Världens tuffaste tar emot besökare på däck



Relevanta dokument
Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Här kommer Västsveriges flotta

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

C4 VECKOBREV

Kustartillerister med förmåga att snabbt spärra hamninlopp

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

Västkustens försvar försummas

Trots ÖB:s dystra hot KA 4:s rekryter överger inte sin ambition

Nio man drunknade när Barbara sjönk

KA 4 50 ÅR. KÄRINGBERGET Lördagen den 15 augusti 1992 REGEMENTETS DAG

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

FMV. Marinens utveckling

Svenska marinens försvarsförmåga Då och Nu

Militärt försvar fredsbevarande?

Hos många äldre svenskar går i dessa dagar tankarna till händelserna för 40 år sedan då våra broderfolk invaderades av tyskarna.

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR

Norrbottens regemente 2016/2017

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Jag är medlem i Sveriges största fredsrörelse. Om människor Måndag torsdag i GT

Norrbottens regemente

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Erinran på nya Älvsborg

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet STOCKHOLM

1981/82:302. Margot Håkansson U-båtsjakt från fartyg. Motion

Första världskriget

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Låt mig först börja med en allmän

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Första världskriget

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

DEN STRATEGISKA UTVECKLINGEN I ÖSTERSJÖN EFTER 1945

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Europas påverkan på Sveriges elnät

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Den svenska nedrustningen och ubåtskränkningarna

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

Pertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA

Seglingsprogram 2015 Stiftelsen Svenska Kryssarklubbens Seglarskola

På västkusten har HMS Ägir med ASU ombord genomfört ledpenetrering. Fartyget har skickat in bilder som tydligt visar att hummerpremiären närmar sig!

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Min mest spännande krigsupplevelse

NYA ÄLVSBORGS VERKLIGA ELDPROV

Seglingsprogram 2014 Stiftelsen Svenska Kryssarklubbens Seglarskola

Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000.

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Veckan har för min del genomförts på resande fot med chefsmöten med ÖB och C PROD under måndag och tisdag följt av deltagande i NOAK konferensen

bergerdata hb Sid 1 (11)

Kustjägare med rätt att göra reklam för sig själva

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

C4 VECKOBREV

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst Antero Timofejeff Sida 1(12)

Sjöfartsverkets författningssamling

Säkerhetspolitik för vem?

TRANSPORTPROBLEM I I(RIG

MARINen. För säkerhet och fred.

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret Räddsam MRLäk S

ett starkt lyft för framtiden

Stiftelsen. Svenska Kryssarklubbens Seglarskola. Seglingsprogram 2010

Svensk författningssamling

Den 15 maj 1982 samlades människor

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR i solen!

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

Logg fra n A lva. Elevlogg: Hej hopp i lingonskogen!

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern

Båten. Våran båt modell

Svensk författningssamling

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm

Inledning. Här kan du välja om guiden ska visas på svenska eller engelska.

Beredskapskretsen i Stockholms län info@beredskapskretsen-sthlm.nu

VARBERG: "Bockanal-fästivalen" i Varberg går nu in i sin andra vecka, vilken i det mesta går i försvarets tecken.

34 PiCCOLO Företag i Fokus

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget)

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Hej svejs bland tackel och tåg.

Veckobrev från Isbrytaren Oden

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Transkript:

Arbetet 1978-0-04 GHT 1978-10-06 Världens tuffaste tar emot besökare på däck GÖTEBORG: Marinkåren är vårt vapen, sa kapten John W Renard när årets sista stora flottbesök inleddes med att besökande fick komma ombord och se den amerikanska USS Raleigh. 1.100 amerikanska soldater finns ombord på den s k amfibie-transportdockan, som fartyget faktiskt kallas. Av de 1. 100 är 600 soldater ur den beryktade marinkåren. Soldater som sagts vara världens tuffaste. Marinkårssoldater i djungeluniformer var snälla mot både små och stora under den vanliga besökstiden då de visade upp sina vapen. Annars är de kända för att vara mycket tuffa soldater AVKOPPLING De klarade sig bra vid höstens stora NATO-övningar. Det var därifrån vi

kom till bland annat Göteborg för litet avkoppling. Jag tror att de utan vidare kan mäta sig med vilket lands soldater som helst. I eftermiddag mellan kl 14 och 16 finns det möjlighet att se det mycket konstiga fartyget som ligger vid Stigbergskajen. Det är verkligen mycket konstigt. Byggt som en färja men med möjlighet att sänka hela lastdäck i vatten och släppa ut de 15 vattengående tanks. som Raleigh är utrustad med. Högst upp finns en helikopterlandningsbana varifrån resten av de landstigande soldaterna fraktas iväg. En tank var femtionde sekund släpps ut via den 36 ton tunga poren i fartygets akter vid en landstigning. 15 finns alltid redo! STORFÄRJA Nu har vi klarat en månads övningar i mycket hårt väder i svåra situationer utmed den nordeuropeiska kusten. Nu ska vi ha en månads avkoppling. Ja, inte riktigt avkoppling, men vi behöver inte slita ihjäl oss. 235 dagar hittills i år har detta märkliga fartyg legat ute. Med en storövning minst varannan månad. Det är större än en storfärja och har inom sig en hel liten kommun. Från Köpenhamn kom fartyget till Göteborg och fortsätter därefter till Edinburgh, Amsterdam och därefter tillbaka till basen i Nor-folk

GHT 1978-10-06 NATO:s ny västkuststrategi Marinkårssoldater i starka flanker Västmakternas militära strategi har, nästan sedan det andra världskrigets slut, varit baserad på att ett eventuellt storkrig mellan Väst (NATO) och Öst (Warszawapakten) i huvudsak kommer att utkämpas på de klassiska kontinentala slagfälten i Västtyskland och Frankrike. Man har i olika perioder spekulerat i att ett sådant krig kommer att föras med hjälp av kärnvapeninsatser 'eller konventionella vapen med ansenligt förbättrad Bataljonschefen för den amerikanska marinkårsstyrkan är överstelöjtnant Mihael K. Sheridan som här ses mot bakgrund av helikopterdäcket med 20-tons kranen ombord på landstigningsfartyget USS Raleigh under besöket i Göteborgs hamn. eldstyrka. Under de senaste debatterna i högre NATO-staber tycks den allmänna uppfattningen vara att de båda stormakterna kommer att inrikta sina krigsansträngningar med hjälp av konventionella vapen. Under det andra

världs' kriget undvek man nära nog hundraprocentigt de alltmer sofistikerade gasvapnen, och man räknar nu också med en liknande inställning till kärnvapnen även om de alltid finns med i bilden som ett katastrofalt hot mot hela vår värld Samtidigt som den svenske överbefälhavaren och marinchefen tillsammans tycks vara överens om att det svenska invasionsförsvaret skall koncentreras till den mellansvenska ostkusten och sydkusten har NATO-generalerna och amiralerna resonerat realistiskt och insett att det är en oförlåtlig brist att koncentrera huvudparten av sina styrkor, till kontinenten. Därför har man också fortlöpande börjat bygga upp ett flexibelt och snabbmanövrerat flankförsvar. NATO:s nya strategi Samtidigt som sålunda ÖB -delvis med stöd av chefen för marinen - helst vill dra in västkustens enda kustartilleriregemente (KA 4) och den kvalificerade allsidiga utbildning som där förekommer i olika skolor samt ytterligare minska anslagen till den nödvändiga verksamheten som måste bedrivas på Örlogsbas Väst och dess underordnade förband - har NATO under de senaste åren inte bara prioriterat Nordkalotten utan även Nordsjöns innanhav - Skagerrak, Kattegatt och Östersjön - som mycket viktiga - strategiska havsområden. Detta är också helt i linje med de strategiska planer som överste Lars Ahlström - chef för KA4 - redogjort för i GHT: - I händelse av ett krigsutbrott mellan stormakterna kommer det att bli en intensiv transportverksamhet över och på havet mot våra västra grannländer Danmark och Norge. Det är vidare med tanke på Warszawapaktens vitala förbindelser mellan Östersjön och Nordsjön orealistiskt att tro att man inte har noga genomarbetade planer för ett överraskande anfall mot Danmark. Landets strategiska läge inbjuder till att det kommer att dras in i varje framtida europeiskt krig. Flexibel flankreserv I dagarna har vi i Göteborgs hamn haft ett inofficiellt amerikanskt flottbesök av en enhet som förvisso ensamt inte innebär någon uppseendeväckande militär styrka men som i sitt sammanhang - Åttonde amfibiedivisionen - är en klar demonstration av hur NATO systematiskt förstärker sin flexibla flankreserv i

"våra farvatten". Landstingsfartyget USS Raleigh på 13.500 ton, längd 168 meter och bredd över allt 32 meter är endast bestyckat med sex "tvillingkanoner" med den ungefärliga kalibern 7,5 cm, har inga torpeder och inget specialinrättat minskydd. - Vår huvuduppgift är att transportera marinsoldater och deras utrustning i form av helikoptrar, amfibietanks och lastfordon, säger också Captain John W. Renard som är befälhavare till sjöss. Typiskt är också att USS Raleigh i sina femton våningar har utrymmen för en bataljon marinkårssoldater med utrustning inklusive nämnda transportmedel plus landstigningsbåtar. En sådan amerikansk bataljon har nära 1 000 man, 20-talet tanks, åtta helikoptrar och 13 landstigningsfartyg. Vid besöket i Göteborg fanns endast halva bataljonen med ombord, medan USS Raleigh hade komplett besättning bestående av 25 officerare och438 sjömän. Några av de amfibietanks som finns ombord på landstigningsfartyget. Varje tank tar 20-25 fullt utrustade marinkårssoldater. Brigad i övning Före detta inofficiella besök i Göteborg hade man gjort liknande

styrkedemonstration i Bergen och Kiel och skall nu fortsätta till Köpenhamn, Edinburgh och Amsterdam innan man ånyo lägger in atlantkursen mot hemmahamnen i Norfolk, Virginia. Men huvuduppgiften med den europeiska färden var naturligtvis att ingå i den landstigningsstyrka bestående av en brigad marinkårssoldater (10.000 man) som nyligen deltog i den årliga stora NATO-övningen i Västtyskland och dess närliggande farvatten i Öster-och Nordsjön. Sammanlagt deltog 40.000 man från nio NATO-länder, 200 örlogsfartyg. 22 ubåtar och 800 flygplan inklusive helikoptrar, omtalar Captain John W. Renard. Våra marinkårssoldater har gjort flera landstigningar, men mest nöjd, är jag med den som vår bataljon gjorde norr om Esbjerg i Danmark. Den genomfördes perfekt trots vidriga meteorologiska förutsättningar, säger bataljonchefen överstelöjtnant Michael K. Sheridan. "Vi går iland överallt" Är marinkårssoldaterna tränade att operera i svensk och norsk skärgårdsterräng? Där är det ju inte precis sandstränder det rör sig om. Vi är tränade att gå i land och ta brohuvuden var helst det vara må. Är det er uppgift att utgöra förtrupp för större arméförband? Jag tror inte det. Armén kommer i ett första krigsskede att ha fullt upp att göra på kontinenten. Vår uppgift är att agera på flankerna och att sättas in var helst vi behövs. Om inte vår brigad kan hålla och utvidga erforderliga brohuvuden kommer den att följas upp av ytterligare marinkårsstyrkor, fastslår överstelöjtnant Michael K. Sheridan. Medför marinkåren även bromateriel? Ja normalt. Broar bra att ha i skärgårdsterräng mellan öarna. Men under den senaste övningen stod av praktiska skäl den västtyska krigsmakten för denna del av verksamheten. "Därför är vi här" I en uppmärksammad rapport några år efter det andra världskrigets slut

påstod den legendariske amerikanske generalen James M. Gavin - chef för 82. luftlandsättningsdivisionen -att Warszawapakten i inledningsskedet av ett stormaktskrig skulle kunna stå vid Skagens fyr i nordligaste Danmark, inom loppet av två dygn. Är detta en hypotes som står sig än i dag? Det är möjligt att generalen fortfarande har rätt, säger Captain Renard, och det måhända också av den anledning att landstigningsfartyg av typ USS Ralaeigh med marinkårssoldater deltar i övningar på NATO:s nordflank, eller huri Diplomatisk avrundning Den amerikanske marinattachén, utsänd från Stockholm, Captain Herbert E. Smetheran, anser i detta skede av presskonferensen som sin plikt att göra en avrundning i dialogen och säger: Huvudpoängen är att vi från amerikansk sida prioriterar den strategiska betydelsen av Skagerrak och Kattegatt alltså vattnet mellan Danmark och Sverige. Men vi har naturligtvis inga som helst ambitioner eller önskemål att deltaga i den svenska försvarsdebatten och markera ställningstaganden för olika åsikter. Det är dock min personliga uppfattning att den svenske överbefälhavaren delar vår uppfattning om den svenska västkustens militärstrategiska betydelse. Alltså en typisk diplomatisk avslutning på ett inofficiellt amerikanskt flottbesök vars avsikt nog i alla fall var något mer vittgående än utbyte av traditionella vänskaps- och artighetsfraser Lennart Crusner