Innehåll. 3 Sammanfattning 4 VDs kommentar 5-9 Förvaltningsberättelse Axplock ur verksamheten

Relevanta dokument
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2016

Å R S R E D O V I S N I N G

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning för räkenskapsåret 2010

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning. Täby Ryttarsällskap

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015

Lessebo Åkericentral AB

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Jojka Communications AB (publ)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Lessebo Åkericentral AB

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Förvaltningsberättelse

Lessebo Åkericentral AB

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För.

Lessebo Åkericentral AB

Årsredovisning. När Golfklubb

Bolaget bedriver reklambyråverksamhet samt förvaltning av aktier och därmed förenlig verksamhet.

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015

Årsredovisning. Bolag X AB

Årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Å R S R E D O V I S N I N G

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Å R S R E D O V I S N I N G

Årsredovisning. Matskärens Avloppsanläggning Ek. Förening

Årsredovisning. Kållands Vatten & Avlopp ekonomisk förening

Å R S R E D O V I S N I N G

Årsredovisning. Ullersund- / Öboängens Vattenförening ek. förening

Årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning. Skellefteå Golf AB

Årsredovisning för räkenskapsåret

Å R S R E D O V I S N I N G

Årsredovisning för. Spiffx AB Räkenskapsåret

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Gotland Whisky AB publ

Källatorp Golf AB

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB

Förvaltningsberättelse

DELÅRSRAPPORT

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa

Årsredovisning. Nyedal Konsult AB

Årsredovisning för. Nätverkarna AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

Årsredovisning. Lidköpings Folkets Hus förening u.p.a.

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB

- förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB

Detta sker genom att bolaget bedriver utveckling, utbildning, försäljning och service inom arbetsmiljöområdet samt därmed förenlig verksamhet.

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

ÅRETS SIFFROR. Affärsverken Energi i Karlskrona AB

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Årsredovisning. Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening

Årsredovisning. Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB

Årsredovisning 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Å R S R E D O V I S N I N G

RESULTATRÄKNING Not

Årsredovisning för räkenskapsåret 2016

Årsredovisning. Brf Källunden

ÅRSREDOVISNING. Bostadsrättsföreningen Skalsbyn Org.nr för räkenskapsåret

Källatorp Golf AB. Årsredovisning för Räkenskapsåret Fastställelseintyg. Innehållsförteckning:

Å R S R E D O V I S N I N G

Norrtelje Elektronik Aktiebolag

Fastigheterna på Kullen i Alfta AB

Föreningen Sveriges Kommunikatörer. Sveriges Kommunikatörer AB

Årsredovisning. Sveriges Spannmålsodlare (SpmO) AB

Årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. ASVH Service AB

Årsredovisning. Kvismardalens Vind ek för

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr

Årsredovisning. Draered Äsperedsfiber Ekonomiska Förening

Årsredovisning. Järna Ridklubb

Å R S R E D O V I S N I N G

Årsredovisning för räkenskapsåret 2017

Gagnef Golf AB. Årsredovisning för Räkenskapsåret Fastställelseintyg. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för räkenskapsåret

BRF GLADA LAXEN. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2014

Transkript:

årsredovisning 2010

Innehåll 3 Sammanfattning 4 VDs kommentar 5-9 Förvaltningsberättelse 10-14 Axplock ur verksamheten Nya virkesmätningslagen Bravikens nya såg VMF Latvia En länk i kedjan Nya Mätplatssystemet Informationsutbyte 15 Resultaträkning 16-1 7 Balansräkning 18-19 Kassaflödesanalys 20-22 Noter 23 Vinstdisposition 23 Revisionsberättelse 24 Sammanställning av totala kostnader 25 Styrelse 26 Organisation 27 Medlemmar VMF Qbera VMF Qbera ek för är en av landets tre intressentägda tjänsteföretag med huvuduppgift att utföra opartisk virkesmätning. Medlemmar och ägare är köpare och säljare av virkesråvaror. VMF Qbera mäter årligen ca 40 miljoner m 3 fub virkesråvara för industri och energiändamål, vilket motsvarar ca 45 % av landets totala virkesflöde. Mätningen är auktoriserad av VMK-nämnden samt ackrediterad enligt ISO 17025 av Swedac. Genom en väl utbyggd kvalitetssäkring är VMF Qbera en garant för att virket mäts in mot rätt parter och som rätt sortiment. En mycket omfattande intern uppföljning säkerställer likformig tolkning av övergripande instruktioner och särskilda överenskommelser mellan enskilda parter. De stora mängder virke som föreningen dagligen mäter redovisas kontinuerligt genom SDC, skogsnäringens IT-företag. VMF Qbera har som målsättning att vara skogsnäringens naturliga servicepartner i samtliga verksamheter som ligger inom kompetensområdet. Genom erfarenheter i den dagliga verksamheten samt tillgången till skogsnäringens gemensamma IT-system finns stora möjligheter att ge kunderna information för uppföljning och analys av specifika virkesvolymer. Utifrån dessa förutsättningar utför VMF Qbera även externa utbildningsinsatser, exempelvis de kurser för skogsmaskinförare och andra med intresse för virkestillredning, som anordnas under namnet Guldkortet. Verksamhetsidé VMF Qbera är ett opartiskt tjänsteföretag som r utför och utvecklar korrekt och rationell mätning av i huvudsak skogsindustriella råvaror r utvecklar och marknadsför servicetjänster av hög kvalitet till gagn för medlemmarna Föreningsstämma äger rum på Hennickehammars Herrgård torsdagen den 12 maj klockan 15.00. GRAFISK DESIGN Mellerstedt Design AB FOTO Håkan Karlsson, Thomas Fahlander TRYCK Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall, 2011

2010 Sammanfattning Verksamheten 2010 i sammandrag MÄTNINGSVERKSAMHETEN Under 2010 inmättes c:a 42,6 milj. m 3 fub inom VMF Qberas område (38,3), vilket är en ökning med c:a 11 % mot fjolåret. Andelen stockmätning steg till 27,4 % (25,1). OMSÄTTNING OCH KOSTNADSMASSA Föreningens rörelseintäkter uppgick under 2010 till 169,3 mkr (166,1 mkr) och rörelsekostnaden till 169,5 mkr (163,2 mkr). Ökningen av såväl intäkter som kostnader beror främst på ökad verksamhetsvolym. Redovisad intäkt är dock starkt påverkad av återbetalning (rabatter) till medlemmarna på 17,3 mkr. RESULTAT Vmf Qbera redovisar för 2010 ett resultat efter skatt på 1 086 tkr (2 503 tkr) ANSTÄLLDA OCH PRODUKTIVITET Antalet anställda var vid utgången av året 314 personer (305). Antalet arbetade timmar ökade med 3,7 % (-10,1 %). Produktiviteten steg för stockmätning med 16 % (11 %) och för övrig mätning med 0,7 %. MÄTNINGSKOSTNADER Mätningskostnaden för stockmätning av sågbara sortiment blev 14,2 % lägre än under 2009 och för övrig mätning blev kostnaden 3,4 % lägre. Totalt sjönk mätningskostnaden till 3,64kr/m 3 fub (3,87). VIKTIGA HÄNDELSER År 2010 präglades av hög aktivitet i inmätningen. Återstående aktier i VMF Latvia såldes under året till virkesmarknadens parter i Lettland. Bolaget hade vid försäljningstillfället 80 anställda och mätningen under 2010 uppgick till 7,5 milj. m 3 fub. Installationen av det nya mätplatssystemet DORIS fortgick och är nu installerat även vid de flesta sågverken. årsredovisning 2010 3

vds kommentar Under andra halvåret 2009 kom tydliga signaler på att efterfrågekurvan vänt uppåt igen för många skogsprodukter. 2010 kom att bli ett av de mest intensiva åren under VMF Qberas drygt tioåriga historia. Samtidigt som marknadsläget för den traditionella skogsindustrin var starkt under året kom efterfrågesituationen även att i hög grad påverkas av utvecklingen inom biobränsleområdet. Denna utveckling, i kombination med att Virkesmätningslagen med all sannolikhet i framtiden även kommer att omfatta just biobränslen, skapar nya möjligheter och utmaningar för svensk virkesmätning och virkesredovisning. 2010 Ett intensivt år för VMF Qbera Från läget 2009, med de lägsta volymflöden som noterats i Mellansverige det senaste decenniet, kom 2010 att bli ett av de mest intensiva åren sedan VMF Qbera bildades år 2000. Främst inom sågverksindustrin har hjulen gått på högvarv största delen av 2010. En viss dämpning av aktiviteten på sågverkssidan kunde dock konstateras under årets sista månad. Efter 12 år av intensiv utveckling av den baltiska verksamheten såldes i slutet av 2010 återstående aktier i VMF Latvia till parterna på virkesmarknaden i Lettland. Bolaget hade då 80 anställda och mätte under 2010 7,5 milj. m 3 fub. Med detta kan vi konstatera att den modell för opartisk virkesmätning som tidigare varit unik för Sverige och Norge nu är exporterad även till Lettland. Samarbetet med letterna kommer dock att fortgå utifrån ambitionen att fortsätta verka för en harmonisering av virkesmätning och virkesredovisning i östersjöregionen. Inom virkeshandeln i Sverige är det allt mer tydligt att biobränslesortimenten får ökande betydelse år för år. Nya och förbättrade metoder för att rationellt mäta, redovisa och kvalitetssäkra dessa flöden är i fokus inom hela Virkessverige, inklusive den nya avnämargruppen värmeverken. Den planerade utvidgningen av virkesmätningslagen till att omfatta även energisortimenten bidrar också till att utvecklingstakten inom detta område höjts. För VMF och SDC innebär detta fantastiska möjligheter att genom stort kunnande och mångårig erfarenhet bli nya starka samarbetspartners till de företag som i olika mätpunkter behöver kvantifiera dessa sortiment. Det är oerhört viktigt att VMF:s ökade aktiviteter på denna arena sker på ett sätt så att vi kan bevara och förstärka varumärket VMF som något som borgar för hög kvalitet och starkt förtroende bland inblandade parter. Inom de traditionella delarna av vår verksamhet är en utveckling mot ökad automatisering nödvändig samtidigt som vi heller inte här får tumma på kraven att upprätthålla en hög kvalitet i mätningen. Många viktiga genombrott är nära vad gäller förutsättningarna att automatisera såväl stockmätning av sågbara sortiment som travmätning av massaved. Exempelvis kommer med all sannolikhet automatisk mätning av ubytesförlust ( krökmätning ) kunna införas vid flera sågverk under 2011. Vi har kunnat konstatera att många av de viktiga nyckeltal som vår verksamhet bedöms utifrån gått i rätt riktning under fjolåret; såväl när det gäller kvaliteten som effektiviteten i vårt tjänsteutbud. Vi har en stark och kunnig yrkeskår som med stort engagemang bidrar till att ständigt förbättra vår verksamhet. VMF Qbera står väl rustade för att möta framtidens utmaningar! Anders Rixon, VD 4 årsredovisning 2010

förvaltningsberättelse ÅRSREDOVISNINGEN OMFATTAR TEXTERNA PÅ SIDORNA 5-9 SAMT 15-23 HÖG AKTIVITET INOM MÄTNINGEN, NYA LAGKRAV PÅVERKAR UTVECKLINGEN AV VIRKESMÄTNINGEN, VMF LATVIA AVYTTRAT ALLMÄNT År 2010 präglades av hög aktivitet i inmätningen med hög fakturering och stark ekonomisk resultatutveckling inom VMF Qbera som följd. Resultatutvecklingen påverkades även av utfallen av de effektiviseringar som genomfördes i organisationen under 2009. MEDLEMMAR Vid utgången av 2010 hade VMF Qbera 181 medlemmar (182) av vilka 137 (136) representerade köparintressen och 44 (46) säljar intressen. Under året har två nya medlemmar antagits på köparsidan samtidigt som en medlem lämnat föreningen till följd av att verksamheten upphört. På säljarsidan har två medlemmar lämnat föreningen. I samtliga fall där medlemmar lämnat föreningen är orsaken att verksamheten upphört. RESULTAT Efter den positiva vändning som skedde vad gäller avsättningen för många skogsprodukter under senare delen av 2009 blev 2010 ett av de mest intensiva åren under VMF Qberas drygt tioåriga historia. Ökande volymflöden innebar att intäkter och resultat kraftigt förbättrades. En viss dämpning av aktiviteterna vid sågverken kunde noteras under årets sista månad. Tack vare den höga aktiviteten under året samt till följd av effekter av det besparingsarbete som genomfördes 2009 blev föreningens ekonomiska resultatutveckling mycket stark under 2010. Trots oförändrade priser kom verksamheten att generera ett rörelseresultat på 17,1 mkr före efterrabatter till medlemmarna. Treårsöversikt moderföreningens resultat och ställning 2008 2009 2010 VMF Qberas rörelsekostnad, mkr -171,8-163,2-169,5 Verksamheten inom föreningen kom att upp visa ett rörelseresultat på -189 tkr (2 898 tkr) efter att resultatet belastats med återbäring till medlemmarna i form av rabatter om totalt 17 300 tkr (3 143 tkr). Resultatet efter finansiella poster blev 1 092 tkr (3 467 tkr) och årets resultat efter skatt 1086 tkr (2 503 tkr). Föreningens egna ka pital uppgick vid utgången av året till 9 809 tkr (8 723 tkr). Till detta kommer obeskatt ade reserver på 59 tkr (324 tkr). Föreningens kapitalreserv utgör vid årets slut ca 5,8 % av omsättningen (5,4 %). Kapitalreserven skall enligt gällande policy vara i intervallet 3,5-7 %. INTÄKTER OCH KOSTNADSMASSA VMF Qberas rörelseintäkter ökade till 169,3 mkr (166,1 mkr). Intäktsökningen beror på ökad omfattning av verksamheten. Den verkliga ökningen av löpande fakturering under året återspeglas dock ej fullt ut i omsättningssiffran eftersom 17,3 mkr (3,1 mkr) av omsättningen vid årets slut återbetalats till medlemmarna i form av rabatter. Kostnadsmassan steg till 169,5 mkr (163,2 mkr). Ökningen av kostnadsmassa beror på ökade direkta produktionskostnader till följd av ökad verksamhetsvolym medan de indirekta kostnaderna var 0,9 mkr lägre än under fjolåret. Det senare kan till stor del tillskrivas de effektiviseringsåtgärder som genomfördes under 2009. PRODUKTIVITET m 3 fub/mättimme 2005-06 -07-08 -09-10 140 120 100 80 60 40 20 0 Stockmätning Övrig mätning All mätning mätningskostnad Kr/m 3 fub 2005-06 -07-08 -09-10 Utdebiterade kostnader, mkr 170,2 166,1 169,3 Rörelseresultat, mkr -1,6 2,9-0,2 Inmätt volym, mm 3 fub 40,4 38,3 42,6 Antal årsarbeten 342 319 326 Likviditet, % 75,8 87,2 92,9 Soliditet, % 11,0 14,9 15,9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Stockmätning Övrig mätning All mätning årsredovisning 2010 5

förvaltningsberättelse VOLYMER, PRODUKTIVITET OCH MÄTNINGSKOSTNAD Volymflödet genom VMF Qberas mätstationer ökade under 2010 till 42 554 tusen m 3 fub (38 291). Den un der 2010 inmätta volym en var följaktligen 4 263 tusen m 3 fub (ca. 11 %) högre än under föregående år. Inmätningen av timmersortiment ökade mest; från 13 144 tusen m 3 fub till 15 090 tusen m 3 fub, vilket motsvarar en volymökning på 14,8 %. Andelen stockmätning ökade till 27,4 % (25,1 %). Produktiviteten per arbetad timme ökade i förhållande till föregående år för stockmätning med 16,0 % och för övrig mätning med 0,7 %. Totalt sett, med hänsyn till mixen av stockresp. övrig mätning ökade produktiviteten med 4,6 %. Mätningskostnaden per m 3 fub minskade för stockmätning av sågbara sortiment med 14,2 % till 5,73 kr/m 3 fub (6,68) medan den för övrig mätning sjönk med 3,4 % till 2,83 kr/m 3 fub (2,93). Kostnaden för stockmätning (stickprovsmätning) av massaved sjönk med 14,2 % till 108,0 kr/m 3 fub (125,9). Sammantaget för all mätning minskade mätningskostnaden med 5,9 % till 3,64 kr/m 3 fub (3,87). ORGANISATION De organisationsförändringar som genomfördes under 2009, främst inom fältorganisationen, gav full effekt under 2010. Inga nya förändringar i organisationen skedde under året. Antalet anställda i VMF Qberas verksamhet ökade under året från 305 till 314 personer till följd av den ökande verksamhetsvolymen, bl.a. inom biobränslemätningen. Antalet arbetade timmar bland virkesmätarna ökade med 3,7 %. Andelen övertid av den arbetade tiden ökade till 6,0 % (4,3 %). Antalet årsarbeten på tjänstemannasidan var oförändrat mot 2009. ORGAN PÅ RIKSPLANET KRING MÄTNINGS- OCH VIRKESREDOVISNINGSFRÅGOR Det nya arbetssätten inom Rådet för mätning- och redovisning (RMR), Logistikrådet samt IT-rådet som introducerades under 2009 (med SDC:s styrelse som högsta nationella nivå för medlemsstyrning) har vidareutvecklats och förtydligats under 2010. Råden har fått en tydlig och aktiv roll främst när det gäller att prioritera utvecklingsinsatser inom virkesmätning och -redovisning. Inom Logistikrådets verksamhetsområde kunde konstateras att pilotprojektet kring utrullningen av Krönt vägval; skogsbrukets standardsystem för vägval från avlägg till industri, blivit framgångsrikt. En bredare utrullning inom branschen har nu påbörjats. Inom RMR:s område har den planerade nya tillämpningen av Virkesmätningslagen fått starkt fokus och som konsekvens av detta även utvecklingen av mätmetoder mot biobränslesektorn. IT-rådet har haft en viktig roll i ägarstyrningen kring hur SDC:s VIOL-system inklusive begrepp, nomenklatur och meddelandestandards bör utvecklas inför framtiden. Fördelning av volymer år 2010 per mätmetod och sortiment, km 3 fub Mätmetod Timmer- Massa- och Cellulosa- Spån, bark, Totalt sortiment fiberved flis bränsle Stockmätning metod 2 11 600,5 70,6 11 671,2 (därav stickprov) (87,3) (70,6) (157,9) TBF-mätning metod 3 2 733,9 15 380,4 492,8 18 607,1 (därav stickprov) (27,4) (27,4) Trav- och skeppmätning metod 4 440,1 258,0 698,1 Bedömning metod 5-6 137,1 3 223,3 3,2 490,3 3 853,8 Vägning metod 7 618,7 712,0 4 613,4 1 297,6 7 241,6 (därrav stickprov) (2,2) (2,2) Räkning metod 8 0,0 482,0 482,0 Totalt 15 090,2 19 868,3 5 056,7 2 538,7 42 553,8 Varav bemyndigad mätning 111,6 564,5 260,9 92,6 1029,6 6 årsredovisning 2010

förvaltningsberättelse Timfördelning och beläggning 2008 2009 2010 Avlönad tid mätare 504 259 453 926 470 363 Fakturerad tid, timmar Timfördelning mätning 439 923 393 247 407 372 varav mätare 436 546 varav övr. anst.*) 3 377 övrigt arbete 29 608 35 115 33 462 konsultuppdrag 3 645 2 668 3 353 varav mätare 2 835 1 974 1 862 varav tjänstemän 810 694 1 491 Debiteringsgrad, mätare % 94,6 95,5 95,5 intäkter från ej timdeb. konsultuppdrag**) 1 448 2 307 3 715 Fakturerade timmar totalt 473 176 431 030 444 188 Mätningspersonalens ÖVERTID 2008 2009 2010 Betald övertid, tim 22 217 18 737 26 281 % av ordinarie tid 4,70 4,32 5,96 antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten 08-12-31 09-12-31 10-12-31 2008 2009 2010 Virkesmätare 303 271 280 306 286 293 varav kvinnor 28 26 31 29 26 29 Övriga 36 34 34 36 33 33 varav kvinnor 9 8 6 8 8 6 Totalt 339 305 314 342 319 326 varav kvinnor 37 34 37 37 34 35 *) inkl köpta tjänster Trätåg **) utbildning, bemyndigad mätning m.m sjukfrånvaro i timmar 2010 O rdinarie arbetstid Totalt 1-59 dagar 60-dagar Total Totalt Ålder Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Alla < 30 år 33 739 14 841 48 580 164 230 164 230 394 0,5% 1,5% 0,5% 1,5% 0,8% 30-49 år 203 564 32 450 236 014 2 508 597 1125 457 3 633 1 054 4 687 1,2% 1,8% 0,6% 1,4% 1,8% 3,2% 2,0% > 49 år 293 736 21 591 315 327 2 907 619 4 435 632 7 342 1 251 8 593 1,0% 2,9% 1,5% 2,9% 2,5% 5,8% 2,7% TOTALT 531 039 68 882 599 921 5 579 1 446 5 560 1 089 11 139 2 535 13 674 1,1% 2,1% 1,0% 1,6% 2,1% 3,7% 2,3% 2009 529 181 65 574 594 755 7 998 999 2 451 2 340 10 449 3 339 13 788 1,5% 1,5% 0,5% 3,6% 2,0% 5,1% 2,3% 2008 569 938 69 995 639 933 6 056 1 149 3 979 3 062 10 035 4 211 14 246 1,1% 1,6% 0,7% 4,4% 1,8% 6,0% 2,2% 2007 591 231 58 149 649 380 6 715 1 130 10 470 1 496 17 185 2 626 19 811 1,1% 1,9% 1,8% 2,6% 2,9% 4,5% 3,1% 2006 603 056 58 273 661 329 7 173 1 146 11 401 1 800 18 574 2 946 21 520 1,2% 2,0% 1,9% 3,1% 3,1% 5,1% 3,3% årsredovisning 2010 7

förvaltningsberättelse UTVECKLING Inom det ständigt pågående arbetet för att öka automatiseringen inom virkesmätningen har flera intressanta resultat redovisats under 2010. Bl.a. har mätmetoder för automatisk mätning av utbytesförluster på sågtimmer (s.k. krökmätning) testats och godkänts för praktisk tillämpning. Inom massavedsområdet har framgångsrika tester gjorts vad gäller travmätning via laserkameror; bl.a. vid Holmens Papper s- bruk i Braviken. En stor del av utvecklingsarbetet på riksplanet koncentreras f.n. på att ta fram lämpliga metoder för mätning av biobränslesortimenten eftersom den planerade utvidgade omfattningen av Virkesmätningslagen kommer att beröra bl. a. dessa sortiment. Viktbaserade metoder bedöms få stor betydelse inom biobränslesektorn. Introduktionen av SDC:s nya mätplatssystem DORIS har fortlöpt under året. Vid utgången av 2010 var, förutom de flesta massa- och pappersbruken inom VMF Qberas område, även en stor andel av sågverken uppkopplade till det nya mätplatssystemet. Den fortsatta utrullningen omfattar även mätplatser för biobränslen. Avvikelser mellan ordinarie mätning och kontrollmätning Antal MPL 12 grantimmer, värde Antal MPL 24 grantimmer, volym 10 20 8 16 6 12 4 8 2 4 0-4 -3-2 -1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Avvikelse, % 0-4 -3-2 -1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Avvikelse, % Antal MPL 12 10 8 6 4 2 talltimmer, värde Antal MPL 24 20 16 12 8 4 talltimmer, volym 0 0-4 -3-2 -1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8-4 -3-2 -1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Avvikelse, % Avvikelse, % Fotnot: Antal mätplatser i olika intervall (mätplatser med minst 300 kontrollstockar). 8 årsredovisning 2010

förvaltningsberättelse SVDB/SNVDB VMF Qbera har fortsatt varit engagerat i införandet av automatisk generering av transportavstånd, Krönt vägval, för olika ändamål genom SNVDB. (SNVDB skogsbrukets version av Trafikverkets nationella vägdatabas). Via framgångsrika pilotprojekt kring införande av Krönt Vägval kommer nu en bredare utrullning av detta att ske inom VMF Qberas område. VMF Qberas roll är framförallt att hantera avvikelserapportering kring data i vägdatabasen samt kvalitetssäkring av koordinater för mottagningsplatser mm. UTBILDNING Externa utbildningar inom främst Guldkortskonceptet och Kvalitetssäkrad mätning av skördare har under året fortsatt genomförts i relativt stor omfattning. Den interna breda utbildningssatsning kring värdebaserat ledarskap; Qbera-kulturen som inleddes under 2009 har under året fullföljts. Utbildningen har genomförts med fokus på företagets värderingar såväl vad gäller kontakten med kunderna som kontakter inom företaget. EXTERN OCH INTERN INFORMATION Aktuell information kring verksamheten inom VMF Qbera har kommunicerats till anställda och intressenter genom de tre nummer av personaltidningen Qrumeluren som utgavs under 2010. Information till medlemmarna har skett bl.a. genom utskick av tre medlemscirkulär; MedlemsInfo, samt via riktad information genom cirkulären Mätnings- och Skogsdatainfo. BALTIKUM AVYTTRING AV AKTIERNA I VMF LATVIA Verksamheten i Lettland, VMF Latvia SIA, har sedan 2006 bedrivits genom ett samägande med de inhemska parterna på virkesmarknaden i Lettland. Bolaget har framgångsrikt omstrukturerats utifrån uppsatta mål innebärande bl.a. att VMF Latvia numera är väl etablerat inom virkesmätningen vid lettiska sågverk. Antalet anställda i bolaget var vid årets utgång ca. 80 personer och ungefär 7,5 miljoner m 3 fub mättes in genom VMF Latvia under 2010. VMF Qberas styrelse har under året fullföljt tidigare beslutad process med syfte att avyttra även det återstående femtioprocentiga aktieinnehavet till parterna på den lettiska virkesmarknaden. En avsiktsförklaring om övertagande av Qberas resterande aktier i bolaget träffades under året med parterna i Lettland och fr.o.m. verksamhetsåret 2011 ägs bolaget till 100 % av dessa. KONTROLLMÄTNING Under året har ordinarie kontrollmätning utförts enligt VMK:s normer med re sultat som redovisats för föreningens sty relse samt VMK och som separat sammanfattas i nyckel talsform. Utöver ordinarie funktions- och kompe tenskontroll har av part begärd kontroll genom förts vid 24 (7) tillfällen varav 22 (4) avsett massaved, 1 (3) sågbara sortiment samt 1 (0) cellulosaflis. Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll Antal Avvikelse Kvotspridning 1) Mätplatser Stockar/Partier Bruttovolym (%) Värde (%) Bruttovolym (%) Värde (%) Träffprocent 2) Stockvis kontroll Sågtimmer 46 53 637-0,2 +1,0 5,9 23,7 79 Massaved 2 3 9 202 0 +0,6 4 Partivis kontroll Flissållning 11 136-0,3 0,8 Kvalitetssäkring Föreningens virkesmätning är ackrediterad av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Vårt kvalitetsledningssystem följer kraven i ISO-standarden 17025. Under året har interna revisioner genomförts enligt fastställd revisionsplan. Detta arbete resulterar i fortlöpande vardagsförbättringar i verksamheten ute på de enskilda mätplatserna. VMF Qbera bedriver kontrollverksamhet i form av kompetenskontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. Här intill redovisas några nyckeltal från 2009 års funktionskontroller. Anm. 1. Kvotspridningen utgör standardavvikelsen för kvoten per stock/sållningsprov mellan ordinarie mätning och kontroll. Värdena avser volymviktat medeltal för samtliga aktuella mätplatser. 2. Med träffprocent avses den andel stockar som vid ordinarie mätning och kontrollmätning bedömts lika vad avser sortiment, trädslag och kvalitet. I underlaget för dessa siffror ingår för sågtimmer även volymer med sammanslagna kvalitetsklasser. 3. Med mätplatser avses de två mobila automatiska stockmätningsstationerna (MAS), vilka mäter stickprov vid kollektivmätning av massaved. 4. Avser nettovolymavvikelse. årsredovisning 2010 9

AXPLOCK UR VERKSAMHETEN Översyn av virkesmätningslagstiftningen 5) I förslaget sägs också att fysisk eller juridisk person som bedriver vederlagsgrundande virkesmätning ska systematiskt och ändamålsenligt kontrollera hur väl kraven. uppfylls. Det har diskuterats huruvida t ex en åkare som på parts uppdrag utför s.k.åkarmätning, är ansvarig för såväl mätning som kontrollmätning, eller om ansvaret ligger hos den part som givit åkaren uppdraget. Är det klarlagt vad som gäller? Vår principiella inställning har varit att den som utför mätningen också är ansvarig. För närvarande pågår en diskussion om var ansvaret ska ligga och vi vill utreda de juridiska aspekterna innan vi kan ge ett slutgiltigt besked. Skogsstyrelsen håller på med en översyn av virkesmätningslagstiftningen. VMF Qbera har därför frågat Jan-Olof Bäcke, som arbetar med frågan på myndigheten, vad översynen kommer att innebära. I dagsläget är det svårt att ge ett exakt besked när den nya lagstiftningen kommer att införas. 1) Varför är det aktuellt just nu att se över lagstiftningen kring virkesmätning? Det är ett flertal faktorer som föranlett översynen, bland annat: Oklarhet när det gäller ansvarsfrågan kring mätbesked. Vederlagsgrundande mätning med skördare kan komma att öka. Det fanns en viss osäkerhet om hur väl nuvarande föreskrifter hanterade de förutsättningar som gäller vid skördarmätning. EU:s direktiv från 1968 upphörde att gälla. 2) Vilka huvudsakliga förändringar föreslås och varför? De huvudsakliga förslagen till förändringar är: Nuvarande lag omfattar endast timmer av barrträd samt massaved. Förslaget är att i stort sett alla sortiment ska omfattas av lagstiftningen, dvs även bränslesortiment. Lagstiftningen ska endast gälla affärer i första led. När det gäller mätbesked föreslås att det är den som utför mätningen som ansvarar för att mätbesked skickas till säljare och köpare. Förslag på att endast mätutrustning och mätmetoder som bevisligen ger ett tillfredställande resultat får användas. Förslag på att den som bedriver vederlagsgrundande mätning ska ha en intern kontrollverksamhet för att visa att mätningen uppfyller lagkraven. 3) Hur kommer de föreslagna förändringarna att påverka virkesmätningen och i förlängningen även virkeshandeln? Det är vår bedömning att när det gäller de traditionella sortimenten timmer och massaved så påverkas dessa inte i någon större utsträckning. För i dag partsmätande företag tillkommer dock kravet på kontrollverksamhet. För bränslesortimenten är påverkan givetvis större i ett initialt skede. Branschen måste anpassa sina handelsformer så att dessa uppfyller de krav som ställs i förslagen till nya föreskrifter. 4) Om endast metoder och mätutrustning som ger tillfredsställande resultat får användas, har det tolkats som att skäppmätning (mätning av stjälpt mått, m 3 s) inte längre blir tillåten. Stämmer det och hur ska i så fall flisade sortiment mätas? Både kravet på mätutrustning och mätmetoder samt kravet på kontrollverksamhet medför att vissa handelsmått kanske inte längre går att använda. När det gäller t ex stjälpt mått gäller som för alla andra handelsmått att kravet på exempelvis kontrollerbarhet går att uppfylla. Hur det är med den frågan tar vi inte ställning till, inte heller hur flisade sortiment ska mätas. Det ser vi som en fråga för branschen. Här är det viktigt att komma ihåg att branschen och inte minst biobränslesektorn i stort sett samfällt ställt sig bakom liggande förslag till förändringar av lag och föreskrifter. Jan-Olof Bäcke, Skogsstyrelsen 6) När kommer den nya lagstiftingen att börja tillämpas? I dagsläget är det svårt att ge ett exakt besked när den nya lagstiftningen kommer att införas. Vi avvaktar en ny lag för att tillämpningsområdet ska kunna utökas till att omfatta andra sortiment. Möjligen kan ett införande ske under 2012 men det kan dröja ända till 2013. Departementet har i dagarna gett skogsstyrelsen i uppdrag att utreda hur EU:s timmerförordning ska implementeras i Sverige. Detta kan påverka pågående arbete med virkesmätningsbestämmelsena. 7) Kommer Skogsstyrelsen att genomföra någon uppföljning och analys av effekterna av förändringarna, när den nya lagstiftningen varit igång ett tag? Vi kommer med all säkerhet att göra en uppföljning och analys av utfallet av den nya lagstiftningen. Vi följer ju också löpande utvecklingen inom området. 10 årsredovisning 2010

NU är sågen i Braviken igång Man kan inte undgå att imponeras av att det nya sågverket redan står klart. Från att Holmen tog beslut till byggnation och igångkört sågverk har det gått rasande fort. Parterna i Lettland tar över VMF Latvia VMF Qbera har från årsskiftet 2010/2011 sålt sina återstående aktier i VMF Latvia. Det lettiska virkesmätningsföretaget startades av Wermländska Inmätningsföreningen, WIF, 1998. Hälften av aktierna såldes till inhemska intressenter i den lettiska skogsnäringen 2006. Totalt utför drygt 80 anställda i VMF Latvia mätning av c:a 7,5 miljoner m 3 skogsråvara i Lettland vilket motsvarar ungefär 60 % av det totala virkesflödet i Lettland. Omfattningen av verksamheten i VMF Latvia var alltså vid försäljningstillfället nästan lika stor som verksamheten i WIF vid fusionen med VMF Mellan år 2000! När WIF fusionerades med VMF Mellan år 2000 och VMF Qbera bildades blev Qbera ägare även till den lettiska verksamheten. Initalt anställdes 5 virkesmätare för att ombesörja virkesmätning åt Vika Woods sågverk i Talsi. Vika Wood byggdes upp genom ett joint venture mellan lettiska intressenter och Hebeda AB (AB Karl Hedin, Bergkvist Insjön AB och Lennart Daniels). Verksamheten i VMF Latvia vidareutvecklades under början av 2000-talet när behovet av mätningstjänster ökade till följd Hösten 2009 kunde de första grävmaskinerna skådas ute på Östgötaslätten bredvid Holmens pappersbruk strax norr om Norrköping. Det var både en mäktig, men även lite avskräckande syn man fick. Den östgötska leran är inte att leka med och vissa dagar när man passerade liknade det mer en nyplöjd åker än byggarbetsplats. Nu står sågverket klart och det återstår endast en del mindre efterarbeten. VMF Qbera har sedan hösten 2010 haft bemanning i olika utföranden. Efter igångkörningen med dagtidsdrift under några månader körs idag både såg och mätstation i 2-skift för att under hösten öka takten ytterligare ett steg. Från att det sett ljust ut i uppstarten av mätstationen har det varit några tunga månader med intrimning av anläggningen och dess mät- och styrsystem. Det mesta av inkörningproblemen är lösta idag men förbättringsarbetet fortgår och går nu in i en fas som handlar om att trimma anläggning, personal och truckar för att optimera produktiviteten. Holmen Skog har också ett upplägg tillsammans med VMF Qbera med kvalitetssäkring skördare där uppföljning av av den ökande importen av skogsråvara från Lettland till Sverige. Genom VMF Latvias mätning av virket vid avgångshamn i Lettland kunde industrin i Sverige ta in virket direkt i fabrikerna utan kostsamma interntransporter och virkesmätning på den svenska sidan. Genom ett intensivt arbete för att sälja in den svenska modellen för virkesmätning i Lettland lyckades VMF Qbera och VMF Latvia få inhemska lettiska köpare och säljare av skogsråvara att gå samman och bli ägare till hälften av aktierna i VMF Latvia år 2006. Tack vare detta partnerskap kunde VMF Latvia överbrygga den stora minskning av exporten av skogsråvara från Lettland till Sverige som skedde runt 2008; nya uppdrag tillkom istället vid inhemska sågverk och terminaler i Lettland. VMF Qberas VD, Anders Rixon, har varit med ända från starten av VMF Latvia 1998. Det har varit en spännande resa med stort mått av entreprenöranda att bygga upp verksamheten i Lettland, säger Anders Rixon. När vi nu lämnar över ägandet till de inhemska intressenterna så är företaget välmående och vi kan också skryta över att vi lyckats exportera den unika svenska modellen för opartisk virkesmätning till Lettland. skördarnas mätningskvalitet kommer att utföras på bred front. Avsikten från Holmen är att kunna följa upp och granska alla avverkningsmaskiner enskilt och höja kvaliteten på deras utförande i skogen. Ambitionen är att aptera fram optimalt virke till sågverket och samtidigt kunna prissätta det på ett positivt sätt mot enskilda skogsägare. Ökande krav på kvalitet från skogen kräver i sin tur stockmätning av samtliga volymer genom mätstationen för att kunna ge feedback mot varje enskilt avverkningslag hur dessa ligger till. Målet vid mätstationen är att mäta in tusen stockar per timme långsiktigt. Men det har varit en lång process med många turer, fortsätter Anders. Vi har haft många möten med bl.a. företrädare för lettiska Skogsindustriförbundet och Jordbruksdepartementet för att förklara fördelarna med virkesmätning som den bedrivs i Sverige. Vi har haft stora delegationer från Lettland på besök i Sverige och även fått möjlighet att förklara för lettiska parlamentsledamöter nackdelarna med en allt för detaljerad lagstiftning kring handeln med skogsprodukter. Eftersom en allt större andel av verksamheten nu är inriktad mot affärer mellan inhemska intressenter i Lettland har bedömningen gjorts att det långsiktigt är bäst för VMF Latvia att ägas och utvecklas genom de regionala parterna i landet, dock med en viss stöttning från svenskt håll under ett övergångsskede. Det är två nöjda parter som nu skakat hand på aktieöverlåtelsen, tillägger Lars-Erik Eld, styrelseordförande i VMF Qbera och VMF Latvia. Tack vare att VMF Latvia är auktoriserat som mätningsföretag genom VMK-nämnden, svensk skogsnärings organ för övervakning av den opartiska virkesmätningen, kan VMF Latvia även med den nya ägarbilden behålla VMF som en del i sitt firmanamn. årsredovisning 2010 11

Rätt mätt virke I vår strävan att vara skogsnäringens naturliga servicepartner utför och utvecklar vi ständigt korrekt och rationell mätning. 12 årsredovisning 2010

årsredovisning 2010 13

Fortsatt utbyggnad av det nya mätplatssystemet Utbyggnaden av SDCs nya mätplatssystem, DORIS, har fortgått under hela 2010, då framförallt mätplatserna på ett stort antal sågverk gått över till det nya direktuppkopplade mätplatssystemet. Sedan tidigare har i princip samtliga mätplatser vid bruken och de stora järnvägsterminalerna inom VMF Qberas verksamhetsområde varit utrustade med DORIS. Och nu har alltså sågverken och energisortiments-mätplatserna stått på tur. VMF Qbera och SDC har under 2010 samverkat vid utbyggnaden i tre olika fronter, för att få till en så effektiv utbyggnad som möjligt. Av ca 80 mätplatser totalt i landet med det nya mätplatssystemet utbyggt finns drygt ett 50-tal inom vårt område. När det gäller sågverk har utbyggnad gjorts för i stort sett samtliga mätplatser där det funnits stöd för registreringen i systemets befintliga applikation, d.v.s. för alla sågverk som inte använder s.k. åkaravlämning. En lösning i nya systemet även för åkaravlämning är aviserat av SDC till slutet av april månad. Då kommer utbyggnaden på resterande sågverk att på nytt ta fart, för att förhoppningsvis vara slutfört under hösten. VMF Qbera är SDC behjälplig med utbyggnaden av DORIS på olika energimätplatser, även där vi inte har något egentligt mätningsuppdrag. Ömsesidigt informationsutbyte mellan VMF Qbera och transportföretagen VMF Qbera informerar transportörer. VMF Qbera har under hösten genomfört ett utbildningsuppdrag från transportföretaget Skogsåkarna, omfattande samtliga transportörer/chaufförer inom deras rundvedstransporter. Syftet var att ge dem ökade kunskaper kring förhållanden och regelverk i samband med att virke lastas, transporteras och avlämnas vid mottagningsplatserna. Parterna på virkesmarknaden har tidigare, genom den nu nedlagda Väg- och transportkommittén, uttalat ett starkt önskemål om att VMF Qbera skall tillhandahålla en utbildning av det här slaget för transportörerna inom vårt verksamhetsområde. Skogsåkarna samlade sina transportörer i grupper om ca 20 deltagare vid 16 tillfällen för genomgång av aktuella frågor under en hel dag. VMF Qbera disponerade ett par timmar med ett utbildningspass, till stora delar upplagt utifrån de olika cirkulär som styr verksamheten kring hantering, transporter och mätning av virke. Cirkulären bygger på vad våra uppdragsgivare beslutat i olika råd, styrelser och arbetsgrupper. På så sätt hoppas vi att transportörerna fått en ökad kännedom och förståelse för varför VMF:s regler och arbetssätt ser ut som de gör. Under dessa utbildningsdagar erhölls många värdefulla synpunkter från transportörerna vilka inkluderades i vår interna vidareutbildning för virkesmätarna...och transportföretagen informerar virkesmätare Under 2009 genomfördes en vidareutbildning för samtliga anställda i VMF Qbera under temat Qberakulturen, där olika frågor kring såväl vårt interna som externa förhållningssätt diskuterades. Denna gång gick vi vidare i Qberakulturen steg 2 med frågor som berör vårt förhållande till två av våra mest intensiva samarbetspartners, virkestransportörerna och SDC. Därför bjöd vi in representanter från dem till vår internutbildning. Transportnäringen representerades omväxlande av transportledare från Skogsåkarna och VSV-frakt. De informerade om hur deras uppdrag från befraktaren ser ut och vilka resurser i form av systemstöd osv. de har till hjälp för sitt arbete. De förklarade t ex varför det en dag kan vara en väldig anstormning av virkesbilar mot en mottagningsplats, medan det nästa dag är betydligt lugnare. Båda transportföretagen har bidragit med intressanta genomgångar kring deras verksamhet som ökat vår kunskap kring olika förutsättningar för att genomföra virkestransporter. Efteråt anordnades grupparbeten kring ett antal frågor i vår egen verksamhet med anknytning till transporter och mottagning av virke. VMF Qbera utbildar vidare För att ytterligare effektivisera och stärka samarbetet erbjuder sig VMF Qbera att genom föra liknande utbildningsuppdrag för såväl transportorganisationer som för övriga aktörer inom virkeshanteringen. 14 årsredovisning 2010

resultaträkning Belopp i tkr Not 2010 2009 1 Nettoomsättning 168 793 166 123 Övriga rörelseintäkter 515 20 169 308 166 143 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, 3 17 296 15 005 Personalkostnader 4 151 860 146 761 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 5 315 444 Övriga rörelsekostnader 6 26 1 035 Summa rörelsens kostnader 169 497 163 245 Rörelseresultat 189 2 898 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 7 986 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 25 Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 365 594 Räntekostnader 70 Summa resultat från finansiella poster 1 281 569 Resultat efter finansiella poster 1 092 3 467 Bokslutsdispositioner 9 265 306 Resultat före skatt 1 357 3 161 Skatt på årets resultat 10 271 658 Årets vinst 1 086 2 503 årsredovisning 2010 15

BALANSräkning Belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 174 Inventarier, verktyg och installationer 5 943 1 517 Pågående nyanläggningar 12 105 40 1 222 1 557 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 13 14 Uppskjuten skattefordran 14 79 350 Andra långfristiga värdepappersinnehav 15 12 578 14 662 12 657 15 026 Summa anläggningstillgångar 13 879 16 583 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5 999 19 977 Skattefordringar 1 761 1 295 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 661 2 889 9 421 24 161 Kortfristiga placeringar 16 3 538 4 041 Kassa och bank 35 273 13 915 Summa omsättningstillgångar 48 232 42 117 Summa tillgångar 62 111 58 700 16 årsredovisning 2010

BALANSräkning Belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital 17 Bundet eget kapital Inbetalda insatser 20 20 Reservfond 626 500 646 520 Fritt eget kapital Balanserad vinst 8 077 5 700 Årets vinst 1 086 2 503 9 163 8 203 Summa eget kapital 9 809 8 723 Obeskattade reserver 18 59 324 Avsättningar 19 301 1 332 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 71 248 Leverantörsskulder 1 584 1 514 Övriga kortfristiga skulder 8 477 8 106 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 41 810 38 453 Summa kortfristiga skulder 51 942 48 321 Summa eget kapital och skulder 62 111 58 700 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga årsredovisning 2010 17

Kassaflödesanalys Belopp i tkr 2010 2009 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 1 092 3 467 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm 1 142 563 50 4 030 Betald skatt 466 28 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 516 4 058 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av rörelsefordringar 15 206 560 Ökning (+)/minskning (-) rörelseskulder 3 621 979 Kassaflöde från den löpande verksamheten 18 311 3 639 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar 1 010 40 Avyttring/minskning finansiella anläggningstillgångar 3 384 2 406 Avyttring materiella anläggningstillgångar 170 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 544 2 366 Finansieringsverksamheten Medlemsinsatser Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde 20 855 6 005 Likvida medel vid årets början 17 956 11 951 Likvida medel vid årets slut 38 811 17 956 18 årsredovisning 2010

Kassaflödesanalys Belopp i tkr 2010 2009 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta 337 594 Erlagd ränta 70 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar 15 444 Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar 126 29 Övriga avsättningar 1 031 88 Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet 1 142 561 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och bank 35 273 13 915 Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel 3 538 4 041 Summa likvida medel 38 811 17 956 Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. årsredovisning 2010 19

NOTER Not 1 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens vägledning och allmänna råd, med undantag för redovisning av omstruktureringsreserv där redovisningsrådets rekommendation nr 16 har tillämpats. Klassificering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Inventarier, verktyg och installationer 3 8 år Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och det verkliga värdet på balansdagen. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skatt Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter, BFNAR 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Omstruktureringsreserv Föreningen tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar för avsättningar. Avsättningen gäller förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till sitt belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättningen redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Leasing Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR2000:4 för redovisning av leasingavtal och redovisar därmed alla sina leasingavtal som om de vore operationella. Alla leasingavtal skall således redovisas som nyttjanderättsavtal. Not 2 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer 2010 2009 KPMG Revisionsuppdrag 133 130 Andra uppdrag 90 51 Övriga revisorer Revisionsuppdrag 1 1 Summa 224 182 Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Totala leasingkostnader 3 875 3 083 Avtalade framtida leasingavgifter Förfaller till betalning inom ett år 4 174 2 719 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 6 095 8 827 Summa framtida leasingavgifter 10 269 11 546 20 årsredovisning 2010

NOTER Not 4 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse 2010 2009 Medelantalet anställda Sverige 326 319 Varav män 89% 89% Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Könsfördelning i företagsledningen Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0% 0% Ledningsgruppen består av 3 män och 1 kvinna Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD 998 974 varav tantiem Övriga anställda 105 087 101 315 varav vinstandelar Summa 106 085 102 289 Sociala kostnader 38 242 37 656 Varav pensionskostnader 2 899 3 443 Av företagets pensionskostnader avser 402 tkr (f.å. 381 tkr) gruppen styrelse och VD. Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 2,3% 2,3% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 48,6% 34,8% Sjukfrånvaro fördelad efter kön: Män 2,1% 2,0% Kvinnor 3,7% 5,1% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 29 år eller yngre 0,8% 1,0% 30 49 år 2,0% 1,8% 50 år eller äldre 2,7% 2,9% Not 5 Inventarier, verktyg och installationer 2010 12 31 2009 12 31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 3 690 3 975 Årets förändringar Inköp 771 Försäljningar och utrangeringar 1 370-285 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 091 3 690 Ingående ackumulerade avskrivningar 2 173 2 009 Årets förändringar Försäljningar och utrangeringar 340 280 Avskrivningar 315 444 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 148 2 173 Utgående restvärde enligt plan 943 1 517 Not 6 Övriga rörelsekostnader 2010 2009 Avsättning omstruktureringsåtgärder 1 030 Övrigt 26 5 Summa 26 1 035 Not 7 Resultat från andelar i koncernföretag Realisationsresultat vid försäljningar 986 Summa 986 0 Not 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter 337 594 Realisationsresultat vid försäljningar 272 Återföringar av nedskrivningar 300 Summa 365 594 Not 9 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan inventarier 265 306 Summa 265 306 Not 10 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året 681 Uppskjuten skatt 271 23 Summa 271 658 Not 11 Byggnader och mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp 174 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 174 0 Bokfört värde mark i Sverige 174 årsredovisning 2010 21

NOTER 2010 2009 Not 12 Pågående nyanläggningar Vid årets början 40 Under året nedlagda kostnader 65 40 Redovisat värde vid årets slut 105 40 För fritidsboende personal, Floåsen Idre 2010-12-31 2009-12-31 Not 13 Andelar i intresseföretag Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början 14 14 Försäljning 14 Redovisat värde vid periodens slut 0 14 Föreningens innehav av aktier och andelar i intresseföretag 2009-12-31 Kapitalandel % Rösträttsandel % Bokfört värde VMF Latvia SIA 50 50 14 Summa 14 Intresseföretag / Org. nr. / Säte Andel i % 1) Redovisat värde VMF Latvia SIA, 000340513, Talsi Lettland 50 14 1) Ägarandelen av kapitalet avses vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. Not 14 Uppskjuten skattefordran 2010 12 31 2009 12 31 Ingående saldo 350 327 Årets förändring Ökning av avsättning 271 Minskning av avsättning -271-248 Utgående saldo uppskjuten skattefordran 79 350 Not 15 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 14 912 17 668 Årets förändringar Tillkommande värdepapper 1 451 9 122 Avgående värdepapper 8 040 Omklassificeringar till kortfristiga placeringar 3 785 3 838 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 12 578 14 912 Ingående ackumulerade uppskrivningar/nedskrivningar 250 550 Årets förändringar Omklassificeringar till kortfristiga placeringar 250 300 Utgående ackumulerade uppskrivningar/nedskrivningar 0 250 Utgående redovisat värde, totalt 12 578 14 662 2010-12-31 2009-12-31 Specifikation av värdepapper Aktieindexobligation Redovisat värde 8 613 11 647 Börsvärde eller motsvarande 8 451 11 649 Räntebärande obligation Redovisat värde 3 015 3 015 Börsvärde eller motsvarande 3 504 3 048 Andel bostadsrättsförening Redovisat värde 950 Bedömt verkligt värde 950 Totalt redovisat värde 12 578 14 662 Totalt börsvärde eller motsvarande 12 905 14 697 Not 16 Kortfristiga placeringar Redovisat värde, totalt 3 538 4 041 Aktieindexobligationer: Börsvärde eller motsvarande 3 739 3 973 Redovisat värde 3 538 4 041 Not 17 Eget kapital Insatser Reserv- Fritt eget Summa fond kapital eget kapital Ingående balans den 1 januari 2009 20 500 5 700 6 220 Nya medlemmar 0 0 Årets resultat 2 503 2 503 Ingående balans den 1 januari 2010 20 500 8 203 8 723 Nya medlemmar 0 0 Resultatfördelning enligt beslut av årsstämman 126 126 Årets resultat 1 086 1 086 Eget kapital 2010-12-31 20 626 9 163 9 809 Not 18 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan inventarier 59 324 Summa 59 324 Not 19 Avsättningar Avsättning för omstruktureringsåtgärder Avsättning vid periodens ingång 1 332 1 244 Ianspråktaget under perioden 1 031-942 Periodens avsättning 1 030 Avsättning vid periodens utgång 301 1 332 Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder 39 005 37 300 Övriga poster 2 805 1 153 Summa 41 810 38 453 22 årsredovisning 2010

revisionsberättelse 23 VINSTDISPOSITION Styrelsen före slår att till förfogande vinstmedel 9 163 tkr (f.å. 8 203 tkr), disponeras enligt följande: Avsättes till reservfond 55 Balanseras i ny räkning 9 108 Summa 9 163 Falun den 2011-03-16 Lars-Erik Eld Ordförande Roger Andersson Anders Berggren Thomas Bouvin Erik Dahl Ingemar Gillgren Hans Johansson Magnus Norrby Göran Olsson Johan Sakari Mats Sigvant Lennart Stenquist Mats Tegmyr Anders Rixon Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats 2011-04-14. Martin Semdahl Ola Forsberg Lars Skeppström Auktoriserad revisor Föreningens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie föreningsstämma 2011-05-12 Till föreningsstämman i VMF Qbera ekonomisk förening Org nr 769604-6924 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i VMF Qbera ekonomisk förening för år 2010. Föreningens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 5-9 samt 15-23. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps handling arna och förvaltningen och för att årsredo vis ningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovis ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskaps handlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisnings principerna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, års redovisnings lagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med års redovisnings lagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltnings berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Falun den 14 april 2011 Ola Forsberg Martin Semdahl Lars Skeppström Auktoriserad revisor årsredovisning 2010 23

Sammanställning över totala kostnader, kkr Kostnadsslag 2010 2009 2008 2007 2006 Löner 106 003 102 204 106 118 105 729 98 347 Lönebikostnader 38 242 37 656 39 765 41 598 35 301 Övriga personalkostnader 14 026 11 711 13 399 10 535 9 718 Inhyrd Arbetskraft 75 75 1 210 825 860 Lokal och adm omkostnader 6 051 5 180 6 155 3 769 3 862 Avgift SDC 1 480 1 637 1 707 1 721 1 418 Avgift VMU/VMK 3 299 2 049 1 814 1 400 1 795 Övriga Tjänster IT m.m 655 1 441 1 508 1 340 1 780 Övriga omkostnader 960 2 547 1 965 3 024 1 754 Avskrivningar 315 444 182 202 193 Rörelsens kostnader 171 105 164 944 173 822 170 144 155 030 Övriga intäkter 3 797 3 356 1 529 987 525 Intäkter Servicetjänster 14 160 13 197 11 127 10 324 10 723 Summa mätningskostnader 153 149 148 392 161 166 158 833 143 782 Resultat från andelar i koncernföretag 986 Ränteintäkter 365 594 1 100 888 1 306 Räntekostnader 70 0 4 107 141 Kostnader efter finansnetto 151 867 147 797 160 070 158 052 142 617 Skatt 271 658 495 18 0 Summa kostnader netto 152 138 148 456 160 565 158 070 142 617 24 årsredovisning 2010

Styrelse ordförande Lars-Erik Eld VMF Qberas styrelse 2010. Mats Hansson (mätningstekn.chef), Lennart Stenquist, Ingemar Gillgren, Thomas Bouvin, Johan Sakari, Mats Tegmyr, Britt Vangen Engström (adm.chef), Lars-Erik Eld, Anders Berggren, Anders Rixon (VD), Jan Nilsson, Bo Carlsson, Magnus Norrby, Tor Marntell, Stig-Göran Olsson. Köparsidans representanter ordinarie Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige Lennart Stenquist, Stora Enso Skog AB Thomas Bouvin, Holmen Skog AB Mats Sigvant, Weda Skog AB Hans Johansson, Boo Forssjö AB Johan Sakari, Billerud Skog AB säljarsidans representanter ordinarie Mats Tegmyr, Sveaskog Erik Dahl, Skogssällskapet Ingemar Gillgren, Bergvik Skog AB Göran Olsson, Mellanskog Roger Andersson, Södra Skog Anders Berggren, Mellanskog suppleanter Ingemar Eliasson, Rottneros AB Håkan Rönnbäck, Korsnäs AB Ulf Klensmeden, Stora Enso Skog AB Tor Marntell, Setra Group Mattias Sparr, Såg i Syd Per Olsson, Holmen Skog AB suppleanter Mathias Forsberg, Sveaskog Carita Bäcklund, Orsa Besparingsskog Magnus Juntikka, Skogssällskapet Erik Ling, Västerås stift Håkan Larsson, Södra Skog Sture Karlsson, Mellanskog verkställande direktör Anders Rixon Adjungerande representanter arbetstagarna ordinarie Stig-Göran Olsson Bo Carlsson Jan Nilsson Revisorer ordinarie Lars Skeppström Martin Semdahl Ola Forsberg, KPMG suppleanter Johan Karsberg Lars Nyman Johan Sandin suppleanter Åsa Hellén Bennie Johansson AnneMarie Axelsson, KPMG