Energi Statistisk årsbok 2008 Sida Page Energi Energy 197 189 Vindkraft Wind power 198 190 Energi Energy 200 191 Elektrisk energi, produktion 1936 2006, GWh Electric energy, production 200 192 Antal kraftstationer 1930 2005 Number of power stations 200 193 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2006 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 201 194 Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview 201 195 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel 202 196 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry 202 197 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) 203 198 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) 203 199 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption 204 200 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed 205 201 Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for oneand two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) 205 202 Uppskattad total eneriganvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and nonresidential buildings, TWh 206 203 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2006, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county 196 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 Energi 189 Vindkraft Wind power Vindenergin har utnyttjats i tusentals år avmänniskan. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. I dagens vindkraftverk är principen densamma. Vinden sätter fart på rotorn som är direkt kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet. Vindkraften producerar normalt el vid vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek, då de av säkerhetsskäl stängs av. I normalfallet är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/sek. Vindkraften kan naturligtvis bara utnyttjas samtidigt som det blåser. Det går ju inte som med vattenkraften lagra vindenergin i dammar. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 miljoner kwh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 100 eluppvärmda villor. Till havs blåser det betydligt mer, varför man kan räkna med att ett vindkraftverk där ger ytterligare 50 procent energi. Vindkraften är ett, om än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. Olika storlekar på aggregat har prövats. De vanligaste vindkraftverken som byggs nu i Sverige är på 850 kw upp till 2 MW. Det största verket i Sverige står på Gotland och är på 3 MW. I Europa finns redan verk i drift som kan ge 6 MW. I slutet av 2006 fanns det runt 800 aggregat i landet, främst i södra Sverige längs kusterna och på Gotland, vars sammanlagda elproduktion uppgick till 1,0 TWh. Jämfört med våra grannar Danmark och Tyskland är Sverige dock än så länge ett litet vindkraftland. I Tyskland finns över 18 000 maskiner som ger drygt 30 TWh och Danmark får cirka 20 procent av all sin el från vindkraft. En återkommande fråga som Energimyndigheten får svara på Går det åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Efter sex till sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar bara en procent av vindkraftverkets totala produktion. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). Statistiska centralbyrån 197
Energi Statistisk årsbok 2008 190 Energi Energy Nedan följer en årsvis beskrivning från millennieskiftet och framåt av vad som kännetecknat energisektorns utveckling respektive år. 2000 minskad elproduktion Under år 2000 uppgick elproduktionen till 142 TWh, vilket var 6 procent lägre än året innan. Vattenkraftsproduktionen satte dock ett nytt rekord med 78 TWh, vilket var ca 13 TWh mer än normalt. Förklaringen till att den totala produktionen ändå sjönk så kraftigt var den låga kärnkraftsproduktionen som endast uppgick till 55 TWh mot en normalårsproduktion om 68 TWh. En nedgång som till stor del förklaras av att en kärnkraftsreaktor stängdes av i november 1999. Elanvändningen (exkl. distributionsförluster) uppgick år 2000 till 135,5 TWh. Det innebar en ökning med drygt 2 procent jämfört med året innan. Hushållens elanvändning minskade, vilket delvis kan förklaras av att år 2000 var varmare än normalt, medan förbrukningen inom industri och mineralutvinning ökade. 2001 andra rekordåret i rad för vattenkraften År 2001 blev ännu ett rekordår för vattenkraften, produktionen uppgick nämligen till 78,4 TWh. Även kärnkraftsproduktionen var högre än för ett normalår 69 TWh mot normalt 68. Anmärkningsvärt är att kärnkraftsproduktionen detta år blev nästan lika hög som 1999 (70 TWh) trots att en reaktor, som redan tidigare nämnts, stängdes i november 1999. Den höga elproduktionen medförde att Sverige blev nettoexportör av el (7,3 TWh). Elanvändningen fortsatte att öka. Den totala elanvändningen inom landet (exkl. distributionsförluster) uppgick år 2001 till 138,5 TWh, vilket var en ökning med 2,3 procent jämfört med föregående år. Hushållens användning ökade med 7 procent. En ökning som kan förklaras av att år 2001 blev kallare än året före, varför användningen i eluppvärmda bostäder var större. Användningen inom tillverkningsindustri och mineralutvinning minskade däremot med 1,2 procent. 2002 ett år med dålig vattentillrinning Den totala elproduktionen uppgick år 2002 till 143 TWh, vilket var en minskning med drygt 9 procent jämfört med året innan. Vattenkraften minskade med hela 16 procent beroende på dålig tillrinning. Då även kärnkraften minskade blev resultatet en kraftig ökning av såväl den konventionella värmekraften som importen för att klara landets totala elförbrukning. Den konventionella värmekraften ökade med 18 procent och importen med 80 procent jämfört med föregående år. Elanvändningen (exkl. distributionsförluster) minskade med 1,3 procent till 136,7 TWh. 2003 ännu ett år med dålig vattentillrinning Produktionen av el inom landet minskade med omkring 7 procent. Minskningen berodde, för andra året i rad, på låg tillrinning till vattenmagasinen vilket minskade tillförseln av el från vattenkraft med 20 procent till 53 TWh. Tillförseln av el från kärnkraft var i stort sett oförändrad och uppgick till 65 TWh. Produktionen av el från vindkraft ökade med 12 procent till 0,7 TWh men utgjorde endast en halv procent av den totala elproduktionen. Importen av el ökade även detta år, nu med 21 procent till 24 TWh. Och eftersom exporten samtidigt minskade med 22 procent till 12 TWh uppgick nettoimporten till 12 TWh under 2003. För andra året i rad sjönk den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) i landet och kom att uppgå till 134,7 TWh, vilket var 1,5 procent lägre än året innan. 198 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 2004 produktionen av el från kärnkraft den högsta någonsin Produktionen av el inom landet ökade med 12 procent till totalt 149 TWh. Ökningen berodde främst på produktionen av el från kärnkraft, vilken steg med 15 procent till 75 TWh. Detta är den högsta kärnkraftsproduktionen någonsin i Sverige. Tillförseln av el ökade även från vattenkraften med 12 procent till 60 TWh. Denna nivå är dock fortfarande relativt låg sett i ett längre perspektiv. Produktionen av el från vindkraft ökade med 25 procent till 0,8 TWh, men utgör endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Tillförseln av el från konventionell värmekraft uppgick 2004 till 13 TWh, en minskning med 3 procent. Den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) ökade med 0,8 procent och kom att uppgå till 135,7 TWh. Det var främst industrin som helhet som ökade elanvänningen under 2004. Industrin förbrukade 56 TWh, vilket var 2 procent mer än året innan. Energi 2005 Barsebäck stänger Klockan 23.59.56 den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2 och effektmätaren visade på 000 MW. Anläggningen hade då producerat el i 30 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 201,5 TWh el. Och det är lika mycket el som Sverige förbrukar på ett år och fyra månader. Produktionen av el från kärnkraften kom också att minska med 7 procent till 69,8 TWh. Minskade gjorde även tillförseln av el från konventionell värmekraft (-4,9 procent). Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft med hela 19,8 procent från 60 till 72 TWh. Totalt sett ökade produktionen inom landet med 4,1 procent och kom att uppgå till 155 TWh. Elanvändningen var i det närmaste oförändrad under 2005. Den totala inhemska elanvändningen (exkl. distributionsförluster) minskade med 0,3 procent och kom att uppgå till totalt 135,2 TWh. Användningen inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning ökade däremot med 0,8 procent till 56,7 TWh, medan den för hushåll minskade med 2,2 procent till 34,4 TWh. 2006 elproduktionen minskar Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. Vattenkraften minskade med 15 procent till 61,2 TWh, kärnkraften med 7 procent till 65,0 TWh. Den konventionella värmekraften ökade däremot med 8 procent till 13,2 TWh. Ökade gjorde även vindkraften, med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade därmed med dryga 9 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med utlandet som 2005 gav ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,0 TWh. Elanvändningen 2006 var åter i det närmaste oförändrad. Den totala slutliga användningen inom landet (exkl. distributionsförluster) uppgick till 135,4 TWh. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2000 2006 (www.scb.se/en0105). Statistiska centralbyrån 199
Energi Statistisk årsbok 2008 191 Elektrisk energi, produktion 1936 2006, GWh Electric energy, production Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften för nästan hela produktionen av elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Vid en jämförelse mellan periodens start- och slutår kan man konstatera att elproduktionen var 19 gånger större år 2006 än år 1936. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se/en0105). 192 Antal kraftstationer 1930 2005 Number of power stations Den kraftiga ökningen av antalet kraftstationer från och med 1990 kan hänföras till utbyggnad av vindkraften. År 2005 fanns det totalt 1 848 kraftstationer; 925 vattenkraftstationer, 760 vindkraftverk, 4 kärnkraftverk och 159 konventionella värmekraftverk. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se/en0105). 193 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2006 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy Industrin förbrukar nu (2006) 12 gånger så mycket elenergi som den gjorde 1936. Studeras kurvan kan man se en längre platå åren 1974 1982 då förbrukningen inte ökade och två kortare perioder då förbrukningen minskade en i början av 1990-talet och en i början av 2000-talet. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden serie EN 23 (www.scb.se/en0113). 200 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 194 Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview Energi Energibalans Energy balance 2001 2002 2003 2004 2005 2006* Inhemsk tillförsel av primär energi Domestic supply 1 421,6 1 348,8 1 316,6 1 445,0 1 451,1 1 353,5 Import 1 234,8 1 262,8 1 408,8 1 368,9 1 355,0 1 325,3 Export 488,2 465,3 479,0 546,6 538,8 527,6 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. -121,8-133,3-56,9-109,0-40,1-88,8 Bruttotillförsel Gross supply 2 290,0 2 279,6 2 303,3 2 376,2 2 307,4 2 240,0 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 58,2 51,3 68,9 81,1 82,8 88,9 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivative energy forms 2 218,2 2 080,0 2 079,6 2 241,5 2 212,0 2 115,1 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 1 651,2 1 526,2 1 529,2 1 647,7 1 576,2 1 606,7 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 38,2 35,5 34,3 38,1 36,2 58,7 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 66,8 65,0 56,8 62,3 57,9 62,4 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes 94,8 93,3 84,4 93,1 91,5 73,7 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 1 424,6 1 439,2 1 457,0 1 460,3 1 446,3 1 448,0 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 547,3 554,1 564,7 564,3 552,8 565,1 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 320,3 333,0 338,8 352,3 357,8 359,7 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 557,0 552,0 553,4 543,7 535,7 523,1 Därav vedanvändning Of which wood fuel 36,5 39,3 42,6 41,0 45,2 49,9 Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0202) t.o.m. 2005 samt (www.scb.se/en0201) för år 2006: Statistiska meddelanden serie EN 20. 195 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit 2001 2002 2003 2004 2005 2006* Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 1 317 1 469 2 559 2 503 2 399 2 344 Trädbränsle Wood fuels, wood waste 1 000 m 3 4 574 6 362 6 410 5 461 8 001 10 126 Propan och butan Liquified petroleum gas 1 000 ton 371 375 419 415 400 411 Naturgas Natural gas Milj. m 3 408 373 391 418 406 431 Stadsgas och koksugnsgas Gasworks gas and coke-oven gas Milj. m 3 22 9 11 18 20 13 Fjärrvärme District heating Milj. kwh 2 900 2 867 2 804 3 113 3 125 3 893 Ånga och hetvatten Steam and hot water Milj. kwh 2 495 2 741 2 438 2 521 1 986 1 796 Bensin Gasoline Milj. l 51 38 33 23 24 30 Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 172 155 163 103 127 182 Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 342 237 281 297 265 254 Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 000 m 3 1 036 1 016 1 178 1 078 932 899 Elektrisk energi Electric energy Milj. kwh 56 551 55 995 54 905 56 008 56 150 56 657 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.seb.se/en0113): Statistiska meddelanden serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. Statistiska centralbyrån 201
Energi Statistisk årsbok 2008 196 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry SNI Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj. kwh Electric energy 2001 2002 2003 2004 2005 2006* 10 14 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 2 546 2 579 2 583 2 515 2 561 2 543 15 16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry 2 849 2 683 2 470 2 433 2 437 2 438 17 19 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products 423 368 323 255 242 206 20 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler Industry for wood and wood products 2 224 2 282 2 245 2 202 2 166 2 203 21 22 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers 23 209 23 375 23 240 23 598 24 186 24 522 23 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel 874 847 877 875 879 951 24 Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres 5 543 5 560 5 786 5 760 5 474 5 126 25 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 1 332 1 312 1 300 1 262 1 229 1 297 26 Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products 1 441 1 177 1 133 1 045 1 052 1 124 27 Stål- och metallverk Industry for basic metals 7 890 7 845 7 531 8 624 8 512 8 407 28 35 Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment 7 598 7 371 6 925 6 991 6 945 7 351 36 37 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 623 596 492 448 468 490 10 37 Samtliga grupper Total of above mentioned 56 551 55 995 54 905 56 008 56 150 56 657 Ej branschfördelade Not divided by industry 568 417 396 220 548 759 Totalt Total 57 119 56 412 55 301 56 228 56 698 57 416 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0105 och www.scb.se/en0113): Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. 197 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Bostadskategori Type of residence 2002 1 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 2 Lägenhet Dwelling 35,6 51,9 55,8 48,2 54,4 76,0 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 31,6 47,1 50,7 42,5 48,1 69,4 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 29,6 44,7 48,0 39,7 45,0 66,1 1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0301): Statistiska meddelanden serie EN 17 (t.o.m. år 2006) och EN 24 (fr.o.m. 2007). 202 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 198 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Energi Bostadskategori Type of residence 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Lägenhet Dwelling 42,8 44,1 45,9 46,8 46,9 47,5 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 37,6 38,5 40,6 40,8 40,9 41,1 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 20,9 21,7 22,4 22,8 22,8 22,9 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0301): Statistiska meddelanden serie EN 17 (t.o.m. 2006) och EN 24 (fr.o.m. 2007). 199 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption 2001 2002 2003 2004 2005 2006* Antal kraftstationer Number of power stations 1 680 1 714 1 774 1 813 1 848.. Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW 33 835 32 504 33 640 33 843 33 661.. Vattenkraft Water power 16 568 16 232 16 217 16 294 16 276.. Vindkraft Wind power 295 357 404 451 496.. Kärnkraft Nuclear power 9 436 9 453 9 461 9 461 9 461.. Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 536 6 462 7 558 7 637 7 426.. Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 172 750 166 843 159 721 168 100 171 926 160 916 Netto 1 Net 1 168 770 163 344 156 821 164 470 169 558 157 854 Produktion Generation Brutto 161 615 146 733 135 435 152 454 159 058 143 369 Netto 157 635 143 234 132 535 148 824 154 982 140 307 Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 79 083 66 393 53 598 60 631 72 763 61 728 Netto 78 418 65 811 53 087 60 085 72 010 61 089 Vindkraft Brutto 482 608 679 850 949 987 Netto 482 608 679 850 949 987 Kärnkraft Brutto 72 109 68 111 67 415 77 671 72 691 66 977 Netto 69 211 65 550 65 454 75 000 69 764 64 983 Konventionell värmekraft Brutto 9 941 11 619 13 743 13 301 12 656 13 677 Netto 9 524 11 264 13 315 12 889 12 259 13 248 Import 2 11 135 20 110 24 286 15 646 12 868 17 547 Användning, GWh Use, GWh 168 770 163 344 156 821 164 470 167 851 157 854 Export 2 18 454 14 754 11 457 17 750 20 264 11 497 Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division 01-02 incl. farming households 3 278 3 280 3 093 3 110 3 811 3 250 Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division 10 37 57 119 56 412 55 301 56 228 56 698 57 416 El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 6 532 6 157 5 349 5 244 4 703 4 494 Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division 45 790 861 806 805 803 871 Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1 60.2 2 862 2 867 2 838 2 989 2 818 2 885 Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division 90 653 668 682 701 690 715 Bostäder Housing 36 063 35 134 35 743 35 190 34 423 34 719 Övriga förbrukare Other consumers 31 245 31 330 30 851 31 428 31 284 31 030 Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total 138 542 136 709 134 663 135 695 135 230 135 380 Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution 11 774 11 883 10 701 11 024 12 357 10 977 1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. 2) Uppgifter om export och import har fr.o.m 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to foreign trade statistics. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0105 och www.scb.se/en0202): Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20 (2001 2003); Statistikdatabasen: Energi. Statistiska centralbyrån 203
Energi Statistisk årsbok 2008 200 Vattendrag, River Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed Effekt, 1 000 kw Capacity Vattendrag Effekt, 1 000 kw 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Övre Norrland 7 169 7 169 7 172 Dalälven 1 133 1 133 1 136 Torne älv 2 2 2 Eskilstunaån 8 8 8 Kalix älv Arbogaån 32 32 33 Råne älv Hedströmmen 8 8 8 Lule älv 4 234 4 234 4 233 Kolbäcksån 55 54 54 Pite älv 50 50 50 Mälarens system Åby älv 2 2 2 i övrigt 2 2 2 Byske älv Smååar 8 8 9 Skellefte älv 1 023 1 023 1 026 Sydöstra Sverige 399 399 407 Bureälv 2 2 2 Vättern-Motala ström 158 158 161 Rickleån 10 10 10 Emån 18 18 19 Sävarån Alsterån 6 6 7 Ume älv utom Ronnebyån 13 13 13 Vindelälven 1 753 1 753 1 753 Mörrumsån 20 20 20 Vindelälven 1 1 2 Helgeån 34 34 34 Öre älv 3 3 3 Rönneån 3 3 2 Lögde älv Lagan 133 133 133 Gide älv 70 70 70 Smååar 14 14 18 Moälven 6 6 6 Västsverige 1 205 1 206 1 217 Nätraån 12 12 12 Nissan 52 52 55 Smååar 1 1 1 Ätran 67 67 68 Mellersta och Viskan 26 26 26 nedre Norrland 6 091 6 105 6 108 Upperudsälven 23 23 25 Ångermanälven Byälven 71 71 72 inkl. Faxälven 2 567 2 580 2 581 Norsälven 125 125 126 Indalsälven 2 094 2 094 2 094 Klarälven 387 387 388 Ljungan 599 599 600 Gullspångsälven 127 127 128 Harmångersån 3 3 3 Tidan 7 7 7 Delångersån 16 16 16 Lidan 2 2 3 Ljusnan 811 812 813 Göta älv 300 300 300 Smååar 1 1 1 Örekilsälven 3 3 3 Gästrikland, Dalarna Smååar 15 16 16 och Mälarlandskapen 1 273 1 271 1 276 Testeboån 2 2 2 Gavleån 25 24 24 Hela riket 1 Sweden 16 137 16 150 16 180 1) Motsvarar en medelårsenergi om ca 65 000 milj. kwh. Källa: Svensk Energi. 204 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 201 Energi Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) Använda energislag Consumption by type of energy Småhus One- and two-dwelling buildings 2003 1 2005 1 2006 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % Enbart el Electricity only 554 31,3 542 31,1 568 32,5 Därav direktverkande Of which direct 304 17,2 298 17,1 297 17,0 Vattenburen Waterborne 250 14,1 244 14,0 271 15,5 Enbart olja Oil only 156 8,8 101 5,8 62 3,6 Olja och biobränsle Oil and biofuel 71 4,0 62 3,6 49 2,8 El, olja och biobränsle Electricity, oil and biofuel 381 21,5 369 21,2 412 23,6 El och olja Electricity and oil 169 9,5 188 10,8 165 9,4 El och biobränsle Electricity and biofuel 22 1,2 26 1,5 38 2,2 Enbart biobränsle Biofuel only 22 1,2 33 1,9 28 1,6 Berg/jord/sjövärmepump Geothermal/water source heating pumps 82 4,6 119 6,8 120 6,9 Fjärrvärme District heating 137 7,7 145 8,3 165 9,4 Annat Other 178 10,0 159 9,1 143 8,2 Samtliga Total 1 773 100,0 1 744 100,0 1 750 100,0 1) Inga data finns för 2004 där småhus på lantbruksfastighet är inkluderade. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0112): Statistiska meddelanden serie EN 16. 202 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh Uppvärmningssätt Method of heating Byggnadssektor Building sector År Year 2002 2003 2004 2005 2006 Olja Oil 15 14 13 9 6 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 9 8 8 5 3 Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 3 2 2 1 2 Lokaler Non-residential buildings 3 3 3 2 2 Fjärrvärme District heating 41 42 42 42 42 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 3 4 4 4 5 Flerbostadshus 23 23 23 23 22 Lokaler 15 15 16 16 15 Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) 22 22 23 21 21 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 17 16 16 15 15 Flerbostadshus 2 2 2 2 2 Lokaler 4 4 4 4 4 Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 10 11 11 12 9 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 10 11 10 11 9 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 Lokaler 0 0 1 0 1 Gas Gas 1 1 1 1 1 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 0 0 0 0 0 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 Lokaler 1 1 0 1 0 Totalt Total 89 90 89 85 79 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 39 38 38 36 32 Flerbostadshus 28 29 27 27 26 Lokaler 23 23 24 22 21 Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0112): Statistiska meddelanden serie EN 16. Statistiska centralbyrån 205
Energi Statistisk årsbok 2008 203 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2006, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county Län County Leveranser till slutliga förbrukare, 1 000 m 3 Deliveries to final consumers, 1 000 cubic metres Motorbensin Petrol Dieselbränsle Diesel Eldningsolja nr 1 Fuel oil no 1 Totalt Total Därav ej Of which not SNI 10-37, 40 1 Eldningsolja nr 2 5 Fuel oil no 2 5 Totalt Därav ej SNI 10-37, 40 1 Stockholms 941,4 508,1 251,8 227,0 154,5 45,7 Uppsala 187,6 121,2 26,2 22,8 32,0 4,0 Södermanlands 172,6 95,2 34,3 23,6 26,6 0,7 Östergötlands 256,1 173,4 58,4 43,9 129,4 0,5 Jönköpings 213,5 184,2 58,9 43,1 16,4 8,7 Kronobergs 109,7 138,4 29,0 18,6 2,7 1,0 Kalmar 147,8 149,8 66,8 45,4 54,0 3,8 Gotlands 42,7 33,8 15,5 11,7 18,7 0,0 Blekinge 94,0 59,7 35,7 23,3 93,8 0,8 Skåne 652,1 453,8 174,1 139,8 83,9 5,8 Hallands 189,9 183,8 45,5 39,0 28,7 1,1 Västra Götalands 926,1 883,1 249,8 193,2 136,7 24,0 Värmlands 171,5 154,4 63,4 52,0 111,1 6,8 Örebro 157,6 142,8 45,0 35,1 40,1 0,5 Västmanlands 150,6 106,5 30,6 22,0 5,0 0,6 Dalarnas 179,7 157,5 48,9 37,9 135,0 1,3 Gävleborgs 171,0 145,3 38,8 28,7 156,6 5,9 Västernorrlands 156,9 142,8 37,6 31,1 100,5 1,5 Jämtlands 97,0 94,0 16,7 13,3 3,6 0,3 Västerbottens 146,5 176,5 34,4 23,7 45,5 6,9 Norrbottens 142,4 180,2 30,1 13,8 107,6 0,0 Statistisk differens 56,6 137,8-85,9-75,4-77,8 46,2 Hela riket Sweden 5 363,3 4 422,3 1 305,7 1 013,5 1 404,7 166,2 1) SNI 10-14 = Utvinning av mineral, SNI 15-37 = Tillverkning, SNI 40 = El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning. Källa: Statens energimyndighet (www.stem.se) och SCB (www.scb.se/en0109): Statistiska meddelanden serie EN 13. 206 Statistiska centralbyrån