skaras och Götenes östra delar där Skövde och Timmersdala räddningskårer bistår SMS. 3. I Götenes norra delar och Mariestads södra delar, där Mariestads och Götenes räddningskårer ömsesidigt bistår varandra. 4. Ömsesidigt avtal där räddningsvärnet i Blixtorp betjänar område i Tidaholms kommuns norra del, samt att Tidaholms räddningskår betjänar områden i Skövde kommuns södra del samt Hjo kommuns södra del som gränsar mot Tidaholms kommun. Två stationers utryckning utnyttjas. Avtal har slutits för att tillgodose snabbast möjliga 140

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 5 Skaraborg Habo kommun Mullsjö kommun Räddningstjänsterna Västra Götaland Kem samverkan Herrljunga kommun Avtal med Skaraborgs sjukhus Avtal med SOS Alarm Sverige AB. insats: 1. Avtal har slutits där Floby räddningskår utnyttjas för förstahandslarm för att biträda inom område i Vara kommun i angränsande område öster om Vedum. Två stationers utryckning utnyttjas. 2. Avtal och väg E20, vajerväg, och vissa områden i anslutning till Vara kommun där Skara och Kvänums räddningskårer samlarmas. 3. Avtal om Götenes västra delar mellan Källby och Lidköping, där Lidköpings räddningskår bistår SMS. Avtal med Habo kommun om hjälp vid insats i angränsande områden på Hökensås. Insats kan ske snabbare från Tidaholms räddningstjänst. Avtal med Mullsjö kommun om hjälp vid insats angränsande områden i nordvästra delen av Mullsjö kommun. Ömsesidigt avtal med räddningstjänsterna i Västra Götalands region vid begäran om hjälp vid stor olycka. Samverkan mellan räddningstjänsterna i gamla Skaraborg med kem resurser vid en olycka med kemiska produkter. Avtal att biträda med Floby-styrkan. Räddningstjänsten har skrivit avtal om att bistå vid transport av skadad i terräng vid olycksfall och sjukdomsfall, lämna bärhjälp till ambulanspersonal samt utföra sjuktransport med specialfordon/båt. Avtal om i väntan på ambulans (IVPA) och medicinsk räddningsinsats finns också. Mellan SMS och SOS Alarm Sverige AB finns tecknat avtal om alarmeringstjänsten. Avtal om Restvärdesräddning Samverkan med Brandskyddsföreningen Skaraborg Genom avtal med Försäkringsbranschens Restvärdesräddnings AB svarar SMS för restvärdesräddning i samband med räddningstjänstinsatser i kommunerna. Arbetet utförs genomgående med Räddningstjänstens personal. Genom avtal med Brandskyddsföreningen Skaraborg har Skara-Götenes räddningstjänst träffat överenskommelse om samarbete inom områdena utbildning och information i brandskydd. 141

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 5 Avtal med trafikverket Avtal med hundekipage ur Svenska Brukshundsklubben Räddningstjänsten utför enklare saneringsarbete inom trafikverkets väg och spårområde. Hundekipagen ur Svenska Brukshundsklubben förbinder sig genom enskilt avtal med Räddningstjänsten att medverka i räddningstjänst. 142

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 6 Bilaga 6, Hamnar och oljeskydd En kommun ska svara för räddningstjänst inom kommunen enligt FSO Kap 3 7. Detta gäller även vissa hamnområden. Sådan hamn är Hönsäters hamn vid Vänern i Götene kommun. Detta är den enda kommersiella hamnen inom de fyra medlemskommunerna. Götene kommun har tagit fram en särskild oljeskyddsplan (2014) för Götene kommuns kuststräcka vid Vänern. Räddningstjänstens ansvar: Utdrag ur oljeskyddsplanen: 2.1 Räddningstjänst Vad som är att betrakta som räddningstjänst framgår av lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Med räddningstjänst avses samhällets åtgärder för att rädda liv och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Räddningstjänst utgörs av akuta åtgärder som att stoppa utflöde, förhindra landpåslag och begränsa spridning. Räddningstjänst indelas i statlig och kommunal räddningstjänst utifrån huvudmannaskapet för respektive ansvarsområde. I statligt vatten är det Kustbevakningen som har räddningstjänstansvaret vid ett oljeutsläpp. I övriga insjöar och vattendrag jämte avgränsade hamnområden i statligt vatten är det kommunen som har huvudmannaskapet för räddningstjänsten. Miljöräddningstjänst ska utföras vid olyckshändelser eller överhängande fara för olyckshändelse med oljeutflöde som medför risk för miljöskador. Skyldigheten gäller om det med hänsyn till behovet av snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt så påkallas. Räddningstjänst ska pågå till dess att risk för ny skada inte längre föreligger eller att skada som redan uppstått inte förvärras. Det är räddningsledaren som avgör när räddningstjänstskedet ska anses ha upphört. Med räddningstjänst avses följande (enl. handbok i kommunalt oljeskydd): Stoppa fortsatt flöde Begränsa spridning av löskommen olja och upptagning av olja från vattnet Förhindra att löskommen olja når land Förhindra att olja som nått land ger akuta skador Förhindra att olja som nått land eller som kontaminerar stranden åter-förs/sprids till vattenytan eller sprids till andra icke kontaminerade strandavsnitt Förankra eller fixera olja som nått land eller kontaminerar stranden i syfte att förhindra vidare spridning 143

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 6 Styra undan drivande olja eller anordna särskilda skydd vid särskilt skyddsvärda strandpartier Tillsammans med miljöatlas utgör planerna beslutsunderlag vid bekämpning och sanering vid oljepåslag på strand. SeatrackWeb kan på motsvarande sätt som till sjöss prognostisera var oljan förväntas driva i land. Verktyget kan därmed användas för att strategiskt planera var insatserna på land ska koncentreras. Vid ett oljeutsläpp till sjöss ska räddningstjänsten kunna förstärka sina resurser med materiel från MSB:s nationella oljeskyddsdepåer, när regionens egna resurser är uttömda. Materielen ska kunna vara på plats i ett tidigt skede vid en räddningstjänstinsats. Avseende saneringsinsats är inte tidsaspekten lika brådskande. Även personal medföljer för att utbilda den drabbade kommunen på materielen. Kommunens ansvar: Utdrag ur oljeskyddsplanen: 2.2 Kommunen Kommuner är inte skyldiga enligt lag att ha en beredskap för oljeskydd. Inte heller saneringsfasen är reglerad i lag. Miljöbalken ger verksamhetsutövaren ansvaret men enligt praxis är det den drabbade kommunen som genomför det efterföljande saneringsarbetet av stränder och hamnar då räddningstjänstens ansvar avslutas. Götene kommun ansvarar enligt gällande praxis för saneringsarbetet efter avslutad räddningstjänstinsats. Handlingsplan för räddningstjänstinsats: Utdrag ur oljeskyddsplanen: 6.1.1 Ledning Den operativa ledningen av Räddningstjänsten beskrivs i handlingsprogrammet för räddningstjänsten. När oljepåslaget är till sjöss har Kustbevakningen ansvaret. Dom bedömer om oljan kan nå land och gör vindberäkningar för att se var oljan kan hamna. Kustbevakningen kontaktar berörd kommun. Denna kontakt kan ske via Länsstyrelsen, Kustbevakningen eller SOS Alarm. Kontakten kan ske till olika verksamheter i kommunen som t ex Säkerhetssamordnare, Räddningstjänst, Miljö- o hälsa m fl. Det är viktigt att den i kommunen som kontaktas omedelbart kontaktar övriga berörda i kommunen. Ledning på skadeplatsen utövas av räddningsledare. Räddningsledare har med stöd av lagen om skydd mot olyckor rätt att fatta beslut om att räddningstjänst föreligger, att 144

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 6 företa ingrepp i annans rätt, beordra tjänsteplikt samt förklara räddningstjänsten för avslutad. Ledning av räddningstjänsten som helhet utövas av Räddningschef i beredskap (RCB) som är gemensam med Räddningstjänsten för Tidaholm-Falköping. RCB förfogar över Räddningstjänstens samlade resurser och har mandat att flytta personal, fordon och materiel samt beordra de personalinkallelser som kan behövas. Möjlighet finns att genom inringning av personal och/eller omdisponerande av dagtidstjänstgörande befäl bygga upp såväl en inre stab som en minde skadeplats-stab. Utrymmen i anslutningen till räddningscentralen i Skara och Götene är förberedda för lednings- och stabsarbete. Särskilda checklistor finns utarbetade till stöd för olika funktioner i staben. 6.2 Götene kommuns ansvar för oljesanering vid avslutad räddningstjänstinsats. Denna plan för oljeskydd skall finnas på Miljö- och Hälsa i Lidköping samt hos Förvaltningen för Service och Teknik i Skara, samt dess förråd i Götene på Lidköpingsvägen. Därutöver finns två exemplar hos Räddningstjänsten varav ett förvaras i Skara och ett på brandstationen i Götene. 6.2.1 Ansvar och uppgifter Götene kommun ansvarar enligt gällande praxis för saneringsarbetet efter avslutad räddningstjänst. Kommunen ansvarar för övergripande ledning genom Krisledningsstaben och krisinformationsorganisationen, intern och extern information, sammanställning av dokumentation, ekonomisk dokumentation, sammanställning av kostnader, resursplanering och anskaffande av personella och materiella resurser för saneringsarbetet. Arbetet bedrivs och organiseras i enlighet med kommunens krisledningsplan. Kommunchefen i samråd med Miljö-hälsa i Lidköping delegerar ansvar till entreprenör att vara saneringsledare, enlig avtal som finns med Götene kommun (dnr :?). I samband med att räddningstjänsts ansvar avslutas övergår det ekonomiska ansvaret till Götene kommun. Miljö-hälsa i Lidköping i samråd med Entropi ansvarar för expertkompetens gällande miljöpåverkan. De bedömer också när saneringen ska avslutas, d.v.s. när det oljedrabbade området är tillräckligt rent. Beslut tas i samråd med experter från Länsstyrelsen, Havs och Vattenmyndigheten. Räddningstjänsten har avtal med Entropi för sanering av olja. 145

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 6 6.2.1 Ledningsorganisation Om Krisledningsnämndens ordförande, kommunalrådet, gör bedömningen att oljepåslaget kan anses som en extraordinär händelse ska kommunens krisledningsorganisation kallas in för att kunna effektivisera ledningen. 6.2.2 Informationstjänst I vardagen och vid mindre händelser sköts informationstjänsten av kommunens informationsorganisation under ledning av kommunikationsstrategen. Vid händelser och situationer då denna resurs inte ensam räcker till startas hela eller delar av kommunens krisinformationsorganisation upp då ordinarie resurser inte finns tillgängliga. Krisinformationsorganisationen arbetar enligt Kriskommunikationsplan för Götene kommun, Diarienummer: 13/KS792. Krisinformationsorganisationen ansvarar för att ta fram en gemensam lägesbild samt informera medborgare, media och övriga. Arbetet leds av kommunikationsstrategen och organiseras i grupper med ansvar för informationsinhämtning/bearbetning/analys och produktion. Därtill finns det en upplysningscentral samt en kommunväxel. Kommunikationsstrategen, eller den som denne utser, ansvarar för samverkan inom informationsområdet med övriga berörda aktörer. Krisinformationsorganisationen larmas genom kommunens växel. 6.2.3 Dokumentation Alla involverade i saneringsarbetet ansvarar för att dokumentera sitt arbete. Kommunledningen ansvarar för att sammanställa dokumentationen och ta fram en samlad lägesbild. Då krisinformationsfunktionen är aktiverad ansvarar den för framtagandet av en samlad lägesbild. Eventuella avtal med frivilliga måste upprättas och dokumenteras. Dessa ska sändas till personalenheten. Ekonomienheten ansvarar för hur den ekonomiska dokumentationen ska gå till och för att kostnaderna bokförs på ett sätt som är lättöverskådligt och enkelt att redovisa till andra myndigheter vid begäran om ersättning. 6.2.4 Omlastningsstationer och mellanlagringsplatser Oljeförorenad jord kan mellanlagras och omlastas för vidare transport till behörig behandlingsanläggning på följande platser: Kontakt 1. Årnäs hamn Båtklubbens ordförande samt företag 2. Hällekis hamn Hamnkapten samt markansvarig på kommunen 3. Blombergs hamn Hamnkapten Om möjligt bör transporter av sanerad olja undvikas på Kinnekulle, vägar runt området skall i första hand användas. 146

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 6 För transport till och från Hällekis hamn bör väg 2727 mellan Hällekis och Götene användas. För transporter till och från Källby hamn bör Riksväg 44 och Vänervägen användas. För transporter till och från Årnäs hamn bör Europaväg 20 samt väg 2730, 2714 samt 2735 användas. 6.2.5 Logistik Utförande och logistik genomförs av extern entreprenör. 6.2.6 Personal och personalutrusning Extern entreprenör tillhandhåller personalstyrka samt utrustning vid sanering. 6.2.7 Toaletter Förvaltningen för Service och Teknik har ansvar för att toaletter kommer på plats. Dessa ska placeras så nära saneringsplatsen som möjligt. 6.2.8 Slutligt omhändertagande Avfallet skickas för destruktion av extern entreprenör som har kunskap om lagring av avfall. 147

Handlingsplan SMS 2018-2019, Bilaga 6 Streckat område i Hönsäters hamn är 148

149

150

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-03-07 Kommunstyrelsen 2018/3 56 Beslut om revidering taxa och regler för brandskyddskontrol för Tidaholms kommun Sammanfattning av ärendet Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har i beslut 48/2017 överlämnat förslag till kommunfullmäktige gällande taxa för sotning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 15/2018 Beslut om revidering av taxa och regler för brandskyddskontroll, 2018-02-21 Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Taxa för brandskyddskontroll 2018, kommunsekreterare Elin Eklöf, 2018-01-16 Sammanträdesprotokoll Samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2017-12- 07 Taxa och regler för brandskyddskontroll Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för brandsskyddskontroll att gälla från och med 2018-04-01. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för brandskyddskontroll att gälla från och med 2018-04- 01. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 151

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018/3 15 Beslut om revidering av taxa och regler för brandskyddskontroll Sammanfattning av ärendet Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har i beslut 48/2017 överlämnat förslag till kommunfullmäktige gällande taxa för sotning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Taxa för brandskyddskontroll 2018, kommunsekreterare Elin Eklöf, 2018-01-16 Sammanträdesprotokoll Samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2017-12- 07 Taxa och regler för brandskyddskontroll Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för brandsskyddskontroll att gälla från och med 2018-04-01. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för brandskyddskontroll att gälla från och med 2018-04-01. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 152

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-01-16 Ärendenummer 2018/3 Kommunstyrelsen Elin Eklöf 0502-60 64 47 elin.eklof@tidaholm.se Tjänsteskrivelse- Taxa för brandskyddskontroll 2018 Ärendet Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har i beslut 48/2017 överlämnat förslag till kommunfullmäktige gällande taxa för sotning. Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll Samhällsskydd mellersta Skaraborg, 2017-12- 07 Taxa och regler för brandskyddskontroll Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för brandsskyddskontroll att gälla från och med 2018-04-01. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 153

154

Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2018/3 Fastställd: 2018-03-26 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa och regler för brandskyddskontroll 155

2/6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1...3 2...3 3...3 4...4 5...4 Dokumentansvarig: Kansliavdelningen Giltighetstid: Tillsvidare 156

3/6 Taxa och regler för brandskyddskontroll för Tidaholms kommun Antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 2018 vad gäller taxekonstruktion. Gäller från och med den 1 april 2018. 1 Enligt lagen om skydd mot olyckor ska förbränningsanordningar återkommande kontrolleras i brandförebyggande syfte, med längst de intervaller som följer av nedanstående kontrollfrister, räknat från den dag den senaste kontrollen genomfördes. 2 Brandskyddskontrollen ska omfatta de moment som krävs för att kunna bedöma den enskilda anläggningens säkerhet från brandskyddssynpunkt. Hänsyn ska tas till hur brandskyddet påverkas av 1. sotbildning och beläggningar 2. skador eller förändringar av det tekniska utförandet 3. temperaturförhållanden 4. tryckförhållanden och täthet 5. drift och skötsel Eldningsapparater för gas och tillhörande gasledningar omfattas inte av kontrollen. 3 Avgift för utförd brandskyddskontroll regleras genom den av kommunfullmäktige fastställda timtaxan. Taxan omfattar en inställelseavgift/grundavgift samt en timersättning som motsvarar effektiv nedlagd tid på kontrollobjektet avrundat till närmast kvartstimma. 157

4/6 4 Taxan ska följa index för sotning och brandskyddskontroll enligt Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2002:83. Beräkningen grundar sig på formeln 80 procent lönekostnad och 20 procent konsumentprisindex. Beslut om justering enligt index görs av den gemensamma samhällsskyddsnämnden. Aktuell grundavgift/inställelseavgift och timtaxa redovisas i särskild bilaga. 5 Tidsintervaller för brandskyddskontroll Enligt MSB:s föreskrift 2014:6 gällande från 2015-01-01. Eldstad som anmälts som oanvänd ska brandskyddskontrolleras innan den åter får tas i bruk. Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpanna Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja Eldning med pellets i helautomatisk, standardiserad anläggning Eldning i mycket begränsad omfattning Eldning i panna som ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av personal Vid eldning med annat bränsle Panna för eldning med gas och ansluten till avgaskanal 3 år 6 år 6 år 6 år 6 år 6 år Köksspis, ugn, annan jämförbar förbränningsanordning Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja Vid eldning med annat bränsle Vid eldning för ett enskilt hushålls behov där eldstaden används i mindre omfattning 500 kg ved/år eller finns i ett fritidshus (fritidshus där någon är folkbokförd eller permanent boende ska inte betraktas som fritidshus) 3 år 6 år 6 år 158

5/6 Lokal eldstad Vid eldning i lokaleldstäder med fasta bränslen är kontrollfristen -dock för lokaleldstäder som används i mindre omfattning Lokaleldstaden som används i mindre omfattning Lokaleldstaden som uteslutanden eldas med gas Lokaleldstaden som eldas med pellets i anläggningen som är helautomatisk och speciellt konstruerad för ändamålet Lokaleldstäder belägen i fritidshus (fritidshus där någon är folkbokförd eller permanent boende ska inte betraktas som fritidshus) 3 år 6 år 6 år 6 år 6 år 6 år Imkanal Frånluftskanal från matlagningsutrymme i restauranger, storkök 2 år 159

6/6 Bilaga Taxa för brandskyddskontroll Gäller från och med 2018-04-01. Grundavgift/inställelseavgift för brandskyddskontroll Timtaxa för brandskyddskontroll 157 kronor 628 kronor Bilagan till KFS, kommunal författningssamling, om taxa för brandskyddskontroll revideras utifrån det löneavtal som förhandlats fram mellan Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund och Kommunal samt konsumentprisindex enligt formeln 80 procent lönekostnad och 20 procent prisindexökning. 160

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-03-07 Kommunstyrelsen 2018/3 57 Beslut om revidering sotningstaxa Sammanfattning av ärendet Nämnden för samhällskydd mellersta Skaraborg har i beslut 49/2018 överlämnat förslag till kommunfullmäktige gällande taxa för sotning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 16/2018 Beslut om revidering av sotningstaxa, 2018-02-21 Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Taxa för sotning 2018, kommunsekreterare Elin Eklöf, 2018-01-16 Sammanträdesprotokoll Samhällskydd mellersta Skaraborg, 2017-12- 07 Taxa för sotning Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för sotning att gälla från och med 2018-04-01. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för sotning att gälla från och med 2018-04-01. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 161

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-02-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018/3 16 Beslut om revidering av sotningstaxa Sammanfattning av ärendet Nämnden för samhällskydd mellersta Skaraborg har i beslut 49/2018 överlämnat förslag till kommunfullmäktige gällande taxa för sotning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Taxa för sotning 2018, kommunsekreterare Elin Eklöf, 2018-01-16 Sammanträdesprotokoll Samhällskydd mellersta Skaraborg, 2017-12- 07 Taxa för sotning Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för sotning att gälla från och med 2018-04-01. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för sotning att gälla från och med 2018-04-01. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 162

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-01-16 Ärendenummer 2018/3 Kommunstyrelsen Elin Eklöf 0502-60 64 47 elin.eklof@tidaholm.se Tjänsteskrivelse- Taxa för sotning 2018 Ärendet Nämnden för samhällskydd mellersta Skaraborg har i beslut 49/2018 överlämnat förslag till kommunfullmäktige gällande taxa för sotning. Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll Samhällskydd mellersta Skaraborg, 2017-12- 07 Taxa för sotning Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för sotning att gälla från och med 2018-04-01. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se 163

164

Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2018/3 Fastställd: 2018-03-26 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa sotning 165