I absidväggen åt söder finns en piscina, en s. k. uttömningssten, som sedan äldsta tid använts vid altarkärlens rengöring. Det invigda vinet fick inte komma i orätta händer utan sköljdes ner här för att garanterat komma i vigd jord. Skålen är dock förstörd och helt bona. I det fyrkantiga hålet bredvid förvarades nattvardskärlen. Altaruppsatsen i karolingisk barock är utförd 1704 av bildhuggaren Gustaf Biörnsson Kihlman från Borås. Hans signatur står att finna på sockeln under Johannes Döp. Centralpartiet utgöres av en korsfästelsescen och den flankeras av Moses med tavlorna och Johannes Döparen, som pekar på Guds lamm. I början av 1900-talet befann sig altaruppsatsen i ganska dåligt skick och en restaurering ansågs nödvändig. Många delar har bytts ut mot nya, exakta kopior, som märkts med årtalet 1928. Kalvariegrupp Sedan år 1919 finns på Lunds Historiska Museum en kalvariegrupp, som består av den korsfäste Kristus, Maria och Johannes. Den var i katolsk tid placerad i kyrkans triumfbåge, där den stod på en bjälke, vars fästen fortfarande är synliga. Den utgjorde här ett naturligt skilje mellan högaltaret och lekmannakyrkan. Hela gruppen är skuren i trä och troligtvis från 1200-talets mitt. Den togs ner vid reformationen och hade sedan aldrig någon naturlig plats i kyrkan.
Medeltida altarskåp Det senmedeltida altarskåpet, som är upphängt på nordväggen i den tillbyggda delen, är ett nordtyskt arbete från omkring 1510. Den övre delen har Nådastolen, dvs. Gud Fader och Sonen, som centralmotiv. Vid sidan om står till vänster ärkeängeln Mikael och till höger S:t Nikolaus i biskopsskrud. Arkeängeln håller en våg i handen. I ena vågskålen ligger människans själ, i den andra människans synder, vilka göres extra tunga genom en djävul, som ytterligare tynger ner den. S:t Nikolaus, förebild till våra
tiders jultomte, har vid sina fötter två små barn, som han jijst uppväckt från de döda. Utanför ärkeängeln står i flygeln jungfru Maria med Jesusbarnet. I motsatta flygeln ger den helige Manin av Tours en fattig en allmosa i en skål. Predellan, skåpets nederdel, har en rik figurkomposition med Kristus och de tol v lärjungarna. Bl. a. urskiljes närmast Mästaren Thomas Tvivlaren, stickande sitt finger i hans sår. Altana vlan har ursprungligen varit målad i kraftiga färger, av vilka vi nu endast ser några fragment av guldbakgrunden och några fläckar rött.
Predikstol, dopfunt och bänkinredning Predikstol, dopfunt och bänkinredning är från 1600- talets slut. På predikstolens front ser vi de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus - ängel, Markuslejon, Lukas - oxe, Johannes - örn. Uppe på predikstolen ligger en Carl XII:s bibel med nya pärmar i kalvskinn. På väggen hänger ett ställ med fyra timglas markerande 1/4, 1/2, 3/4 och hel timme. På dopfunten står följande inskription: H. Wilhelm Julius Coijet. F. Elisabeth Gyllenstierna Anno 1688. (Baron Coi jet, friherre till Ljungby, gifte sig 1683 med E.
Gyllenstierna av Svaneholm). På brättet till den lilla dopskålen av mässing står: Gualöfs kiörka A:o 1753. Någon dopfunt från medeltiden känner man inte till. Dock nämner Lars Tynell i sin skrift, Skånes medeltida dopfuntar från år 1915, följande: "Nära Gualöf låg enligt uppgift af år 1910 för ett tiotal år sedan ett stycke aven dopfunt med krumelurer. Det sågs vid en fältmarsch af regementsintendenten Arvidson. Sedan dess har det krossats till väglagningsmatcrial."
Prästbänk och klockarbänk Prästbänk och klockarbänk fanns före sakristians och orgelläktarens tid framme i koret, en på var sida om altaret. N u finns dörrarna till dessa längst ner i kyrkan och ingår i nuvarande bänkinredning. På prästbänksdörren kan följande läsas: Si te delectanr aeterna praemia viae - Magna quidem - nec terreat ergo la bor. Haf acht på tigh sielfwan och på lärdomen Hoc opus hic labor 1751 På klockarbänksdörren: Olika stämda behaga icke.
Nummertavla i söder, 1748 Nummertavla vid triumfbågen, 1952 Ljuskronor, moderna kopior efter gammal förebild, 1928 Textilier: Antependium av Sofia Widen, 1952 Altarmatta av Märta Måås-Fjetterström, 1952 Knäfallet av Inga Peterzen, Kristianstad, 1952 2 kollekthåvar, en från 1936, en från 1954 Orgelläktare Innan kyrkan tillbyggdes 1833 fanns orgelläktaren över södra ingångsdörren, därefter flyttades den till nuvarande plats. De naiva målningarna på läktarbröstet föreställer från söder räknat: Marie bebådelse, Jesu födelse, dop, död, gravläggning, uppståndelse och himmelsfärd. Orgeln med en manual och 11 stämmor är byggd 1954 av firma Grönlund i Luleå.
Klockstapel Klockstapeln uppfördes på 1700-talet och klockan är gjuten 1709 av Lars Wenerholtz och bär följande inskription: Herre Gud. Om Dig behagar Gif oss frid Gör att den ofrid Styre i våra dagar stannar våra arga grannar 21 år har kriget ststt Illa har vi alla mått Hjelp nu Gud och Fader käre En välsignad frid beskäre. j a, då skall hvar nu för sig Sjunga: O, Gud, vi låfve Dig. Då var herre på Ljungby Herr Sten Coijet, fången i Ryssland Då bodde på Wailetorp Öfverinspectoren Herr jacop Segerdahl. Kyrkoherde till Ljungby och Gualöf var Herr Nils Muller: dess Comminister jöns Ring.